Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och. Viktoriaenheten Barn som

Relevanta dokument
Handlingsplan för Barn och Unga som Närstående på SSIH Strängnäs

Barn som närstående/anhöriga

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

Barn som är närstående

Barn som är närstående

5 28/13 Barns ratt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Barn som är närstående

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Riktlinje för bedömning av egenvård

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Lagstiftning kring samverkan

Barnperspektivet inom Beroendevården

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Direktiv. Medicinteknisk utrustning för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter. Medicinsk utrustning Hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Se till mig som liten är

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Projekt Barn som anhöriga

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

1 januari (HSL 2 g )

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Barns rätt som närstående - att utveckla evidensbaserad handlingsplan i palliativ vård

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Praktiska anvisningar Egenvård

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

1(11) Egenvård. Styrdokument

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

När någon i familjen fått cancer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Barn som anhöriga - pyramiden

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Herrgårdens förskola

för hälso- och sjukvårdsarbetsuppgifter

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Psykisk funktionsnedsättning

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Barn som far illa & våld i nära relationer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Transkript:

1(8) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Handlingsplan för Barn och 3 Handlingsplan Unga som Närstående på Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och Barn som 2014-10-01 sjukvårdsförvaltningen (HSF) närstående Handlingsplan Rutin Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Medicinkliniken Hälso- och sjukvårdspersonal 2015-10-01 MSE Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Arbetsgruppen NäBiP projektet, Åsa Svensson Marianne Ericson, Annika Randberg, Anders Grawé Handlingsplan för Barn och Unga som Närstående på 1. Bakgrund Den 1 januari 2010 infördes ett tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (2 g HSL) som innebär att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: har en psykisk störning eller funktionsnedsättning har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada är missbrukare av alkohol/beroendeframkallande medel oväntat avlider Landstinget Sörmland har antagit en bredare definition av barn som närstående, som innefattar barn där någon nära dem lever med eller har drabbats av någon av de ovanstående punkterna. Barnet och dess närstående har tolkningsföreträde om vem som räknas som närstående. I patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 PSL) tydliggörs hälso- och sjukvårdspersonalens personliga ansvar för att barnets behov av information, råd och stöd skall tillgodoses när de är närstående. Forskning visar att barns välmående påverkas av att en närstående drabbas av allvarlig sjukdom och/eller avlider. Råd, stöd och information till dessa barn är avgörande för att minska risken för att barnens hälsa och utveckling ska påverkas negativt. 2. Mål och Syfte Målet är att barn (0-18 år) som är närstående till patienter som vårdas på ska ges möjlighet till information, råd och stöd utifrån sin ålder och mognad. Syftet med handlingsplanen är att personalen på skall få redskap, kunskap och kompetens för att uppmärksamma och möta barn.

2(8) 3. Omfattning 4. Rutin 4.1 Identifiering Handlingsplanen gäller och omfattar all personal som bedriver vård och omsorg på enheten d.v.s. läkare, sjuksköterska, undersköterska, kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut samt dietist. Identifiering av barn som närstående ska ske vid inskrivningssamtal/vårdmöte av inskrivande sjuksköterska och läkare. Svaren på nedanstående frågor dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal. Finns det barn som närstående (0-18 år)? Ja/nej Födelseår? 4.2 Information Informera patienten/föräldern om vikten av att barn ska få råd, stöd och information och vara delaktiga. Given information dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal. Patienten/förälder ska ges möjlighet till stöd att självständigt eller med hjälp av personal informera barnen (Se bilaga 1). Lämna informationsbroschyrer (Se bilaga 2). Vid behov skall auktoriserad tolk användas. 4.3 Behovsinventering Ansvarig personal ska inventera om det finns behov av stöd. Om det i samtal eller på annat sätt framkommit behov av stöd ska det dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal Samtalsstöd Praktiskt stöd Socialt stöd Vid misstanke om barn som far illa ska anmälan till socialtjänst göras (Se Landstinget Sörmlands riktlinje för anmälan om att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa riktlinjer LS-LED08-357). 4.4 Åtgärd Alla patienter med barn som närstående ska erbjudas familjesamtal med ansvarig läkare, sjuksköterska och kurator (Se bilaga 1). Samtal med en eller fler av ovanstående professioner ska erbjudas vid behov. Det kan vara samtal med/utan den andra föräldern/företrädaren, med/utan barn samt enskilda samtal mellan barn och någon/flera av professionerna. Även efterlevnadsamtal kan erbjudas vid behov. Att samtal gällande Barn som närstående har förts ska dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal.

