Åbo förvaltningsdomstols beslut

Åbo förvaltningsdomstols beslut Givet Beslutsnummer 29.12.2016 16/0273/1 1 (14) Diarienummer 00046/15/4102 00110/15/4102 00120/15/4102 Ärende Besvär över generalplan Ändringssökande Ari Alonen Katriina Murtomaa och Heikki Murtomaa Stefan Strandberg, Janne-Taneli Salonen, Joachim von Flittner, Robert Koskinen, Reijo Forsman, Sinikka Holck, Jouko Hakkarainen samt Jari Keskevaari Överklagat beslut Kommunfullmäktige i Kimitoöns kommun 9.12.2014 Kommunfullmäktige har godkänt delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindkraftspark. Besvär Ari Alonens besvär Alonen har överklagat beslutet med fyra separata besvärsskrifter och yrkat att beslutet bör upphävas. Beslutets verkställighet bör förbjudas. Vindkraftverk har placerats i närheten av försvarsmaktens depåområde i strid med miljöministeriets anvisningar, kommunfullmäktiges principbeslut och etapplandskapsplanen för vindkraft. Till denna del strider beslutet även mot tillitsprincipen. Planområdet är för begränsat, eftersom det inte omfattar hela området som den modellerade bullerzonen om 35 db sträcker sig till. Planen bör ändras på så sätt att avgränsningen ändras, antalet vindkraft minskas eller att placeringen av kraftverk ändras. Bullermodelleringen bör utföras på nytt så att man i den tillägger korrigeringstermen +5 db för störande ljud. Planbeslutet strider mot lagen även till den del där kraftverk har placerats på ett avstånd som underskrider 2 km från havsörns- och fiskgjusbon, på viktiga flygområden för havsörnar och fiskgjusar samt på havsörnarnas flygrutter. Adress Telefonväxel Fax E-post Lasarettsgatan 2-4 029 56 42400 029 56 42414 turku.hao@oikeus.fi PB 32, 20101 ÅBO

Katriina och Heikki Murtomaas besvär 2 (14) Stefan Strandbergs och hans medparters besvär Paret Murtomaa har i sina besvär yrkat att beslutet bör ändras så att det skulle finnas ett skyddsavstånd på minst 1 500 meter mellan bosättning och vindkraftverken på samma sätt som i delgeneralplanen för Gräsböle vindkraftpark. Medborgare bör behandlas lika i enlighet med den i grundlagen tryggade jämlikhetsprincipen. Beslutets verkställighet bör förbjudas. Strandberg och hans medparter har överklagat beslutet och yrkat att beslutet bör upphävas och att Kimitoöns kommun bör åläggas att betala deras rättegångskostnader jämte laglig ränta. Beslutets verkställighet bör förbjudas. Som besvärsgrund har anförts bl.a. att beslutet har tillkommit i felaktig ordning, eftersom följande jäviga personer har deltagit i behandlingen av ärendet: Infrachef Roger Hakalax Hakalax har i egenskap av tjänsteman föredragit planärendet i den tekniska nämnden 22.3.2011, 24.5.2011 och 23.10.2012. Han har också deltagit i myndighetsöverläggningar med Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) 19.11.2013. 4.4.2014, dvs. efter att planutkastet hade färdigställts, har han förvärvat fem fastigheter som befinner sig på planområdet. Det är uppenbart att han genom att utnyttja sin ställning har kunnat påverka beredningen av planen och dess innehåll och sålunda skaffa sig ekonomisk fördel. Det bör också noteras att planläggningen inte hade framskridit efter att planutkastet hade varit offentligt framlagt 8.11 7.12.2012, men omedelbart efter Hakalax fastighetsförvärv har beredningen av planen fortsatt igen. På grund av Hakalax särskilda tekniska sakkunskap har hans ställning varit särskilt betydande med tanke på hur planläggningen framskrider och vad den innehåller. Hakalax har kunnat påverka beredningen av planen även i egenskap av verkställande direktör för Kimitoöns Vatten. Tekniska chefen Lars Nummelin Nummelins halvsyster äger fastigheten Malmgård RNr 1:66 som angränsar till planområdet. Nummelin hör till kommunens ledningsgrupp och är också Hakalax chef. Nummelin har föredragit planärendet när man har beslutat om planläggningsavtalet i tekniska nämnden 16.8 och 22.9.2011. Han har även haft fullmakt att avtala närmare om saken med konsultbolaget Ramboll. Han har deltagit i förhandlingarna med Ramboll 7.12.2011 och 13.9.2012. I planläggningsavtalet har bl.a. avtalats om att planområdet avgränsas så att området bl.a. har omfattat den fastighet som ägs av Nummelins halvsyster. Nummelin har fungerat som föredragande även vid tekniska nämndens möte 21.2.2012 där man har beslutat om riktlinjerna för vindkraftverken på Kimitoön samt vid mötet 23.10.2012, där man har behandlat vindkraftparkens samkonsekvenser. Han är också medlem i direktionen för Kimitoöns Vatten. Planutkastet har hållits offentligt framlagt 8.11 7.12.2012. I planutkastet har planområdet avgränsats så att fastigheten Malmgård inte längre är inom planområdet. De olägenheter som vindkraftverken orsakar fastigheten har minskat avsevärt och fastigheten omfattas inte heller av det byggförbud som gäller inom planområdet. Avgränsningen har en ekonomisk inverkan på fastighetens värde. Det är också möjligt att Nummelins halvsyster kommer att få ersättning för vindupptagningsområde. Planbesluten har också påverkat värdet av de fastigheter som ägs av Hakalax som underlyder Nummelin. Nummelin har fungerat som föredragande vid tekniska nämnden 22.9 och 24.11.2014, då godkännandet av planförslaget har behandlats.

