Lathund till Hygienrond - egenkontroll för vårdhygienisk standard Lathunden innehåller exempel på förtydliganden, avseende vad som kan vara uppfyllt för att svara ja på frågorna i hygienronden. 1. Personal 1:1 Får all nyanställd personal stöd i att följa basala hygienrutiner och klädregler på enheten? Det bör finnas en skriftlig rutin/beskrivning för att introduktion genomförs, t.ex. i form av en checklista eller information från hygienombudet. 1:2 Får all personal fortlöpande undervisning/information om basala hygienrutiner och klädregler? Det bör finnas en struktur för utbildning och uppdatering av vårdhygieniska frågor, t.ex. ta del av utbildningar som erbjuds inom vårdhygien och kortare fortbildning som hygienombud ansvarar för. Ta del av webbaserade e-utbildningar och instruktionsfilmer (finns t.ex. att hitta på vårdhygiens hemsida). 1:3 Finns det utrymme att regelbundet ta upp vårdhygieniska frågor på t.ex. APT? Det bör finnas möjlighet att ta upp vårdhygieniska frågor i samband med exempelvis APT. Att vårdhygieniska frågor ses som en självklar del i patientsäkerhetsarbetet. 1:4 Diskuteras följsamhet till uppsatta hygienrutiner och klädregler vid medarbetarsamtal? Att det finns med som en självklar del i medarbetarsamtalet även om det inte föregåtts av ett problem eller en brist. 1:5 Finns rutin att personal med pågående infektion eller annan tillfällig skada på händer eller underarmar (t.ex. infekterat sår på hand) tillfälligt omplaceras från patientnära vård? Det ska tas hänsyn till personals tillfälliga skada för att undvika ökad risk för smittspridning, både till patienter och sig själv. 1:6 Hänvisas personal med eksem eller andra hudproblem på händer och underarmar att ta kontakt med läkare (t.ex. företagshälsovården)?
Eksem och andra hudproblem är en ökad risk för smittspridning, både till patienter och sig själv. 1:7 Finns uppgifter om all personals immunitet för mässling, vattkoppor och röda hund? Verksamheten bör bedöma behov av att inventera personalens immunitet. 2. Lokaler och utrustning 2:1 Kan fast och lös inredning (som används patientnära) i vårdrum och gemensamhetsutrymme rengöras och desinfekteras vid behov? Inredning ska vara lätt att rengöra/desinfektera och vara av sprickfritt och icke absorberande material. 2:2 Åtgärdas skadad ytbeläggning (via anmälan till Västfastigheter) på väggar, golv, tak, inventarier och utrustning? Skadad ytbeläggning försvårar eller omöjliggör rengöring och desinfektion. 2:3 Har draperier ersatts av avtorkningsbara skärmar? Skärmar har ytor som tillåter avtorkning och ska tåla rengörings- och desinfektionsmedel. 2:4 Finns det på varje vårdrum eller i direkt anslutning, lättåtkomligt: tvättställ, tvåldispenser, pappershanddukar, handsprit, handskar, plastförkläde, visir/skyddsglasögon och ytdesinfektion? För att kunna utföra basala hygienrutiner ska material finnas lätt tillgängligt. Bedöm behov att ha material på flera platser i ett och samma vårdrum. 2:5 Tas kontakt med vårdhygien inför om-, till-, och nybyggnad av vårdlokaler? Vårdhygien ska ses som en självklar del i byggplanering då utformning av vårdlokaler har betydelse för en god hygienisk standard. En välplanerad vårdlokal ger förutsättningar för ett säkert arbetssätt som minskar risk för smittspridning. 2:6 Följs spolrutin enligt rutin i Barium, för att förebygga tillväxt av legionella? Vattensystem i stora byggnadskomplex, som till exempel hyreshus och sjukhus, är ofta koloniserade med legionellabakterier. För att undvika legionellatillväxt är det viktigt med ett bra flöde i vattensystemets alla delar.
3. Basala hygienrutiner 3:1 Följs regler om handdesinfektion? Händerna skall desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller annat medel med motsvarande effekt, för att avdöda mikroorganismer och bryta smittvägar. Det skall finnas lätt tillgängligt. Händerna desinfekteras: direkt före och direkt efter patientnära kontakt, före och efter arbete där produkters renhetsgrad ska bibehållas, vid till exempel kateterisering och sårvård, vid hantering av mat, vid hantering av läkemedel och sterilt material, före och efter användning av handskar, efter smutsigt arbete och efter handtvätt. 3:2 Följs regler om handtvätt? Händerna skall tvättas med flytande tvål före handdesinfektion: om händerna är synligt smutsiga eller känns smutsiga, efter kontakt med patient som har kräkningar eller diarré och om händerna blivit nedsmutsade med kroppsvätskor. Händerna skall vara torra innan de desinfekteras. 3:3 Bär all vårdpersonal kortärmade arbetskläder i patientnära arbete? Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar riskerar att förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment. 3:4 Finns förutsättningar för att byta arbetskläder dagligen och vid behov? Det ska finnas tillräckligt sortiment avseende både mängd och storlekar. 3:5 Följs reglerna om att händer och underarmar ska vara fria från smycken/klocka, stödskenor eller liknande? För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material, dvs. armbandsur, smycken, bandage, stödskenor eller liknande. 3:6 Sätts långt hår/skägg upp? Hår/skägg bär bakterier och ska inte hamna i arbetsfältet. 3:7 Följs regler om att ha kortklippta naglar utan nagellack eller annat konstgjort material? Bakteriekoncentrationen är högre vid främmande material på naglarna. Alla konstgjorda material på naglarna bedöms som en risk för smittspridning i sjukvården.
