Riskanalys Gubbängsfältet Underlag för detaljplanearbete 2017-01-30
Dokumenttyp: Riskanalys Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Stockholms stad Uppdragsnummer: 109848 Datum: 2017-01-30 Status: Underlag för detaljplanearbete Uppdragsledare: Rosie Kvål Handläggare: Rosie Kvål Tel: 08-588 188 84 E-post: rosie.kval@brandskyddslaget.se Uppdragsgivare: Fastighetskontoret, Stockholms stad Datum Egenkontroll Internkontroll Revidering avser 2017-01-30 RKL LSS Version 1 Stockholm Falun Gävle Karlstad Malmö Örebro Box 9196 Långholmsgatan 27 10 tr 102 73 Stockholm 08-588 188 00 brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: 556634-0278 Innehar F-skattebevis
Sammanfattning Ett planarbete har påbörjats för Gubbängsfältet i södra Stockholm. Detaljplanen syftar till att utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med idrottsplaner och tillhörande servicebyggnader. En av dessa byggnader är ett klubbhus med ett våningsplan som planeras nära Örbyleden. Örbyleden är klassad som en sekundär transportled för farligt gods och närheten till vägen innebär att riskerna från denna måste utredas i samband med det fortsatta planarbetet. Men anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag av Stockholms stads Fastighetskontor att studera möjlig riskpåverkan från Örbyleden mot det planerade klubbhuset. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. Huvudsaklig fokus i analysen ligger på det planerade klubbhuset och inte detaljplanen i sin helhet. Inga andra riskkällor än Örbyleden har identifierats i områdets närhet. Antalet transporter på Örbyleden är relativt omfattande för att vara en sekundär transportled, men betydligt mindre än vad som förekommer på det primära vägnätet. Enligt mätningar från 2015 förekom 280 transporter med farligt gods under mätperioden (en månad). Merparten utgjordes av transporter med brännbara gaser eller vätskor samt styckegods. En kvalitativ värdering har gjorts av möjliga olycksscenarier på Örbyleden. Utifrån den kvalitativa analysen konstateras att det enbart är ett fåtal olycksscenarier som bedöms kunna påverka risknivån inom studerat område. Scenarierna bedöms inte medföra att risknivån i området blir oacceptabel. En grov bedömning är att risknivån till följd av olycka med farligt gods på Örbyleden kan hamna i den nedre delen av ALARP. Persontätheten inom området bedöms vara låg under merparten av tiden. På kvällar och helger kan persontätheten vara högre. Det har inte bedömts vara nödvändigt med en fördjupad analys i aktuellt fall även om behov av åtgärder bedöms föreligga. En bedömning av behov och omfattning av åtgärder har gjorts utifrån den kvalitativa analysen. För att hantera identifierade risker ges nedanstående förslag på åtgärder för att minska konsekvenserna av en eventuell olycka. Observera att åtgärderna endast utgör ett förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som man beslutar om ska sedan formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Ingen stadigvarande verksamhet inom 25 meter från Örbyleden. Markparkering utgör inte stadigvarande vistelse och kravet uppfylls därmed med studerad utformning. Det ska vara möjligt att utrymma byggnaden mot norr, dvs. bort från Örbyleden. Detta uppfylls med studerat förslag. Fasader inom 30 meter som vetter direkt mot Örbyleden ska utföras i brandteknisk klass EI 30. Om stora fönsterytor planeras i dessa fasader ska de utföras i brandteknisk klass EW 30. Om avsteg görs från föreslagna åtgärder behöver en fördjupad analys göras för att visa på att det inte medför oacceptabla risker för människor inom planområdet. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 3 av 20
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Underlag... 5 1.5 Internkontroll... 5 1.6 Förutsättningar... 5 2. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 8 2.1 Områdesbeskrivning... 8 2.2 Planerad bebyggelse... 9 3. RISKINVENTERING... 10 3.1 Allmänt... 10 3.2 Örbyleden... 10 4. INLEDANDE RISKANALYS... 13 4.1 Metodik... 13 4.2 Identifiering av olycksrisker... 13 4.3 Kvalitativ uppskattning av risk... 13 4.4 Slutsats inledande riskanalys... 15 5. SÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER... 17 5.1 Allmänt... 17 5.2 Diskussion kring åtgärder... 17 5.3 Förslag till säkerhetshöjande åtgärder sammanställning... 18 6. REFERENSER... 20 Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 4 av 20