3 (14) Kommunfullmäktigeledamot och tekniska nämndens medlem Brita Drugge Drugges bror äger en fastighet på vilken utmärkts två byggplatser för vindkraftverk i planen. Drugge har deltagit i behandlingen av ärendet i tekniska nämnden 16.8.2011, då det byggförbud som utfärdades med anledning av generalplanearbetet samt godkännandet av planläggningsavtalet behandlades. Båda besluten har direkt koppling till handläggningen av den nu aktuella generalplanen. Hon har deltagit i handläggningen av planärendet i tekniska nämnden, då man har behandlat riktlinjerna för vindkraften på Kimitoön samt samkonsekvenserna av vindkraftparken. Hon har också i egenskap av medlem i direktionen för Kimitoöns Vatten 11.9.2014 varit med om att godkänna direktionens utlåtande till tekniska nämnden i planärendet. Fullmäktigeledamot Carola Antskog Antskogs kusin äger en fastighet inom planområdet. Antskog har ett särskilt nära förhållande till sin kusin, vilket visas av att kusinen hade inkvarterat Antskog i sitt hem tillfälligt, efter att Antskogs hem hade brunnit ned. Antskog själv äger en fastighet som ligger inom bullerzonen om 35 db(a) i planen och som enligt NTM-centralen borde ingå i planområdet. Antskog har deltagit i behandlingen av ärendet i fullmäktige 9.12.2014. Fullmäktigeledamot och tekniska nämndens medlem Helena Fabritius Fabritius är verksamhetsledare för Åbolands Lantbruksproducentförbund r.f. och därmed representerar hon sådana markägare som äger mark på planområdet. Föreningen har aktivt drivit vindkraftsproduktion. Fabritius har deltagit i handläggningen av ärendet i tekniska nämnden och i fullmäktige. Fullmäktigeledamot Anders Laurén Laurén äger en fastighet som ligger inom planens bullerområde (35 dba) som enligt NTM-centralen borde ingå i planområdet. Laurén har deltagit i handläggningen av ärendet i fullmäktige 9.12.2014 och då när riktlinjerna för vindkraftsbyggande behandlades. I besvären har därtill anförts att beslutet har tillkommit i felaktig ordning även därför att kommunfullmäktiges principbeslut om riktlinjerna för vindkraft på Kimitoön inte har följts och beslutet följer inte heller EKO-LOGISKT-programmet som kommunfullmäktige godkänt. Beslutet är lagstridigt därför att de riksomfattande målen för områdesanvändningen inte har beaktats, planen inte grundar sig på tillräckliga, uppdaterade och opartiska utredningar (buller, skuggbildning, landskap, fågellivet, fladdermöss, grundvatten, fornminnen, samkonsekvenser, trafik, elöverföring, kommunens ekonomi och näringsliv samt försvarsmakten) och miljöministeriets anvisningar inte har iakttagits. Utredningsmaterialet har upprättats enbart på finska. Planbeslutet står i strid med kravet på den i grundlagen tryggade jämlikhetsprincipen, i strid med innehållskraven för bestämmelserna om vindkraftsbyggande i markanvändnings- och bygglagen samt i strid med andra innehållskrav för generalplanen. Då planbeslutet fattades har man inte heller tagit hänsyn till naturvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om utveckling av skärgården och inte heller till Århuskonventionen. Handläggning och utredning av ärendet Förvaltningsdomstolen har i en remiss daterad 22.1.2015 begärt kommunstyrelsen att skaffa fullmäktiges utlåtande i ärendet samt att ge de i Strandbergs och hans medparters besvär nämnda personer möjlighet att ge sin egen utred-

ning med anledning av jävsinvändningarna. 4 (14) Kommunstyrelsen, vars uppgift enligt kommunens förvaltningsstadga är att avge förklaringar med anledning av besvär över fullmäktigebeslut, har 31.3.2015 beslutat att kommunstyrelsen inte ger utlåtande i saken. Kommunstyrelsen har dock bifogat Nummelins, Antskogs och Fabritius utlåtanden. Nummelin har konstaterat att han har varit jävig så länge som hans systers och svågers markområden har angränsat till planområdet. Efter att planområdet minskats, har han skött beredningen och föredragningen av ärendet i enlighet med sina tjänsteuppgifter. Antskog har konstaterat att den omständigheten att hennes kusin har tagit hand om henne efter att hon lidit av rökförgiftning till följd av branden saknar betydelse vid prövning av Antskogs jäv. Fabritius har konstaterat att föreningen vars verksamhetsledare hon är har 750 medlemmar. Av dessa har uppskattningsvis 30 40 medlemmar ingått ett arrendeavtal med vindkraftsbolaget. Hon representerar inte någon föreningsmedlem personligen och föreningen har inte någon eventuell nytta eller skada i saken. Förvaltningsdomstolen har genom en 17.4.2015 daterad remiss på nytt begärt kommunstyrelsen att ge kommunfullmäktige tillfälle att avge utlåtande. Kommunstyrelsen har 28.5.2015 beslutat att inte avge utlåtande till förvaltningsdomstolen. Kommunfullmäktige har 17.6.2015 beslutat att avge utlåtande i ärendet. I utlåtandet har konstaterats bl.a. att Roger Hakalax har blivit jävig i ärendet efter att han förvärvat fastigheter på planområdet 4.4.2014. Efter detta har Hakalax inte deltagit i beredningen av planärendet. Det att Hakalax eventuellt haft uppgifter om arrendeavtal på fastigheterna saknar betydelse vid bedömningen av hans jäv, eftersom jäv inte kan ha en retroaktiv verkan. I förvaltningslagen har föreskrivits uttömmande om eventuellt jäviga tjänstemäns närstående. Att Nummelin är chef för eller arbetskamrat med Hakalax utgör inte ett sådant förhållande som avses i förvaltningslagen. Kimitoöns Vatten har inte någon ställning vid beredningen av planärendet. Därmed har Hakalax agerande i bolaget i fråga inte någon relevans vid bedömningen av hans jäv. Hakalax har inte varit jävig då han deltagit i handläggningen av ärendet. Lars Nummelin har för säkerhets skull förklarat sig jävig då när planområdet hade angränsat till fastigheten som hans halvsyster