3:8 Använder all personal engångsplastförkläde vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material? Plastförkläde ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (t.ex. hud och hudfragment). Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare. 3:9 Använder all personal handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material? Skyddshandskar tas på före arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor. Handskarna kan också ge ett visst skydd om en stickskada skulle inträffa. Det är viktigt att inte bära handskar längre än nödvändigt då detta riskerar att ge hudproblem. 3:10 Använder all personal stänkskydd (t.ex. visir) vid risk för stänk mot ansiktet? Visir ska finnas tydligt tillgängligt så att det blir lätt att använda när det behövs. 4. Hygienombud 4:1 Finns det vid enheten medarbetare med ansvarområde vårdhygien, s.k. hygienombud? Det ska finnas av ansvarig chef utsedd person med formellt och definierat uppdrag. Arbetsbeskrivning bör finnas (se förslag på vårdhygiens hemsida). 4:2 Har hygienombudet genomgått SkaS grundutbildning för hygienombud? Grundutbildningen skapar en god förutsättning för att kunna arbeta effektivt med vårdhygieniska frågor. 4:3 Arbetar hygienombudet aktivt med att sprida vårdhygienisk kunskap? Regelbunden kunskapsspridning för att höja kompetens och säkra samsyn i vårdhygieniska frågor. 5. Patient 5:1 Finns det en rutin att informera patienten om god handhygien?
Information i exempelvis broschyr, inskrivningssamtal eller liknande. 5:2 Görs det rutinmässigt bedömningar av alla patienter med riskfaktorer för smittspridning, t.ex. diarré/kräkning, infekterade sår, rikliga sekretioner, stora blödningar, misstanke om luftburen smitta osv? Om en patient har riskfaktorer finns en ökad risk för smittspridning och de kan även vara extra mottagliga för smitta, oavsett diagnos, känd eller okänd smitta. Smittsamhetsbedömning bör göras så att man tar hänsyn till placering och omhändertagande. 5:3 Blir utlandsvårdade patienter konsekvent kontrollodlade för multiresistenta bakterier enligt sjukhusets riktlinjer? Det finns en ökad risk att förvärva multiresistenta bakterier om man vårdats utomlands. 6. Rengöring, desinfektion och städ 6:1 Följs rutinen Vårdpersonalens ansvar för städning och rengöring? Verksamheten har identifierat den städning verksamheten ansvarar för enligt styrdokumentet. 6:2 Utförs och dokumenteras regelbundna kvalitetskontroller och förebyggande underhåll av spoloch diskdesinfektorer? Kvalitetskontroll utförs dagligen, då maskinerna används, och innefattar samtliga delar enligt loggbok/styrdokument. Kvalitetskontrollen ska vara knuten till funktion i verksamheten (d.v.s. inte personbundet), för att säkerställa att kontrollen utförs. Förebyggande underhåll ska utföras årligen och den som utför det ska ha erforderlig utbildning. Finns det skilda sidor/ytor för rent och smutsigt gods i sköljrummet? 7. Tvätt och avfall 7:1 Tillämpas rutin att ta hand om kraftigt förorenade textilier enligt rekommendationer i Vårdhandboken och instruktioner från Tvätteriet i Alingsås. Länk till Vårdhandboken. Länk till instruktion, Tvätteriet i Alingsås.
7:2 Tillämpas rutin att ta hand om smittförande/stickande och skärande avfall enligt styrdokumentet Smittförande avfall? Länk till styrdokumentet Smittförande avfall. 8. Medicintekniska produkter 8:1 Finns det skriftliga svenskspråkiga instruktioner och rengöringsanvisningar till enhetens medicintekniska produkter? För att uppnå en säker hantering av verksamhetens medicintekniska produkter ska det finnas instruktion hur produkten ska rengöras och desinfekteras. Företaget som levererat produkten ska förse verksamheten med instruktioner. 9. Förvaring 9:1 Förvaras och hanteras produkter med specificerad renhetsgrad (sterila resp. höggradigt rena) så att renhetsgraden bibehålls (aseptisk hantering)? Material förvaras i stängt skåp alternativt låda (inte öppet på en vagn). För endoskop följs Vårdhandbokens rekommendationer. Handdesinfektion utförs innan all hantering av rena produkter och material. Transportförpackning öppnas utanför avdelningen eller i speciellt utrymme för avemballering. 10. Klinikspecifika frågor Här finns utrymme för att dokumentera andra verksamhetsspecifika vårdhygieniska frågor.