WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING

Relevanta dokument
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Lägesrapport - Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Pelletsplattformen (2011)

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Glufoss. ert nya additiv för en optimal produktion av energi pellets. för PELS - workshop. Älvdalen 18 september Bo Jönsson

Enligt överenskommelse översändes härmed några kommentarer till den test av brännaren som utfördes i vårt labb den 9-13 juni 2003.

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Pelletplattformen II,

Förbränning av energigrödor

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Delrapport 8. Bioenergigårdar

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Inblandning av stärkelse och lignosulfonat i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Kolmonoxid- och stoftemissioner från småskalig förbränning av pellets med varierande densitet

Påverkan av partikelfraktionsfördelningen på utbränningshastigheten hos träpellets vid nyttjande av olika sönderdelningsmetoder

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

Utvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare

Sven Hermansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 177

Förbränningsegenskaper och miljöprestanda vid småskalig eldning med pelleterad lövvedsråvara av asp

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN

SÄKERHETSDATABLAD. Box Stockholm Tel: Fax:

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Inblandning av lövved och rötskadad granved i råvarumixen vid Lantmännen Agroenergis pelletsfabrik i Malmbäck

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förlåtande system och produkter Magnus Arvidson SP Fire Research (Borås)

Lars Wingerup (S) Eva-Lena Karlsson (S) Berth Karlsson (S) Mathias Karlsson (FP)

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

VÄRMEPANNOR HPK-RA. 12,5-150kW PELLETS

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Workshop om Byggherrens roll i bygglogistiksammanhang

Namn: Mikael Kronström Johan Sidenberg Tel: E-post:

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

Mall för textdelen till miljörapporten

Nyheter inom betongområdet!

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Pelletering av granbaserad råvara med inblandning av rapskaka vid Derome-fabriken i Kinnared

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Veddestavägen Telefon: Telefax:

Kiselkarbidbaserat sensorsystem

Utsläppen av kolmonoxid och PAH inverkan av svavel och ammoniumsulfat

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

MÄTNING AV SJÄLVUPP- VÄRMNING

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

INFO från projektet 45

Program och hålltider

Krav och lösningar för framtidens pelletteknik. Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Lagring av pellets inverkan på kvalitet och emissionsbildning Fullskaleförsök vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Morgondagens elgenererande villapanna

Brenntag Nordic AB. CAS-nummer Kemiskt namn, Halt(%) Symboler; R-fraser Natriumglukonat EG-nummer:

Utvärdering av Suboro Spannmålsbrännare

Projekt: Nytt elfilterkoncept för stoftrening vid fastbäddsförbränning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

SH/Armaflex INGET FARLIGT GODS VERSION: SIDA: 1 (av 5)

tema: nr NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING

Räkna om ppm till mg/nm 3 normaliserat till 10% O 2!

PRIVATA OCH MINDRE KOMMERSIELLA UPPVÄRMNINGSANLÄGGNINGAR FRÅN BIO MOBITEK BIO HEATING TECHNOLOGY. BMT PowerCont KW.

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

AF/Armaflex INGET FARLIGT GODS VERSION: SIDA: 1 (av 5)

Kapitel 3. Standardatmosfären

Svensk författningssamling

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Utveckling av ett reglersystem som utnyttjar informationen från gassensorer för att styra tillförseln av förbränningsluft

MILJÖEGENSKAPER HOS HYDRAULOLJOR

3 750 anställda i ett 20-tal länder. Engineering employees

Ekofekt Varuinformationsblad

Pelletering vid inblandning av björk, asp, al och salix i sågspån från barrved

Massaindex. Ett projekt inom SCOPE Norra

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

INSTALLATIONS OCH SKÖTSELANVISNING AV ULMA VARMLUFTSPANNA 20-40kW

Utvärdering av småskalig pelletbrännare

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Innovativa SP. en resurs för tillväxt och förnyelse

Energimyndighetens programkonferens, Oktober Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

SÄKERHETSDATABLAD. Nectapren

Transkript:

WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING PETER SUNDBERG, SWECO PELS Workshop Älvdalen 18-19 september

Syfte 2 Att undersöka vilken inverkan tillåtna variationer för densitet och mekanisk hållfasthet inom den europeiska pelletsstandarden har på förbränningen, med specifikt fokus på omständigheter typiska för antändningsprocessen i småskalig förbränningsutrustning. Att utvärdera ett utvalt additiv för säkrare lagring av träpellets om det har någon observerbar inverkan på fullskalig förbränning.