ägde. Efter det att tekniska nämnden hade beslutat 18.6.2014 att planområdet minskas ansåg Nummelin att han inte längre var jävig i ärendet. Därefter har Nummelin deltagit i beredningen av planen eftersom det har hört till hans tjänsteuppdrag. Brita Drugge har anmält sig jävig vid varje handläggning i tekniska nämnden och i fullmäktige. Hennes medverkande vid nämndens handläggning av andra ärenden med anknytning till vindkraft är irrelevant med hänsyn till att dessa har avgjorts genom andra lagakraftvunna beslut. Den omständigheten att fullmäktigeledamot Carola Antskogs kusin äger en fastighet på planområdet saknar betydelse vid bedömning av Antskogs jäv eftersom kusinen inte är en sådan närstående som avses i förvaltningslagen. Fastigheten som Antskog äger ligger inte i planområdet. Därmed gäller beslutet inte Antskog personligen och hon har inte varit jävig i ärendet. I besvären har det inte visats att tekniska nämndens medlem Helena Fabritius opartiskhet skulle ha äventyrats på den grunden att några medlemmar i den förening som hon representerar eventuellt äger mark i planområdet. Den fastighet som ägs av fullmäktigeledamot Anders Laurén befinner sig inte på planområdet. Därmed gäller beslutet inte Laurén personligen och han har inte varit jävig i ärendet. Egentliga Finlands Energi Ab har självmant skickat förvaltningsdomstolen sin

egen förklaring, som har sänts till ändringssökandena för kännedom. 5 (14) Alonen har gett in ett genmäle och flera kompletteringar till besvären. Paret Murtomaa har lämnat in ett genmäle. Strandberg och hans medparter har 15.9.2015 lämnat in ett genmäle där de bland annat har anfört att kommunstyrelsens nya medlem Hanna Backman har varit jävig då hon deltagit i handläggningen av ärendet på våren 2015 då avgivandet av utlåtande till förvaltningsdomstolen har behandlats i kommunstyrelsen. I genmälet har även när det gäller Hakalax jäv vidare invänts att han har ansvarat för beredningen av ärendet ända till tekniska nämndens möte 18.6.2014, trots att han blivit jävig i saken redan 4.4.2014. I fråga om Drugge har det konstaterats att hon de facto har förklarat sig jävig och att hon flyttat från sin plats vid kommunfullmäktiges möte 9.12.2014 då planen godkändes, men att hon ändå inte hade flyttat sig till en plats som var reserverad för allmänheten. Till denna del har ändringssökandena hänvisat till Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2012:125. De har anmärkt att Drugge, Fabritius och Laurén har deltagit i handläggningen av ärendet även efter att det överklagade beslutet hade fattats. I genmälet har ändringssökandena också yrkat att förvaltningsdomstolen skulle begära sakkunnigutlåtanden av miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet om omfattningen och avgränsningen av planområdet. Strandberg och hans medparter har därutöver gett in flera kompletteringar till besvären. Strandberg och hans medparter har i en inlaga som 19.1.2016 inkommit till förvaltningsdomstolen under rubriceringen komplettering till besvären anfört att beslutet har tillkommit i felaktig ordning även därför att Hakalax och Nummelin, som varit jäviga i saken, har närvarat vid kommunfullmäktiges möte 9.12.2014, då planen godkändes. De har suttit på platser som varit reserverade för tjänstemän i fullmäktigesalen, de har antecknats som närvarande i protokollet och de har inte förklarat sig jäviga. I inlagan har det konstaterats att det rör sig om en likadan situation som i fallet där Åbo förvaltningsdomstol genom sitt beslut 23.12.2015 nr 15/0338/1 upphävde kommunfullmäktiges beslut på grund av jäv. Åbo förvaltningsdomstol har genom sitt mellanbeslut 12.7.2016 nr 16/0167/1 avslagit ansökningarna om verkställighetsförbud. Förvaltningsdomstolen har med anledning av Strandbergs och hans medparters nya jävsinvändningar begärt kommunstyrelsen att skaffa ett nytt utlåtande av kommunfullmäktige om omständigheter som framgår närmare av begäran och nya utlåtanden av Hakalax, Nummelin och Drugge, vilka påståtts vara jäviga, om åtminstone följande omständigheter: har de vid kommunfullmäktiges möte 9.12.2014 anmält sig jäviga då godkännandet av planärendet har behandlats, var var och en har suttit och om de eventuellt har förflyttat sig från sina platser och i så fall vart. Kommunfullmäktige har 12.9.2016 beslutat ge utlåtande, till vilken bifogats bland annat fotografier och en skiss över fullmäktigesalen. Enligt dem har fullmäktigeledamöterna namngivna platser i främre delen av salen. På högra sidan sett från ordförandens plats finns det platser för pressen samt för särskilt nämnda personer (Viljanen, Kallonen, Backman, Heikkilä och Nyström). I bakre delen av salen finns det platser för allmänheten och för andra än särskilt namngivna tjänstemän. Denna del av salen kan separeras från den övriga delen

6 (14) av salen genom en vikdörr. Enligt utlåtandet har Drugge vid fullmäktigemötet anmält att hon är jävig. Från mötet finns det inte något videomaterial eller något annat bildmaterial eller skriftligt material som med säkerhet skulle visa var Drugge har suttit. Enligt utlåtandet kan man av protokollsanteckningen dock dra den slutsatsen att hon från sin eller någon annan fullmäktigeledamots plats förflyttat sig till bakre delen i salen. Man kan inte heller vara säker på var Hakalax och Nummelin har suttit. Antagligen har de suttit i publikdelen av salen, där kommunens tjänstemän i allmänhet sitter då de är närvarande vid fullmäktiges möten. Tjänstemännens närvaro grundar sig på ett muntligt förordnande som kommundirektören en gång i tiden har gett och enligt vilket de ledande tjänsteinnehavarna och de verkställande direktörerna för kommunägda bolag alltid är närvarande vid kommunfullmäktigemöten