KRISTINESTAD STAD NÄRPES STAD MALAX KOMMUN KORSHOLMS KOMMUN KORSNÄS KOMMUN

KRISTINESTAD STAD NÄRPES STAD MALAX KOMMUN KORSHOLMS KOMMUN KORSNÄS KOMMUN PLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENTJÄNSTVERKENS VERK- SAMHETSOMRÅDEN Arbete: E24454.10 Åbo, 30.09.2011 VÄSTKUSTEN RENAR AVLOPPSVATTEN LÄNSIRANNIKKO PUHDISTAA JÄTEVESIÄ vastkustensavloppsvatten.fi / lansirannikonjatevesi.fi AIRIX Ympäristö Oy PL 669 20701 TURKU Puhelin 010 2414 400 Telefax 010 2414 401 www.airix.fi Toimistot: Tampere, Turku, Oulu ja Helsinki

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 2. BESKRIVNING AV PLANERINGSOMRÅDETS... 2 3. LAGSTIFTNING GÄLLANDE BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN... 3 3.1 FÖRORDNINGENS KRAV... 3 3.2 GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGENS KRAV... 4 4. KOMMUNALT AVLOPP OCH BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN... 5 4.1 KRISTINESTAD... 5 4.2 NÄRPES... 6 4.3 MALAX... 7 4.4 KORSHOLM... 8 4.5 KORSNÄS... 9 5. FASTIGHETSVISA SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN... 10 5.1 MARKBASERAD RENING... 10 5.1.1. Markbädd... 11 5.1.2. Markinfiltrering... 12 5.2 MINIRENINGSVERK... 12 5.3 SLUTEN TANK... 13 5.4 TORRTOALETT... 14 5.4.1. Komposterande toaletter... 14 5.4.2. Övriga torrtoaletter... 15 5.5 BYVISA RENINGSVERK... 15 5.6 FUNKTION... 16 5.7 KOSTNADER... 17 6. ZONER FÖR GLESBYGDENS BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN... 17 7. ÖVERSIKTSPLAN ÖVER POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR UTBYGGNAD AV AVLOPP. 20 7.1 PLANERINGSGRUNDER... 20 7.2 FASTIGHETSVISA TRYCKAVLOPPSSYSTEM... 20 7.3 PLANERINGSOMRÅDEN... 21 7.4 KOSTNADER FÖR UTYBYGGNAD AV AVLOPP... 23 7.4.1. Byggnads- och driftskostnader... 23 7.4.2. Totala årskostnader... 25 7.5 TIDTABELL FÖR FÖRVERKLING... 27 8. ÅTGÄRDER OCH TIDTABELL... 29 9. MÖJLIGHETER TILL UNDERSTÖD... 30 AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU puh. 010 2414 400, fax. 010 2414 401, sähköposti: etunimi.sukunimi@airix.fi

BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Planerade avloppsnät inom potentiella områden för utbyggnad av avloppsnät Byggnadskostnader för utbyggnad av avlopp inom potentiella områden för utbyggnad av avloppsnät Totala årskostnader för avloppsnät inom potentiella områden för utbyggnad av avloppsnät KARTOR: Karta 102 Översiktskarta, Korsnäs Karta 103A Översiktskarta, Kristinestad, norra Karta 103B Översiktskarta, Kristinestad, södra Karta 104A Översiktskarta, Malax, norra Karta 104B Översiktskarta, Malax, södra Karta 105A Översiktskarta, Korsholm, norra Karta 105B Översiktskarta, Korsholm, södra Karta 106A Översiktskarta, Närpes, norra Karta 106B Översiktskarta, Närpes, södra 30.09.2011 / ARY 30.09.2011 / ARY 30.09.2011 / JOT REVIDERAD 16.08.2011 / ARY 16.08.2011 / ARY 16.08.2011 / JOT UTKAST 07.06.2011 / ARY 07.06.2011 / ARY 07.06.2011 / JOT UTKAST Ändring Datum/Godkänd Datum/Kontrollerad Datum/Utarbetad av Anmärkningar AIRIX Ympäristö Oy PL 669 (Uudenmaankatu 19 A), 20701 TURKU puh. 010 2414 400, fax. 010 2414 401, sähköposti: etunimi.sukunimi@airix.fi

KRISTINESTAD, NÄRPES, MALAX, KORSHOLM, KORSNÄS 30.09.2011 ÖVERSIKTPLANER FÖR RENING AV AVLOPPSVATTEN UTANFÖR VATTENTJÄNST- VERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN ARBETE E24454.10 1. INLEDNING Denna översiktliga plan gäller Kristinestads, Närpes, Korsnäs, Malax och Korsholms kommuners avloppsvattensystem utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden. Arbetets syfte är: 1. Utarbeta översiktiga planer på gemensamma lösningar för rening av avloppsvatten som kan tillämpas inom glesbygdsområden - Planering med ett tidsspann på 30 år med beaktande av investerings-, sanerings- och brukskostnader - Åtgärdsprogram fram till år 2016 som stöd för rådgivnings- och informationsutdelning 2. Presentera rekommendationer för planeringsområdets fastighetsvisa behandlingslösningar för avloppsvatten, vilka tekniskt och ekonomiskt är bästa alternativ inom vissa områden och vid en vis typ av fastighet. 3. Utarbeta info-guider för utdelning till kommuninvånarna. 4. Anpassa översiktplanens kartmaterial för att distribueras via internet. Arbetet utgör en del av EU-projektet Västkusten renar avloppsvatten, som pågår till mitten av år 2013. Projektets värdkommun är Kristinestad, som även fungerat som översiktsplanens beställare. Arbetet har styrts av en styrgrupp, bestående av representanter från respektive kommun, projektanställda och ELY-centralen: - Ari-Johan Myllyniemi, Kristinestad (ordförande) - Barbro Lundberg, Kristinestad - Johan Wickman, Närpes - Harriet Perus-Marander, Närpes stad - Karolina Sunabacka, Malax - Mats Brandt, Malax - Michael Ek, Korsholm (vice ordförande) - Helena Granlund, Korsholm - Ulf Granås, Korsnäs - Johnny Granqvist, Korsnäs - Jenny Skuthälla, Österbottens ELY-central - Irma Hyry, Österbottens ELY-central - Marcus Tjäru, Västkusten renar avloppsvatten projektet - Anne Bergqvist, Västkusten renar avloppsvatten projektet (->15.5.2011) Översiktplan 30.09.2011

