Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där? Och hur ser det egentligen ut med ekonomin? I den här korta faktasamlingen har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna. Om du är intresserad av mer fakta eller av förbundet, kontakta oss gärna eller besök vår hemsida www.friskola.se. Delningsbara fakta som allmänheten ofta frågar efter finns också på www.skolvalet.nu. Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.
Skolor och elever... 1 Det finns elever som går i friskola i samtliga kommuner... 1 Fördelning av skolor - 1 av 4 är fristående... 1 Fördelning av barn och elever - 1 av 5 i fristående verksamhet... 1 Storlek och bolagsform - 95 procent har en eller två enheter... 2 Elevernas bakgrund - minskad skillnad mellan huvudmännen... 2 Personal... 4 Förvärvsarbetande - 16 procent arbetar i fristående verksamhet... 4 Lärarbehörigheten minskar generellt... 4 Lärares löner - högre ingångslöner hos enskilda huvudmän... 4 Lärares ålder - yngre lärare i fristående verksamheter... 5 Studieresultat... 6 Betyg - elever i fristående grundskolor har 10 procent högre betyg... 6 Måluppfyllelse - fler når målen i fristående skolor... 6 Ämnesprov - elever i friskolor bättre på ämnesprov... 7 Ekonomi... 8 Rörelsemarginalen är 4,0 procent... 8 Kostnader - lägre skolpeng och lägre kostnader i fristående skolor... 8 Effektivitet - lägre kostnad per godkänd elev i fristående skolor... 8
Det finns fristående förskolor i 245 av landets 290 kommuner. grundskolor finns i 185 kommuner och fristående gymnasieskolor i 99 kommuner. a förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 253 kommuner har kommun- eller landstingsdriven gymnasieskola. 1 I samtliga kommuner bor det elever som går i en fristående skola. 2 Kommun/Landsting Förskolor 245 290 Grundskolor 185 290 Gymnasieskolor 99 253 Antal kommuner med fristående och offentliga skolor (Skolverket/Jämförelsetal, 2018). skolor är ofta små. Mer än var tredje fristående grundskola (34 procent) har färre än 100 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har drygt var fjärde (27 procent) färre än 100 elever. 4 grundskolor har i genomsnitt 191 elever per skolenhet, kommunala skolor har 223. gymnasieskolor har 213 elever per skolenhet i genomsnitt, kommunala 291. 5 Närmare 360 000 barn och elever går i en fristående förskola eller skola. Det är 18 procent av drygt 1,9 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor. I förskolan går 20 procent, drygt 100 000 barn, i en fristående verksamhet. Motsvarande siffra för grundskolan 6 är 15 procent, ca 156 500 elever, och för gymnasieskolan 27 procent, drygt 92 000 elever. 7 91 procent av eleverna i fristående grundskolor gick 2016/17 i skolor med allmän inriktning. 8 6 procent går i konfessionella skolor och 3 procent i waldorfskolor. 9 Det finns närmare 4 000 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 25 procent av de totalt cirka 16 000 svenska förskolorna och skolorna. 2 693 (28 procent) av de närmare 9 800 förskolorna är en fristående verksamhet. 820 av 4 832 (17 procent) grundskolor och 433 av 1 316 (33 procent) gymnasieskolor är fristående. 3 Allmän Konfessionell Waldorf 30% Grundskolan Gymnasieskolan Fördelning av elever i fristående grundskolor per inriktning på skolan (Skolverket, 2018). 15% 0% Förskolan 1992/93 2017/18 I de fristående gymnasieskolorna går 30 procent av eleverna på ett yrkesprogram. 62 procent går på ett högskoleförberedande program och 8 procent ett introduktionsprogram. I kommunala gymnasieskolor gick 26 procent på ett yrkesprogram, 54 procent på ett högskoleförberedande program och 20 procent på ett introduktionsprogram. 10 Andel barn/elever i fristående verksamheter (Skolverket, 2018). 1