oberoende av vilka ärenden som behandlas vid mötet. Dessa tjänsteinnehavare har inte några utsedda platser i fullmäktigesalen utan de sitter bland den övriga publiken bakom fullmäktigeledamöterna i den bakre delen av salen som är avsedd för publik. Tjänsteinnehavarna och fullmäktigeledamöterna har därmed inte direkt ögonkontakt med varandra. De nämnda tjänsteinnehavarna sitter sålunda separerade från de personer som deltar i handläggningen av ärendet i fullmäktigesalen. Eftersom de nämnda tjänsteinnehavarna har förordnats att närvara vid mötena genom kommundirektörens förordnande, utgör närvaron en del av deras tjänsteuppgifter och de är berättigade till mötesarvode. Mötesarvodet kan betalas bara till sådana personer som har antecknats som närvarande i protokollet. Av denna orsak betyder en protokollsanteckning om närvaro i sig inte att tjänsteinnehavaren skulle ha varit närvarande och deltagit i behandlingen av ärendet. Drugge har i sitt utlåtande konstaterat att hon vid fullmäktigemötet har anmält att hon varit jävig. Hon har konstaterat att hon förflyttat sig från sin plats till publikdelen när planärendet behandlades. Drugge har markerat platsen dit hon flyttade på en skiss som hon bifogat till sitt utlåtande. Hakalax har i sitt utlåtande konstaterat att han hade kallats till fullmäktigemötet i egenskap av verkställande direktör för Kimitoöns Vatten och infrachef och att hans närvaro gällde budgetförslaget för 2015, vilket behandlades på samma möte. Han kommer inte ihåg var han satt, men han antar att han satt i bakre delen av salen som reserverats för publik och tjänsteinnehavare. Kommundirektören och förvaltningschefen har egna platser i salen, men de övriga tjänsteinnehavarna har det inte. Han anmälde inte att han var jävig, eftersom det inte har hört till vedertagen kutym i kommunen då när tjänsteinnehavaren inte uttryckligen har kallats till platsen för ett särskilt ärende. Kommunfullmäktigemötena är offentliga och allmänheten har rätt att närvara vid dem. Nummelin har i sitt utlåtande konstaterat att han ansett sig vara jävig så länge som hans halvsysters markområden har angränsat till planområdet. Efter att planområdet minskats i tekniska nämnden 18.6.2014, har han haft hand om beredningen och föredragningen i tekniska nämnden och han har inte funnit att han vore jävig. Mot denna bakgrund anser han att det inte är nödvändigt att utreda var han satt i fullmäktigesalen 9.12.2014. Alonen har i en 29.9.2016 till förvaltningsdomstolen inkommen skrivelse yrkat att Kimitoöns kommun bör åläggas att ersätta hans rättegångskostnader med 4 000 euro. Strandberg och hans medparter har med anledning av kommunfullmäktiges nya utlåtande samt Drugges, Hakalax och Nummelins nya utlåtanden lämnat ett nytt genmäle. I fråga om Drugge har de konstaterat att Drugge inte har förflyttat sig till publikdelen utan till en sittplats som använts av fullmäktigeleda-

7 (14) möter. I fråga om Hakalax har de konstaterat att det inte existerar något nämndbeslut eller ens något tjänsteinnehavarbeslut om att beredningen skulle ha överförts på andra tjänstemän och därför har Hakalax de facto ansvarat för beredningen av ärendet i kommunen även efter att han blivit jävig ända till tekniska nämndens möte 18.6.2014. Eftersom ärendet har varit tämligen omfattande och krävt särskild sakkunskap, är det inte trovärdigt att tekniska nämndens ordförande som till sitt civilyrke är charterbåtsföretagare skulle ha ansvarat för beredningen av ärendet på tekniska nämndens möte 18.6.2014. I utlåtandet har även konstaterats att Fabritius och Drugge har varit jäviga då de deltagit i handläggningen av ärendet i fullmäktige 12.9.2016. Rättegångskostnaderna har angetts uppgå till 9 500 euro. Alonens yrkande om ersättning för rättegångskostnader har skickats till kommunstyrelsen för kännedom. Förvaltningsdomstolens avgörande Förvaltningsdomstolen avslår invändningen som gäller jäv för Backman, Drugge, Fabritius och Laurén till den del de efter att det överklagade beslutet fattats eventuellt deltagit i handläggningen av de utlåtanden som avgetts till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen avslår Strandbergs och hans medparters yrkande om att begära utlåtande av miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet. Förvaltningsdomstolen upphäver kommunfullmäktiges beslut med anledning av Strandbergs och hans medparters besvär på den grunden att Roger Hakalax har varit jävig då han närvarade i fullmäktige då ärendet behandlades i fullmäktige. Jävsinvändningarna avslås i övrigt. Vid denna utgång av målet finns det inte längre något behov att ge utlåtande om de övriga besvärsgrunderna som Strandberg och hans medparter har anfört. Handläggningen av Alonens och paret Murtomaas besvär vid förvaltningsdomstolen upphör, eftersom generalplanen har upphävts med anledning av Strandbergs och hans medparters besvär. Förvaltningsdomstolen avslår Strandbergs och hans medparters samt Alonens yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. Avgörandets motivering Avslagna invändningar och yrkanden Efter att det överklagade beslutet har fattats har förvaltningsdomstolen med stöd av förvaltningsprocesslagen begärt kommunstyrelsen att skaffa fullmäktiges utlåtande för att få utredning i saken. Utlåtandena som ges i saken binder inte förvaltningsdomstolen, utan förvaltningsdomstolen prövar självständigt vilken betydelse de har i saken. Förvaltningsdomstolen är inte till någon del bunden av det som framförts i utlåtandena. Beslut om att ge utlåtanden till förvaltningsdomstolen går inte att överklaga. Vid bedömningen av lagligheten av fullmäktiges överklagade beslut saknar procedurfel som eventuellt gäller givande av utlåtande betydelse i saken. Enligt förvaltningsprocesslagen kan förvaltningsdomstolen för inhämtande av

