Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Atomens uppbyggnad. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Periodiska systemet. Namn:

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Atomen och periodiska systemet

Studenter i lärarprogrammet LAG F-3 T6. Periodiska systemet, tabell över joner och skrivverktyg. 55 p. Väl godkänd: 41 p

Kovalent och polär kovalent bindning. Niklas Dahrén

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

TABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B

2. Starka bindningar

Instuderingsuppgifter

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Här växer människor och kunskap

Protonen upptäcktes 1918 och neutronen Atommodellen

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Atomen och periodiska systemet

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Atomer, molekyler och joner

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Oxidationstal. Niklas Dahrén

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T3 och T5

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Atomnummer, masstal och massa. Niklas Dahrén

Mendelevs periodiska system

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Joner, syror och baser

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Intermolekylära krafter

Materia Sammanfattning. Materia

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Detektera blod med luminoltestet. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Joner, syror och baser

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Beräkna koncentrationen. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Syror, baser och jonföreningar

Repetitionskompendium Grundläggande kemi Årskurs

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Det mesta är blandningar

Transkript:

Jonbindning och metallbindning Niklas Dahrén

Jonbindning

Jonbindning uppstår mellan metaller och ickemetaller Natrium har en valenselektron och klor har 7 valenselektroner. Cl är bra på a< a<rahera elektroner (hög elektronega@vitet) och stjäl natriums valenselektron 11 17 När det sker får båda ämnena ädelgasstruktur! Na Cl Natriumatomen blir då posi@vt laddad (posi@v jon) medan kloratomen blir nega@vt laddad (nega@v jon).

Jonbindning och jonföreningar Posi*va och nega*va joner a<raheras av varandra. Det kallas för en jonbindning. Jonbindningar är starka och stabila bindningar. När jonbindningar uppkommer minskar valenselektronernas energi (och därmed atomernas/jonernas energi) vilket är en vik@g drivkrak för uppkomsten av dessa bindningar. 11 17 Na Cl Jonförening/salt: Den förening som uppstår kallas för en jonförening eller salt. Det är dock vik@gt a< förstå a< en jonförening eller e< salt inte enbart består av 1 posi@v jon och 1 nega@v jon som binder @ll varandra utan av e< stort antal joner som si<er bundna @ll varandra i e< speciellt och regelbundet mönster (kallas för en saltkristall).

Varför uppstår jonbindning bara mellan metaller och ickemetaller? Skillnaden i elektronega*vitet är mycket stor mellan en metall och en ickemetall, det leder @ll en fullständig elektronöverföring från metallen @ll icke metallen. Skillnaden ska i de flesta fall vara över 1,7 för a< en jonbindning ska uppstå. Dessa gränser är dock flytande beroende på vilka ämnen det handlar om. Vissa ämnen kan sägas ha en blandning mellan polär kovalent bindning och jonbindning. Skillnad i elektro- nega*vitet: Över 1,7 0,51,7 Under 0,5 Konsekvens: Elektronerna överförs fullständigt @ll den atom som har högst elektronega@vitet. Elektronerna förskjuts mot den atom som har högst elektronega@vitet. Ingen tydlig förskjutning sker av elektronerna. 0 Ingen förskjutning alls av elektronerna. Typ av kemisk bindning: Övervägande jonbindning Polär kovalent bindning Övervägande kovalent bindning Ren kovalent bindning

Vilken typ av intramolekylär bindning bildas mellan följande atomer? 1. Syre och väte? Syre: 3,4 Polär kovalent bindning 3,42,1= 1,3 Väte: 2,1 2. Natrium och klor? Natrium: 0,9 Jonbindning 3,00,9= 2,1 Klor: 3,0 3. Kol och kol? Kol: 2,5 Kovalent bindning 2,52,5= 0 Kol: 2,5

