Introduktion till Dataproduktspecifikation Markdetaljer

1 (40) Bakgrund I samverkansprojektet utarbetas dataproduktspecifikationer (DPS) för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Arbetet med att utforma och förvalta DPS:erna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. DPS:erna använder standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder och utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspire:s dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Introduktion till Dataproduktspecifikation Markdetaljer Dataproduktspecifikationen för Markdetaljer är ett dokument med en överenskommelse som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsmodell och krav på geodata som beskriver Markdetaljer. Med markdetalj avses fysisk förekomst som påverkar processerna detaljplanering, bygglov och fastighetsbildning eller andra processer inom samhällsbyggnadsområdet. Markdetaljer kan förekomma naturligt eller vara anlagda. Specifikationen avser de geografiska data om Markdetaljer som främst kommunerna, men till viss del även Lantmäteriet och andra aktörer, samlar in, lagrar och tillhandahåller. Specifikationen för Markdetaljer ska, tillsammans med andra teman, möjliggöra en kommunal baskarta, vilken ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplan samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Objekt beskrivna i specifikationen kan även ingå i andra kommunala produkter såsom adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag och mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. Dataproduktens informationsmodell läses enklast ur avsnitt 5, vilket innehåller både en informationsmodell (grafisk beskrivning i UML, Unified Modelling Language) samt en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsmodellen. Både en informationsmodell i UML och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå specifikationens informationsmodell. Informationsmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelser som ingår i temat. Som ett komplement till denna avgränsning så finns i specifikationen även illustrationer av andra närliggande företeelser som identifierats i arbetet med specifikationen. I den mån de närliggande företeelserna omfattas av andra teman inom Svensk geoprocess går detta att utläsa. I de fall de närliggande företeelserna inte omfattas av andra teman inom så är de dokumenterade och förslag på informationsansvariga aktörer pekas ut. Informationsmodellen är i stor utsträckning baserad på ett flertal befintliga kommunala modeller, vilka används inom samhällsbyggnadsprocessen. Som några exempel kan nämnas Sverigemodellen, SGD (Södertörns Geodata), Topobase, Stockholms stad

2 (40) m.fl. Som underlag och inspiration för framtagning av modellen har även kommungml, Geomatrisen, GSD fastighetskartan, HMK, NSL (Nationell strandlinje) och RIGES använts. Krav på dataprodukten uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av dataproduktspecifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i dataproduktspecifikationen. Denna dataproduktspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se. Dataproduktspecifikation för Markdetaljer, Dataproduktspecifikation för Markdetaljer. Version Datum Ändring Framtagning av version inför BPS6.

3 (40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OMFATTNING SPECIFIKATION 5 2 ÖVERSIKT 5 2.1 Information om specifikationen 5 2.1.1 Termer och definitioner 6 2.1.2 Förkortningar 7 2.2 Information om dataprodukten 8 3 OMFATTNING 9 3.1 Omfattning A - Hela datamängden 9 4 IDENTIFIERING 9 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 10 5.1 Beskrivande text 10 5.2 Informationsmodell och objekttypskatalog 11 5.2.1 Beroenden till andra dataprodukter 13 5.2.2 Gemensamma objekttyper 13 5.2.2.1 SG_BasKlass 13 5.2.2.2 Geometrityper 15 5.2.2.3 SG_Datamängd 16 5.2.3 Markdetaljer datamängd 17 5.2.4 Markdetalj 18 5.2.5 Objekttypskatalog 18 6 REFERENSSYSTEM 19 7 KVALITETSKRAV 20 7.1 Datakvalitet 20 8 METADATA 22 9 TILLHANDAHÅLLANDE 22 9.1 Leveransmedium 22 9.1.1 Leveransmedium Online 22 9.1.2 Leveransmedium ftp 22

4 (40) 9.2 Leveransformat 23 9.2.1 Leveransformat WFS 23 9.2.2 Leveransformat WMS 23 9.2.3 Leveransformat Shape 23 9.2.4 Leveransformat DWG 24 10 DATAFÅNGST 24 10.1 Datafångst krav och metoder 25 10.1.1 Datafångstkrav för delomfattning Xxxx 25 10.1.2 Datafångstkrav för delomfattning Yyyy 25 10.2 Underhåll av data 25 10.2.1 Underhåll av data med delomfattning Xxxx 25 10.2.2 Underhåll av data med delomfattning Yyyy 25 11 PRESENTATIONSREGLER 25 12 ÖVRIG INFORMATION 25 13 REFERENSER 25 14 BILAGOR 27 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse 27 14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller 27 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell 31 14.4 Bilaga D. Kodlista 31 14.5 Bilaga E. Krav och rekommendationer 39 14.5.1 Krav 39 14.5.2 Rekommendationer 40 14.6 Bilaga F. Relationer till andra datamängder 40

