Miljöteknisk markundersökning av inom kvarteren Telegrafen och Vaktberget i Nynäshamn

Sida 1 (18) Miljöteknisk markundersökning av inom kvarteren Telegrafen och Vaktberget i Nynäshamn Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB

Sida 2 (18) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Historik och tidigare undersökningar... 3 3 Beskrivning och provtagning... 5 3.1 Jordprofil... 7 4 Laboratorieanalyser... 11 5 Riktvärden... 12 6 Resultat... 12 6.1 Jord... 12 6.1.1 Metaller... 12 6.1.2 Perflourerade ämnen... 13 6.1.3 PCB, pesticider, cyanid, fluorid och klorerade lösningsmedel.... 13 6.1.4 Organiska ämnen (kolväten) och MTBE... 13 6.2 Grundvatten... 14 6.2.1 Metaller... 14 6.2.2 Perflourerade ämnen... 14 6.2.3 Innehåll av PCB, pesticider, cyanid och klorerade lösningsmedel i grundvattnet... 15 6.2.4 Organiska ämnen (kolväten)... 15 7 Slutsatser och rekommendationer... 16 8 Referenser... 18 Bilagor Bilaga 1. Provtagningskarta Bilaga 2. Analyssvar i tabellform Bilaga 3. Fältprotokoll Bilaga 4. Analysprotokoll från ALS

Sida 3 (18) 1 Inledning Structor Nyköping AB har på uppdrag av RSS Nordic AB utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av marken, där fastigheten planeras omvandlas till bostäder. Undersökningen täcker in ett område som även omfattar fastigheter vilka inte ägs av uppdragsgivaren. Uppdragsledare var Johan Rodéhn och ansvarig för miljöteknisk underökning var Helena Westin. Helena Westin och Mats Dorell utförde markundersökningen i fält och är författare till aktuell rapport. Det aktuella området ligger i östra delen av Nynäshamn (Figur 1 och 2). Figur 1 Undersökningsområdet med omnejd. 2 Historik och tidigare undersökningar På fastigheten Vaktberget 5 startade Nynäshamns Ångbryggeri sin verksamhet 1912, Bryggeriet drevs fram till 1950, när verksamheten lades ned. 1965 flyttade brandstationen till det gamla bryggeriet från Industrivägen och 1970 byggdes det till ett garage och kontor på fastigheten. Under de senaste 10 åren har Nynäs taxi, kommunens verksamhet servicepartner och en bilverkstad varit inhysta i dessa lokaler. Delar av området har tidigare undersökts av ÅF (2010, 2011 och 2012). I deras undersökning har de undersökt, mark och markluft på fastigheten Vaktberget 5 som ligger i den västra delen av området. De har också utfört en geoteknisk undersökning samt en desktopstudie. Endast mark och markluft undersökningen (2012) har varit tillgänglig inför denna undersökning.

Sida 4 (18) Två marktekniska undersökning har tidigare utförts inom gamla fastigheten Telegrafen 7 (Golder Associates, 2014, WSP, 2009), numera Telegrafen 5 som ligger öst/sydöst, nedströms och utanför det aktuella detaljplaneområdet. Figur 2. Flygfotografi över området

Sida 5 (18) 3 Beskrivning och provtagning Området täcks idag av flertalet parkeringsytor och byggnader, mellan dessa finns det små gräsbevuxna ytor och bergsknallar som går i dagen (figur 2). Området lutar åt sydöst och i nordväst är terrängen betydligt högre med ett berg. I de delar där marken består av berg, saknas jordmassor och marken kan inte provtas. På bergsknallarna har det inte förekommit någon synlig industriell verksamhet och det förväntas inte förekomma föroreningar där. Den första markundersökningen utfördes den 26 april 2016 med hjälp av en borrbandvagn. Avsikten med undersökningen var i huvudsak att sätta grundvattenrör inom området, nära där man kan anta att eventuella föroreningar skulle kunna ha spridit sig. Borrning utfördes i 8 provpunkter och i endast 3 av dess påträffades det grundvatten, om än i liten grad. Det sattes totalt 3 grundvattenrör av PEH-plast (Figur 3). Vid länspumpning visade sig endast ett grundvattenrör tillräckligt stor tillrinning av grundvatten för att kunna de planerade analyspaketen skulle kunna utföras. Vid provtagningen av grundvatten några dagar senare, provtogs grundvattnet i omgångar under dagen för att invänta tillrinning av nytt grundvatten. I endast ett grundvattenrör (GV1) erhålls dock tillräckligt stor mängd vatten. I det andra grundvattenröret (GV 2) var tillrinningen endast 0,1l/h och endast en knapp liter erhölls. I det sist satta grundvattenröret (GV3), fanns vid länspumningen 0,1l i röret, men vid provtagningen var det torrt. Den 31 maj och 1 juni utfördes det en kompletterande markundersökning, med hjälp av en grävmaskin. Det grävdes 13 provgropar inom detaljplaneområdet. Jordprofilen presenteras i stycket 3,1.