1. Inledning 1.1 Bakgrund Stockholms stad har påbörjat ett planarbete för Gubbängsfältet i södra Stockholm. Detaljplanen syftar till att utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med idrottsplaner och tillhörande servicebyggnader. En av dessa byggnader är ett klubbhus som planeras nära Örbyleden som är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Närheten till Örbyleden innebär att riskerna från denna måste utredas i samband med det fortsatta planarbetet. Men anledning av detta har Brandskyddslaget fått i uppdrag av Stockholms stads Fastighetskontor att studera möjlig riskpåverkan från Örbyleden mot det planerade klubbhuset. 1.2 Syfte Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 Omfattning Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. Huvudsaklig fokus ligger på det planerade klubbhuset och inte detaljplanen i sin helhet. 1.4 Underlag Underlag till riskanalysen har utgjorts av: - Förstudie, Stockholms stad och AIX, 2016-11-29 Övrigt underlag hänvisas till löpande och sammanställs i avsnitt 6 Referenser. 1.5 Internkontroll Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets kvalitetsledningssystem som innebär att en annan konsult i företaget har genomfört en övergripande granskning av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits (internkontroll). Signatur i kolumnen för internkontroll på sidan 2 bekräftar kontrollen. 1.6 Förutsättningar 1.6.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 5 av 20
Länsstyrelsen i Stockholms Län har tagit fram riktlinjer för hur risker från transporter med farligt gods på väg och järnväg ska hanteras vid exploatering av ny bebyggelse /1/. Syftet med riktlinjerna är att ge vägledning och underlätta hanteringen av riskfrågor. Länsstyrelsen anser att möjliga risker ska studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla. I vilken utsträckning och på vilket sätt riskerna ska beaktas beror på hur riskbilden ser ut för det aktuella planförslaget. I riktlinjerna presenterar Länsstyrelsen riktlinjer för skyddsavstånd till olika verksamheter. Dessa rekommendationer redovisas i figur 1.1. Rekommenderad markanvändning inom respektive zon Zon A Zon B Zon C G L P T Drivmedelsförsörjning (obemannad) Odling och djurhållning Parkering (ytparkering) Trafik E G J K N P Z Tekniska anläggningar Drivmedelsförsörjning (bemannad) Industri Kontor Friluftsliv och camping Parkering (övrig parkering) Verksamheter B C D H O R S Bostäder Centrum Vård Detaljhandel Tillfällig vistelse Besöksanläggningar Skola Figur 1.1. Rekommenderade skyddsavstånd till olika typer av markanvändning /1/. Avstånden i figuren mäts från närmaste vägkant respektive närmaste spårmitt. Länsstyrelsen anger i sina riktlinjer generellt att skyddsavstånd är att föredra framför andra skyddsåtgärder. Vid korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid konsekvensen av en olycka än frekvensen av olyckan. För ny bebyggelse inom redovisade skyddsavstånd behöver en riskutredning göras som undersöker om planförslaget är lämpligt och vilka eventuella skyddsåtgärder som behövs. Intill primära transportleder för farligt gods rekommenderas ett skyddsavstånd på minst 25 meter. Åtgärder ska vidtas inom 30 meter från vägen. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 6 av 20
Rekommendationen är även vid sekundära transportleder att 25 meter ska lämnas bebyggelsefritt. Avsteg kan dock vara möjligt i särskilda fall. Det gäller i så fall de fall där det går få transporter och/eller de olyckor som kan inträffa endast kan få allvarliga konsekvenser inom ett kort avstånd. För ny bebyggelse intill bensinstationer gäller Länsstyrelsens riktlinjer från 2000 /2/. Dessa innebär att 25 meter närmast bensinstationen bör lämnas bebyggelsefritt. Tät kontorsbebyggelse kan placeras på 25 meters avstånd och sammanhållen bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet kan tillåtas på 50 meters avstånd. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 7 av 20