KORSHOLM, KORSNÄS 2/30 Planeringsarbetet har utförts vid AIRIX Miljö Ab:s kontor i Åbo. Vid uppdraget har deltagit branschchef DI/SNIL Reijo Haronen, projektchef DI Antti Ryynänen, planeringsingenjör ing. YH Jonna Tuomiranta samt planeringsingenjör, ing. YH Cesilia Lundqvist. 2. BESKRIVNING AV PLANERINGSOMRÅDETS Planeringsområdet utgörs av Kristinestads stad, Närpes stad, Korsnäs kommun, Malax kommun och Korsholms kommun. Planeringsområdet är beläget i Österbottens landskap och tillhör Västra och Inre Finland regionförvaltningsverks samt Österbottens ELY-centrals verksamhetsområden. Planeringsområdets yta är totalt 3 300 km 2. Tätortsgraden är störst i Korsholm (82,5 %) och minst i Närpes (62,4 %). Planeringsområdets befolkningsmängd i slutet på år 2010 var totalt ca 43 000 invånare. Till befolkningsmängden är Korsholm störst (n. 18 600 invånare) och Korsnäs minst (n. 2 300 invånare). Antal hushåll är totalt ca 18 400 st. Hushållen består i medeltal av 2,34 invånare. Planeringsområdet är beläget vid kusten och är populärt bland sommargäster. Antal sommarstugor inom området är ca 9 600 st. Tabell nedan åskådliggör statistiska uppgifter för planeringsområdets kommuner. Tabell 2.1 Statistiska uppgifter om planeringsområdets kommuner (Statistikcentralen) Korsnä s KRS Malax Korsholm Närpes Landareal, km 2 1.1.2009 236 683 521 848 977 Tätortsgrad, % 1.1.2009 68,9 77,6 74,4 82,5 62,4 Befolkningsmängd 31.12.2010 2260 7157 5605 18637 9435 Antal familjer 31.12.2009 659 2098 1647 5444 2755 Beskattningbara inkomster, /inkomsttagare 2008 20323 20667 21274 26019 20871 Antal hushåll 31.12.2009 962 3325 2476 7494 4101 Hyresbostäder, andel hushåll, % 31.12.2009 16,1 17,1 15,3 10,4 15,3 Rad- och småhus, andel hushåll, % 31.12.2009 94,4 89,3 93,9 88,6 85,3 Antal sommarbostäder, 1.12.2009 995 1379 2028 3659 1525 Antal arbetsplatser i kommunen 31.12.2008 855 2747 1836 4845 4435 Andel sysselsatt befolkning av 18-74 -åriga, % 31.12.2009 63,6 57,3 64,2 69,8 64,8 Arbetslöshetsgrad, % 31.12.2009 8 8,8 6,1 5,2 6,8 Antal i kommunen boende sysselsatt befolkning 31.12.2009 972 2925 2474 8765 4217 Andel i egen kommun sysselsatt befolkning, % 31.12. 2008 65,4 73,6 54,5 33 84,7 Andel arbetsplatser inom primärproduktion, % 31.12.2008 20,9 14,1 13,2 7,9 22,1 Andel arbetsplatser inom förädlingsindustri, % 31.12.2008 18,1 18,7 28,3 31,2 24,6

KORSHOLM, KORSNÄS 3/30 Andel arbetsplatser inom servicesektorn, % 31.12.2008 56,8 65,6 56,6 59,6 49,9 Övriga, % 31.12.2008 4,1 1,6 1,9 1,4 3,4 Antal företagsverksamhetsställen 2009 307 744 543 1288 1364 Planeringsområdets befolkningsutveckling har varit måttlig. Befolkningsmängden har efter 1990 minskat med ca 600 personer (1 %). Korsholm är en växande kommun, som vuxit fr.o.m. år 1980 med ca 5 000 personer. Övriga kommuners befolkning har minskat eller bibehållits på samma nivåer. I följande tabell åskådliggörs kommunernas befolkningsutveckling under åren 1980-2010. Tabell 2.2 Befolkningsutveckling 1980-2010 (Statistikcentralen) År Korsnäs KRS Malax Korsholm Närpes Totalt 1980 2320 9043 5704 13693 10816 41576 1985 2360 9081 5807 15179 10720 43147 1990 2310 8839 5939 16123 10490 43701 1995 2302 8685 5823 16307 10234 43351 2000 2246 8084 5638 16614 9769 42351 2005 2208 7662 5542 17369 9463 42244 2010 2260 7157 5605 18637 9435 43094 Enligt statistikcentralens befolkningsprognos kommer planeringsområdets befolkningsmängd att öka. Fram till år 2040 förutspås en ökning om ca 4 600 invånare, m.a.o. 11 %. Tillväxtkommuner är Korsnäs, Malax och Korsholm. Befolkningen i Korsholm kommer att öka med ca 5 000 invånare. Befolkningen i Kristinestad och Närpe förutspås sjunka. Statistikcentralens befolkningsprognos åskådliggörs i följande tabell. Tabell 2.3 Befolkningsprognos 2010-2040 (Statistikcentralen) År Korsnäs KRS Malax Korsholm Närpes Totalt 2010 2236 7095 5593 18615 9415 42954 2015 2281 6741 5723 19821 9247 43813 2020 2337 6527 5877 20967 9156 44864 2025 2404 6411 6034 21942 9104 45895 2030 2465 6325 6166 22660 9058 46674 2035 2515 6226 6258 23190 9005 47194 2040 2554 6100 6328 23627 8951 47560 3. LAGSTIFTNING GÄLLANDE BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN I GLESBYGDEN 3.1 FÖRORDNINGENS KRAV Statsrådets förordning gällande behandling av avloppsvatten inom områden utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden (209/2011) enligt miljöskyddslagen trädde ikraft den 15.3.2011. Den ursprungliga förordningen är från år 2004. Denna s.k. avloppsvattenförordningen stadgar krav på reningsmetodernas effektivitet,

KORSHOLM, KORSNÄS 4/30 planering, byggnation och övervakning. I följande tabell presenteras förordningens krav på avloppsvattenbehandlingens reningseffektivitet. Tabell 3.1. Statsrådets förordnings krav på avloppsvattenbehandlingens reningseffektivitet inom områden utanför vattentjänstverkens verksamhetsområden. BOD 7aATU fosfor (P) kväve (N) Minimi kravnivå 80 % 70 % 30 % Riktgivande nivå för känsliga om- 90 % 85 % 40 % råden* * Riktgivande nivå för områden som är känsliga för förorening. Områden, vilka omfattas av miljöskyddsbestämmelser, baserade på miljöskyddslagens 19, gällande ut i miljön utsläppt avloppsvattens maximibelastning (kommunvisa bestämmelser, t.ex. grundvattenområden och vattendrags strandzoner). Förordningens krav bör uppfyllas genast i fastigheter, vilka byggs efter den 15.3.2011. Om fastigheten är byggd före 15.3.2011, gäller en övergångsperiod fr.o.m. förordningens ikraftträdande, dvs. förordningens krav bör uppfyllas den 15.3.2016. Om fastigheten under övergångsperioden repareras så, att åtgärden kräver byggnadstillstånd, bör avloppsvattensystemet på samma gång ändras till att motsvara kraven. I andra fall söks åtgärdstillstånd för utbyggnad av fastighetens avloppsvattensystem. En utredning gällande fastighetens nuvarande avloppsvattenbehandling bör vara utarbetad för de fastigheter, som inte är anslutna till kommunalt avlopp och har en vattentoalett. Utredningen förvaras vid fastigheten. Utredningen bör på anmodan uppvisas för kommunens miljöskyddsmyndighet. En plan över behandlingssystemet för avloppsvatten bifogas till byggnadstillstånds- eller åtgärdstillståndsansökan. Man kan avvika från kraven gällande avloppsvattnets behandling, om åtgärderna anses vara oskäliga. Vid utvärdering av oskälighet för fastighetsinnehavare beaktas: 1) fastighetens läge inom området som enligt planer ska anslutas till avloppsnätet; 2) fastighetens innehavares och fastighetens stadigvarande invånares höga ålder (vid fastigheten permanent bosatt innehavare har vid tidpunkten för lagens ikraftträdande uppnått en ålder av 68 år) och andra motsvarande speciella faktorer gällande livssituation; 3) fastighetsinnehavarens långtida arbetslöshet eller sjukdom eller annan dylik jämställbar social orsak. Kommunens behöriga myndighet beviljar undantag på basen av ansökan. Undantag beviljas för maximalt fem års åt gången. 3.2 GENOMFÖRANDE AV FÖRORDNINGENS KRAV Man har allmänt uppskattat, att för att förordningens reningskrav skall uppnås inom hela Finlands glesbygd förutsätts effektiviseringsåtgärder vid 80 % av fastigheterna.