Sida 6 (18) Figur 3 Provtagningspunkter

Sida 7 (18) 3.1 Jordprofil Upptagning av störda jordprover utfördes från borrbandsvagnens skruvprovtagare och vid provgropsgrävning kunde även naturligt avsatta (in situ) jordprover tas. Proverna har tagits ut från borren som samlingsprov på olika djup. Olika jordartstyper har inte blandats. Fältprotokoll visas i Bilaga 1. Jordprofilen väster om Industrivägen är naturligt avsatt och det förekommer inte så mycket fyllnadsmassor, med undantag nära byggnader och vägar samt i kanten av berget i sydöst som ansluter mot Industrivägen. I hela området finns det höjdpunkter med berg och mellan dessa höjdryggar finns det naturligt avsatta sedimenten som har en mäktighet på 0-3m. En typisk markprofil inom området består i den övre delen av ca. 2 dm jord med innehåll av humus och lera, under detta lager förekommer en mörk ockrafärgad grovsand, med en liten inblandning fingrus som har en mäktighet som varierar från 0,4-0,6m och som övergår till finsand på ca. 0,8m djup. Under finsanden förekommer siltiga och leriga lager (Figur 4-9). I de underliggande sedimentfyllda dalgångarna förekommer i lågpunkterna lite grundvatten. Det maximala djup som borrbandvagnen kunde borra till låg på ca. 3 m innan stopp erhölls på grund av block eller berg. Figur 4 Borrpunkt 2, djup 0-1,0m djup Figur 5. Borrpunkt 2 0,3-0,8m djup

Sida 8 (18) Figur 6. Borrpunkt 4, djup 0,05-0,9 Figur 7. Borrpunkt 5, djup 1,0-1,9 På den östra sidan om Industrivägen består massorna till stor del av fyllnadsmassor bestående av, naturliga sandiga massor, sprängsten samt i den sydöstra delen även av byggnadsrester såsom tegel och murbruk (Figur 10 och 11).

Sida 9 (18) Figur 8. Provgrop 5, 0-2,5m djup Figur 9. Provgrop 8, 0,-1,7m djup Figur 10 Provgrop 13, fyllnadsmassor Figur 11 PG 13, fyllnadsmassor på 1 m djup

Sida 10 (18) Vid provgrop 10 som grävdes ca. 3 m från huskroppen (Figur 12), påträffades på 0,9 m djup, en plan betongyta, som troligen var ett tak på en källarbyggnad (Figur 13). Figur 12. Provgrop 10. Ett betongkonstruktion påträffades på 0,9 m djup. Figur 13. Provgrop 10. Betongplatta på 0,9m djup som överlagras av finsand och jord..

Sida 11 (18) Syd öst liksom sydväst om byggnaden längs Industrivägens bestod marken av typiska fyllnadsmassor, sten blandat med sand (OS) på djupet 0-0,3m och under detta lite större sprängsten och block (Figur 14). Figur 14. Provgrop 12 i den sydöstra delen av planområdet 4 Laboratorieanalyser Utvalda jordprover skickades in för kemisk karaktärisering och laboratorieanalyser utfördes av ALS Scandinavia. ALS är ackrediterade för miljöanalyser av styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC). Flera jordprov och grundvatten från 2 grundvattenrör skickades till laboratoriet. Till grundvattenprovet från GV1 valdes analyspaketet Envipack, för analys av: metaller, mineralolja, aromater, PCB, klorerade pesticider, PAH, BTEX, klorbensener, klorerade alifater och klorfenoler samt cyanid. I tillägg valdes också analys av perflourerade ämnen, Grundvattenprovet från GV2 analyserades på något färre parametrar då det inte kunde tas ut tillräcklig mängd vatten. För grundvattnet från GV 2 valdes analyspaketet som OV-21A för bestämning av alifateroch aromater (inkl. BTEX) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I tillägg

