En introduktion till EU:s sammanhållningspolitik 2014 2020 Juni 2014 Sammanhållningspolitiken
Vad är sammanhållningspolitik? Sammanhållningspolitiken är EU:s främsta investeringspolitik Den omfattar alla och städer i EU och ska stimulera framväxten av arbetstillfällen, konkurrenskraften mellan företag, den ekonomiska tillväxten och hållbar utveckling. Dessutom ska den höja medborgarnas livskvalitet. Sammanhållningspolitiken har stort inflytande på många områden Sammanhållningspolitiken främjar solidaritet i Europa Investeringarna bidrar till att uppnå många andra politiska mål i EU. Den kompletterar EU-politiken inom andra områden, till exempel utbildning, sysselsättning, energi, miljö, den inre marknaden, forskning och innovation. Sammanhållningspolitiken utgör nämligen den investeringsram och den strategi som behövs för att vi ska uppnå de överenskomna tillväxtmålen (Europa 2020-strategin ec.europa.eu/eu2020). Merparten av det sammanhållningspolitiska stödet går till mindre utvecklade europeiska länder och så att dessa kan komma ifatt. Målet är att reducera de ekonomiska, sociala och territoriella omkring som fortfarande finns inom EU. EU siktar på att år 2020 ha uppnått fem konkreta mål i fråga om sysselsättning, innovation, utbildning, social inkludering och klimat/energi. Varje medlemsstat har ställt upp egna nationella mål inom dessa områden. För att uppnå dem och tillgodose de skilda utvecklingsbehoven i EU:s har 351,8 euro nästan en tredjedel av EU:s totala avsatts för sammanhållningspolitiken 2014-2020. Övergripande finansiella effekter Sammanhållningspolitiken är en katalysator för ytterligare offentlig och privat finansiering, inte bara för att den förpliktar medlemsstaterna att avsätta medfinansiering från de nationella budgetarna, utan också för att den skapar tillit hos investerarna. Nationella bidrag och andra privata investeringar medräknade, förväntas sammanhållningspolitikens effekter under 2014-2020 bli ungefär 450 euro. TOTALT EU 2014-2020 TOTALT: 1 082 32,5 % Sammanhållningspolitiska medel 351,8
: ng, r Vilka är de viktigaste framstegen*? Vilka är de viktigaste framstegen*? Skapa arbetstillfällen och tillväxt TOTALT EU-BUDGET Inkomsten i de fattigaste EU-na har 2014-2020 ökat och BNP per capita har i dessa områden TOTALT: 1 082 gått upp från 60,5 % av EU-genomsnittet år 2007 till 62,7 % år 2010. Mellan 2007 och 2012 beräknas 594 000 nya jobb ha skapats. 32,5 % SammanhållningsInvestera i människor politiska medel 351,8 deltar omkring 15 miljoner människor Varje år i de tusentals projekt som Europeiska socialfonden (ESF) medfinansierar i hela EU. 2,4 miljoner personer som deltog i ESF:s åtgärder för att öka tillgången sysselsättningen fick ett jobb inom sex månader (2007-2010). Stöd till företag 198 000 små och medelstora företag mottog direkt investeringsstöd. 77 800 nystartade företag erhöll stöd. 262 000 arbetstillfällen skapades i små och medelstora företag. Stärka forskning ocharbetstillfällen innovation Skapa och tillväxt Stärka forskning och innovation 61 000 forskningsprojekt mottogi de stöd. Inkomsten fattigaste EU-na har 5 miljoner fler EU-medborgare fick tillgång ökat och BNP per capitatillhar i dessa områden bredbandsanslutning.gått upp från 60,5 % av EU-genomsnittet år 21 000 nya långsiktiga forskningsjobb 2007 till 62,7 % skapades. år 2010. 61 000 forskningsprojekt mottog stöd. 5 miljoner fler EU-medborgare fick tillgång till bredbandsanslutning. 21 000 nya långsiktiga forskningsjobb skapades. Mellan 2007 och 2012 beräknas 594 000 nya jobb ha skapats. Förbättra miljön Förbättra miljön Systemen för vattenförsörjning moderniinvestera i har människor serats till förmån för 3,2 miljoner medborgare. 9 400 projekt har små ochår stora städers hållbar Varje deltar omkring 15 miljoner människor het och attraktionskraft. i de tusentals projekt som Europeiska social- Systemen för vattenförsörjning har moderniserats till förmån för 3,2 miljoner medborgare. 9 400 projekt har små och stora städers hållbarhet och attraktionskraft. fonden (ESF) medfinansierar i hela EU. 2,4 miljoner personer som deltog i ESF:s Modernisera transporterna åtgärder för att öka tillgången sysselsättningen fick ett jobb inom sex månader (2007-2010). 1 200 km vägar och 1 500 km järnvägar har bidragit till att skapa ett effektivt transeuropeiskt transportnätstöd (TEN-T). till företag 67,5 % Modernisera transporterna 1 200 km vägar och 1 500 km järnvägar har bidragit till att skapa ett effektivt transeuropeiskt transportnät (TEN-T). 198 000 små och medelstora företag mottog direkt investeringsstöd. 77 800 nystartade företag erhöll stöd. 262 000 arbetstillfällen skapades i små och medelstora företag. Annan EU-politik: jordbruk, forskning, extern etc. * Om inget annat anges gäller uppgifterna för perioden 2007-2012. 730,2 * Om inget annat anges gäller uppgifterna för perioden 2007-2012.
