2013 Storumans kommun VERKSAMHETSPLAN FRITID-, KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 2013
Innehåll 1. Fritid-, kultur- och utbildningsnämndens uppdrag...2 1.1 Systematisk uppföljning...2 2. Organisation...3 2.1 Uppföljnings- och rapporteringsplan samt verksamhets- och ekonomiansvar...3 3. Ekonomiska resurser...4 4. Analys...4 4.1 Förskola...4 4.2 Förskoleklass, fritidshem och grundskola...4 4.3 Gymnasieskola...5 4.4 Övrig verksamhet...5 5. Prioriterade områden...5 6. Beslutade Effektmål och nyckeltal 2013...7 1
1. Fritid-, kultur- och utbildningsnämndens uppdrag Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn inom förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Inom ramen för nämndens ansvarsområde ingår även förskoleverksamhet för 1-5 åringar, skolbarnomsorg, biblioteks-, ungdoms- och fritidsverksamheten inklusive det badhus och den bowlinganläggning som finns i Storuman. För kultur- och biblioteksverksamheten finns en plan antagen 120424, med uppsatta mål på en mer detaljerad nivå. Den planen hänger ihop med den av Regionförbundet beslutade kulturplanen. 1.1 Systematisk uppföljning 1.1.1 Statliga krav När det gäller skolans verksamhet finns en tydlig statlig målstyrning kring vad som ska uppnås och kommunen ska på ett systematiskt sätt kvalitetssäkra skolverksamheten. (Skollagen 2010:800 4 kap 2-8 ) Verksamheterna ska kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Det tidigare kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning har avskaffats däremot har kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete förstärkts. För den pedagogiska verksamheten finns också statlig styrning i form av omfattande lagstiftning där kurs- och läroplaner ska ha stark inverkan på verksamheten. 1.1.2 Kommunala krav Nämnden har beslutat om en plan för utbildningsverksamheten, en plan som utgår från statens prioriterade områden. Till detta kommer kommunens övergripande strategidokument där särskilda målsättningar finns för utbildningsverksamheten. Några av dessa målsättningar stämmer till stor del överens med den statliga styrningen. Som exempel, alla elever går ut med godkända betyg samt skolan ska utveckla demokrati och inflytandeformer. Förutom ovan nämnda har nämnden också i uppdrag att anpassa skolsystemet till rådande elevunderlag samt att utveckal ett fördjupat samarbete med näringsliv och föreningsliv. Nämnden utser fadder för varje skolenhet och dessa ska göra årliga besök och rapportera skriftligt till nämnden. 2
2. Organisation Fritids, kultur och utbildningsnämnden fastställde i början av en uppföljnings- och rapporteringsplan samt en förteckning och organisationsskiss som beskriver verksamhets- och ekonomiansvaret i nämnd och förvaltning. Fritid-, kultur- och utbildningsnämnden Fritid och kultur Grundskola/ fritidshem Gymnasieskola / vux Förskola I fritids- och kulturverksamheterna ingår ungdomsverksamheten, kommunbibliotek, filialbiblioteket i Tärnaby och utlåningsstationerna i Slussfors och Gunnarn. Dessutom kultur och fritidskontoret som ansvarar förr föreningsstödet och kontakterna med externa organisationer så som studieförbund, kommunens idrottsföreningar, musik och teaterföreningen samt andra nätverk som arbetar med fritid- och kulturfrågor. Grundskola, fritidshem, gymnasieskola och förskola leds av rektorer och förskolechefer. Rektor/förskolechef ska särskilt verka för att verksamheterna utvecklas och har ansvaret för Skolans/förskolans resultat. I den mål- och resultatstyrda skolan är rektor/förskolechefs ledarskap en viktig katalysator i skolans förbättringsarbete. Det läggs idag, från staten, ett stort fokus på rektor/förskolechefs pedagogiska ledning av verksamheterna och ställs också krav utifrån aktuell lagstiftning. 2.1 Uppföljnings- och rapporteringsplan samt verksamhets- och ekonomiansvar Fritids, kultur och utbildningsnämnden fastställde i början av en uppföljnings- och rapporteringsplan samt en förteckning och organisationsskiss som beskriver verksamhets- och ekonomiansvaret i nämnd och förvaltning. Den kommer att uppdateras inför 2013 och finns med som bilaga1. 3
3. Ekonomiska resurser Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har för 2013 en aviserad nettoram på totalt 113 356 kkr. Inför 2013 kommer vi att stå inför betydande kostnadsökningar. Enbart ökade lönekostnader kommer i och med nya läraravtalet att vida överstiga aviserad ramökning på 1,5 %. För att kunna prioritera kommer politiska beslut att behöva fattas. 4. Analys Kvaliteten på kommunens utbildningsverksamhet utgör grunden för kommunens förutsättning att lyckas med målsättningen att framstå som en kunskapskommun. Flera undersökningar visar att en bra förskola och skola är mest betydelsefullt när familjer väljer sin boendeort. För att kommunens grupp i åldern 25-64 år ska kunna öka krävs en inflyttning och då räcker det sannolikt inte med att vara bra utan vi behöver ha rykte om att vara ett nationellt föredöme i enlighet med beslutade måldokument. Om vi ska fortsätta att hålla en nivå på verksamheten som ger oss en fortsatt profil av en kommun som aktivt satsar på barn- och utbildning måste resurserna anpassas till verksamhetens mål viket om man generaliserar blir att eleverna ska nå målen och gå ut i livet med godkända betyg. Att med ständigt minskade resurser samtidigt behålla hög kvalitet ställer stora krav på verksamheterna och kommer mest troligt att innebära prioriteringar mellan verksamheter. Då de flesta av våra verksamheter är tvingande kan också prioriteringar bli svåra att genomföra utan att tappa i kvalitet. I tider när verksamheter får allt mindre resurser blir ledningsresursen en viktig faktor. 