Mål 3 Att ta fram ny kunskap och bidra till utveckling av ny teknik inom förbränningområdet. utöka den tillgängliga grundläggande kunskapen om de undersökta fysikaliska pelletsparametrarnas inverkan på antändning, utbränningsförlopp och koksstruktur. föreslå åtgärder i fysikalisk pelletskvalitet och/eller förbränningssystem med potential att minska förbränningsstörningar. dokumentera förbränningsstörningar i småskaliga pelletspannor. testa huruvida utvalt lagringsadditiv kan användas utan signifikant (negativ) inverkan på fullskalig förbränning.

Antändningsförsök 12 Frågeställning: Skillnad i antändningstid beroende på fysikaliska egenskaper? Genomförande: Antändningsförsök genomförda i labskala. Under försöken användes dels pellets tillverkad av SLU, dels industripellets från SCA BioNorr.

13

Resultat - antändningsförsök 14

Resultat - antändningsförsök 15 SLUpellets Industripellets

Resultat - antändningsförsök 16

Slutsatser antändningsförsök 17 En pellets hållfasthet påverkar dess antändningstid Högre hållfasthet längre antändningstid (mer svårantänd) Variation i råvara påverkar effektutvecklingen under förbränning

Försök brännarstyrning 18 Frågeställning Variation i bulkdensitet hur påverkar det förbränningsförloppet i en villabrännare? Genomförande Variation i bulkdensitet: 630-670-678-681-715. Både oreglerad och reglerad (lambdastyrd) brännare använd. Brännare initialt inställd för en bulkdensitet på 630 kg/m3.

Effekt (kw) Resultat - effekt 19 24 Effekt Oreglerad kontra Lambda-reglerad brännare 630-670 - 678-681 - 715 21 18 15 00:00 00:30 01:00 01:30 02:00 02:30 Time (hh:mm) Effekt Lambda-reglerad Effekt oreglerad

CO (ppm) Resultat - CO 20 6000 CO Oreglerad kontra Lambda-reglerad 630 och 715 4000 2000 0 00:00 00:15 00:30 Tid (hh:mm) CO Oreglerad 630

CO (ppm) Resultat - CO 21 6000 CO Oreglerad kontra Lambda-reglerad 630 och 715 4000 2000 0 00:00 00:15 00:30 Tid (hh:mm) CO Oreglerad 630 CO Lambda-reglerad 715

CO (ppm) Resultat - CO 22 6000 CO Oreglerad kontra Lambda-reglerad 630 och 715 4000 2000 0 00:00 00:15 00:30 Tid (hh:mm) CO Oreglerad 630 CO Oreglerad 715 CO Lambda-reglerad 715

Totalstoft (mg) Resultat - stoft 23 120 Stoft Oreglerad kontra Lambda-reglerad brännare 80 40 107 58 49 0 15 16

Slutsatser brännarstyrning 24 Variation i bulkdensitet kan medföra kraftiga svängningar i effektutvecklingen i en oreglerad brännare. Variation i bulkdensitet kan ge upphov till höga CO- och stoftemissioner från en oreglerad brännare. En reglerad brännare motverkar dessa effekter.

Röntgen av pellets 25 Frågeställning: Skillnad i antändningstid beroende på hållfasthet påvisad är anledningen strukturskillnader? Genomförande: Fyra olika pelletshållfastheter: 95,0-95,8 96,6-97,2. Tomografistudier vid Luleå Tekniska Universitet, LTU.