Sida 12 (18) undersöktes även förekomsten av metaller och för detta valdes analyspaketet V-3B bas, klorerade lösningsmedel (analyspaket OV-6a). Jord analyserad med avseende på metaller, Perflourerade ämnen, Cyanid, Flourid, alifater, aromater, PAH, BTEX, klorerade alifater samt klorfenoler. 5 Riktvärden Vid utvärdering av analysresultat har halterna jämförts med generella riktvärden för förorenad mark som tagits fram av Naturvårdsverket. Riktvärdena är framtagna för att indikera upp till vilken nivå det inte förväntas finnas risk för negativ påverkan på människor eller miljö vid angiven markanvändning. Riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning (Naturvårdsverket, 1999): KM, Känslig Markanvändning, där det inte finns några begränsningar för hur marken kan användas och där grundvattnet skyddas. Exempel på markanvändning kan vara bostäder, daghem eller t.ex. odling av livsmedel. MKM, Mindre Känslig Markanvändning. Vid halter över denna nivå anser Naturvårdsverket att markkvalitén begränsar markanvändningen. Marken anses utan risk kunna användas för industrier, kontor och vägar mm. Svenska rikt-/gränsvärden för grundvatten är bristfälliga och/eller saknas för flera ämnen. Vid bedömning av grundvattenkvaliteten har de uppmätta halterna jämförts med riktvärden från livsmedelsverkets föreskrifter SLV 2001:30, SGU s bedömningsgrunder för grundvatten rapport 2013:01, Naturvårdsverkets rapport 4918 och Svenska Petroleum institutet SPI rekommendation (2010), samt Naturvårdsverkets grund- och ytvattenkriterie (rapport 5976). 6 Resultat Analysresultaten visas i tabell 1, 2 och Bilaga 1, analysprotokollen bifogas i Bilaga 2. 6.1 Jord 6.1.1 Metaller Innehållet av metaller analyserades i 39 jordprover. Riktvärdet KM för metaller översteg endast i 5 prover. I PG 5 djup 0-0,5 uppmättes As i en koncentration överstigande MKM. I PG 8 på djup 0-0,3 uppmättes Ba, Cd, Pb och Zn KM men understeg MKM och Cu och Hg översteg riktvärdet för MKM.

Sida 13 (18) I PG 11 djup 0,1-0,4 översteg Cd, Cu och Hg riktvärdet för KM, men låg under MKM, Zn översteg dock även MKM. I PG12 djup 0,5-1,0, som bestod av fyllnadsmassor översteg Hg riktvärdet för KM, men låg under MKM. I PG 13 djup 1-1,3 var innehållet av Cu och Pb över KM, men under MKM och Zn översteg riktvärdet för MKM. 6.1.2 Perflourerade ämnen Perflourerade ämnen som finns ibland annat brandsläckningsskum har analyserats i 7 st prover från olika platser och djup. Det kunde inte detekteras några perflourerade ämnen i de jordprover som skickats till laboratoriet. 6.1.3 PCB, pesticider, cyanid, fluorid och klorerade lösningsmedel. För analys av PCB och pesticider skickades det iväg 17 st jordprover som analyserades. Innehållet av PCB översteg riktvärdet i ett prov (Borpunkt 5 0-0,5 m djup). I ett prov (BP2 0,8-1,4) kunde det detekteras pesticider, en insekticider som översteg riktvärdet för den högst tillåtna koncentrationen i sediment enligt Holländska ministeriets miljökvalitetsstandard. Det finns inga framtagna svenska riktvärden. Innehållet av cyanid analyserades i 5 jordprover, varav inget översteg riktvärdet för KM. Flourid analyserades i 2 jordprover, varav det kunde detekteras i båda. Innehållet av klorerade lösningsmedel analyserades i 17 st jordprover, men kunde inte detekteras i några prover. 6.1.4 Organiska ämnen (kolväten) och MTBE Det har utförts varierande analyspaket på de olika jordproverna och totalt har 37 jordprover analyserats med avseende på organiska ämnen. Alifater och aromater översteg inte riktvärdet för KM i något av dessa 37 jordprover. PAH översteg gällande riktvärdet för KM i 5st av 37 prover, men inte riktvärdet för MKM, varav PAH förekom i ytliga massor, förutom i provgrop 13 där det även förekom i de djupare fyllnadsmassorna. I PG 2 på 0-0,5m djup, i PG 6 djup 0-0,25m, PG 8 djup 0-0,3 PG 11 djup 0,1-0,4 och PG 13 djup 0,5-1,3 för PAH H. Inga övriga organiska ämnen översteg befintliga riktvärden för KM.

