Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Relevanta dokument
Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Arbete med Boverkets nya energiregler. Mikael Näslund Energidagen, Stockholm 3 oktober 2018

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Beräkning av energiprestanda/primärenergital för några byggnader

Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket

VAD ÄR PÅ GÅNG? PBF, BBR OCH BEN ÖREBRO 20/ VERONICA EADE FASTIGHETSÄGARNA MITTNORD

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Konsekvensutredning BEN 2

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

Nära-nollenergiregler. Robert Johannesson, t.f. EC Energi och Samhällsekonomi BoBo, Belok, Byggherrarna, Vårkonferens, 4 maj 2017

BBR förslag till nya regler 2020 Ändringar i föreskriften. Mikael Näslund

Yttrande över Remiss av Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Remiss om förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader. Thomas Johansson, Roger Gustafsson, Erik Olsson

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

Byggnaders energiprestanda förslag på ändringar i plan- och byggförordningen. Promemorians huvudsakliga innehåll

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Webbsändning om nära-nollenergibyggnader. Stockholm 12 januari 2017

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre flerbostadshus med fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016

BBR, NNE, BEN, SVEBY,... - HUR HÄNGER ALLT IHOP?

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av nybyggt småhus med frånluftsvärmepump

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Förslag till föreskrifter om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

Föredragande borgarrådet Roger Mogert anför följande.

Remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler

FÖRÄNDRADE OCH SKÄRPTA ENERGIKRAV

Hållbara byggnader och energi

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9

Energiprestanda Webseminarium 14 februari Mikael Näslund

Erik Thornström Områdesansvarig styrmedel, kraftvärme och EU-samordning Svensk Fjärrvärme Stockholm

Göteborg Energis synpunkter på Boverkets Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader, Rapport 2015:26

Remissvar Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Bilaga A. Anmälan av byggnadsärenden avgjorda på uppdrag av stadsbyggnadsnämden

BEN Beräkningsexempel normalisering Energideklaration av äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Exploateringskontoret Avdelningen för Miljö och teknik. Handläggare Ingmarie Ahlberg kommunstyrelsen. Förslag till beslut

Energideklarationsdagen 2017 Boverkets arbete för energieffektivitet. Mikael Näslund 25 januari 2017

Motion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras

Regeringens skrivelse 2018/19:152

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Remissvar på rapport 2015:16 Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader

HÅLLBARA SMÅHUS SOLTRÄFF FÖR SMÅHUSTILLVERKARE OCH SOLELLEVERANTÖRER EMIL ANDERSSON

Yttrande över förslag till ändring i Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Seminarium 23 maj 2018 Örebro. Energilyftet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Konsekvensutredning CEX 5. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Konsekvensutredning BEN 2

Konsekvensutredning BFS 2020:XX. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 5 och 9

Referensgruppsmöte 2 NNE-krav

Definition av energiprestanda för nära-nollenergibyggnader systemgränser

Administrativa uppgifter

Konsekvensutredning BBR (A) Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 9

ENERGIDEKLARATION. Ekshäradsgatan 172, Farsta Stockholms stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1962 Energideklarations-ID:

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Konsekvensutredning BED 9. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader

Svarsfil till remiss BBR 2014, dnr: /2013

Yttrande angående rapporten Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (M2015/2507/Ee)

Yttrande angående betänkandet Kraftsamling för framtidens energi - Betänkande av Energikommissionen, SOU 2017:2

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden

ENERGIDEKLARATION. Skogens Gård 23, Torslanda Göteborgs stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1993 Energideklarations-ID:

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

ENERGIDEKLARATION. Varpargatan 2C, Brämhult Borås stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1946 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Bosarpsvägen 2, Eslöv Eslövs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1945 Energideklarations-ID:

Mariehällsvägen 24A, Nacka Nacka kommun

ENERGIDEKLARATION. Björkvägen 52, Trollhättan Trollhättans stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1982 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Trollsjövägen 171, Bjärred Lomma kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1976 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Rötkärrsvägen 14, Lotorp Finspångs kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2006 Energideklarations-ID:

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

ENERGIDEKLARATION. Birkagatan 15, Malmö Malmö stad. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1929 Energideklarations-ID:

ENERGIDEKLARATION. Horvastigen 2A, Färjestaden Borgholms kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 2009 Energideklarations-ID:

Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Erik Thornström Svensk Fjärrvärme AB Stockholm. Per e-post till:

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Kostnadsoptimala nivåer. Linda Lagnerö

ENERGIDEKLARATION. Lima Kersbacken 24, Leksand Leksands kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1954 Energideklarations-ID:

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

ENERGIDEKLARATION. Ringduvegatan 15, Färjestaden Mörbylånga kommun. sammanfattning av. Nybyggnadsår: 1965 Energideklarations-ID:

Transkript:

1(8) Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 15 maj 2017 Remisslämnare Cecilia Hellner Organisation Vattenfall Kontaktperson Anna Karlsson E-postadress anna.karlsson@vattenfall.com Adress Evenemangsgatan 13, 169 79 Stockholm Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentar Tillstyrker med kommentar Avstyrker med motivering (sätt kryss i vald ruta) X Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-35 30 00. Fax: 0455-35 31 00. E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats: www.boverket.se

2(8) Författning BBR (A), BEN Konsekvensutredning BBR (A) Paragraf/avsnitt Systemgräns primärenergi Av Artikel 9 framgår att primärenergin ska användas som energikrav. Konsekvensutredning (sida) Kommentar/Motivering 9 Konsekvensutredningen anger att det befintliga EU-direktivet om byggnaders energiprestanda gör att primärenergi ska användas som energikrav. Primärenergi behöver dock inte utgöra den enda parametern, artikel 9 anger att primärenergi ska ingå och det befintliga direktivets bilaga I skriver en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning. Ert förslag till ändring Inför två tal för energikraven, ett som avser byggnaden (uppvärmning, använd energi), och ett som avser byggnadens användning (all använd energi) och komplettera med primärenergifaktorer separat. Dessa primärenergifaktorer kan med fördel anges i energideklarationerna som uppdateras med jämna mellanrum och därmed följer med eventuella ändringar i energikälla genom byggnadens livslängd. Direktivet anger att primärenergi ska ingå i kraven, men förslaget från Boverket att baka ihop energikraven för en byggnad med energikällans andel primärenergi i ett enda tal leder till betydande problem. Primärenergifaktorn för fjärrvärme bör vara 0,6. En och samma byggnad kommer att hoppa i statistiken beroende på vilken energitillförsel som för tillfället är installerad, t ex byte från on-site producerad förnybart till gemensamt producerad förnybart och tvärtom. De föreslagna primärenergifaktorerna utjämnar inte dessa skillnader.

3(8) Förslaget till reviderat direktiv för byggnaders energianvändning kräver i annexet att primärenergifaktorerna utformas så att förnybart producerat on-site räknas lika som förnybart producerat i gemensamma system: Primary energy factors shall discount the share of renewable energy in energy carriers so that calculations equally treat: (a) the energy from renewable source that is generated onsite (behind the individual meter, i.e. not accounted as supplied), and (b) the energy from renewable energy sources supplied through the energy carrier. Exempel på land som identifierat ett ihopbakat tal som ett problem är Nederländerna, de kommer därför att införa ett tal för energikrav kopplat till byggnaden (uppvärmning, all tillförsel inkl egen produktion, ej varmvatten, ingen primärenergifaktor) och ett annat för hur byggnaden används (uppvärmning och varmvatten, räknat som primärenergi).

4(8) Om primärenergi används som enda energikrav och uppföljning kommer energistatistiken inte att visa verklig energianvändning. Att på detta sätt avhända sig viktigt faktaunderlag för byggnadernas inneboende egenskaper är anmärkningsvärt och äventyrar den långsiktiga uppföljningen och styrningen av betydande energiströmmar i Sverige. Inom EU innebär lokalt producerad förnybar energi att fossil energi ersätts, men inte i Sverige där stora delar av byggnadsbeståndet försörjs med resurseffektiv och förnybar fjärrvärme. Därmed har Boverkets förslag inte tagit hänsyn till direktivets krav att avspegla nationella, regionala och lokala förhållanden. Från det befintliga EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, artikel 9: 3. De nationella planerna ska bland annat innehålla följande: a) Medlemsstatens närmare praktiska tillämpning av definitionen av näranollenergibyggnader, som avspeglar nationella, regionala eller lokala förhållanden och där en numerisk indikator för primärenergianvändning i kwh/m 2 och år ingår. De primärenergifaktorer som används för att fastställa primärenergianvändning får