Hur fungerar det? Så tillhandahålls stödet Sammanhållningspolitiken genomförs via tre huvudfonder. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF:) stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen i na genom att investera i tillväxtfrämjande sektorer och därmed öka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen. ERUF finansierarocksågränsöverskridande samarbetsprojekt. Europeiska socialfonden (ESF:) investerar i människor, med fokus på förbättrade möjligheter till anställning och utbildning. Den hjälper också missgynnade personer som riskerar att hamna i fattigdom eller socialt utanförskap. Sammanhållningsfonden investerar i miljövänlig tillväxt och hållbar utveckling, och förbättrar förbindelserna i medlemsstater där BNP understiger 90 % av genomsnittet i EU-27. Tillsammans med Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) utgör dessa fonder de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) (ec.europa.eu/esif). Sätta upp rätt mål Kommissionen utarbetar tillsammans med medlemsstaterna och na partnerskapsavtal och operativa program där investeringsprioriteringar och utvecklingsbehov fastställs. Programmen förvaltas, och enskilda projekt väljs ut, av förvaltningsmyndigheterna i medlemsstaterna. Tilldelning av medel Nyheter för 2014 2020 Förvaltningsmyndigheterna väljer ut enskilda projekt. Om den totala kostnaden för ett projekt överstiger 50 miljoner euro måste det godkännas av kommissionen. Starkare fokus på resultat: tydligare och mer mätbara mål för större ansvarstagande. Kommissionen tillgängliggör medlen i början av varje år så att länderna har möjlighet att börja investera i projekt. Betingelser: införande av specifika förutsättningar innan medlen kan tilldelas. Utgifter som godkänts av de nationella myndigheterna utbetalas av kommissionen. Programmen övervakas hela tiden. Detta innebär att kommissionen och medlemsstaten genomför revisioner och kontroller på plats. Båda måste inkomma med rapporter under hela den sju år långa budgetperioden. Förenkling: en uppsättning regler för fem fonder. Förstärkt tadsdimension samt kraftigare insatser för social inkludering: ett minimibelopp från ERUF är öronmärkt för integrerade projekt i städer och från ESF för stöd till marginaliserade grupper. Koppling till den ekonomiska reformen: Kommissionen kan dra in stödet till medlemsstater som inte följer EU:s ekonomiska regler.
Vilka prioriteringarna? Vilka är är prioriteringarna? Sammanhållningspolitiken har fastställt tematiska till stöd för tillväxt perioden 2014-2020. Sammanhållningspolitiken har fastställt elvaelva tematiska mål mål till stöd för tillväxt underunder perioden 2014-2020. Investeringar ska stödja alla mål elva men mål men mål är 1-4deärviktigaste de viktigaste investeringsprioriteringarna. Investeringar från från ERUFERUF ska stödja alla elva mål 1-4 investeringsprioriteringarna. Huvudprioriteringarna för är ESF8-11, är 8-11, om fonden stöder Huvudprioriteringarna för ESF även även om fonden ocksåockså stöder 1-4. 1-4. Sammanhållningsfonden stöder målen 4-711. och 11. Sammanhållningsfonden stöder målen 4-7 och 1. Stärka forskning, 1. Stärka forskning, tekniskteknisk utveck-utveckling och innovation ling och innovation tillgången till, användan2. Förbättra tillgången till, användan2. Förbättra det av och kvaliteten på informationsdet av och kvaliteten på informationsoch kommunikationsteknik och kommunikationsteknik de och småmedelstora och medelstora 3. Stärka de små 3. Stärka företagens konkurrenskraft företagens konkurrenskraft övergången till en koldiox4. Stödja övergången till en koldiox4. Stödja idsnål ekonomi idsnål ekonomi anpassning till klimatför5. Främja anpassning till klimatför5. Främja ändringar, riskförebyggande och riskändringar, riskförebyggande och riskhantering hantering och högkvalitativ 8. Främja hållbarhållbar och högkvalitativ 8. Främja sysselsättning och stödja sysselsättning och stödja arbets-arbetskraftens rörlighet kraftens rörlighet och beskydda 6. Bevara och beskydda miljönmiljön och och 6. Bevara främja resurseffektivitet främja resurseffektivitet inkludering 9. Främja social social inkludering samt samt 9. Främja bekämpa fattigdom och diskrimibekämpa fattigdom och diskrimineringnering hållbara transporter 7. Främja hållbara transporter och och 7. Främja förbättra nätinfrastrukturerna förbättra nätinfrastrukturerna i utbildning, vidareut10. Investera i utbildning, vidareut10. Investera bildning och livslångt lärande bildning och livslångt lärande Öka effektiviteten i den offent11.effektiviteten i den offent11. Öka liga förvaltningen liga förvaltningen