4.1 Förskola,s nyckeltal visar att i Storumans kommun får alla som söker plats i förskola inom tidsgränsen också plats på önskat datum. 4.2 Förskoleklass, fritidshem och grundskola Våra små enheter med ibland endast en elev i förskoleklass gör att verksamheten blir kostnadskrävande. Detsamma gäller också för grundskolan där vi ligger högre än riket men där bidrar förstås också den geografiska spridningen av grundskolor. När det gäller resultat vid nationella prov i årskurs 3 ligger vi långt från det ideala värdet och åtgärder behöver sättas in för att förbättra. Pågående matematikprojekt, som sträcker sig till och med 2013 och bör bidra till en förbättring. Projektet samverkar med Umeå universitet som bidrar med kompetensutveckling, metodstöd och utvärdering. Varje enhet behöver också analysera orsaken till det låga resultatet och utifrån det sätta mål och följa upp på både klassoch individnivå. Resultat i grundskolan i förhållande till andra kommuner ligger relativt bra 4
men man bör dock komma ihåg att resultatet inte är tillräckligt så länge inte alla elever går ut grundskolan med godkända betyg. 4.3 Gymnasieskola Gymnasieskolan är kostnadskrävande och en av förklaringarna är att en stor del av undervisningen sker i förhållandevis små grupperingar och därmed en hög lärartäthet. Resultatet när det gäller genomströmning i gymnasieskolan är dock glädjande då den ligger på en betydligt högre nivå än riket och även när det gäller kostnad i förhållande till den som inte fullföljer. Noteras bör att kommunen har en markant större andel elever vid de studieförberedande programmen än vad jämförbara kommuner har. 4.4 Övrig verksamhet Både kommunbiblioteket och simhallen har låga värden när det gäller tillgänglighet, något som är gemensamt med många andra glesbygdskommuner. När det gäller simhallen har öppettider utöver 08-17 ökat något under innevarande år och torde visa sig i årets statistik. Samverkan allmänkultur, ungdomsverksamhet och kommunbiblioteket bör ytterligare effektivisera och om möjligt öka utbudet inom verksamheterna. Samverkan med studieförbunden bör också initieras. För Tärnaby gäller förstås också samverkan ungdomsverksamhet och bibliotek. 5. Prioriterade områden Betyg från årskurs 6 behöver kvalitetssäkras. Betygen ska vara satta av lärare legitimerade i de ämnen de sätter betyg i, något som vi idag inte kan klara av. Vi har flera skolor där en elev ibland är helt utan klasskamrater, alltså ensam i sin klass. Att då säkra undervisningens kvalitet blir svårt eftersom lärande till stor del är beroende av interaktion med klasskamrater och förstås lärare med rätt kompetens. Med dagens resurstilldelning klarar inte nämnden att hålla legitimerade lärare i alla ämnen på alla skolor och det blir eleverna vid de små enheterna som blir förlorare. Två eller tre lärare kan oftast inte med sin legitimation täcka alla de ämnen som en grundskoleelev ska läsa från årskurs 4. Att anpassa skolsystemet till rådande elevunderlag blir då ett väldigt viktigt mål utifrån den kvalitet som vi ska kunna hålla. De låga resultaten på nationella prov i årskurs 3 behöver ses över, analyseras och åtgärder vidtas. Vi behöver också öka andelen elever som klarar grundskolan och gymnasieskolan med godkända betyg. I jämförelse med riket ligger vi bra till men trots det har vi en bit kvar till målet, att alla klarar det. Skollagen ställer numera nya krav på att alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek. För att öka kvaliteten i skolbiblioteken ska vi se över samverkansmöjligheter mellan biblioteksverksamheten, där bibliotekskompetensen finns, och utbildningssidan. 5
Lokalkostnaden är något som bör ses över då en del kan bero på att vi har onödigt stora lokaler. Inte så anmärkningsvärt med tanke på att många av de mindre skolorna är byggda för ett större antal elever än vad där finns idag. 6
Mål 6. Beslutade Effektmål och nyckeltal 2013 Kvalitet Vad behöver vi prioritera för dem vi finns till för? Uppföljning Spår barh et Måltal 2013 Storuman Storuman 2010 Vilhelmina Arvidsjaur Robertsfors Riket Kommentar Plats på förskola på önskat datum Löpande 100 100 39!00 74 % Hur många barn/personal i förskolan Uppföljning - planerad 3 gånger/år 5 5,4 4,8 4,9 5,7 5,5 Hur många barn/personal i förskolan - närvarande 3,2 2 3 4 Resultat för årskurs 3 i NP 1 100 68 60,9 84,2 78 72,4 % Resultat i grundskolan i förhållande till andra kommuner Öppettider i simhallen utöver 08-17 på vardagar Öppettider huvudbiblioteket utöver 08-17 på vardagar Andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år Produktivitet/Ekonomi Vad behöver vi prioritera i vårt sätt att arbeta? Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan Kostnad / betygspoäng, kommunens grundskolor Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer gymnasiet 100 92,1 20 20 4 4 84,4 100 86,2 88,0 % 19 22 27 Timmar/vecka 6 10 12 Timmar/vecka 90 85 86 76 71 77 110 000 98742 380 350 21000 21031 135 466 122 359 112 934 114 546 446 349 343 341 18 722 28 655 36 781 22 896 Gäller elever boende i kommunen Gäller elever boende i kommunen 1 Nationella prov 7