5(8) grundas på nationella eller regionala årsgenomsnittsvärden och får ta hänsyn till relevanta europeiska standarder. BBR (A) Tabell 9.2 Primärenergifaktorer Befintligt direktiv, bilaga I pkt 2: En byggnads energiprestanda ska uttryckas klart och tydligt och ska inkludera en energiprestandaindikator och en numerisk indikator för primärenergianvändning, grundad på primärenergifaktorer per energibärare, som kan bygga på nationella eller regionala viktade årsmedelvärden eller ett särskilt värde för lokal produktion. Primärenergifaktorn för fjärrvärme kan inte sättas till 1, detta strider mot både befintligt direktiv för byggnaders energianvändning, bilaga I pkt 4 (positiv påverkan från fjärrvärmesystem) och EUs förslag till reviderat direktiv där annexet anger att primärenergifaktorerna ska utformas så att förnybart producerat on-site räknas lika som förnybart producerat i gemensamma system. Primärenergifaktor för fjärrvärme bör vara 0,6. Befintligt direktiv, bilaga I pkt 4: Positiv påverkan av följande aspekter ska tas med i beräkningen i tillämpliga fall: a) Lokal solexponering, aktiva solvärmesystem och andra värme- eller elsystem som baseras på energi från förnybara energikällor. b) El från kraftvärme. c) Fjärr-/närvärmesystem och fjärr-/närkylsystem. d) Naturligt ljus.

6(8) BBR (A) Ikraftträdande Vattenfall avstyrker att förslaget skulle gälla ända till 2021. Regeringens nyligen startade utredning för översyn av byggreglerna bör kunna få genomslag löpande. BEN 2 kap 1, avsnitt 2 Byggnadens energianvändning ska fastställas uppdelat på de energibärare som försörjer bygganden, inklusive energi som alstras på platsen. Först då följs direktivets krav att avspegla nationella, regionala och lokala förhållanden. Inom stora delar av EU innebär lokalt producerad förnybar energi att fossil energi ersätts, men inte i Sverige där stora delar av byggnadsbeståndet försörjs med resurseffektiv och förnybar fjärrvärme. Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. Korta giltighetstiden för reglerna till som längst 2019 då utredningen slutförs. Byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår ska fastställas uppdelat på de energibärare som försörjer byggnaden inklusive energi som alstras i byggnaden. Allmänt råd: Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas samt energi som alstras i byggnaden. I en framtid då energi producerad onsite behöver delas mellan byggnader och även föras till gemensamma system som fjärrvärme, blir skillnaden i förhållningssätt inte hållbar.

7(8) BEN 2 kap 5 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 1 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 3 Att undanta delar av den energi som byggnaden kräver är att omöjliggöra en korrekt uppföljning genom energistatistik. En och samma byggnad kommer att till synes ha olika energianvändning beroende på om energin tillförs från system on-site eller från gemensamma system. BEN 3 kap 7 I en framtid då energi producerad onsite behöver delas mellan byggnader och även föras till gemensamma system som fjärrvärme, blir undantaget inte hållbart. Meningen stryks: Byggnadens energianvändning ska reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt och som används till byggnadens uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Allmänt råd: Exempel på energibärare är el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas samt energi som alstras i byggnaden. Meningen stryks: Det normaliserade värdet enligt tabell 3:1 får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden. Meningen stryks: Det normaliserade värdet för energi till tappvarmvatten får reduceras med energi från sol, vind, mark, luft eller vatten som alstras i byggnaden eller på dess tomt i den omfattning energin tillgodogörs för produktion av tappvarmvatten i byggnaden.

8(8) BBR (A) 9:12 Primärenergitalet behöver justeras så att energi producerad on-site och som exporteras till näraliggande byggnader eller gemensamma el- och värmesystem räknas av. Det blir i sammanhanget tydligt att förnybart producerat on-site och producerat i gemensamma system bör behandlas på likvärdigt sätt. Systemgränsen bör inte uppmuntra till överkonsumtion inom byggnaden eftersom producerad energi on-site kan göra nytta även utanför den egna bygganden. Energi producerad on-site och som exporteras till näraliggande byggnader eller gemensamma el- och värmesystem bör räknas av från primärenergitalet.