Sida 14 (18) Tillsattsämnet MTBE som användes som oktanhöjande och som lösningsmedel analyserade i 17st jordprover, men detekterades inte i något prov. 6.2 Grundvatten 6.2.1 Metaller Båda grundvattenproverna visar på förhöjda halter av krom (Cr), nickel (Ni) och bly (Pb). Halterna med avseende på dricksvattenkriterierna visar att det är otjänligt. Enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, visar halten bly på stor påverkan av punktkälla, de andra ämnena saknar framtaget värde m a p bedömningsgrund för påverkan av punktkälla. Tabell 1. Metaller i grundvatten ELEMENT SAMPLEn GV 1 8534n GV 2 8534 Tjänligt med anmärkning Otjänligt Riktvärde As µg/l 9,5 3,19 100 10 (SLVFS 2001:30), SGU-FS 2008:2 Ba µg/l 323 125 Cd µg/l 0,5 0,216 5 (SLVFS 2001:30), SGU-FS 2008:2 Co µg/l 53,1 15,4 Cr µg/l 187 41,4 50 (SLVFS 2001:30) Cu µg/l 138 40,1 200 2000 (SLVFS 2001:30) Hg µg/l <0.020 <0.02 1 (SLVFS 2001:30) Mo µg/l 8,4 2,05 Ni µg/l 174 34,8 20 (SLVFS 2001:30) Pb µg/l 39,9 14,8 10 (SLVFS 2001:30) Sn µg/l 1,1 1,05 V µg/l 204 44,4 Zn µg/l 282 83,2 Över förslag på riktvärde för grundvatten Under förslag på riktvärde för grundvatten Detekterat, saknar relevant riktvärde 6.2.2 Perflourerade ämnen Perflourerade ämnen (PFAS) har sedan 1950-talet använts i flertalet produkter såsom impregneringsmedel, rengöringsmedel, skidvalla, bekämpningsmedel och brandsläckningsskum. Dessa organiska ämnen är persistenta och bryts sannolikt aldrig ned i naturen och anses ha allvarliga effekter på hälsa och miljö. PFOS som är en typ av PFAS, förbjöds, med vissa undantag 2008. Människor får framförallt i sig PFAS genom dricksvatten och livsmedel Då brandstationer har funnits inom området, har förekomsten av PFAS analyserats i grundvattnet.

Sida 15 (18) I grundvattenprovet taget från GV2, har det detekterats perflourerade brandskyddsämnen, dock under riktvärdet. Inga perflourerade ämnen detekterades i GV1. Tabell 2. Perflourerade ämnen ELEMENT SAMPLE Telegrafen GV 1 8534 Telegrafen GV 2 8534 Riktvärde PFBA perfluorbutansyra µg/l <0.010 <0.010 PFPeA perfluorpentansyra µg/l <0.010 <0.010 PFHxA perfluorhexansyra µg/l <0.010 <0.010 PFHpA perfluorheptansyra µg/l <0.010 <0.010 PFOA perfluoroktansyra µg/l <0.0100 <0.0100 PFNA perfluornonansyra µg/l <0.010 <0.010 PFDA perfluordekansyra µg/l <0.010 <0.010 PFUnDA perfluorundekansyra µg/l <0.010 <0.010 PFDoDA perfluordodekansyra µg/l <0.010 <0.010 PFBS perfluorbutansulfonat µg/l <0.010 <0.010 PFHxS perfluorhexansulfonat µg/l <0.010 0,052 PFOS perfluoroktansulfonat µg/l <0.0100 0,0196 0,045* PFDS perfluordekansulfonat µg/l <0.010 <0.010 PFOSA perfluoroktansulfonamid µg/l <0.010 <0.010 6:2 FTS Fluortelomersulfonat µg/l <0.010 <0.010 Detekterats, men understiger riktvärde 6.2.3 Innehåll av PCB, pesticider, cyanid och klorerade lösningsmedel i grundvattnet. För analys av PCB, pesticider och cyanid, analyserade endast grundvatten från GV1, då det inte gick att få tillräckligt med grundvatten från GV2. Med avseende på klorerade lösningsmedel analyserade i grundvattenprov från både GV1 och GV2. Då det dock inte fanns så mycket vatten i GV2 blev det ett begränsat analyspaket Inga av dessa ämnen kunde detekteras i grundvattnet från varken GV1 eller GV2. 6.2.4 Organiska ämnen (kolväten) Vid analys av organiska ämnen visade sig grundvatten från både GV1 och GV2 innehålla förhöjda halter polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som delvis översteg riktvärdet för grundvatten.