Vem gynnas? Sammanhållningspolitiken gynnar alla EU- Investeringsnivåerna avspeglar medlemsstaternas utvecklingsbehov. Regionerna klassas efter BNP-nivå som mer utvecklad region, övergångsregion eller mindre utvecklad region. Utifrån detta kan fonderna stå för mellan 50 och 85 % av den totala projektfinansieringen. Resten kan komma från offentliga (nationella eller regionala) eller privata källor. Det överordnade politiska målet är att öka nas och städernas konkurrenskraft samt främja tillväxt och skapa arbetstillfällen. SAMMA MEDEL (351,8 1,2 m T Potentiella stödmottagare är offentliga organ, företag (särskilt små och medelstora), universitet, sammanslutningar, icke-statliga organisationer och frivilligorganisationer. Ansökningar om finansiering ska skickas till den nationella eller regionala myndighet som förvaltar det relevanta programmet. Europeiskt territoriellt samarbete Sammanhållningspolitiken uppmuntrar och städer från olika medlemsstater att samarbeta och lära av varandra via gemensamma program, projekt och nätverk med konkreta effekter på alla aspekter av det ekonomiska livet, däribland innovation, tillgänglighet, utbildning, företagande, sysselsättning och miljö. Gränsöverskridande, transnationella och interregionala program mottar stöd via ERUF. Människor som lever utanför EU:s gränser får också stöd via gränsöverskridande samarbetsprogram under instrumentet för föranslutningsstöd. Internationellt samarbete kan också ske via en makroregional strategi, en integrerad ram som hanterar de gemensamma utmaningar som medlemsstater och tredjeländer i samma geografiska område kan ställas inför. För närvarande finns det två makroregionala strategier: EU:s strategi för Östersjöregionen och EU:s strategi för Donauregionen. En tredje strategi kommer att antas i slutet av 2014 (EU:s strategi för området kring Adriatiska och Joniska havet) och en fjärde är planerad till slutet av 2015 (EU:s strategi för Alpregionen). Krisstöd Sammanhållningspolitiken har reagerat snabbt, effektivt och med nödvändig flexibilitet på krisen genom att omdirigera medel till områdena med störst behov samt investera i de sektorer som är viktigast för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Genom att bevilja riktade sänkningar i kraven på nationell medfinansiering samt förhandstilldelning av ekonomiska medel till medlemsstater i kris lyckades man ordna fram nödvändig likviditet i en tid av budgetåtstramningar. 182,2 Mindre utvecklade I händelse av stora naturkatastrofer kan medlemsstaterna också ansöka om bistånd via Europeiska unionens solidaritetsfond, som kan mobiliseras upp till ett årligt maximibelopp på 500 miljoner euro. Cover poster_140714.indd 1 Vem kan ansöka? 14/07/14 16:32
Sammanhållningspolitikens utveckling Sammanhållningspolitikens utveckling KA 1957 Regionala skillnader omnämns för 2000 Med Lissabonstrategin ändras EU:s SAMMANHÅLLNINGSPOLITISKA prioriteringar i riktning mot tillväxt, jobb och första gången i Romfördraget. 1957 Regionala skillnader omnämns för innovation. MEDEL 2014-2020 första gången i Romfördraget. 1958 Europeiska socialfonden inrättas. (351,8 ) 2000-2006 Prioriteringarna för denna 1958 Europeiska socialfonden inrättas. NOITISNART SNOIGER 1975 Europeiska regionala utvecklingsfonden bildas. 