8 (14) utredning även begära utlåtande från någon annan myndighet än den som fattat beslutet. Med beaktande av att förvaltningsdomstolen har upphävt beslutet om godkännande av planen på grund av jäv, är det inte nödvändigt att begära utlåtanden av miljöministeriet eller social- och hälsovårdsministeriet om omfattningen och avgränsningen av planområdet. Jäv Innehållet i de tillämpade rättsnormerna Enligt 90 2 mom. i kommunallagen får kommunalbesvär anföras på den grunden att 1) beslutet har tillkommit i fel ordning, 2) den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 3) beslutet annars strider mot lag. Enligt 52 1 mom. är en fullmäktigeledamot i fullmäktige jävig att behandla ett ärende som gäller honom eller henne personligen eller någon sådan närstående som avses i 28 2 och 3 mom. i förvaltningslagen. När en fullmäktigeledamot deltar i behandlingen av ett ärende i ett annat organ, tillämpas på honom eller henne vad som föreskrivs om jäv för ledamöterna i nämnda organ. Enligt paragrafens 2 mom. gäller angående jäv för andra förtroendevalda 27 30 i förvaltningslagen. Paragrafens 5 mom. föreskriver att den som är jävig ska meddela att han eller hon är jävig. Enligt 27 1 mom. i förvaltningslagen får en tjänsteman inte delta i behandlingen av ett ärende eller vara närvarande vid behandlingen, om tjänstemannen är jävig. Bestämmelserna om jäv för tjänstemän gäller enligt 27 2 mom. också ledamöter i ett kollegialt organ och andra som deltar i behandlingen av ett ärende. Enligt 28 1 mom. i förvaltningslagen är en tjänsteman bland annat jävig, om tjänstemannen eller en närstående till honom eller henne är part, om avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom eller henne eller för en i 2 mom. 1 punkten avsedd närstående till honom eller henne, om tjänstemannan står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada eller om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av något annat skäl äventyras. Enligt 2 mom. i samma paragraf avses med närstående i 1 mom. bland annat tjänstemannens syskon eller den som på något annat sätt står tjänstemannen särskilt nära. Som närstående anses också motsvarande halvsläkting. Enligt 29 1 och 2 mom. i samma lag ska en fråga som gäller jäv för en tjänsteman avgöras utan dröjsmål. En tjänsteman avgör själv om han eller hon är jävig. Om jäv för ledamöter och föredragande i ett kollegialt organ beslutar dock organet i fråga. Ett kollegialt organ beslutar också om någon annan som har rätt att närvara är jävig. Enligt förvaltningsstadgan för Kimitoöns kommun antecknas i ett kommunfullmäktigemötes protokoll som konstitueringsuppgifter bland annat de som närvarat och i vilken egenskap var och en har varit närvarande. Enligt förvaltningsstadgan har kommunens organisation uppdelats i fem avdelningar, av vilka en är avdelningen för miljö och teknik. Den leds av tekniska

9 (14) chefen, i detta fall av Lars Nummelin. Verksamhetsområdet för avdelningen för miljö och teknik är bland annat planeringen av kommunens markpolitik och markanvändning till den del dessa uppgifter inte hör till kommunstyrelsen. Tekniska chefen fungerar som föredragande i tekniska nämnden och som ersättare för honom fungerar infrachefen, i detta fall Roger Hakalax. Jäv i rättspraxis som gäller planläggning Vid bedömning av den nytta som följer av utgången av ett beslut vid eventuellt jäv bör den nytta som fås å ena sidan vara specifik och å andra sidan vara förväntad. För ekonomisk och annan motsvarande nytta har därmed ställts både ett krav på konkreticitet och ett krav på en viss grad av omedelbarhet. I ett planärende bör jäv bedömas särskilt i varje enskilt fall. I rättspraxis har vikt tillskrivits utöver planens natur även planförslagets innehåll och hur omfattande markägandet är av hela planområdet. Man har också fäst uppmärksamhet vid det om planen medför ändringar i den förevarande situationen för en markägare. Därtill har det också haft betydelse om det har varit fråga om en sådan plan som gäller detaljerad planering av markanvändning som har direkta rättsverkningar för en markägare. Fullmäktigeledamot Carola Antskog Antskog har deltagit i behandlingen av ärendet i fullmäktige. När det gäller bedömningen av jäv för en fullmäktigeledamot tillämpas kommunallagens särskilda jävsbestämmelse enligt vilken jäv uppkommer enbart i ett sådant fall där beslutet gäller fullmäktigeledamoten personligen eller en närstående till honom eller henne. Antskogs kusin äger en fastighet inom planområdet och Antskog äger en fastighet som befinner sig utanför planområdet, men på ett område som enligt bullerutredningen till planen hör till bullerområdet på 35 db. Enbart det att en fullmäktigeledamot eller en närstående till honom eller henne äger en fastighet som ligger inom generalplaneområdet eller i ett närliggande område gör inte ännu en fullmäktigeledamot jävig att fatta beslut om godkännande av planen i fullmäktige. Beslutet om att godkänna planen har inte på sätt som avses i kommunallagen gällt fullmäktigeledamot Antskog personligen. En kusin är i regel inte en sådan närstående som avses i förvaltningslagen. Förvaltningsdomstolen finner att det inte heller har framkommit sådana omständigheter i saken på grund av vilka Antskogs kusin borde anses vara en sådan i förvaltningslagen avsedd person som står Antskog särskilt nära. Därmed har Antskog inte varit jävig att delta i behandlingen av ärendet i fullmäktige. Fullmäktigeledamoten och tekniska nämndens medlem Helena Fabritius Enligt handlingarna är Fabritius verksamhetsledare för Åbolands Lantbruksproducentförbund r.f. och bland föreningens medlemmar finns det även sådana markägare som äger mark på planområdet. Fabritius har deltagit i behandlingen av ärendet i fullmäktige och i tekniska nämnden. Det har inte funnits några invändningar om att Åbolands Lantbruksproducentförbund r.f. skulle äga mark inom planområdet. Därmed är föreningen inte part i ärendet och det kan inte väntas att föreningen har någon i förvaltningslagen avsedd nytta eller skada av beslutet. Fabritius opartiskhet har inte heller äventyrats på denna grund. Därmed har hon inte varit jävig då hon behandlat ärendet i tekniska nämnden. I saken har det heller inte framkommit några sådana omständigheter enligt vilka beslutet att godkänna planen skulle ha gällt Fabritius personligen på sätt som avses i kommunallagen. Fabritius har sålunda inte