2. Översiktlig beskrivning av området 2.1 Områdesbeskrivning Det studerade området ligger i Gubbängen i södra Stockholm. Den aktuella detaljplanen består av två delområden på Gubbängsfältet, varav riskanalysen omfattar det östra av dessa områden. Området avgränsas av Örbyleden i söder och parkmark på övriga sidor (se figur 2.1). Figur 2.1. Aktuellt planområde inklusive omgivning. Området till höger är det som studeras i riskanalysen. Idag upptas det studerade området av parkmark och en parkering. Området är plant utan större höjdskillnader. 2.1.1 Omgivande planer I figur 2.2 redovisas pågående planarbeten i närområdet. Figur 2.2. Pågående planarbeten i områdets närhet. Information hämtad från Stockholms stads hemsida (2017-01-27). Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 8 av 20
Ingen av de planarbeten som pågår i områdets närhet bedöms innebära att nya riskkällor tillförs området. Planerna innebär en viss, men inte så omfattande, ökning av persontätheten i området. Det kan påverka nivån på samhällsrisken i området. Planerade bostäder ligger dock relativt långt ifrån varandra och utgör inte några omfattande exploateringar så påverkan på risknivån bedöms vara begränsad. 2.2 Planerad bebyggelse Aktuell del av planområdet omfattar ett nytt klubbhus med tillhörande parkering se figur 2.3). Figur 2.3. Klubbhus inom den östra delen av planområdet (Skiss, förstudie, AIX, 2016-12-01). Klubbhuset planeras som en vinkelbyggnad i ett plan. Byggnaden kommer att inrymma funktioner som bland annat omklädningsrum, garage, miljörum, kafé, föreningslokal (se figur 2.4). Byggnaden omfattar totalt ca 800 kvadratmeter. Figur 2.4. Utformning av klubbhuset (Skiss, förstudie, AIX, 2016-12-01). Örbyleden är nedåt i bilden. Byggnaden planeras med entréer mot norr, dvs. inte mot Örbyleden. Det kortaste avståndet mellan klubbhuset och Örbyleden är 27-28 meter. I anslutning till klubbhuset planeras parkeringsplatser i markplan. Totalt rör det sig om 34 parkeringspaltser framför klubbhuset och 88 parkeringsplatset öster om klubbhuset. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 9 av 20
3. Riskinventering 3.1 Allmänt Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån gällande riktlinjer (se avsnitt 1.6.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. I studerat områdes närhet har enbart Örbyleden identifierats som riskkälla. Avståndet till Örbyleden är 27-28 meter från det planerade klubbhuset. Andra riskkällor i närområdet utgörs av Nynäsvägen som ligger ca 250 meter från klubbhuset, på- och avfarter till Nynäsvägen som ligger 130 meter eller mer från klubbhuset samt en nedgrävd gasledning norr om området. Avståndet till gasledningen är endast några meter till klubbhusets norra del. Eftersom ledningen är nedgrävd bedöms den inte utgöra någon risk för den planerade verksamheten under själva driftsfasen, däremot är det viktigt att under byggtiden beakta riskerna från gasledningen i samband med grävarbeten etc. Risker under byggtiden hanteras dock inte i denna analys. 3.2 Örbyleden 3.2.1 Allmänt Örbyleden förbinder Huddingevägen med Nynäsvägen. Vägen har två filer i vardera riktningen och en skyltad hastighet på 50 km/tim. Mätningar från 2009 visar ett trafikflöde på 21 000 fordon varje dygn på Örbyleden lite längre österut längs med vägen /3/. Några nyare trafikflödesmätningar har inte erhållits. Vägen är klassad som en sekundär transportled för farligt gods av Länsstyrelsen i Stockholms län. Det innebär att det huvudsakligen förekommer transporter av farligt gods som ska till, eller kommer från, verksamheter utmed vägen. Eftersom Örbyleden förbinder två andra farligt godsleder (Nynäsvägen och Huddingevägen) med varandra förekommer sannolikt en viss andel genomfartstransporter på vägen. Örbyleden ingår även i omledningsvägnätet för Södra Länken, vilket innebär att vid avstängning av denna kommer trafiken att ledas om via Örbyleden. 3.2.2 Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 10 av 20
Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR. Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 3.2.3 Transporter av farligt gods Det finns ingen heltäckande information över hur stora mängder farligt gods som transporteras på Örbyleden. Det finns dock ett antal verksamheter utmed vägens upptagningsområde som ger upphov till transporter med farligt gods på vägen. Dessa verksamheter består bland annat av bensinstationer, Stockholm Gas i Högdalen (Sevesoanläggning) och verksamheter inom Högdalens industriområde. I maj och oktober 2015 genomfördes mätning av antalet farligt godsfordon vid 15 mätpunkter i Stockholm 1. En av dessa mätpunkter omfattar Örbyleden en bit väster om aktuellt planområde. Dock genomfördes mätning enbart i oktober vid denna mätpunkt. Mätningen genomfördes via detektion med hjälp av trafikkameror. Mätningarna visar bland annat att merparten av trafiken sker utanför rusningstrafik samt att det är relativt få fordon som genomför samtliga passager. På Örbyleden utgjorde transporterna med farligt gods 0,9 % av den tunga trafiken som i sin tur utgjorde 15 % av den totala trafiken. Totalt passerade under oktober 280 transporter med farligt gods mätpunkten på Örbyleden. Det innebär i snitt ca 9 transporter med farligt gods per dag förbi planområdet. Vanligast förekommande ämnen var metan och naturgas. Mätningen bedöms vara relevant även för nuläget då transportsituationen inte bedöms ha förändrats i någon större utsträckning sedan 2015. I tabell 3.2 redovisas fördelning mellan olika klasser utifrån genomförd mätning. 1 Analyser av transporter med farligt gods, mätningar utförda i Stockholm under maj och oktober 2015, WSP, 2016-04-27 Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 11 av 20
Tabell 3.2. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR-S med uppskattat antal transporter på Örbyleden. Klass Ämne Andel (%) Antal transporter (oktober 2015) Transporterade ämnen 1 Explosiva ämnen 0 0-2 Gaser 36 101 Metan, naturgas 3 Brandfarliga vätskor 19,3 54 4 5 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Diesel, eldningsolja, bensin 0 0-0 0-6 Giftiga ämnen 0 0-7 Radioaktiva ämnen 0 0-8 Frätande ämnen 6,2 17 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen - Styckegods 26,5 74 Totalt 280 Ammoniaklösning, svavelsyra, 12 34 Okänt Blandning av olika klasser Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 12 av 20
4. Inledande riskanalys 4.1 Metodik Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. 4.2 Identifiering av olycksrisker Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på Örbyleden som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. 4.3 Kvalitativ uppskattning av risk 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S. I tabellen nedan görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive ADR -klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-200 meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 13 av 20
8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. Utifrån beskrivningen ovan bedöms det vara ämnen ur följande klasser som kan vara relevanta att beakta vid bedömning av risknivån för det aktuella planområdet: - Klass 1.1. Massexplosiva ämnen - Klass 2.1. Brännbara gaser - Klass 2.3. Giftiga gaser - Klass 3. Brandfarliga vätskor - Klass 5. Oxiderade ämnen och organiska peroxider Konsekvenserna av olycka med övriga klasser är begränsade till det absoluta närområdet och bedöms därför inte påverka risknivån inom planområdet. När det gäller ämnen ur klass 1, 2.3 och 5 visade mätningarna från 2015 inte på någon förekomst av dessa ämnen (se tabell 3.2). Mätningen gjordes dock enbart under en månad, men en bedömning är att antalet transporter med ämnen ur dessa klasser är mycket begränsat eftersom det inte finns några start- eller målpunkter för sådana transporter inom vägens upptagningsområde. Om transporter med ämnen ur klass 1 och 5 förekommer bedöms de vara i sådan begränsad omfattning att de inte påverkar risknivån inom området. Risker med dessa transporter bedöms därför i den fortsatta analysen vara försumbara och kommer inte att studeras vidare. Nedan redovisas separata bedömningar av de två farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet: Klass 2.1. Brännbara gaser En olycka med brännbar gas kan innebära att gas läcker ut och antänds eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt och spränger tanken. Beroende på utsläpps- och antändningsscenario kan konsekvenserna av olyckan variera. Vid stora utsläpp kan skadeområdena överstiga 100-200 meter. Oskyddade personer utomhus löper störst risk för att förolyckas, men olyckan kan även leda till omfattande brandspridning till kringliggande bebyggelse. Brännbara gaser transporteras normalt trycksatta i tankvagnar eller i färdiga flaskpaket, vilket innebär att behållarna har högre hållfasthet än vanliga tankar för t.ex. bensintransporter. Antalet gastransporter på Örbyleden är relativt omfattande och en stor andel av alla farligt godstransporter utgörs av tanktransporter. Sannolikheten för utsläpp till följd av en olycka bedöms dock vara låg, bland annat med hänsyn till den låga hastigheten förbi planområdet. Vid olyckor som sker i låga hastigheter är sannolikheten för att större läckage ska uppstå mycket små. Mindre läckage genom otäta ventiler etc. bedöms vara betydligt mer sannolika. Små läckage ger upphov till kortare skadeområden. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 14 av 20
Med hänsyn till sannolikheten för olycka och att det troligen rör sig om ett mindre läckage vid olycka med brännbar gas så uppskattas den sammanvägda samhällsrisknivån förknippad med transporter av brännbara gaser inte vara oacceptabel. Scenariot bedöms dock kunna medföra att risknivån hamnar inom den nedre delen av ALARP 2 som utgör området mellan den nedre och övre kriteriegränsen för acceptans av risk och inom vilken risken varken bedöms vara acceptabla eller oacceptabla. Det innebär att åtgärder för att sänka risknivån ska undersökas. Klass 3. Brandfarliga vätskor Brandfarliga vätskor utgör en stor andel av det totala antalet transporter av farligt gods på Sveriges vägar. En stor del av transporterna utgörs av tankbilar med drivmedel till bensinstationer m.m. På Örbyleden utgörs en stor andel av transporterna med farligt gods av brännbara vätskor. Ett stort utsläpp av exempelvis bensin kan, om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller brandspridning in i byggnader. Allvarliga konsekvenser kan normalt uppkomma inom maximalt 40 meter från olycksplatsen. Skadeområdet kan påverkas, öka eller minska, om vägen ligger högre eller lägre än planområdena. I aktuellt fall ligger vägen ungefär i nivå med planområdet. Sannolikheten för olycka med transport av brandfarliga vätskor på Örbyleden uppskattas vara relativt hög. Tankar för vätskor är inte heller lika hållbara som tankar för trycksatta gaser. Det bedöms dock osannolikt att hela tankbilens innehåll rinner ut vid en olycka. Avståndet från vägen till planerad byggnad är 27-28 meter, vilket innebär att brandspridning till byggnaden kan ske vid ett större läckage på vägen. Den sammanvägda risknivån förknippad med transporter av brandfarliga vätskor bedöms inte vara oacceptabel. Scenariot bedöms dock kunna medföra att risknivån hamnar inom den nedre delen av ALARP. Det innebär att åtgärder för att sänka risknivån ska undersökas. 4.4 Slutsats inledande riskanalys Utifrån den inledande analysen konstateras att det enbart är ett fåtal olycksscenarier som bedöms kunna påverka samhällsrisknivån inom studerat område. Scenarierna bedöms inte medföra att risknivån i området blir oacceptabel. En grov bedömning är att risknivån till följd av olycka med farligt gods på Örbyleden kan hamna i den nedre delen av ALARP. Bedömningen baseras på följande: Örbyleden utgör en sekundär transportled för farligt gods och även om antalet transporter är relativt omfattande för en sekundär transportled så är de betydligt färre än vad som transporteras på de primära vägarna. Hastigheten på vägen är låg, 50 km/tim. Det är endast olycka som leder till läckage av brännbar gas eller vätska som bedöms vara relevant att beakta. På grund av den låga hastigheten på vägen bedöms större läckage inte vara troliga. 2 As Low as Resonably Practicable Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 15 av 20
I det planerade klubbhuset är persontätheten generellt låg. På kvällar och helger är det som mest folk i byggnaden, det rör sig dock uppskattningsvis om maximalt ca 100 personer. I anslutning till fotbollsplanerna som ligger inom planområdet kan persontätheten under vissa tider vara mycket hög. Merparten av tiden bedöms dock persontätheten inom hela planområdet vara låg. När risknivån ligger i den nedre delen av ALARP görs normalt en fördjupad analys där risknivån beräknas som underlag till beslut om åtgärder. Det bedöms dock inte nödvändigt att göra en fördjupad analys i aktuellt fall även om behov av åtgärder bedöms föreligga. I avsnitt 5 redovisas ett resonemang om behovet av åtgärder utifrån bedömning av risknivån. Om avsteg ska göras från föreslagna åtgärder behöver en fördjupad analys göras för att visa på att det inte medför oacceptabla risker för människor inom planområdet. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 16 av 20