Atomjoner Joner som bildas av en enda atom kallas atomjoner. Man kan använda det periodiska systemet för a< lista ut vilka laddningar dessa har. Posi@vt laddade atomjoner har samma namn som respek@ve grundämne med @llägget jon. Namn på nega@vt laddade atomjoner har all@d ändelsen id, oka kopplad @ll respek@ve grundämnes vetenskapliga namn. GRUPP 1 GRUPP 2 GRUPP 13 GRUPP 14 GRUPP 15 GRUPP 16 GRUPP 17 GRUPP 18 H vätejon H hydridjon Li li@umjon Na natriumjon K kaliumjon Rb rubidiumjon Be 2 berylliumjon Mg 2 magnesiumjon Ca 2 kalciumjon Sr 2 stron@umjon Ba 2 bariumjon Al 3 aluminiumjon N 3 nitridjon O 2 oxidjon S 2 sulfidjon F fluoridjon Cl kloridjon Br bromidjon I jodidjon

Sammansatta joner Förutom atomjoner finns det sammansa<a joner. Dessa består av minst 2 atomer. Tillsammans har dessa atomer e< elektronundersko< (posi@vt laddade) eller e< elektronöversko< (nega@vt laddade). EX exempel är karbonatjonen som innehåller en kolatom och tre syreatomer och @llsammans har 2 elektroner mer än vad 1 kolatom och 3 syreatomer har @llsammans i vanliga fall. CO 3 2- I tabellen *ll höger finns namn och formler för några vik@ga sammansa<a joner. Namn på sammansa<a joner med nega@v laddning innehåller oka ändelsen id, at eller it. SammansaXa joner Hydroxidjon Cyanidjon Sulfatjon Sulfitjon Nitratjon Nitritjon Karbonatjon Fosfatjon Ammoniumjon - OH - CN 2- SO 4 2- SO 3 - NO 3 - NO 2 2- CO 3 3- PO 4 NH 4

Jonföreningars (salters) egenskaper Höga smält och kokpunkter: Jonbindningar är starka bindningar som leder @ll höga smält- och kokpunkter. T.ex. har NaCl en smältpunkt på 801 grader och en kokpunkt på 1465 grader! Kan leda ström: För a< ström ska kunna ledas vidare måste laddade par@klar förfly<as. Dessa par@klar kan an@ngen vara elektroner eller joner. I en jonförening (salt) finns det joner. Jonerna måste dock vara rörliga för a< kunna leda ström: E< salt i fast form leder ej ström E< salt i flytande form leder ström E< salt löst i va<en leder ström Jonföreningar (saltkristaller) är spröda: Det innebär a< de spricker lä<.

Jonföreningar (saltkristaller) är spröda och spricker ganska lätt Om jonerna i en saltkristall förskjuts p.g.a. yxre påverkan så kommer posi@va joner hamna bredvid varandra sam@digt som nega@va joner hamnar bredvid varandra. De lika laddningarna repellerar då varandra och kristallen spricker! Saltkristaller är alltså inte särskilt formbara. 1. 2. 3.

Skriva formler för olika jonföreningar NeXoladdningen i en jonförening ska all@d vara noll! Om det är för mycket posi@va joner jämfört med nega@va joner (eller tvärtom) så kommer jonföreningen (saltkristallen) a< spricka sönder ekersom det uppstår repellering mellan likadana laddningar. Antalet posi,va joner måste vara lika många som antalet nega,va joner annars kommer jonföreningen (saltkristallen) a8 gå sönder!

Formelskrivning Exempel: Hur skriver man natriumklorid? Natriumklorid består av jonerna: Na och Cl Antalet posi@va och nega@va laddningar ska vara lika i en jonförening. I det här fallet ska alltså förhållandet mellan antalet Na och Cl vara 1:1. Man skulle kunna skriva så här: Na Cl OKast skriver man dock så här: NaCl Exempel: Hur skriver man magnesiumklorid? Magnesiumklorid består av magnesiumjoner (Mg 2 ) och kloridjoner (Cl ). Förhållandet mellan Mg 2 och Cl ska därför vara 1:2 för a< ne<oladdningen i jonföreningen ska bli 0. Magnesiumklorid: Mg 2 (Cl ) 2 OKast skriver man dock så här: MgCl 2.