KORSHOLM, KORSNÄS 5/30 I praktiken finns fyra olika lösningsmodeller. Fastighetens kan anslutas till centraliserat avlopp, man kan bygga ett eget minireningsverk eller markbädd/infiltration, bygga dubbla avloppssystem (WC-vatten i sluten tank och gråvatten i markbädd) eller samla allt vatten i sluten tank. Vid val av behandlingsmetod och planering av systemet bör en fackman anlitas, för att säkerställa reningssystemets tillräcklighet och tillämplighet vid ifrågavarande fastighet. Vid bostadsfastigheter ansvarar fastighetsägaren för behandlingssystemets utbyggnads- och underhållskostnader samt funktion. Vid behov kan fastigheterna sluta underhålls- och reparationsavtal med yrkeskunniga företag i branschen för att säkerställa systemets kontinuerliga funktion. Glesbygdens avloppsvatten har störst betydelse för vattendragens näringsbelastning, hälsoskydd och miljötrivsel, varav som mest betydande kan nämnas eventuella föroreningsfall av vattenbrunnar och luktolägenheter. I och med förordningen har intresset för utbyggnad av tryckavlopp inom glesbygdsområden ökat. 4. KOMMUNALT AVLOPP OCH BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN 4.1 KRISTINESTAD I följande avsnitt presenteras deltagande kommuners kommunala avloppsnät och behandlingen av avloppsvatten i dagsläget. I beskrivningen av nuläget redogörs enbart för förverkligad situation, inte planerade projekt. Kristinestad har utbyggt avloppsnät i stadskärnan, Lappfjärd och Dagsmark. Från Lappfjärd och Dagsmark pumpas avloppsvattnet till centrum för behandling. I samma överföringsavlopp leds även avloppsvatten från Bötom kommun till Kristinestad. Till avloppsnätet har ca 1 000 fastigheter anslutits, m.a.o. ca 37 % av stadens invånare. Stadens avloppsreningsverk är ett biologis-kemiskt reningsverk med parallell sedimentering byggd år 1983. Reningsverket är sanerat år 2000 och är i gott skick. Till reningsverket leds förutom Kristinestads avloppsvatten även avloppsvatten från Bötom kommun, mängd ca 80 m 3 /d. Flödet till reningsverket är i medeltal 1 000 1 200 m 3 /d. Reningsverket är dimensionerat enligt följande: Q kesk 2 593 m 3 /d Q max 376 m 3 /h q mit 215 m 3 /h BOD 7 644 kg/d Tot.P 27 kg/d Inom kommunen belägna potatisförädlingsindustrier har egna reningsverk eller förbehandlingsanläggningar, via vilka avloppsvatten leds till stadens avloppsnät. Till kommunens reningsverk har transporterats slam från slamavskiljare ca n. 100 m 3 /mån. och slam från slutna tankar ca 150 200 m 3 /mån.

KORSHOLM, KORSNÄS 6/30 Vid avloppsreningsverket bildas ca 700 m 3 /a slam. Slammet avvattnas med centrifug och transporteras till Vapo komposteringsanläggning i Östermark. Renat avloppsvatten leds ut i havet ca 1 km från stranden. Utloppsvattnet har inte vid vattenkvalitetsgranskning konstaterats ha skadlig inverkan på havsvattnets kvalitet. Enligt den regionala översiktsplanen för vattenförsörjningen kommer Kristinestads avloppsreningsverk att avvecklas och avloppsvattnet kommer att ledas via överföringsavlopp till Kaskö för rening. Gällande projektets förverkling har inga beslut tagits eller noggrannare tidtabeller fastslagits. 4.2 NÄRPES Inom Närpes finns utbyggt avloppsnät inom tre områden: Närpes centrum, Övermark och Pörtom. Från Övermark pumpas avloppsvattnet till Pörtom för behandling. Antal, till Närpes avloppsnät, anslutna är ca 2 650 invånare. Nätets längd är ca 33 km, varav plaströr utgör ca 27 km. Pumpstationerna är i huvudsak sanerade och i gott skick. Till Övermark avloppsnät har ca 330 invånare anslutits. Hela det 19,8 km långa nätet utgörs av plaströr. Avloppsvattnet leds till Pörtom för behandling. I Pörtom har ca 270 invånare anslutits till avloppsnätet. Nätets längd är ca 6,5 km och av det utgör ca 4,2 km plaströr och ca 2,3 km betongrör. Totalt anslutna till centraliserat avlopp är ca 3 300 invånare och anslutningsgraden är ca 34 %. I Närpes finns kommunala reningsverk i centrum och Pörtom. Reningsverket i Finby är dimensionerat enligt följande: - flöde (Q mit ) 2 225 m 3 /d - toppflöde (q max ) 133 m 3 /h - BOD 7 350 kg/d - totalfosfor 14 kg/d - totalkväve 56 kg/d - personekvivalenttal (PE) 4 500 Verket är ett biologis-kemiskt eftersedimenteringsverk och slamavskiljning sker via flotation. Verket har sanerats år 2000. Vid saneringen förnyandes hela verkets maskineri samt el, instrumentering och automation. Man byggde även ny förbehandling, mottagning för slam från slambrunnar och slamavvattning. Verket är i gott skick och inget behov för sanering under närmsta år föreligger. Inkommande flöde till verket var i medeltal 650 m 3 /d. Pörtom reningsverks medelflöde är 150 m 3 /d. Pörtoms reningsverk är ursprungligen dimensionerat med beaktande av avloppsvatten från ett nedlagt mejeri. Ef-

KORSHOLM, KORSNÄS 7/30 tersom mejeriet inte längre producerar avloppsvatten till reningsverket, ligger verkets inkommande flöde mycket under dimensionerande flöde. Båda reningsverken släpper ut renat avloppsvatten i Närpes å. Slam från Pörtom reningsverk transporteras till reningsverket i centrum, var det tillsammans med slam från centrum avvattnas. Efter detta transporteras slammet till Vapo Oy Biotech komposteringsanläggning i Östermark. 4.3 MALAX Inom Malax kommuns område finns ca 50 km avloppsnät och till detta har ca 790 fastigheter anslutits och således är anslutningsgraden 35 %.Nätverket är utbyggt i centrum, Petalax och Bergö. Största delen av nätet har byggts under och efter 1980-talet. Inom kommunens område finns ca 2 km dagvattennät. Åminne reningsverk, som betjänat centrumområdet, har avvecklats och avloppsvattnet leds via överföringsavlopp till Vasa. Mängd avloppsvatten är ca 530 m 3 /d. Avloppsvatten från Petalax-området leds till Petalax reningsverk för behandling. Avloppsvatten som bildas i Bergö leds till reningsverk i Bergö. Petalax reningsverk togs i bruk år 1983 och är ett biologiskemiskt aktivslamreningsverk. Behandlingsmetod är luftning, eftersedimentering och flotation. Reningsverkets dimensionerande belastning och inkommande belastning under år 2008 enligt följande: Dimensionering Ink. belastn. 2008 PE 1950 Q d 370 m 3 /d 100 m 3 /d Q max 768 m 3 /d 268 m 3 /d q h 32 m 3 /h 4,2 m 3 /d BOD 7 134 kg/d 15 kg/d tot. P 5 kg/d 0,7 kg/d tot. N 26 kg/d 4,6 kg/d Det renade avloppsvattnet leds via ett ca 30 m långt utloppsrör ut i Petalax å. Enligt Petalax reningsverks den 11.5.2005 ikraftträdda miljötillstånd är reningskraven BOD 7 15 mg/l (90 %) och fosfor 0,7 mg/l (90 %). Reningsverket har uppfyllt kraven under senaste år för alla parametrar, med undantag för fosforhalter, vilka tidvis utgjort ett problem. Reningsverket bör ansöka om granskning av tillståndskraven före den 30.6.2015. Bergö reningsverk färdigställdes 1979 och sanerades år 1990. Verket är ett biologiskemiskt eftersedimenteringsverk, med försedimentering, luftning och eftersedimentering. Vid reningsverket behandlas avloppsvatten från ca 300 invånare. Dess dimensionerande belastning och inkommande belastning år 2008 enligt följande:

KORSHOLM, KORSNÄS 8/30 Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 170 Q d 90 m 3 /d 54 m 3 /d Q max 150 m 3 /d 112 m 3 /d q h 6,2 m 3 /h 2,3 m 3 /d BOD 7 12 kg/d 12 kg/d tot. P 0,8 kg/d 0,6 kg/d tot. N 4,0 kg/d Det renade vattnet leds ca 300 meter via utloppsrör ut i ett dike, som har sitt utlopp vid Härtansviken. Enligt Bergö reningsverks den 18.4.2005 ikraftträdda miljötillstånd är reningskraven BOD 7 15 mg/l (90 %) och fosfor 1,0 mg/l (90 %). Reningsverket har under senaste år närapå alltid uppfyllt kraven. Reningsverkets tillståndsvillkor granskas senast den 30.6.2015. Inom Malax kommun mottas inte slam från slambrunnar. Inom kommunen bildat slam transporteras rakt till Stormossens avfallsbehandlingsanläggning i Korsholm. 4.4 KORSHOLM Korsholms kommuns avloppsnät består av nio separata avloppsnät, med sammanräknad längd om ca 100 km. Till nätet har ca 6 000 kommuninvånare anslutits (35 %). Nätet byggs kontinuerligt ut. Avloppsvatten från Smedsby (4 800 inv.), Karperö, Singsby, Toby och Solf leds för behandling till Påttska reningsverket i Vasa. År 2008 levererad mängd avloppsvatten var 1 978 m 3 /d. I Kvevlax (900 inv.) och Replot finns reningsverk. Dessutom finns i kommunens ägo fyra mindre, personekvivalenttal under 100 inv., reningsverk i Jungsund, Petsmo och Petsmo strandområde, Västerhankmo och Kuni. Kvevlax bys avloppsvatten leds till Kvevlax reningsverk för behandling. Reningsverket togs i bruk 1978. Verket har inte sanerats efter detta. Behandlingsprocessen består av sandavskiljning, luftning, eftersedimentering och desinficering. Det renade avloppsvattnet leds via utloppsrör till närliggande dike, som har sitt utlopp vid Kyro älv. Reningsverkets dimensionerande belastning och inkommande belastning år 2008 var följande: Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 730 Q dmit 300 m 3 /d 270 m 3 /d q mit 25 m 3 /d BOD 7 55 kg/d 52 kg/d kok. P 2,5 kg/d 1,8 kg/d kok. N 9,5 kg/d Enligt reningsverkets miljötillstånd är reningskravet BOD 7 <25 mg/l (85 %) och fosfor <1,0 mg/l (80 %). Reningsverket har uppfyllt kraven för alla parametrar under senaste år. Replot reningsverk som byggts år 1990 är belägen på Replot ö och till detta leds avloppsvatten från ca 110 invånare. Avloppsnätets längd är 2,2 km. Det är byggt

KORSHOLM, KORSNÄS 9/30 under 1980-talet och är helt i plast. Reningsverket är ett biologiskemiskt biorotorverk. Reningsverkets dimensionerande belastning och inkommande belastning år 2008 enligt nedan: Dimensionering Ink. belastn 2008 PE 280 Q d 100 m 3 /d 21 m 3 /d q mit 6,0 m 3 /h BOD 7 20 kg/d 8,1 kg/d tot. P 1,2 kg/d 0,3 kg/d tot. N 4,8 kg/d 1,4 kg/d Enligt reningsverkets miljötillstånd är reningskravet BOD 7 < 20 mg/l (90 %) och fosfor <1,0 mg/l (90 %). Reningsverkets reningsresultat är för alla parametrar över 90 % reningseffekt. 4.5 KORSNÄS Inom Korsnäs område finns tre separata områden anslutna till avlopp: centrum, Molpe och Harrström. Alla områdens avloppsvatten leds till Korsnäs reningsverk. Utbyggt avloppsnät totalt 33 km. Till avloppsnätet har 276 fastigheter anslutits och anslutningsgraden är 31 %. Tryckavlopp till Taklax är under utbyggnad. Inom kommunens område finns inget dagvattenavlopp. Korsnäs reningsverk är byggt år 2001. Reningsverket är en biologiskemisk parallellsedimenteringsanläggning. Reningsverkets dimensioneringsvärden och inkommande belastning år 2008 enligt nedan: Dimensionering Ink. belastn 2008 Q dmit 270 m 3 /d 167 m 3 /d q hmit 21 m 3 /h BOD 67 kg/d 53 kg/d tot. P 2,4 kg/d 1,7 kg/d tot. N 15 kg/d kv 9,9 kg/d Reningsverkets behandlingsprocess består av silning, luftning och sedimentering. Enligt den 16.10.2000 ikraftträdda miljötillståndets reningskrav är BOD 7 15 mg/l (90 %), totalfosfor 0,8 mg/l (90 %), COD Cr 125 mg/l (75 %), fast substans 35 mg/l (90 %) samt ammoniumkväve 80 % (målvärde). Reningsverket har uppfyllt tillståndsvillkoren för alla parametrar under senaste år. Vid Korsnäs reningsverk bildat slam behandlas vid ett komposteringsområde i anknytning till reningsverket. Slammet pumpas från lagringbehållare till torvbassänger. Det avvattnade slammet komposteras i strängar på intilliggande asfalterat område. Slam från brunnar inom Korsnäs kommuns område tas emot vid kommunens reningsverk. Slammet pumpas till lagringsbassäng, vart även slam från reningsprocessen leds. Slammet pumpas från lagringbehållare till torvbassänger. Det avvattnade slammet komposteras i strängar på intilliggande asfalterat område.