3(8) Ansvarig personal ska informera om och vid behov förmedla kontakt med exempelvis: Socialtjänst Förskola/skola Ungdomsmottagning BUP Primärvård/BVC Sjukhuskyrkan Att information om/kontakt har förmedlats ska dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal. 4.5 Dokumentation Identifiering, given information, uppmärksammade behov och vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientens System Cross (SC) journal, under sökord Barn som närstående (0-18 år). 5. Ansvar för rutinen Verksamhetschefen på vårdplatsenheten ansvarar för att denna rutin är ändamålsenlig och revideras årligen. Samtliga medarbetare på ansvarar för att rutinen följs. Det åligger samtliga medarbetare att påtala eventuellt behov av revidering. 6. Miljö 6.1 Fysisk miljö Skapa fysiskt utrymme anpassad för barn och unga på avdelningarna för att de ska känna sig välkomna samt ge möjlighet till avskildhet. Böcker, informationsmaterial och dator med internetuppkoppling ska finnas på enheten, tillgängligt för barn och unga. Barn och unga ska ges möjlighet till information om cancer och andra allvarliga sjukdomar samt deras rätt till delaktighet, råd och stöd. 6.2 Webbmiljö 6.3 Hemmiljö 6.4 Ansvar s internetsida på http://www.landstingetsormland.se/ ska uppmärksamma barn som närstående. Där ska finnas information om Barn som närståendes rätt till råd, stöd och information. Barn- och familjeperspektivet ska främjas i hemmet så att vardagen i så stor utsträckning som möjligt kan bevaras. Exempelvis gällande hjälpmedel, besökstider och omvårdnadsmaterial. Informationsmaterial och broschyrer inom området ska finnas lättillgängligt för barn och unga. Huvudansvarig är enhetscheferna Marianne Ericsson och Annika Randberg samt verksamhetschef Anders Grawé. Delansvariga för förslag och införskaffande material, böcker och informationsmaterial är barnrättspiloterna Pernilla Möller och Åsa Svensson (även arbetsgruppsledare) samt undersköterskerepresentant, Veronica Vike.

4(8) Personalen på ASIH ansvarar för ta fram patientpärmar med informationsmaterial och broschyrer inom området Barn som närstående. 7. Implementering 7.1 Planerade kompetensutveckling All personal på har dessutom ett ansvar att bidra till att Barns som närstående uppmärksammas i den fysiska miljön. För att öka kompetensen hos all personal på har utbildningsinsatser inom området planerats för hösten 2014. Den 8 oktober kommer Mia Berg, som själv varit med om att förlora en förälder som barn och Åsa Stålhane, samordnare för barnrättsfrågor, pedagog och lekterapeut. Personalen kommer att erbjudas antingen förmiddags- eller eftermiddagspass. Den 11 och 12 november kommer grundarna till webbsidan näracancer.se, Johanna Joneklav, kurator och Katarina Bartfai- Jansson, onkolog från Örebro. De håller tre halvdagsutbildningar om föräldrar och barns uttryckssätt i krissituationer, samt i hur man möter barn och ger åldersanpassad information om cancer. Kontinuerlig handledning kommer att erbjudas personalen på enheten fr.o.m. i höst. På enhetens planeringsdagar 2 och 10 september ansvarar Annika Randberg, Marianne Ericsson och Åsa Svensson att kollegor informeras om projektet Barn som Närstående. Enheten kommer att informeras om den nya rutinens införande. 7.2 Önskad kompetensutveckling Arbetsgruppen har vidare önskemål om utbildningsinsatser som kan planeras in längre fram: Socialtjänstens möjligheter till insatser samverkan. Föreläsning av kuratorerna Rigmor Jonsson och Laila Ekermo. Barnrättsperspektiv av Monica Gustafsson- Wallin. Kulturella aspekten och interkulturell kommunikation av Dr. Hani Hattar. Teamhandledning med fokus på Barn som närstående. 7.3 Ansvar För de planerade utbildningarna hösten 2014 ansvarar projektledaren NäBiP Jennie Nimborg och arbetsgruppsledaren Åsa Svensson. Enhetscheferna i samverkan med arbetsgruppsledaren Åsa Svensson i samverkan med arbetsgruppen, ansvarar för de kommande utbildningsinsatserna. All personal på enheten har ett eget ansvar för sin kompetensutveckling för att på bästa sätt uppfylla lagstiftningens intentioner.