Av de aktörer 11 som driver fristående för-, grund- eller gymnasieskola har 95 procent endast en eller två enheter. 91 procent driver bara en enhet. Det är 16 aktörer (0,7 procent av alla) som driver fler än 10 enheter. De driver 22 procent av förskole- och skolenheterna. 12 Inom förskola har 92 procent av aktörerna bara en enhet. Inom grundskola och gymnasieskola är det 83 respektive 77 procent. 70 procent av alla grund- och gymnasieskolor drivs som aktiebolag och där går 75 procent av eleverna. Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 88 procent av skolorna som aktiebolag. I dessa skolor går 87 procent av friskoleeleverna. I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 61 procent. 41 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag. Andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven skola är 69 procent medan 55 procent av förskolebarnen går i en förskola som drivs som bolag. 13 Antal enheter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 15 18 26 Fler än 30 Antal aktörer 2169 88 38 27 12 8 4 4 6 1 2 3 1 1 1 7 25 procent av eleverna i fristående grundskolor hade utländsk bakgrund 2017/18. I kommunala grundskolor var motsvarande siffra 24 procent. I fristående gymnasieskolor hade 30 procent av eleverna utländsk bakgrund, i kommunala skolor 33 procent. Motsvarande siffra för landstingsdrivna skolor är 4 procent. 14 Antal aktörer som driver för-, grund- och gymnasieskolor fördelat på hur många skolenheter de har (Bisnis Analys, 2018). Grundskolan Gymnasieskolan Skola totalt Elever Skolor Elever Skolor Elever Skolor Aktiebolag 118 835 69 % 527 61 % 78 984 87 % 384 88 % 75 % 70 % Föreningar 31 624 18 % 236 27 % 2 066 2 % 15 3 % 13 % 19 % Stiftelser 21 030 12 % 96 11 % 10 152 11 % 36 8 % 12 % 10 % Övriga 731 <1 % 8 <1 % 37 <1 % 1 1 % <1 % <1 % Förskolan Barn Enheter Bolag* 55 619 55 % 1 099 41 % Övriga** 45 763 45 % 1 578 59 % Fysiska personer 427 <1 % 15 <1 % Skolor/förskolor och elever/barn i fristående förskolor och skolor per associationsform (Skolverket, 2018. Läsåret 2017/18). * aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag ** t ex ekonomiska föreningar, ideella föreningar och registrerade trossamfund 2
75 50 69 56 51 47 I gymnasieskolan har 51 procent av eleverna som går i fristående skolor högutbildade föräldrar, 47 procent i kommunala skolor. I landstingsdrivna gymnasieskolor har 41 procent av eleverna högutbildade föräldrar. 16 25 0 25 24 Utländsk bakgrund Grundskolan Högutb. för. Elevernas socioekonomiska bakgrund 2017/18. (Skolverket/Siris, 2018). Skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund minskar mellan fristående och kommunala grundskolor. Allt fler elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning. I grundskolan har 69 procent av eleverna i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala grundskolor är motsvarande siffra 56 procent. 15 100 75 30 33 Utländsk bakgrund Högutb. för. Gymnasieskolan I kommunala grundskolor är 27,6 procent av eleverna berättigade till undervisning i modersmål, i fristående skolor 24,2 procent. 17,3 procent av eleverna i fristående grundskolor deltar i undervisning i modersmål. Det är 72 procent av de som är berättigade. I kommunala skolor deltar 15,8 procent av eleverna, det är 57 procent av de som är berättigade. 17 Andelen elever med särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 4,8 procent och i kommunala skolor 5,2 procent. Samtidigt är det en större andel av eleverna i fristående skolor som har en mer enskild undervisning. 18 Offentlig Med åtgärdsprogram 5,2 4,8 Får enskild undervisning 0,9 1,6 I särskild undervisningsgrupp 1,1 1,4 Med anpassad studiegång 0,9 1,2 Med studiehandledning på modersmål Berättigade till modersmålsundervisning Deltagare i modersmålsundervisning 3,5 0,8 27,6 24,2 15,8 17,3 50 Andel av alla elever som har någon form av särskild undervisning läsåret 2017/18 (Skolverket, 2018). 25 0 2009/10 2017/18 Andel elever i grundskolan som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (Skolverket, 2018). 3