KORSHOLM, KORSNÄS 10/30 5. FASTIGHETSVISA SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Nedan behandlas i allmänt använda fastighetsvisa system för behandling av avloppsvatten. 5.1 MARKBASERAD RENING Markbaserade reningsanläggningar är lättskötta och rätt byggda och korrekt dimensionerade även driftsäkra reningsmetoder. Olika markbaserade reningssystem utgörs av markbädd, markinfiltrering och många olika varianter av dessa t.ex. grunt grundlagda markbäddar eller -infiltrering eller markbädd eller infiltrering anlagda i en kulle. Den användbaraste lösningen är markbädd och vid goda markgrundsförhållanden markinfiltrering. Reningsanläggningarna byggs upp av tre delar: en som förbehandlingsenhet fungerande slamavskiljare, en lednings- och fördelningsanläggning samt den egentliga markreningen m.a.o. markbädden eller markinfiltreringen. Slamavskiljaren bör ha tre kamrar eller till sin effektivitet vara motsvarande för att undvika att fast substans leds längre fram i reningsanläggningen, om man till reningsanläggningen leder tvätt- och toalettvatten. Efter slamavskiljaren bör en fördelningsbrunn installeras och från denna fördelas avloppsvattnet ut i ett jämnt flöde via spridningsrör till markbädden eller infiltreringen. Spridningsröret är ett över en meter långt perforerat avloppsrör, som monteras på en väl komprimerad bädd av sand. Infiltreringsrören och i markbädden även uppsamlingsrören bör avslutas med luftningsrör, som även fungerar som underhålls- och kontrollrör. Luftningsrören bör sträcka sig en meter ovan marknivå. De största problemen med markbaserade reningsverk är att de kräver stort utrymme. Markgrunden får inte heller utgöras av berggrund och grundvattnet bör ligga tillräckligt djupt. Man bör även se till att brunnen för hushållsvatten är belägen på behörigt avstånd från reningsanläggningen. Även mängden och kvalitet på avloppsvattnet ställer begränsningar för anläggningen. Markreningsanläggningar är dock mycket lätta att underhålla. Den viktigaste underhållsåtgärden är tömning av slamavskiljaren. Med en väl fungerande och regelbundet underhållen anläggning kommer man upp i en brukstid på 20-30 år, efter vilket anläggningens läge och/eller material bör bytas ut. Markreningsanläggningars dimensionering beror på antal som ansluter, behandling av toalettavloppsvatten, vattenförbrukning, bostadsform och markgrundens beskaffenhet. Markbäddens ytareal bestäms av filtersandens vattenledningsförmåga, som är 50 l/d per filtrerings-m 2. En markbädds ytareal växer sig lätt stor. Redan en markbädd för 5 fastigheter (5,0 m 3 /d) blir till ytan 100 m 2. Om det till markbädden leds enbart tvättvatten, kan dimensioneringen minskas med ca 25 %. I sådana fall minskar även bäddens livslängd. Speciell uppmärksamhet bör fästas på byggnation och förverkling, för att reningsanläggningen ska fungera på önskvärt sätt. Till exempel filtreringssanden bör vara renad och kornstorleken bör vara en viss storlek för att inte bädden genast ska täppas igen. Vid byggnadsskedet bör även tillräcklig värmeisolering ombesörjas eftersom vinterns temperatursänkning kan förorsaka att mikrobverksamheten sjunker till för låg nivå.

KORSHOLM, KORSNÄS 11/30 5.1.1. Markbädd I dagsläget finns inga klara anvisningar i Finland för hur använda filtreringsmassor från ur bruktagna markreningsanläggningar skall deponeras. Allmän praxis är, att en ur bruktagen markreningsanläggning lämnas kvar orörd på ursprungsplatsen, såvida det inte finns orsaker, såsom anläggande av ny reningsanläggning, som tvingar fram ett massautbyte. Om detta inte är möjligt, t.ex. på grund av tomtstorlek, grävs massorna bort och transporteras till avstjälpningsplats, där massorna kan användas som täckningsmaterial vid avstjälpningsplatser. Förhållningssättet till mottagande av massor varierar vid olika avstjälpningsplatser, liksom även avgifterna. För massor som kan användas som täckmaterial vid avstjälpningsplaner debiteras 1,5 /ton, vilket betyder att massor från en reningsanläggning blir ca 100. Avfallsproducenten bör även ombesörja avfallstransporten. En markbädd är en i mark grävd eller delvis terrasserad reningsanläggning, i vilken avloppsvattnet renas då det sipprar genom ett lager filtreringssand. En markbädd skiljer sig från en markinfiltrering så, att det i denna används massor som transporterats till platsen, inte tomtens naturliga markgrund. Filtreringssandlagret har stor betydelse för anläggningens reningsresultat. Siktad natursand eller som handelsnamn känd betongsand (kornstorlek 0-8 mm) lämpar sig väl för markbäddar. Filtreringssandens kornstorleksfördelning bör alltid vara känd. Det renade avloppsvattnet uppsamlas med uppsamlingsrör och leds till dike eller fritt ut i terrängen. De största problemen med markbäddar är att de eventuellt kan igensättas och på lång sikt försämras reningseffekten. Problem kan även förorsakas av det stora utrymmesbehovet och stora grävdjup. Markbäddens fördelar är dock att den kan anpassas till olika markgrundsförhållanden. Markbädden är även lättskött. Slamavskiljningsbrunnarna bör dock tömmas två gånger per år för att förhindra igensättning av bädden. Markbäddens reningseffekt motsvarar förordningens krav på reningseffekt. Markbädden avlägsnar oftast fast substans, organisk substans och kväve i tillräcklig utsträckning. Bindning av fosfor i en markbädd försämras med tiden. Avlägsning av fosfor kan effektiviseras genom att anlägga en fosforreduktionsbrunn efter filtreringsbädden. Fosforreducerande massa bör bytas ut i brunnen med två års mellanrum. Fosforreduktion kan även utföras kemiskt före filtreringsbädden. Bakterier och övriga mikrober avlägsnas effektivt i en markbädd. 1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. slamavskiljningskärl 4. fördelningsbrunn 5. infiltreringsrör 6. uppsamlingsrör 7. luftningsrör 8. uppsamlingsbrunn 9. utloppsrör

KORSHOLM, KORSNÄS 12/30 5.1.2. Markinfiltrering En markinfiltreringsanläggning (infiltrering i mark) är en i mark grävd och täckt behandlingsanläggning för avloppsvatten, i vilken avloppsvattnet renas då det filtreras genom naturliga marklager. Det renade avloppsvattnet sprids slutligen ned i grundvattnet. Markinfiltrering lämpar sig sällan för rening av avloppsvatten, eftersom denna kräver att tomtens markgrund består av väl vattengenomsläpplig mineraljord (sand, grus eller sandmorän). Till exempel inom områden med lerjordar lämpar sig inte en markinfiltreringsanläggning. Inom grundvattenområden får man dock inte bygga markinfiltreringsanläggningar. Vid val av plats för en infiltreringsanläggning krävs kunskap om framförallt markgrunden och grundvattnet. Val av infiltreringsplats och dimensionering av reningsanläggningen förutsätter goda kunskaper om platsens markgrund. Före byggnation bör man ta ett markgrundsprov. En infiltreringsanläggning förverkligas i allmänhet med infiltreringsdiken eller ett infiltreringsfält. Dessutom finns som alternativ effektiviserad markinfiltration eller att anlägga infiltreringen i en kulle. En infiltreringsanläggnings reningseffekt är svårt att utreda exakt, eftersom det renade vattnet filtreras direkt ner i markgrunden. Före den egentliga reningsanläggningen vore det bra att anlägga slamavskiljande brunnar för avlägsnande av slam. Den organiska substansen sönderfaller effektiv i mikroblagret. Det mesta av fosforn binds vid markens gruskorn. Kväve avgår som gas eller binds vid växter och i markgrunden. Sjukdomsalstrande organismer kan hamna i grundvattnet, fastän största andelen (ca 99 %) av dem avlägsnas redan i biolagret. 1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. slamavskiljning 4. fördelningsbrunn 5. infiltreringsbädd 6. spridningsrör 7. luftningsrör 5.2 MINIRENINGSVERK På marknaden finns flera olika sorters minireningsverk av olika tillverkare. I minireningsverk behandlas avloppsvatten i portioner (satser) och i lagringsenheten samlas alltid en viss mängd avloppsvatten, som sedan pumpas till processkärlet för behandling. Processen omfattar tre faser: luftning, sedimentering och anoxisk kvävereduktion. Ett minireningsverk behöver ingen separat försedimentering, utan allt avloppsvatten leds till processen utan förbehandling. I ett minireningsverk baseras reningsprocessen i allmänhet på en biologisk pro-