Sida 16 (18) Tabell 2. Organiska ämnen i jordprover ELEMENT GV 1 GV 2 Källa alifater >C5-C8 µg/l <10 <10 100 SPI, 2011 alifater >C8-C10 µg/l <10.0 <10 100 SPI, 2011 alifater >C10-C12 µg/l <10 <10 100 SPI, 2011 alifater >C12-C16 µg/l <10 <10 100 SPI, 2011 alifater >C5-C16 µg/l <20 <20 100 SPI, 2011 alifater >C16-C35 µg/l 116 25 100 SPI, 2011 aromater >C8-C10 µg/l <0.30 <0.30 70 SPI, 2011 aromater >C10-C16 µg/l <0.775 <0.775 10 metylpyrener/metylfluorantener µg/l <1.0 <1.0 metylkrysener/metylbens(a)antracener µg/l <1.0 <1.0 aromater >C16-C35 µg/l <1.0 <1.0 bensen µg/l <0.20 <0.20 0,5 SPI-RV för GV, 2012 toluen µg/l <0.50 <0.20 etylbensen µg/l <0.10 <0.20 30 SPI-RV för GV, 2012 m,p-xylen µg/l <0.20 <0.20 o-xylen µg/l <0.10 <0.20 xylener, summa µg/l <0.20 <0.20 250 SPI-RV för GV, 2012 naftalen µg/l 0,013 0,033 0,01/70/1,2 Riktvärden från Holland acenaftylen µg/l <0.010 <0.010 Ingen/kraftig påverkan/ acenaften µg/l <0.010 <0.010 högsta tillåtna koncentration i ytvatten fluoren µg/l <0.010 <0.010 fenantren µg/l 0,017 0,061 antracen µg/l <0.010 <0.010 fluoranten µg/l 0,03 0,188 pyren µg/l 0,046 0,156 bens(a)antracen µg/l 0,016 0,065 krysen µg/l 0,035 0,091 bens(b)fluoranten µg/l 0,042 0,112 bens(k)fluoranten µg/l 0,011 0,036 bens(a)pyren µg/l 0,021 0,086 0,01 SLV 2001:30, SGU 2008:2 dibenso(ah)antracen µg/l 0,011 0,02 benso(ghi)perylen µg/l 0,03 0,067 indeno(123cd)pyren µg/l <0.010 0,043 PAH, summa 16 µg/l 0,27 0,96 0,10 SLV 2001:30 gränsvärde för otjänligt dricksvatten PAH, summa cancerogena µg/l 0,14 0,45 PAH, summa övriga µg/l 0,14 0,51 0,10 SLV 2001:30, gränsvärde för dricksvatten PAH, summa L µg/l 0,013 0,033 10 SLV 2001:30 gränsvärde för dricksvatten, SPI, 2011 PAH, summa M µg/l 0,093 0,41 2 SPI, 2011 PAH, summa H µg/l 0,17 0,52 0,05 SPI, 2011 styren µg/l <0.20 MTBE µg/l <0.20 Över förslag på riktvärde för grundvatten Under förslag på riktvärde för grundvatten Detekterat, saknar relevant riktvärde 7 Slutsatser och rekommendationer Jord Jordprofilen väster om Industrivägen är naturligt avsatt och det förekommer inte så mycket fyllnadsmassor, med undantag nära byggnader och vägar samt i kanten av berget i sydöst som ansluter mot Industrivägen. Marken inom vissa områden har blivit uppfylld i den övre halvmetern i förbindelse med markarbeten. Jord som sannolikt bestod av uppfyllnadsmaterial och såg misstänkt förorenad ut skickades in till laboratoriet för analys. Även jord som var naturligt avsatt provtogs och analyserades.