varit jävig att delta i behandlingen av ärendet i fullmäktige. 10 (14) Fullmäktigeledamot Anders Laurén Enligt handlingarna har Laurén deltagit i behandlingen av ärendet i fullmäktige. Laurén äger en fastighet, som ligger utanför planområdet, men på ett område som enligt bullerutredningen till planförslaget utgör bullerområde på 35 db. Enbart det att den fastighet som Laurén äger befinner sig i det ovan nämnda området har inte medfört att han är jävig att fatta beslut om att godkänna planen i fullmäktige. I saken har det inte heller framkommit andra sådana omständigheter enligt vilka beslutet om godkännande av planen skulle ha gällt Laurén personligen på sätt som avses i kommunallagen. Han har därmed inte varit jävig att delta i behandlingen av ärendet i fullmäktige. Fullmäktigeledamoten, medlemmen i tekniska nämnden och i direktionen för Kimitoöns Vatten Brita Drugge Enligt Strandberg och hans medparter har Drugge på sätt som avses i förvaltningslagen varit jävig då hon närvarat vid fullmäktigemötet 9.12.2014, eftersom hon inte hade förflyttat sig från sin plats till publikdelen i salen. De anser att Drugge också varit jävig i egenskap av medlem i direktionen för Kimitoöns Vatten då hon 11.9.2014 deltagit i godkännandet av direktionens utlåtande till tekniska nämnden i planärendet. Enligt handlingarna äger Drugges bror en fastighet på vilken anvisats två vindkraftverk. Förvaltningsdomstolen finner att Drugge med anledning av detta har varit jävig i saken. Tekniska nämnden har vid beredningen av planen bland annat begärt utlåtande av Kimitoöns Vatten om planförslaget. Av handlingarna framgår att Drugge i egenskap av direktionsmedlem varit med om att besluta om innehållet i utlåtandet. Utlåtandet utgör bara en del av utredningen i ärendet och det binder inte nämnden. Förvaltningsdomstolen anser att Drugge därmed inte som medlem i direktionen för Kimitoöns Vatten deltagit i beredningen av planärendet på så sätt att beslutet om att godkänna planen på denna grund skulle ha tillkommit i felaktig ordning. Vid fullmäktigemötet 9.12.2014 har Drugge enligt protokollsanteckning anmält att hon är jävig i ärendet och hennes ersättare har kallats till platsen. Av utredningen i handlingarna framgår det att hon har förflyttat sig från sin plats till bakre delen av salen. Syftet med jävsbestämmelserna är att jäviga personer inte behandlar ärenden eller kommer åt att påverka beslutsfattandet genom sin närvaro. Genom procedurbestämmelserna syftar man till att garantera att beslutsfattandet med hänsyn till jäv även granskat ur ett objektivt perspektiv har skett i behörig ordning. Förvaltningsdomstolen finner, med hänsyn till att Drugge i behörig ordning har anmält att hon är jävig i fullmäktige, att en ersättare för henne har inkallats och att hon då ärendet behandlades hade förflyttat sig till en annan sittplats i bakre delen av salen, att man objektivt sett har kunnat iaktta att hon som jävig i ärendet inte har deltagit i behandlingen av ärendet och att hon inte har varit närvarande i fullmäktige på sätt som avses i förvaltningslagen. I besvären har också hänvisats till att Drugge skulle ha varit jävig i tekniska nämnden när nämnden under årens lopp har behandlat vindkraftsbyggandet på

11 (14) Kimitoön i olika sammanhang. Till denna del konstaterar förvaltningsdomstolen att även om besluten i sig gäller vindkraftverken, har det i samband med dessa ändå inte varit fråga om beredningen av delgeneralplanen för denna vindkraftspark. Invändningarna om procedurfel i samband med dessa beslut saknar betydelse vid prövningen av lagligheten av det överklagade beslutet. Tekniska chefen Lars Nummelin Enligt handlingarna har beredningen av planärenden enligt förvaltningsstadgan hört till Nummelins tjänsteuppdrag och han hade föredragit planärenden i tekniska nämnden under åren 2011 2012 samt även deltagit i förhandlingarna med Ramboll under samma tid. I detta skede hade man behandlat ingående av planläggningsavtal, kommunens allmänna riktlinjer för vindkraftsbyggande, vindkraftsparkens sameffekter samt utfärdande av byggförbud med anledning av utarbetandet av generalplanen. Efter att det första planutkastet hade framlagts offentligt och det hade framgått att Nummelins halvsyster äger en fastighet som angränsar till planområdet hade han utifrån försiktighetsprincipen ansett att han är jävig. Efter att avgränsningen av planområdet genom tekniska nämndens beslut 18.6.2014 hade ändrats så att planområdet inte längre sträckte sig till nämnda fastighets gräns, har Nummelin ansett att han inte längre har varit jävig och han har deltagit i behandlingen av planärendet. I fråga om åren 2011 och 2012 anser förvaltningsdomstolen att det, även om de nämnda besluten och åtgärder som Nummelin medverkat i har haft anknytning till planläggning i sig, ändå inte har varit fråga om beredning av delgeneralplanen för denna vindkraftspark, utan det är fråga om separata överklagbara beslut eller så allmänna förberedande åtgärder att