5. Säkerhetshöjande åtgärder 5.1 Allmänt Enligt den inledande analysen bedöms risknivån för det aktuella planområdet vara så hög att riskreducerande åtgärder ska beaktas vid exploatering. Åtgärdernas omfattning behöver dock diskuteras, då risknivån innebär att åtgärder som syftar till att reducera risker förknippade med transporter av farligt gods enbart ska vidtas i den mån som de bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Åtgärdernas kostnader ska med andra ord ställas i jämförelse med deras riskreducerande effekt. 5.2 Diskussion kring åtgärder Med utgångspunkt från ovanstående resonemang så redovisas i nedanstående avsnitt separata bedömningar av rimligheten i att vidta åtgärder med avseende på de olycksrisker som studeras i den fördjupade riskanalysen. 5.2.1 Placering av verksamheter Vid lokalisering i ett utsatt område bör man alltid sträva efter att lokalisera bebyggelsen på ett tillräckligt stort avstånd från eventuella störningskällor. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd (se 1.6.1) bör användas som riktvärden för placering av verksamheter. I centrala områden där det är ont om mark kan detta dock vara svårt. Den nya bebyggelsen innebär att ett klubbhus placeras som minst 27-28 meter från Örbyleden. Det är inte helt klart vilka skyddsavstånd som gäller för ett klubbhus enligt Länsstyrelsens rekommendationer. Verksamheten innebär dock inte någon långvarig stadigvarande vistelse eller frekvent hög persontäthet. Bedömningen utifrån hur andra verksamheter hanteras i Länsstyrelsens riktlinjer är att det kan vara rimligt att ha 25-40 meters skyddsavstånd till transportled för farligt gods. Det kan därför vara rimligt att vidta åtgärder för de delar som ligger närmast Örbyleden. Markparkering planeras mellan klubbhuset och vägen. Länsstyrelsen rekommenderar att markparkering kan uppföras närmast vägen utan krav på skyddsavstånd, denna bör således kunna accepteras i planerat läge utan behov av åtgärder. 5.2.2 Utformning av obebyggda ytor Utformningen av obebyggda områden i anslutning till riskkällor bör göras med hänsyn tagen till den förhöjda risknivån. Detta gäller främst för områden mellan ny bebyggelse och riskkällan. Detta område bör inte utformas så att de uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Föreslagen utformning innebär att marken mellan klubbhuset och Örbyleden planeras för markparkering. Det innebär ingen stadigvarande vistelse och utgör en lämplig markanvändning. Det bör fastställas i detaljplanen att ingen stadigvarande verksamhet planeras inom 25 meter från Örbyleden. 5.2.3 Utformning av byggnader Utrymning: Utrymningsstrategin för ny bebyggelse i anslutning till riskkällan behöver utformas med beaktande av möjliga olyckor. Detta innebär att utrymningsvägar ska dimensioneras och utformas så att utrymning kan ske tillfredställande även vid en olycka på Örbyleden. Klubbhuset är planerat med entréer mot norr, dvs. inte mot Örbyleden. Detta bedöms vara en lämplig utformning med hänsyn till möjliga risker på Örbyleden. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 17 av 20
Det föreslås att åtgärden anges som krav i detaljplan för att säkerställa utformningen i fortsatt planering av området. Byggnadstekniska åtgärder: Enligt ovan innebär föreslagen bebyggelsestruktur inom planområdet att Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan Örbyleden och klubbhuset underskrids. För att acceptera detta kan kompletterande byggnadstekniska åtgärder behöva vidtas. Nedan redovisas diskussioner kring behovet av åtgärder utifrån respektive olycksrisk: - Skydd mot gaser: För att reducera sannolikheten för att brandgaser samt brännbara och giftiga gaser tar sig in i byggnader kan ventilationssystemet utformas så att: o o friskluftsintag för lokaler där personer vistas stadigvarande placeras mot en trygg sida, det vill säga bort från riskkällan. det på ett enkelt sätt kan stängas, av t.ex. fastighetsskötare eller brandförsvar, genom exempelvis central nödavstängning Åtgärden innebär normalt en låg kostnad