1,5 Särskild tilldelning yttersta 1,21986 rättsligatillgrund TekniskRegionalpolitikens hjälp randområden och glest mssysselngsinitiativet g) slås fast i europeiska enhetsakten. befolkade 1988 Strukturfonderna NOITISriktas NART så att de återspeglar målen period SNOIGER i Lissabonstrategin. Via föranslutningsinstru 1975 Europeiska regionala utvecklingsment blir finansiering och kunskaper tillgängfonden bildas. liga för länder som väntar på tillträde till EU. 1986 Regionalpolitikens rättsliga grund 2004 Tio nya länder går med i EU och slås fast i europeiska enhetsakten. integreras i en 3,2 unionens befolkning ökar med 20 %, medan överordnad sammanhållningspolitik i syfte UngdomssysselBNP endast ökar med 5 %. En särskild budget 63,4 sättningsinitiativet 1988 Strukturfonderna integreras i en att anpassa organisationen till Greklands medlemsstaterna (2004 (tillägg) tilldelas de nyaöverordnad t, sammanhållningspolitik i syfte Sammanhåll(1981), Spaniens och Portugals (1986) till2006). -tiva åtgärder att anpassa organisationen till Greklands ningsfonden träde. Budget: 64 ECU. r 0,4 (1981), Spaniens och Portugals (1986) tillinnovativa åtgärder 2007-2013 30 % av budget örone träde. Budget: 64 ECU. i städer märks för miljöinfrastruktur och åtgärder 182,2 1993 Sammanhållningsfonden, Regiont eiskt för att bekämpa klimatförändringar, och kommittén och subsidiaritetsprincipen införs eriellt 10,2 1993 Sammanhållningsfonden, RegionMindre genom Maastrichtfördraget. 25 % för forskning och innovation. bete Europeiskt utvecklade 54,3 kommittén och subsidiaritetsprincipen införs territoriellt genom Maastrichtfördraget. samarbete Merresurser utvecklade 1994-1999 Fondernas för 2014-2020 Med den nya programs dubblas och motsvarar en tredjedel av EUperioden införs förenklade regler och ett 1994-1999 Fondernas resurser förv budgeten. större fokus på resultat. I budgeten på dubblas och motsvarar en tredjedel av EU351,8 euro ligger fokus på de 35,4 budgeten. 1995 Ett särskilt mål införsför att stödja elva tematiska målen som ska bidra till att Övergångsglest befolkade i Finland och Sverige. målen inom Europa 2020 uppfylls. 1995 Ett särskilt mål införs för att stödja a glest befolkade i Finland och Sverige. n å 2000 Med Lissabonstrategin ändras EU:s prioriteringar i riktning mot tillväxt, jobb och innovation. 2000-2006 Prioriteringarna för denna period riktas så att de återspeglar målen i Lissabonstrategin. Via föranslutningsinstrument blir finansiering och kunskaper tillgängliga för länder som väntar på tillträde till EU. 2004 Tio nya länder går med i EU och unionens befolkning ökar med 20 %, medan BNP endast ökar med 5 %. En särskild budget tilldelas de nya medlemsstaterna (20042006). 2007-2013 30 % av budget öronmärks för miljöinfrastruktur och åtgärder för att bekämpa klimatförändringar, och 25 % för forskning och innovation. 2014-2020 Med den nya program- perioden införs förenklade regler och ett större fokus på resultat. I budgeten på 351,8 euro ligger fokus på de elva tematiska målen som ska bidra till att målen inom Europa 2020 uppfylls. Cover poster_140
78-SV-C Var hittar jag mer information? EU:s sammanhållningspolitik på nätet http://ec.europa.eu/esf/ https://twitter.com/@eu_regional https://twitter.com/eu_social http://www.yammer.com/regionetwork Samarbetsplattform för regionalpolitik http://www.flickr.com/euregional http://www.facebook.com/socialeurope Europe Direct är ett nätverk av center för information och dokumentation om EU i alla medlemsstater. Nätverket tillhandahåller också en central informationstjänst. Information om ditt närmaste lokala informationscenter finns på: europedirect.europa.eu Kontakta den centrala informationstjänsten: Ring Europe Direct kostnadsfritt på 00 800 6 7 8 9 10 11 på något av de officiella språken E-posta din fråga på http://europa.eu/europedirect/write_to_us/ index_sv.htm Starta en webbchatt på http://europa.eu/europedirect/web_ assistance/index_sv.htm Förvaltningsmyndigheter På Inforegios och ESF:s webbplatser hittar du kontaktuppgifter till de nationella myndigheter som ansvarar för förvaltningen av det sammanhållningspolitiska stödet i din region. Förvaltningsmyndigheterna har egna webbplatser med detaljerad information om projekt i din region och om hur du ansöker om stöd. EU-kommissionens representation i Sverige Regeringsgatan 65 103 90 Stockholm Telefonnummer: +358 9 622 444 11 E-post: comm-rep-se@ec.europa.eu http://ec.europa.eu/sweden/index_sv.htm EU-kommissionens representation i Finland Malmgatan 16 PB 1250 00101 HELSINGFORS Telefonnummer: +46 8 562 6544 E-post: comm-rep-hel@ec.europa.eu http://ec.europa.eu/finland/index_sv.htm Besök: ec.europa.eu/represent_sv.htm Europeiska unionen / Getty Images / Shutterstock Inforegios webbplats http://ec.europa.eu/regional_policy Europe Direct Cover glest befolkade i Finland och Sverige. målen inom Europa 2020 uppfylls.