invändningarna om procedurfel i samband med dessa beslut saknar betydelse vid prövning av lagligheten av det överklagade beslutet. Nummelin kan inte anses vara jävig i generalplaneärendet på den grunden att den fastighet som hans halvsyster äger har funnits inom avgränsningen för det planerade planområdet och att den senare, innan planutkastet hade framlagts offentligt, avgränsats så att den befinner utanför planområdet. Nummelins halvsyster äger inte mark i planområdet och hon är inte part i ärendet. Enbart en teoretisk möjlighet att få ersättning för vindupptagningsområde är inte en sådan omedelbar nytta som avses i förvaltningslagen. I saken har det inte heller annars framkommit att Nummelin skulle ha varit jävig då han har deltagit i behandlingen av ärendet. Infrachef Roger Hakalax Delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindkraftspark omfattar cirka 1 635 hektar och avsikten är att 29 vindkraftverk ska placeras på området. Enligt förvaltningsstadgan sköter avdelningen för miljö och teknik planläggningen i Kimitoöns kommun. Enligt handlingarna har infrachef Hakalax till en början ansvarat för beredningen av det aktuella planärendet i kommunen, eftersom kommunens tekniska chef Nummelin hade ansett sig vara jävig i ärendet. Av handlingarna framgår att Hakalax genom ett fastighetsköp 4.4.2014 förvärvat två fastigheter, Fagerdalen RNr 1:3 och Gilldersmossen RNr 1:4, som ligger på planområdet i vindkraftverksområdenas 11 och 12 omedelbara närhet. Enligt egen anmälan har Hakalax omedelbart då förhandlingarna om fastighetsköpen hade inletts vintern 2014 informerat sin chef Nummelin om saken, varvid Nummelin hade överfört beredningsansvaret i ärendet på andra tjänsteinnehavare. Hakalax har vid det första mötet i tekniska nämnden 18.6.2014 meddelat att han är jävig i planärendet. Enligt nämndens mötesprotokoll har planläggningsarkitekt Åke Lindeberg ansvarat för beredningen av ärendet och nämndens ordförande har föredragit ärendet vid mötet. På detta möte godkände

12 (14) nämnden bland annat den nya avgränsningen av planområdet och beslutade för sin del godkänna planförslaget och beslutade lägga fram det offentligt. I utlåtandet som kommunstyrelsen gett till förvaltningsdomstolen har den i överensstämmelse med Hakalax ovan nämnda utredning anmält att Hakalax efter sitt fastighetsförvärv inte har deltagit i beredningen av planärendet. Enligt protokollet från kommunfullmäktiges möte 9.12.2014 har Hakalax i egenskap av infrachef närvarat vid kommunfullmäktiges möte under alla ärendepunkter ( 53 61). I protokollet finns det inte någon anteckning om att Hakalax skulle ha meddelat att han är jävig i samband med ärendet som gällde godkännande av generalplanen ( 57) och frågan om jäv har inte avgjorts på något annat sätt heller. Av kommunfullmäktiges utlåtande framgår att tjänsteinnehavarnas närvaro vid kommunfullmäktiges möte grundar sig på ett av kommundirektören en gång i tiden utfärdat muntligt förordnande enligt vilket de ledande tjänsteinnehavarna och verkställande direktörerna för kommunägda bolag alltid ska vara närvarande vid kommunfullmäktiges möten. Det finns inte full säkerhet om Hakalax sittplats 9.12.2014, men enligt kommunfullmäktiges utlåtande sitter tjänsteinnehavarna vanligtvis i bakre delen av fullmäktigesalen, i samma utrymme med publiken. Enligt utlåtandet har Hakalax inte föredragit ärendet och inte heller på något annat sätt deltagit i diskussionen om ärendet. Hakalax har anmält att han inte kommer ihåg var han satt, men han antar att han har suttit i bakre delen av salen i utrymmet som är reserverat för andra än särskilt nämnda tjänsteinnehavare och för allmänheten. Förvaltningsdomstolen konstaterar att när man beaktar att de fastigheter som Hakalax förvärvat befinner sig på planområdet i vindkraftverksområdenas omedelbara närhet har Hakalax blivit jävig i ärendet i samband med att han hade förvärvat nämnda fastigheter 4.4.2014. I detta besvärsmål bör som rättsfråga därmed först prövas, om han därefter som jävig deltagit i beredningen av ärendet. Förvaltningsdomstolen finner med anledning av Hakalax eget utlåtande och protokollsanteckningen från tekniska nämndens möte 18.6.2014 som stöder detta samt kommunstyrelsens utlåtande att Hakalax inte som jävig deltagit i behandlingen av planärendet i beredningsskedet. Förvaltningsdomstolen konstaterar att Hakalax har anmält att han är jävig då Kimitoöns Vatten avgett utlåtande om planförslaget. I saken har det inte kommit fram sådana omständigheter på grund av vilka Hakalax i egenskap av verkställande direktör för Kimitoöns Vatten borde anses ha påverkat innehållet i planen på sätt som Strandberg och hans medparter angett i sina besvär. I saken bör dock ännu prövas om Hakalax som jävig på sätt som avses i förvaltningslagen deltagit i behandlingen av ärendet eller varit närvarande då ärendet behandlades när man har beslutat om godkännande av planen vid fullmäktigemötet. Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt årsboksbeslut 2012:125 prövat frågan om en jävig tjänsteinnehavares närvaro och jäv vid stadsfullmäktiges möte. I fallet ansågs beslutet ha tillkommit i felaktig ordning, då stadsdirektören nog hade förflyttat sig från sin plats, men ändå stannat i sammanträdesrummet på en plats som varit reserverad för tjänstemän. Stadsdirektören hade inte anmält sig vara jävig i fullmäktige och frågan om hans jäv hade inte heller annars avgjorts. I motiveringen till beslutet konstaterades att en jävig tjänsteman, som är jävig att delta i handläggningen av ett ärende i fullmäktige, inte bör anses vara närvarande på ett sätt som avses i 27 1 mom. i förvaltningslagen, om han följer med handläggningen av ärendet från en plats bland publiken.