KORSHOLM, KORSNÄS 13/30 cess, där avloppsvattnets bakterier och övriga mikrober nedbryter organisk substans. Om reningsverket inte belastas, dör bakterierna och mikroberna och reningsverkets mikrobaktivitet avstannar. För att säkra kontinuerlig funktion rekommenderas att reningsverket belastas året runt. Fosforreduktionen effektiviseras ofta med kemikalietillsats. Således kallas reningsmetoden biologiskemisk. Minireningsverket väljs enligt avloppsvattenflöde. Till minireningsverks fördelar hör processens kontrollerbarhet, lämplighet vid olika terräng- och markgrundsförhållanden och litet utrymmesbehov. Olika minireningsverk marknadsförs av en mängd olika tillverkare. En del av reningsverken har kontinuerlig funktion. Reningsverks ägare rekommenderas sluta serviceavtal med serviceföretag. Detta säkrar reningsverkens funktion och reningsresultatet. 5.3 SLUTEN TANK 1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. minireningsverk 4. utloppsrör En sluten tank ställer inga krav på markgrundens beskaffenhet. En sluten tank är till sina investeringskostnader förmånlig och tar litet utrymme i anspråk. Nackdelar däremot är dess dyra brukskostnader. Slutna tankar lämpar sig som tillfälliga lösningar vid nya fastigheter och vid fastigheter som ska saneras inom område, där avloppsnätet kommer att byggas ut och vilka redan idag bör bygga ett behandlingssystem för avloppsvatten som uppfyller förordningens krav. Vid fritidsbostäder, där endast en ringa mängd avloppsvatten bildas, är en sluten tanke ett förmånligt alternativ.

KORSHOLM, KORSNÄS 14/30 5.4 TORRTOALETT 1. luftningsrör 2. gravitationsavlopp 3. sluten tank 4. överfyllnadslarm Det finns flera olika alternativa toalettlösningar i stället för den traditionella vattentoaletten. Gemensamt för alla torrtoaletter är att avträdesavfallet hamnar i avfallskärlet utan att vatten används. Avträdesavfallet kan vidarebehandlas genom bl.a. kompostering eller avvattning. En väl fungerande torrtoalett kan byggas så den är luktfri och hygienisk. Torrtoaletter är även förmånligare, sparar vatten och är ett miljövänligare alternativ än en vattentoalett. Torrtoalett underlättar även avloppsvattenbehandlingen vid fastigheter inom glesbygdsområden som inte är anslutna till avloppsnät. Då man ur avloppsvattnet får bort avträdesavfall, minskar kväve- och fosformängden avsevärt. Reningssystem för gråvatten, eller tvättvatten, är oftast förmånligare och mer långlivade än system avsedda för alla sorter av avloppsvatten. Gråvatten kan i sig behandlas i markbäddar eller minireningsverk. Ett torrdass kräver skötsel och detta bör tas i beaktande redan i anskaffningsskedet. Vid val av torrdasstyp bör man fundera på belastningsmängden, vattnets tillräcklighet, underhållsbehov, underhållets smidighet och helhetskostnader. Det finns olika modeller av torrdass, som lämpar sig både för inomhus- och utomhusbruk. Om man ämnar placera torrdasset inomhus, bör detta beaktas redan vid byggnadsplaneringen. Ett gammalt utedass kan lätt byggas om till ett komposterande dass. 5.4.1. Komposterande toaletter Komposterande toaletter är kanske de mest använda torrdasstypen. Komposterande toaletter komposterar antingen avfallet i samma kärl eller separerar fast avfall och urin i olika kärl. Komposterande toaletter finns i olika storlekar. Gemensamt för alla är att de komposterar avfallet antingen helt eller delvis i komposteringskärl. Avfallet flyttas ofta från toaletten till efterkompostering och används senare som jordförbättringsmaterial. Väl fungerande komposterande toaletter är luftfria. Luften försvinner då man efter varje användningsgång täcker avfallet med täckmaterial. Täckmaterialet kan vara en blandning av hälften torv och hälften flis. Torven binder fukt och neutraliserar den basiska urinen. Flis möjliggör luftinblandning i avfallet.

KORSHOLM, KORSNÄS 15/30 Från komposterande toaletter erhållen mull kan användas som gödningsmedel till födoväxter först efter ett år efter att efterkompostering påbörjats. Komposterande toaletter, som inte separerar avfallet, kan indelas i fyra klasser. I komposterande toaletter med stora kärl sker komposteringen närapå helt i själva avfallskärlet, och den bör tömmas en gång per år. Kärlet kräver ganska stort utrymme under toaletten. Fördelar utgörs av det långa tömningsintervallet, lätt användning, tålighet för över- och underbelastning och dess lämplighet för allmänt bruk. I medelstora komposterande toaletter är tömningsintervallet flera månader. Största delen av dessa modeller lämpar sig bara för utomhusbruk. Torrdass med små kärl är i huvudsak avsedda för fritidsbostäder och inomhusbruk. Tömningsintervallet är från några veckor till en månad beroende på belastning. Avfallet komposteras under sitsen och töms för att efterkomposteras i kompost. Små modeller kan placeras i ett vanligt dassutrymme. Separerande komposterande toaletter separerar fast avfall och urin. Urinen kan separeras antingen i sitsdelen eller i en skild separator. Urinen borde dock inte komma i kontakt med det fasta avfallet, för att undvika att sjukdomsalstrare inte förflyttas från avföringen till urinen. Eftersom urin samlas skilt från det fasta avfallet, är separerande komposttoaletters problem torrhet och avsaknad av kväve. Detta fördröjer komposteringen av den fasta substansen. 5.4.2. Övriga torrtoaletter Till torrtoaletter räknas även toaletter som använder liten mängd vatten. I dem är vattenbehovet vid en spolning ca 0,5 3 liter (normal vattentoalett 6 9 l). De separerar det fasta avfallet och urin från varandra. Ett sådant toalett kräver tryckvatten för att fungera väl. Frysande toaletter fryser ner avfallet i avföringskärlet. Elström krävs, men typen lämpar sig för oregelbundet bruk. De frysta massorna kan komposteras i efterhand. Toaletter som fryser ner avfallet lämpar sig för oregelbundet bruk. Kemiska toaletter används i huvudsak vid tillfälligt bruk t.ex. i båtar och bussar. I dessa tillsätts en kemikalielösning, som förgör tarmbakterier och förslammar avföringen och papper. I brännande toaletter förbränns avfallet vid hög temperatur. Dessa används dock inte i större utsträckning i Finland. 5.5 BYVISA RENINGSVERK På marknaden saluförs många s.k. färdiga paketreningsverk, av olika storlekar och utrustade med olika typer av teknik, vilka lämpar sig för behandling av avloppsvatten från flera fastigheter. Färdiga modeller finns i allmänhet för upp till 200 invånares avloppsvatten. Vissa tillverkar lovar att de kan leverera skräddarsydda satsreningsverk för upp till 1 200 invånare. För över 200 invånare finns dock i allmänhet inte färdiga paketreningsverk, utan reningsverket bör planeras och byggas för det aktuella objektet skilt. I sådana fall kan t.ex. biorotorreningsverk komma i fråga.