385 000 personer arbetade i förskola och skola i Sverige 2015. Av alla förvärvsarbetande i de olika skolformerna arbetar drygt 61 000 (16 procent) i en fristående verksamhet. 19 Offentlig Förskolor 102 765 25 451 Grundskolor 175 121 25 217 Grundsärskolor 3 004 504 Gymnasieskolan (studief.) 30 901 5 663 Gymnasieskolan (yrkesinr.) 9 097 4 264 Gymnasiesärskolor 1 351 227 I ett internationellt perspektiv har Sverige högre lärartäthet än genomsnittet i grundskolan. I lågoch mellanstadiet hade Sverige 2016 13 elever per lärare, OECD-genomsnittet var 15. För högstadiet var siffrorna 12 för Sverige och 13 för OECD. 21 Efter att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökade i svenska skolor fram till 2013/14 har den minskat något de senaste åren hos både fristående och kommunala skolor. Det är en större andel lärare med pedagogisk examen i kommunala grundskolor, 83,5 procent, jämfört med 69,8 procent i fristående skolor. 22 Andra gymnasieskolor 1 256 33 TOTALT 323 495 61 359 Antal förvärvsarbetande inom skola 2015 (RAMS SCB, 2016). 100 75 50 92 procent av eleverna i kommunala grundskolor och 94 av eleverna i fristående skolor går i skolor som har någon av de tio vanligaste kombinationerna av årskurser, därtill kommer förskolan och förskoleklass. skolor har högst lärartäthet i 7 av 12 fall. 20 Årskurser Förskola 5,1 5,3 F-klass 16,2 16,4 56789 11,3 12,3 25 0 2006/07 2017/18 Andel lärare med ped. högskoleexamen (Skolverket, 2018). I gymnasieskolan är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunala skolor 81,3 procent, i landstingsdrivna skolor 61,4 procent och i fristående skolor 69,4 procent. 23 3456789 11,6 12,2 123456789 12,4 12,5 123456 12,6 12,9 123 13,8 14,2 789 11,6 11,3 12345 13,6 13,5 12345678 13,7 13,4 6789 14,1 11,8 456789 15,8 11,9 Lärartäthet på skolor med olika kombinationer av årskurser läsåret 2015/16 (Skolverket, 2016). Unga lärare i fristående skolor har i genomsnitt högre lön än de i kommunala skolor. Grundskollärare i åldern 18-24 år hade 2017 i genomsnitt en månadslön på 24 800 kronor om de jobbade i fristående skola och 22 900 om de jobbade kommunalt. De äldsta lärarna hade något högre genomsnittlig lön i kommunala skolor. Lärare i åldern 60-64 år i kommunala skolor hade i genomsnitt 35 800 kronor och i fristående skolor 33 100 kronor. 24 4
Ingen uppgift Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare 18-24 år iu 22000 24800 22900 iu 24600 25-29 år 29500 26800 28700 28700 iu 30000 30-34 år 28500 28200 31500 30900 iu 32700 35-39 år 28400 29200 32900 32800 32200 34900 40-44 år 30100 30100 33400 34300 31700 36200 45-49 år 30700 30700 33700 34800 36200 36800 50-54 år 31400 31000 33100 34700 iu 37200 55-59 år 31200 31500 34200 35200 iu 38000 60-64 år 30000 31500 33100 35800 iu 38200 65-66 år iu 30500 iu 35600 iu 38100 Genomsnittlig månadslön 2017 efter yrke och ålder (Lönestrukturstatistik SCB, 2018). iu= ingen uppgift 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 förskolor och skolor har yngre lärare än kommunala skolor. I gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger är nära hälften (48 procent) av de anställda i fristående verksamheter under 40 år. I kommunerna är det 37 procent. 45 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor är under 40 år, i kommunala skolor 29 procent. 26 20% Genomsnittlig månadslön för grundskollärare 2017 (Lönestrukturstatistik SCB, 2018). För förskollärare liknar mönstret det för grundskollärare. För gymnasielärare finns det få uppgifter att jämföra mellan fristående och kommunala skolor. Almega har viktat lönerna efter lärares ålder och konstaterar att grundskollärare och förskollärare som arbetar i verksamheter som är medlemmar i Almega Tjänsteföretagen tjänar mer än de som arbetar i kommunala verksamheter 2017. Gymnasielärare har däremot högre lön i kommunala verksamheter. Almega konstaterar dock även att lönestatistik för fristående skolor släpar efter ett år eftersom lönerevisionen inte är genomför när uppgifterna samlas in. 25 0% Andel anställda i gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger per åldersgrupp (2016). (Yrkesregistret SCB, 2018). 5