13 (14) Förvaltningsdomstolen tolkar ovan nämnda högsta förvaltningsdomstolens avgörande på så sätt att även en jävig tjänsteinnehavare under vissa förutsättningar kan följa behandlingen av ett ärende vid kommunfullmäktiges offentliga möte. Å andra sidan, om en jävig person är närvarande vid mötet, bör jävet anmälas eller man bör avgöra frågan om jäv och den jäviga personen bör förflytta sig till en plats som är reserverad för allmänheten. Genom dessa formbestämmelser syftar man till att främja transparensen vid beslutsfattandet samt att garantera att man vid en objektiv bedömning kan konstatera att en jävig persons närvaro inte kan påverka slutresultatet av ett ärende som behandlas. Hakalax och kommunfullmäktige har bestridit att Hakalax på sätt som avses i förvaltningslagen skulle ha deltagit i fullmäktige i behandlingen av ärendet eller varit närvarande vid behandlingen av ärendet. Som grund för bestridandet har man åberopat det att Hakalax har kallats till mötet i egenskap av infrachef och verkställande direktör för Kimitoöns Vatten Ab för att följa behandlingen av budgetförslaget för år 2015 och det att han hela tiden hade suttit i ett utrymme som är reserverat för andra än särskilt nämnda tjänstemän och för allmänheten. Förvaltningsdomstolen konstaterar att beredningen av denna plan i startskedet har hört till infrachef Hakalax tjänsteuppdrag. Enligt fullmäktigemötets protokollsanteckning har Hakalax varit närvarande vid mötet i egenskap av infrachef. Hakalax har inte föredragit ärendet eller kommit med något inlägg i kommunfullmäktige. Under hela mötet har han suttit på samma plats i bakre delen av salen i ett utrymme som är reserverat för andra än särskilt nämnda tjänsteinnehavare och för allmänheten. I detta avseende är arrangemangen i fullmäktigesalen bristfälliga såtillvida att platserna för allmänheten och för de som är där på tjänstens vägnar inte har separerats tydligt från varandra. Hakalax har varit jävig i ärendet. Med hänsyn till detta, och när man beaktar att man utifrån Hakalax sittplats inte vid en objektiv bedömning har kunnat bestämma vilken ställning han har haft i samband med varje enskilt ärende, finner förvaltningsdomstolen att även om Hakalax inte har deltagit i behandlingen av ärendet i fullmäktige att han som jävig ändå varit närvarande på sätt som avses i förvaltningslagen då fullmäktige behandlat ärendet. Då man vid fullmäktigemötet i fråga om Hakalax inte har iakttagit kommunallagens bestämmelse om anmälan av jäv, förvaltningslagens bestämmelser om avgörande av frågan om jäv och inte heller förvaltningslagens bestämmelse för jäviga tjänstemän att inte närvara vid handläggningen av ett ärende, har fullmäktiges beslut tillkommit i felaktig ordning. Därför ska fullmäktiges beslut upphävas. Rättegångskostnader En part är skyldig att ersätta en annan parts rättegångskostnader helt eller delvis, om det särskilt med beaktande av avgörandet i ärendet är oskäligt att denne själv får bära sina rättegångskostnader. Bestämmelsen kan också tillämpas på den förvaltningsmyndighet som har fattat beslutet. Då frågan om en offentlig parts ersättningsskyldighet prövas ska särskilt beaktas om rättegången har orsakats av ett fel hos myndigheterna. Beslutet har upphävts med anledning av Strandbergs och hans medparters besvär. Med hänsyn till sakens natur och att den har varit svårtolkad har rättegången ändå inte orsakats av ett fel hos myndigheterna. Med beaktande av det-

14 (14) ta är det inte oskäligt att Strandberg och hans medparter får bära sina egna rättegångskostnader. Handläggningen av Alonens besvär vid förvaltningsdomstolen har upphört. Med hänsyn till sakens natur och utgången i målet är det inte oskäligt att Alonen själv får bära sina rättegångskostnader. Tillämpade rättsnormer Markanvändnings- och bygglag 188 1 och 6 mom. Förvaltningslag 27 1 och 2 mom., 28 1, 2 och 3 mom. och 29 1 och 2 mom. Kommunallag (365/1995) 52 1, 2 och 5 mom. (1034/2003), 90 (1375/2007), 93 och 95 2 mom. Kommunallag 147 1 mom. Förvaltningsprocesslag 33 och 36 och 74 Förvaltningsstadgan för Kimitoöns kommun (trädde i kraft 1.4.2013) Att söka ändring I detta beslut får ändring sökas genom att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsskriften ska lämnas in till högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar från den dagen då beslutet meddelades. Enligt markanvändnings- och bygglagen 191 4 mom. har ingen annan än kommunen rätt att söka ändring i ett beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt beslutet att godkänna planen. Besvärsanvisningen finns bifogad (Efter anslag). Ärendet har avgjorts av Hannamaija Falck förvaltningsrättsdomare Heikki Toivanen förvaltningsrättsdomare Veronica Storträsk förvaltningsrättsdomare föredragande