5(8) 8. Andra åtgärder 8.1 Verksamhetscheferna 8.2 Familjesamtal 8.3 Arbetsgruppen 8.4 Vårdrutinen införs 9. Uppföljning 9.1 Webbenkät/forskning 9.2 Statistik System Cross 9.3 APT 9.4 Revidering 2015 Annika Randberg, Marianne Ericsson och Åsa Svensson informerar verksamhetscheferna inom onkologkliniken, medicinkliniken, paramedicin samt vårdplatsenheten. Marianne Ericsson är sammankallande till att ett sådant möte sker i september. Annika Randberg sammankallar till ett tvärprofessionellt arbetsmöte i september för att ta fram en mall för ett familjesamtals innehåll. Detta bör ske i samverkan med hematolog och onkologer. Jennie Nimborg, projektledare, Agneta Almerud, onkolog i palliativ vård, Charlotte Mörth, onkolog, Bassam Alyass, hematolog, Åsa Svensson, projektledare, Pernilla Möller, barnrättspilot, Rigmor Jonsson, kurator och Laila Ekermo, kurator bjuds in till mötet. Representanter från arbetsgruppen som tagit fram mallen för familjesamtal presenterar denna på nästa arbetsgruppsträff gällande denna handlingsplan och implementeringen av rutinen den 30 september. Efter eventuell korrigering och godkännande i denna arbetsgrupp kan familjesamtalsmallen läggas som ytterligare en bilaga till handlingsplanen. Från den 1 oktober börjar Vårdrutinen Barn som närstående gälla och ska finns tillgänglig på Landstingets Sörmlands intranät Insidan under Vårdplatsenhetens vårdrutiner. Efter att verksamhetschefen har godkänt denna kontaktar enhetscheferna klinikadministratör för detta. Personalens kunskap gällande Barn som närstående kartlades innan rutinen togs fram via en webenkät. En uppföljande enkät kommer att göras nästa år, när rutinen är införd. Forskare från Mälardalens högskola har varit närvarande vid arbetsplatsträffarna. Reflektioner och diskussioner som sker under arbetsgruppernas möten har spelats in, transkriberats och ska analyseras. Kompletterande intervjuer med deltagare i arbetsgruppen kommer att genomföras. Forskarna planerar att studera effekterna genom journalgranskning och intervjuer med personal, barn som närstående och deras företrädare. I samverkan med systemadministratör, Kerstin Tärnell har sökordet Barn som närstående, tagits fram. Sökordet samt medföljande termer med följdfrågor kan användas för att ta fram statistik. Barn som närstående ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Vårdrutinen kommer att utvärderas och revideras den 10 oktober 2015. Ansvarig för revideringen är enhetscheferna Marianne Ericsson och Annika Randberg, samt barnrättspiloterna Åsa Svensson och Pernilla Möller.

6(8)

7(8) Bilaga 1 Förslag på frågor i samtal med barn och patient/närstående vuxen Patient/närstående vuxen Har ni pratat om din sjukdom i familjen? Om ja; Hur har ni pratat med barnen? Om nej; Vem informerar/pratar med baren? Hur tycker/känner du att sjukdomen påverkar ditt föräldraskap? Hur tycker/känner du att sjukdomen påverkar ditt barn/barnen? Vad har du/ni sett kring hur ditt barn/barnen reagerar? Vilket stöd tycker du att ditt barn/barnen behöver? När? Var? Hur? Nätverkskarta. Vilket stöd finns i er omgivning? Har ni kontakt med någon annan stödfunktion? (t.ex. kommun, vårdcentral, förening, kyrka) Vet barnets skola om er situation? (t.ex. klassföreståndare, mentor, skolsköterska, kurator) Barn Vad vet du om din förälders/syskons sjukdom? Fråga om aktuell situation, skola, kompisar, intressen. Hur tänker du kring det här? Har det blivit annorlunda hemma nu och i så fall på vilket sätt? Vem mer vet om din förälders/syskons sjukdom? Nätverkskarta. Vilka personer är betydelsefulla för dig? Har din skola fått veta något om din familjs situation? (t.ex. klassföreståndare, mentor, skolsköterska, kurator) Har du någon tanke/önskan kring det? Berätta vad vården gör för att hjälpa, samt informera om vad vården för stunden gör för patienten/föräldern. Är det något annat som du vill att vi pratar om? Vad skulle underlätta situationen för er just nu? Kan jag/vi göra något för dig och din familj? Vad skulle vi kunna göra? Har jag glömt att fråga något?

8(8) Bilaga. 2 Något allvarligt händer i ett barns närhet. Vad kan du göra för att trygga och förebygga. Råd till föräldrar och vänner - Landstinget Sörmland http://insidan.dll.se/pagefiles/62809/f%c3%b6r%c3%a4ldrar.pdf Något allvarligt händer i ett barns närhet. Vad kan du göra för att trygga och förebygga. Råd till förskola och skola - Landstinget Sörmland http://insidan.dll.se/pagefiles/62809/f%c3%b6rskola_skola.p df Naracanacer.se http://www.naracancer.se/ Vad säger jag till barnen- Cancerfondens broschyr