100 Riket I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 2017/18 253,2 meritvärdespoäng (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund). Riksgenomsnittet var 236,2 och för kommunala skolor 232,0. I gymnasieskolan läsåret 2016/17 var den genomsnittliga betygspoängen för elever på fristående skolor 14,3 och i kommunala och landstingsdrivna skolor 14,2. 27 50 0 1997/98 2017/18 Andel elever i årskurs 9 (samtliga elever) som nått kunskapskraven i alla ämnen 1997/98 till 2017/18 (Skolverket, 2018) 300 250 200 Fr o m 2014/15 visas resultat utan nyinvandrade eller elever med okänd bakgrund. Riket När föräldrarnas utbildningsnivå redovisas visar det att en större andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. 28 Eftergymnasial 90 % (69 %) 86 % (54 %) Förgymnasial eller gymnasial 74 % (31 %) 65 % (46 %) 150 2004/05 2017/18 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 2004/05 till 2017/18 (Skolverket, 2018). Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå läsåret 2017/18. I parentesen andel av eleverna (Skolverket, 2018). Även sett till elevernas härkomst är det en större andel i fristående skolor som når kunskapskraven i alla ämnen. I fristående grundskolor nådde 85,4 procent av eleverna (exkl nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen 2017/18. För hela riket är siffran 80,1 procent och för kommunala skolor 78,8 procent. Svensk bakgrund 87 % (76 %) 82 % (75 %) Utl. bakg. född i Sv. 80 % (14 %) 71 % (9 %) Utl. bakgr. född utomlands 74 % (11 %) 44 % (17 %) Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på härkomst läsåret 2017/18. I parentesen andel av eleverna (Skolverket, 2018). 6
Reading Math Science Andelen av eleverna i årskurs 9 som 2017/18 blev behöriga till gymnasieskolan var högst i fristående skolor. 92,0 procent av eleverna i fristående skolor blev behöriga till ett gymnasieprogram, i kommunala skolor var det 82,7 procent. Riket Yrkesprogram Högskoleförberedande program ES EK, HU, SA NA, TE 92,0 91,3 90,0 89,3 Kommun 82,7 81,7 80,1 79,1 Riket 84,4 83,5 81,9 81,0 Andel elever behöriga till gymnasieskolans olika program 2017/18 (Skolverket, 2018). 76,2 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år 2017. 29 70,5 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor avslutade gymnasieskolan efter tre år. Riksgenomsnittet är 71,9 procent. 30 Matematik Engelska Svenska Andel elever som nått godkänt provbetyg på ämnesproven i årskurs 9 2015/16 (Skolverket/Siris, 2017). Även på motsvarande ämnesprov i årskurs 6 2016/17 lyckades elever i fristående skolor bäst. För proven i årskurs 3 finns inget sammanvägt provbetyg att jämföra. 32 Kommun Ma En Sv 90,6 96,9 95,1 87,8 93,3 93,1 2017 (3 år) 2017 (4 år) 2017 (5 år) 76,2 83,2 84,0 Kommun 70,5 76,9 78,8 Riket 71,9 78,4 81,1 Andel av eleverna som slutade 2017 elever som klarade gymnasieskolan inom 3, 4 och 5 år (Skolverket, 2018). Andel av eleverna med betyg A-E i nationella prov i årskurs 6 vårterminen 2017 (Skolverket, 2018). I PISA 2015 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 17 poäng, i matematik 15 poäng och i läsförståelse 18 poäng. 33 507 På ämnesprovet i matematik i årskurs 9 2016/17 nådde 88 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. Riksgenomsnittet var 82,0 procent och i kommunala skolor 80,6. I engelska blev 98,7 procent av eleverna i fristående skolor godkända och i svenska 96,4. Motsvarande siffror för kommunala skolor är 95,8 och 93,7. 31 a 490 506 a 491 515 a 497 300 350 400 450 500 550 Poäng per prov i PISA 2015 (Skolverket, 2016) 7
Tusental Tusental Den genomsnittliga rörelsemarginalen för företag som driver fristående förskolor eller skolor var 2017 4,0 procent. 34 För näringslivet som helhet var rörelsemarginalen 7,0 procent 2016 (senaste tillgängliga resultatet). 35 120 100 80 60 40 20 0 Övrigt Elevhälsa Läromedel/utrustning/skolbibliotek Skolmåltider Lokaler och inventarier Undervisning Kostnader i grundskolan 2017 (Skolverket 2018). grundskolor fick 91 600 kr i ersättning (skolpeng) per elev från kommunerna 2017. Det är 10,2 procent lägre än ersättningen andra kommuner fick när en elev valt att gå i skolan i en annan kommun. 36 Att friskolor får lägre ersättning än kommunala skolor beror bl a på en socioekonomisk fördelning av resurserna. 