KORSHOLM, KORSNÄS 16/30 Biorotorreningsverk har som avloppsvattenreningsprocess använts under lång tid. I ett biorotorreningsverk försedimenteras avloppsvattnet, varefter det leds till biorotorkärlet. Biorotorn är en cylindrisk anordning som delvis roterar i avloppsvattnet. Biomassa (mikrobbestånd) bildas på biorotorns lameller, vilka har stor kontaktyta. Mikrobbeståndet använder avloppsvattnets organiska ämnen som föda. Från biorotorkärlet förs avloppsvattnet till eftersedimentering. Sedimenteringskemikalier tillsätts i biorotorkärlet eller i ett separat flockningskärl. Biorotorreningsverket avlägsnar även kväve från avloppsvattnet om uppehållstiden i biorotorkärlet är tillräckligt lång. Från reningsverket avlägsnas slam 1-4 gånger per år beroende på användning. Tömning sker med slambil. Från eftersedimenteringen leds avloppsvattnet till kontrollbrunn och släpps ut i vattendrag eller terrängen. Biorotorreningsverket klarar av relativt stora belastningsvariationer, såsom säsongsvariationer under sommar- och vinterbruk. Såvida belastningen under vintern visar sig vara för liten, kan tilläggsnäring tillsättas till processen. 5.6 FUNKTION Finlands miljöcentral ansvarar för testning av reningsverk. På miljöcentralens Internetsida har samlats mycket information om reningsverks undersökningsresultat. Sidan nås via Internet: www.ymparisto.fi > Vesivarojen käyttö > Vesihuolto > Haja-asutuksen jätevedet > SYKEn puhdistamosivusto > Käsittelyjärjestelmien toimivuus ja tutkimus Av reningsverken är största delen i regel fungerande, men förutsättning för funktionens resultat är kontinuerlig och professionella drifts- och underhållsåtgärder samt val av rätt reningsverk till rätt plats, vilket bör överlåtas åt en professionell planerare. Enligt Finlands miljöcentral kan behandlingssystemens funktion försvagas av många faktorer, varav de vanligaste är: Mängden avloppsvatten är för stor, m.a.o. reningsverket är för litet. Denna situation hamnar man i t.ex. om det tidigare i bostaden bott en mycket liten familj, som anskaffat reningsverket, och detta visar sig vara för litet för en i bostaden nyinflyttad avsevärt större familj. Avloppsvattenmängden varierar mycket. Ett bra reningsverk klarar av belastningsvariationer, men för mycket är för mycket. Vid testning för en europeisk standard, som är under beredning, undersöks reningsverks tolerans för mycket stora variationer av avloppsvatten. Slamavskiljningsbrunnarna är fulla av slam och detta kommer in i reningsanläggningen. Ta då och då en titt i slamavskiljningsbrunnen och kontrollera om det vore skäl att beställa slambil för att tömma brunnen. Reningsanläggningen är inte plan m.a.o. reningsverket är p.g.a. montering eller tjälskjutning sned. Härmed belastas reningsanläggningen ojämnt, felaktiga flöden bildas och effekten försvagas. Ytvatten sipprar in i reningsanläggningen.

KORSHOLM, KORSNÄS 17/30 5.7 KOSTNADER Det har kommit in kemikalier i avloppet som förstör den biologiska processen. Man bör aldrig hälla lösningsmedel eller målfärgsrester i avloppet. Det är ett säkert sätt att förstöra reningsverkets mikrobstam, som upprätthåller den biologiska nedbrytningen i processen. Ibland har även städnings- och diskmedel konstaterats försvaga biologisk aktivitet. Luftningen fungerar inte eller är otillräcklig. Biologisk rening kräver alltid syre. Detta får behandlingssystemet via maskinell eller naturlig ventilation beror på systemet. I följande tabell presenteras investerings- och driftskostnader för fastighetsvisa vattenförsörjningssystem samt systemens brukslängd i medeltal. Kostnader exklusive mervärdesskatt. Tabell 5.1. Uppskattning av investerings- och driftskostnader för fastighetsvisa vattenförsörjningsmetoder (MOMS 0%). Metod Investeringskostnad [ ] Driftskostnad [ /år] Brukslängd [år] Vattenanskaffning markbrunn* 3 500 150 50 bergsbrunn* 6 000 150 50 Avloppsvattenbehandling Markinfiltrering 4 500 250 20 Markbädd 6 000 250 20 Markbädd + fosforreduktion 8 000-9 000 550 20 Dubbla system (WC-vatten i sluten tank och 8 000 600 15 gråvatten till markbehandling) Allt vatten i sluten tank (5 pers.) 2 300 3 500 30 Olika minireningsverk för en fastighet 6 000-10 000 250-300 20 Satsreningsverk (10 pers.)** 12 000 600 20 Satsreningsverk (15 pers.)** 15 000 900 20 Satsreningsverk (50 pers.)** 50 000 2 500 20 Satsreningsverk (150 pers.)** 110 000 5 000 20 Biorotoranläggning (500 pers.)** 700 000 8 500 20 * Eventuell anskaffning av vattenbehandlingsutrustning (t.ex. filter) lyfter investeringskostnader ca 3 000 och driftskostnader ca 150 /år. Beror på behov av vattenbehandling. ** Förverkling av ett byreningsverk kräver även byggnation av avloppsnät och eventuellt fastighetsvisa pumpstationer till fastigheter som ska anslutas. 6. ZONER FÖR GLESBYGDENS BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Planeringsområdet indelas i zoner enligt markanvändningen eller miljöförhållanden. Varje zon ges en rekommendation för behandlingsmetod. Dessa rekommendationer är inte bindande för myndigheterna, utan utgör rekommendationer för att förenkla förfaranden. Zon A är ett Område med utbyggt avlopp, som ingår i det kommunala vattentjänstverkets verksamhetsområde. Inom verksamhetsområdet bör fastighet ansluta till verkets nät.