men kan vara svår att följa upp och kan inte helt regleras som en planbestämmelse. Med hänsyn till den relativt låga persontätheten i byggnaden samt att den huvudsakligen nyttjas kvällar och helger då antalet transporter med farligt gods sannolikt är begränsat, bedöms åtgärder som rör ventilation inte nödvändiga att vidta. - Skydd mot brand: Inom ett avstånd av ca 30 meter från en pölbrand kan det vara lämpligt att fasader som vetter mot riskkällan utförs i material som förhindrar brandspridning in i byggnaden under den tid det tar att utrymma (uppskattningsvis minst 30 minuter). Exempelvis kan väggar utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Krav på att förhindra brandspridning gäller även fönster. Exempelvis kan fönster utföras så att de är intakta och sitter kvar under hela brandförloppet genom att använda brandklassade, härdade eller laminerade glas. Även om risknivån bedöms vara låg i området kan det vara lämpligt att utföra fasaden på klubbhuset så att brandspridning in i byggnaden försvåras. En sådan åtgärd reducerar risken både från olycka med brännbara gaser och brännbara vätskor. Fönster i aktuell del av fasaden bedöms inte nödvändiga att utföra med brandteknisk klass eftersom de normalt är små och högt sittande i omklädningsrum, vilket är den planerade användning i aktuell del av byggnaden. Om fönsterytorna görs stora i fasad mot Örbyleden bör de utföras i brandteknisk klass EW 30. 5.3 Förslag till säkerhetshöjande åtgärder sammanställning Vid ny bebyggelse inom planområdet rekommenderas att följande åtgärder vidtas: - Ingen stadigvarande verksamhet inom 25 meter från Örbyleden. Markparkering utgör inte stadigvarande vistelse och kravet uppfylls därmed med studerad utformning. - Det ska vara möjligt att utrymma byggnaden mot norr, dvs. bort från Örbyleden. Detta uppfylls med studerat förslag. - Fasader inom 30 meter som vetter direkt mot Örbyleden ska utföras så att de förhindrar brandspridning in i byggnad vid olycka med brännbar gas och vätska på vägen under den tid det tar att utrymma (minst 30 minuter). Det innebär att väggar Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 18 av 20
ska utföras i obrännbart material eller med konstruktioner som uppfyller brandteknisk avskiljning avseende täthet och isolering. Det rekommenderas att fasaderna uppfyller brandteknisk klass EI 30. Om fönster görs små och högt sittande, vilket är normalt i omklädningsrum, kan de utföras med vanligt glas. Om stora fönsterytor planeras i fasad mot Örbyleden inom 30 meter från denna bör de utföras i brandteknisk klass EW 30. Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärder. De åtgärder som man beslutar om ska formuleras som planbestämmelser på ett sådant sätt att de är förenliga med Plan- och bygglagen (2010:900). Vid formulering av planbestämmelser är det viktigt att funktionen i åtgärden bevakas och får ett juridiskt skydd. Det är lika viktigt att inte låsa fast sig vid en viss teknik eller ett specifikt material eftersom det kan dröja flera år innan planen realiseras. 5.3.1 Åtgärdernas riskreducerande effekt De åtgärder som redovisas ovan bedöms ha följande effekt inom planområdet: - Begränsning av sannolikheten för att personer utsätts för en förhöjd risknivå under längre tidsperioder genom att tillgodose skyddsavstånd till ny bebyggelse samt områden med stadigvarande vistelse utomhus. - Reducering av konsekvenserna inomhus till följd av en större utvändig brand genom skyddsavstånd och brandskyddstekniska åtgärder. - Ökad möjlighet för personer att utrymma byggnader innan kritiska förhållanden uppstår inomhus till följd av en olycka på Örbyleden genom att tillgodose utrymningsmöjligheter bort från vägen. Med hänsyn till den beräknade risknivån inom planområdet samt planerad verksamhet och bebyggelse bedöms de föreslagna åtgärderna ha en tillräcklig riskreducerande effekt. Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 19 av 20
6. Referenser /1/ Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Fakta 2016:4, Länsstyrelsen Stockholm, 2016-04-11 /2/ Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2000:01 /3/ Trafikutredning Trollesundsvägen, Plan Design Enable, Dnr 2012-01049, 2013-03-15 Uppdragsnamn: Gubbängsfältet Datum: 2017-01-30 Uppdragsnummer 109848 Sida: 20 av 20