37 Kommunernas kostnad för fristående grundskolor var drygt 15 miljarder kronor 2017, det motsvarar 13,1 procent av den totala kostnaden för grundskola och är 2 procentenheter lägre än andelen elever som går i friskolor (15 procent). 38 Jämfört med kommunala grundskolor hade fristående grundskolor i genomsnitt högre kostnader per elev för lokaler och inventarier, skolmåltider och läromedel, utrustning och bibliotek 2017. Kostnaderna för elevhälsa, undervisning och övriga kostnader var lägre. Jämfört med kommunala grundskolor var kostnaden per elev 9,4 procent lägre i fristående skolor. I kommunala grundskolor kostade en elev 109 500 kronor och i fristående skolor 99 200. 39 En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt 125 800 kronor 2017. Den genomsnittliga kostnaden per elev i fristående skolor var 103 800 kronor. Landstingen, som huvudsakligen erbjuder naturbruksutbildningar, hade 2017 en genomsnittlig kostnad på 203 800 kronor per elev. 40 225 150 75 0 Övrigt Elevhälsa Kostnader i gymnasieskolan 2017 (Skolverket 2018). Läromedel/utrustning/skolbibliotek Skolmåltider Lokaler och inventarier Undervisning Den genomsnittliga kostnaden per andel av eleverna som klarade kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan var 1 525 kronor i kommunala skolor och 1 175 kronor i fristående skolor 2017. 41 I gymnasieskolan var kostnaden per elev som klarade gymnasieskolan på 3 år 2017 1 362 kronor i fristående skolor och 1 784 i kommunala skolor. 42 8
1 Skolverket (2018). 2 Skolverket (2018). Även om det inte finns en fristående skola i kommunen kan elever gå i en fristående skola som är belägen i en annan kommun. 3 Skolverket.se (2018). Läsåret 2017/18. 4 Skolverket (2018). Läsåret 2017/18. 5 Skolverket (2018). Läsåret 2017/18. 6 Inklusive förskoleklass. 7 Skolverket (2018). Läsåret 2017/18. 8 Här ingår skolor med särskild profil, såsom pedagogisk-, språklig- eller ämnesprofil. 9 Skolverket (2018). 10 Skolverket (2018). Läsåret 2017/18. 11 Med aktör menas här en skolhuvudman eller kluster av skolhuvudmän som har samhörighet genom bolag eller varumärke. 12 Bisnis Analys, 2018. 13 Skolverkets skolenhetsregister för juli 2018. Bland övriga för grund- och gymnasieskolor finns handelsbolag, offentliga korporationer och anstalter samt skolor som saknar uppgift om associationsform i datamaterialet. Med föreningar avses ideella och ekonomiska föreningar. 14 Skolverket (2018). 15 Skolverket (2018). 16 Skolverket (2018). 17 Skolverket (2018). 18 Skolverket (2018). 19 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB (2016). Uppgiften avser 2015. 20 Beställd utredning från Skolverket (2016). 21 OECD (2018), http://gpseducation.oecd.org 22 Skolverket (2018). 23 Skolverket (2018). 24 SCB (2018). Lönestrukturstatistik för 2015. 25 Almega (2018). Lön i privata och kommunala skolor. 26 SCB (2018). Yrkesregistret för 2016. 27 Skolverket (2018). 28 Skolverket (2018). 29 Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om 2500 poäng eller fler. 30 Skolverket (2018). 31 Skolverket (2017). Andel elever med provbetyg A-E i proven vårterminen 2017. 32 Skolverket (2018). 33 Skolverket (2016). Resultat för elever i fristående och kommunala skolor enligt PISA 2015. 34 Bisnis Analys (2018). 96% av totalt 1261 bokslut i branscherna 851 (förskolor), 852 (grundskolor) och 853 (gymnasieskolor) är från 2017. 35 SCB (2108). Företagens ekonomi 2016. 36 Skolverket (2018). 37 Ekonomifakta (2016). http://www.ekonomifakta.se/artiklar/2016/de cember/lagre-skolpeng-for-fristaende-skolor/ 38 Skolverket (2018). Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2017. 39Skolverket (2018). I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i anda kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling. 40 Skolverket (2018). 41 Beräkning: andel elever som klarat kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 läsåret 2016/17 genom kostnad per elev i grundskolan 2017. 42 Beräkning: andel elever som klarat gymnasieskolan på 3 år läsåret 2016/17 genom kostnad per elev i gymnasieskolan 2017. 9
friskola.se