Joniseringsenergi Joniseringsenergi: Den energi som krävs för a< avlägsna en elektron från en atom (det är i regel valenselektronerna som avlägsnas). Första joniseringsenergin: Den energi som krävs för a< avlägsna den första elektronen från en atom. Denna elektron avlägsnas från en oladdad atom. Andra joniseringsenergin: Den energi som krävs för a< ta bort y<erligare en elektron från samma atom. Det krävs mer joniseringsenergi för a< ta bort y<erligare en elektron ekersom denna elektron tas bort från en laddad atom (atomen blev posi@vt laddad när den första elektronen avlägsnades). Elektronega*viteten bestämmer joniseringsenergin: Det krävs en högre joniseringsenergi för a< avlägsna elektroner från ämnen med hög elektronega@vitet jämfört med ämnen som har låg elektronega@vitet ekersom elektronerna då si<er hårdare bundna @ll atomkärnan.

Sammanfattning: Hur vet man att det är en jonbindning? 1 metall reagerar med 1 ickemetall: Na Cl, Na F, Ca F etc. Skillnaden i elektronega*vitetsvärde ska vara över 1,7: Om skillnaden i elektronega@vitet är @llräckligt stor (okast över 1,7) sker en fullständig elektronöverföring från den atom som har lägst elektronega@vitet @ll den atom som har högst. När en metall reagerar med en ickemetall så är i regel skillnaden i elektronega@vitet över 1,7.

Metallbindning

Metaller och metallbindning I en bit metall har metallatomerna givit bort sina valenselektroner @ll e< gemensamt elektronmoln eller elektronsjö (välj själv!). Metaller har låg elektronega@vitet och avger därför lä< sina valenselektroner. Metallatomerna blir då posi@vt laddade joner (katjoner) och binder därför starkt @ll det nega@vt laddade elektronmolnet. Elektronerna i det gemensamma elektronmolnet fungerar som e< klister som håller ihop hela metallen.

Metallbindningens styrka Styrkan hos metallen avgörs bl.a. av hur många elektroner varje atom avger @ll det gemensamma elektronmolnet. Hos exempelvis kalcium som har två valenselektroner bidrar varje atom med två elektroner @ll det gemensamma elektronmolnet. Hos kalium som har en valenselektron bidrar varje atom med bara en elektron @ll det gemensamma elektronmolnet. Kalcium har därför en starkare metallbindning ekersom fler fria elektroner ökar a<rak@onen mellan atomkärnorna och elektronmolnet. Ca Ca 2 2e K K e

Metaller leder ström En metallbit består av posi*vt laddade metalljoner omringade av e< elektronmoln med fria elektroner. En metalltråd utgör inget undantag utan den innehåller också e< stort antal fria elektroner. De fria elektronerna i metalltråden kan sä<as i rörelse så a< de strömmar i en bestämd riktning och då har en elektrisk ström uppstå< i metalltråden.

Metallkristaller är hållfasta och formbara Metallkristaller kan utsäxas för yxre påverkan utan a< metallkristallen går sönder. I metallkristallen uppstår nämligen ingen repellering mellan de posi@va metalljonerna när lagren av metalljoner förskjuts ekersom det finns en massa fria elektroner mellan metalljonerna som förhindrar a< det uppstår. Elektronernas nega@va laddning göra a< metalljonerna inte känner av varandras posi@va laddningar.

Vad menas med kristaller? I både salter och metaller ligger atomerna/jonerna i e< specifikt mönster som upprepar sig om och om igen oavse< var i saltet eller i metallen man @<ar. Ämnen som byggs upp på dexa säx, med en regelbunden struktur som upprepar sig i alla tre dimensioner, kallas för kristaller. Metaller, salter, snöflingor och diamanter är exempel på kristaller.

Metallers egenskaper Leder ström Hållfasta och formbara Har metallglans

Hur vet man att det är en metallbindning? Enbart metallatomer ingår i föreningen!

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: hxp://www.youtube.com/kemilek*oner hxp://www.youtube.com/medicinlek*oner