Sida 17 (18) Djupare insitu avsatt massor visade sig vara opåverkad och inte innehålla föroreningar som överstiger KM. Analyserna visar att den största delen av jordproverna inte innehåller föroreningar som överstiger KM. Det förekommer dock föroreningar i vissa provgropar. Ämnen som överstiger riktvärden för KM men understeg MKM är PAH och vissa metaller samt i ett prov kunde det påvisas en låg halt pesticider. PAH förekommer i PG2, PG 3, BP 5, PG 10 på djup 0-0,5m, PG 6 på djupet 0-0,25m, PG 8 0-0,3, PG 11 på djupet 0,1-0,4 och PG 13 på djupet 0-1,3 m. Generellt sett kan det tyda på att PAH förekommer i de ytliga jordlagren, men inte djupare, förutom i provgrop 13, som bestod av fyllnadsmassor. I PG 13 förekommer även metallerna Cu, Pb och Zn i halter som överstiger KM, men under MKM. Det har inte kunnat påvisas varken perflourerade ämnen, cyanider, klorerade och icke klorerade-lösningsämnen eller organiska ämnen överstigande riktvärden för KM. PCB som analyserades i 17 jordprover förekom bara i ett prov P5 0-0,5 i en halt som översteg KM, men som låg under MKM Av de 39 markproverna som analyserades med avseende på metaller översteg 5 riktvärdet för KM varav 4 även riktvärdet för MKM. I PG 5 på djupet 0-0,5 förekom As över MKM. I PG8 0-0,3 m djup förekom Ba, Cd och Pb över KM och Cu och Hg över MKM. I PG11 förekom Cd, Cu och Hg över KM och Zn över MKM. I fyllnadsmassor väster och öster om den södra huskroppen längs Industrigatan förekom föroreningar något djupare än i övriga provgropar. I PG 12 0,5-1m djup kunde As och Hg påvisas i halter överstigande KM. I PG 13 0,5-1,0 m djup förkom Cu och Pb över KM och zink över MKM. Grundvatten Vid analys av grundvattnet har innehållet jämförts med riktvärdet för dricksvatten. De ämnen som översteg riktvärdet är följande metaller: Cr, Ni och bly. Perflourerade ämnen kunde detekteras, men innehållet låg under riktvärdet för dricksvatten. Analyser av organiska ämnen visade att alifater >C16-C35 kunde detekteras och låg strax ovan riktvärdet för dricksvatten. PAH översteg också riktvärdet för dricksvatten.

Sida 18 (18) Övriga analyserade ämnesgrupper såsom PCB, pesticder, cyanid och klorerade lösningsmedel detekterades inte i grundvattenproverna. I samrådsyttrandet 2015 beslut nr. 8 ansågs det finnas behov av att avgränsa förekomst av bensen som tidigare uppmäts i porluft vid provruta Dc1 (ÅF, 2012). Vid provgropsgrävningen 2016 togs det därför ut prover på 0,5-1,0 och 1,0-1,3 m djup som skickades in för analys. Det kunde inte detekteras bensen i dessa. Vid provgropsgrävningen kunde det inte heller iakttas/detekteras indikationer på att massorna skulle vara förorenade av kolväten. När man ser till antalet analyserade jordprover så upplevs området till största delen vara förhållandevis rent och opåverkat av föroreningar. Förekomsten av de föroreningar som hittats anses inte alarmerande utan måttliga och de bör inte påverka det fortsatta planarbetet. I förbindelse med framtida schaktning bör kompletterande jordprover tas för att bekräfta jordens beskaffenhet för att säkerställa att hanteringen av dessa sker på ett betryggande sätt. 8 Referenser SLV FS 2001:30, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten Naturvårdsverket, 1999: Metodik för inventering av Förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4918. Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. SGF, 2004. Rapport I. Fälthandbok, Miljötekniska undersökningar. SGU-FS 2008:2. Sveriges geologiska undersöknings författningssamling. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassifisering och miljökvalitetsnormer för grundvatten SPI-RV, 2011. SPI Rekommendation. Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. ÅF, 2010. Desktopstudie av markmiljön inom Vaktberget 5 i Nynäshamn. ÅF, 2011. Rapport Geoteknisk undersökning. RGeo. Projekteringsunderlag. ÅF, 2012. Veidekke Bostad AB. Översiktlig miljöteknisk markundersökning vid Vaktberget 5, Nynäshamn.