KORSHOLM, KORSNÄS 18/30 Zon B är ett Område där avlopp kommer att byggas ut, vilket utgör vattentjänstverkets framtida verksamhetsområde eller framtida detaljplaneområde. Inom området kommer inom en viss tidtabell att byggas avlopp, till vilket bör anslutas. Fastigheter inom området kan ansöka om anstånd för förordningens verkställande. Vid nya fastigheter kan avloppsvattnet tillfälligt samlas i sluten tank. Zon C är ett Potentiellt område för utbyggnad av avloppsnät, och utgör bylik bebyggelse utanför kommunens vattentjänstverks nuvarande eller framtida verksamhetsområden. För dessa områden har översiktliga planer för ett eventuellt avloppsnät utarbetats (se avsnitt 7). Kommunens vattentjänstverk kommer inte att förverkliga avloppsnätet, men områdets invånare kan grunda t.ex. ett vattenandelslag. Zon D är Område för grundläggande behandling av avloppsvatten. Områdets bosättning är glesare än inom zon C, och byggnation av ett gemensamt avloppsnät är kostnadsmässigt utmanande. Avloppsvattnet behandlas fastighetsvis. Markinfiltrering är möjlig om markgrundens beskaffenhet möjliggör detta. Inom området tilllämpas förordningens minimireningskrav. Trots att området inte lyfts upp i zon C, finns inga hinder för att bygga gemensamt avloppsnät eller t.ex. ett gemensamt reningsverk för några hushåll. Zon E är Strandzon. Strandzonen omfattar ett område som sträcker sig 200 meter in mot land från strandlinjen, inklusive vattenfåror som klassats som vattendrag. Speciellt för fritidsbostäder rekommenderas torrtoaletter. För stadigvarande fastigheter rekommenderas dubbla system, där WC-vatten samlas i sluten tank och gråvatten leds via 2-delad slamavskiljningsbrunn till markbädd/-infiltrering eller minireningsverk. Zon F är Naturskyddsområde. Naturskyddsområden tillhör Natura2000-nätet. För avloppsvattenreningen tillämpas förordningens riktgivande reningsnivå för känsliga områden. Zon G är Grundvattenområde. Som grundvattenområde räknas områden som enligt statens miljöförvaltning klassificerat som grundvattenområden (klasser I-III). Avloppsvatten uppsamlas enligt rekommendation i sluten tank. Zon H är Speciellt känsliga områden. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan definiera att ett område tillhör denna zon, om dess naturvärden eller andra karaktärsdag kräver effektivisering av avloppsvattenbehandlingen. I följande tabell presenteras zonindelning för behandling av avloppsvatten inom glesbygden och rekommendationer för reningsmetod.

KORSHOLM, KORSNÄS 19/30 Zon A B C D Tabell 6.1 Zonindelning för behandling av avloppsvatten i glesbygden Zonens benämninnitiometod Beskrivning och defi- Reningskravnivå Rekommenderad renings- Område med Vattentjänstverkets Kommunalt avlopp utbyggt avlopp verksamhetsområde. Ansluts till avlopp. Område där avlopp kommer att byggas Möjliga områden för gemensamma avlopp Område för grundbe- Vattentjänstverkets framtida verksamhetsområde. Anstånd i 5 år (max) tills avloppsnät byggs. Tätare bebyggelse i glesbygden, by där det är möjligt att bygga ett gemensamt avloppsnät. Fastighetsvis behandling. Område som inte tillhör övriga zoner. handling E Strandzon Byggnaden belägen på mindre än 200 meters avstånd från strandlinjen. Fastighetsvis behandling. F G H Torrtoalett eller WC-vatten i sluten tank. För tvättvatten 2- kammarbrunn + markbädd/ - infiltrering/ gråvattenrening. Vid året om boende kan alternativt allt avloppsvatten renas i minireningsverk. Lägsta bygghöjd beaktas. Se närmare kommunens miljöskyddsföreskrifter/ byggnadsordning. 3-kammarbrunn + markbädd/ -infiltrering/ minireningsverk, fosforreduktion. Alternativt sluten tank. Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Avloppsvatten leds utanför området för rening eller samlas upp i sluten tank. Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Avloppsvatten leds utanför området för rening eller samlas upp i sluten tank. Naturskyddsområde Grundvattenområde Speciellt känsligt område * Byggnaden är belägen inom t.ex. Natura 2000- område. Fastighetsvis behandling. Byggnaden är belägen på klassificerat grundvattenområde. Fastighetsvis behandling. Av kommunens miljöskyddsmyndighet definierade, speciellt känsliga områden Reningskravet beror på området. Reningskravet beror på området. Minimireningsnivå enligt förordning. Riktgivande nivå för känsliga områden. Se närmare kommunens miljöskyddsföreskrifter/ byggnadsordning. Riktgivande nivå för känsliga områden Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Utsläpp i vattendrag eller mark förbjuden. Kommunalt avlopp. Temporärt t.ex. i sluten tank. Kommunalt avlopp eller byreningsverk 3-kammarbrunn + markbädd / -infiltrering / minireningsverk BOD 7aATU fosfor (P) kväve (N) Minimireningsnivå 80 % 70 % 30 % Riktgivande nivå för känsliga områden 90 % 85 % 40 % Riktgivande nivå för områden som är känsliga för förorening. Områden, vilka omfattas av miljöskyddsbestämmelser, baserade på miljöskyddslagens 19, gällande ut i miljön utsläppt avloppsvattens maximibelastning (kommunvisa bestämmelser, t.ex. grundvattenområden och vattendrags strandzoner).

KORSHOLM, KORSNÄS 20/30 7. ÖVERSIKTSPLAN ÖVER POTENTIELLA OMRÅDEN FÖR UTBYGGNAD AV AVLOPP 7.1 PLANERINGSGRUNDER Utbyggnad av avlopp till potentiella områden där avlopp kunde anläggas (zon C) förverkligas som fastighetsvisa tryckavloppssystem. Vid fastigheterna anläggs fastighetsvisa pumpstationer, som pumpar avloppsvattnet till tryckavloppsnät, som byggs inom området. Avloppsvattnet leds till befintligt avloppsnät via stomledningar. Vid behov byggs linjepumpstationer på stamlinjerna. Avloppsnäten kommer att byggas i huvudsak invid befintliga vägar. Tryckavloppsnätets rördimension är 63 mm och stormlinjernas 90-110 mm. Vid behov kan i samma schakt med tryckavloppet även läggas vattenledning till de fastigheter som inte omfattas av vattenledningsnätet. Tryckavloppssystem lämpar sig väl för områden med topografiskt varierande terräng och bosättningen är gles samt avstånden långa. Tryckavlopp är även en miljöskonande lösning inom redan bebyggda områden. Tryckavlopp kräver jämfört med traditionella gravitationsavlopp mindre schakt och t.ex. att runda bergspartier är lättare. Översiktplanen har utarbetats genom kartgranskning. Terrängmätningar eller markgrundsundersökningar har inte utförts. 7.2 FASTIGHETSVISA TRYCKAVLOPPSSYSTEM I ett fastighetsvist tryckavloppssystem anläggs en fastighetsvis pumpstation. Pumpstationens pump är försedd med en skäranordning, som finfördelar avloppsvattnets fasta substans. Användning av en skärande pump möjliggör användning av tryckrör av mindre dimension. Fastighetens slambrunnar tas ur bruk. Till en pumpstation kan fler fastigheter anslutas. Fastigheterna ansluts till pumpstationen med Ø 110 mm gravitationsavlopp. Befintliga slambrunnar förbigås och tas ur bruk. Tryckröret från pumpstationen är till rördimensionen 50 63 mm. Rörlinjerna dimensioneras så, att flödeshastigheten är minst 0,7 m/s en gång per dygn. Uppehållstiden bör vara under 8 timmar. Tryckrören är alltid fyllda med avloppsvatten. Avloppsvattnet förflyttas, när något systems pump startar, och rör sig framåt i rörlinjen. Systemet dimensioneras så att varje pumpstation förmår pumpa avloppsvattnet till utloppspunkten. I systemet kan inte göras stora reserver m.a.o. man kan inte överdimensionera det, eftersom för knapp flödeshastighet kan förorsaka igensättning av rörlinjerna. Till systemet kan anslutas fler fastigheter i ett senare skede, men för betydande avloppsvattentillväxt kan man inte reservera sig för på förhand. Om man i nätverket vill lämna utvidgningsreserver, måste systemet förses med spolanslutningar. Spolanslutningar behövs även om nätet eller en del av nätets fastigheter under lång tid står tomma och inget avloppsvatten bildas. I sådana fall kan avloppsvattnet sedimentera med stockningar som följd. Om avloppsvattnet står länge i rörled-