26

Antändningstid (s) Resultat röntgen av pellets 27 Antändningstid 175 681; 96,6 630; 97,2 670; 95,8 150 715; 95,0 125 5 7 9 11 13 15 17 Porositet (%)

Slutsatser röntgen av pellets 28 Högre bulkdensitet medför mindre fri luftvolym (void) i pelleten. Mindre fri luftvolym bör teoretiskt öka antändningstid och total förbränningstid, men har ej kunnat påvisas i dessa försök.

Förbränningsförsök additivpellet 29 Frågeställning Additiv i pellets hur påverkar det förbränningsförloppet? Genomförande Tre pelletskvalitéer med och utan stärkelse. Uppstart och kontinuerlig drift. Mätning av rökgaser temp, CO, CO2, NOx, THC.

CO, ppm CO2, % Resultat - additivpellets 30 Uppstart 6000 20 18 5000 16 4000 14 12 3000 2000 10 8 6 Ljusne - CO Ljusne - CO2 1000 4 2 0 0 5 10 15 20 25 30 Minuter 0

CO, ppm CO2, % Resultat - additivpellets 31 Uppstart 6000 20 18 5000 16 4000 14 12 3000 2000 10 8 6 Ljusne, stärkelse - CO Ljusne - CO Ljusne, stärkelse - CO2 Ljusne - CO2 1000 4 2 0 0 5 10 15 20 25 30 Minuter 0

CO, ppm CO2, % Resultat - additivpellets 32 Uppstart 6000 20 18 5000 16 4000 3000 2000 1000 14 12 10 8 6 4 2 Ljusne, stärkelse - CO Ljusne - CO Referens - CO Ljusne, stärkelse - CO2 Ljusne - CO2 Referens - CO2 0 0 5 10 15 20 25 30 Minuter 0

NOx, ppm och RGT, C Resultat - additivpellets 33 200 Uppstart 180 160 140 120 100 80 60 Ljusne, stärkelse - NOx Ljusne - NOx Referens - NOx Ljusne, stärkelse - RGT Ljusne - RGT Referens - RGT 40 20 0 0 5 10 15 20 25 30 Minuter

CO, ppm CO2, % Resultat - additivpellets 34 Steady state 2500 18 16 2000 14 1500 1000 500 12 10 8 6 4 2 Ljusne, stärkelse - CO Ljusne - CO Referens - CO Ljusne, stärkelse - CO2 Ljusne - CO2 Referens - CO2 0 0 5 10 15 20 25 30 Första 30 min under steady state 0

NOx, ppm och RGT, C Resultat - additivpellets 35 190 Steady state 170 150 130 110 90 70 Ljusne, stärkelse - NOx Ljusne - NOx Referens - NOx Ljusne, stärkelse - RGT Ljusne - RGT Referens - RGT 50 30 0 5 10 15 20 25 30 Första 30 min under steady state

Resultat additivpellets 36 700 Medelvärden - uppstart och steady state 600 500 400 300 200 100 0 RGT (grad C) Effekt (kw) CO (ppm) CO2 (%) O2 (%) THC (ppm) NOX (ppm) Referens - uppstart Ljusne - uppstart Ljusne, stärkelse - uppstart Referens - steady state Ljusne - steady state Ljusne, stärkelse - steady state

Slutsatser förbränningsförsök 37 additivpellets Olika antändningstid beroende på grundpellets (tillverkad på olika plats, har t.ex. olika råvarusammansättning). Stärkelseinblandning längre antändningstid. Inga signifikativa skillnader vid steady state.

Insatsområden för fortsatta insatser 38 Pelletsmorfologi - strukturella och kemiska skillnader i olika pelletskvalitéer kan antas påverka förbränningsprocessen. Dellastprovning Det kommer ställas allt högre emissionskrav på villabrännare i framtiden.

47 Tack för uppmärksamheten Mejl: peter.sundberg@sweco.se Tel: 072-5721683