5 (40) 1 Omfattning Specifikation Detta dokument utgör en gemensam dataproduktspecifikation för Markdetaljer, vilken framställs på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna och andra myndigheter. Dataproduktspecifikationen omfattar grundläggande geografiska data som tillsammans med data från andra teman ska kunna utgöra underlag i en kommunal baskarta. Omfattningen avser alla Sveriges kommuner. Inga delomfattningar har identifierats. 2 Översikt Dataproduktspecifikationen för Markdetaljer omfattar grundläggande geografiska data som, tillsammans med andra teman ska möjliggöra en kommunal baskarta. Baskartan ska utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter, t.ex. nybyggnadskarta och grundkarta för detaljplanering samt kunna tillgodose förrättningsverksamhetens krav på information från baskartan. Objekt beskrivna i dataprodukten kan även ingå i andra kommunala produkter såsom adresskarta, ledningsdokumentation, projekteringsunderlag och mer småskaliga kartprodukter eller analysunderlag. 2.1 Information om specifikationen Titel Dataproduktspecifikation Markdetaljer Datum Ansvarig part Lantmäteriet, Specifikationer Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post specifikationer@lm.se URL http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Syfte Specifikation av de nationella krav som ställs på kommunens grundläggande geografiska data för framtagning av kartprodukter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Data från Markdetaljer ska, tillsammans med data från andra teman, möjliggöra en kommunal baskarta. Från baskartan ska kunna genereras grundkarta för detaljplanering, nybyggnadskarta,

6 (40) 2.1.1 Termer och definitioner förrättningskarta eller andra storskaliga eller småskaliga produkter inom samhällsbyggnadsprocessen där baskartan utgör grund. Syftet med specifikationen är också att specificera de nationella krav som ställs på utbyte av Markdetaljer mellan kommuner och infrastrukturbyggare samt kommuner och Lantmäteriet. Utbyte kan avse både från producent till datalager eller från datalager till användare. Med utbyte av Markdetaljer avses utbyte av geometrier med klassning av markdetaljer. Termerna är uppdelade i X (minst 2) tabeller, den första beskriver objekttyper från denna DPS, den andra innehåller generella termer som används i DPS:en. Källa om annan än anges inom parentes efter definition. Termer frå Temanamn Termer ur DPS Temanamn Exempel Beskrivning (och eventuella anmärkningar) Exempelbeskrivning Generella termer Term abstrakt klass applikationsschema association attribut attributtyp datatyp företeelse klass Definition (och eventuella anmärkningar) klass som inte motsvarar en verklig företeelse Källa: SS 637008:201X formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde Källa: SS 637008:201X förhållande mellan objekttyper egenskap hos en objekttyp beskriven genom de värden den kan anta typ av karaktäristik eller beskrivning för en objekttyp Källa: SS 637008:201X av värdeförråd och tillåtna operationer på värden inom detta värdeförråd Källa: SS 637008:201X någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet Källa: SS 637008:201X beskrivning av en grupp objekt som alla delar samma egenskaper Källa: SS 637008:201X Anm. Motsvarar objekttyp

7 (40) kodlista (engelska Code list) objekt (engelska feature) objekt (engelska object) utökningsbart värdeförråd information om enskild företeelse Källa: SS 637008:201X abstraktion av en enskild företeelse Källa: SS 637008:201X objekttyp paket värdeförråd abstraktion av en grupp företeelser med likartade egenskaper Källa: SS 637008:201X grupp av samhörande klasser Källa: SS 637008:201X mängd av giltiga värden för en eller flera attributtyper Källa: (SS 637008:201X) Anm. Implementeras vanligen som en kodlista. Kvalitetstema (engelska ) Kvalitetsparameter (engelska ) Kvalitetsmått (engelska ) 2.1.2 Förkortningar EPSG GML OGC European Petroleum Survey Group Geographic Markup Language The Open Geospatial Consortium RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 SWEREF 99 SWEREF 99 TM UUID XML HMK (Handbok i mät- och kartfrågor) Svenskt tredimensionellt referenssystem Rikstäckande kartprojektion i svenskt tredimensionellt referenssystem Universal Unique IDentifier extensible Markup Language Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-medandra/handbok-i-mat--och-kartfragor-hmk/

8 (40) 2.2 Information om dataprodukten Namn Markdetaljer Förkortning - Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Syfte Dataprodukten innehåller de objekttyper som utgör grundläggande geografiska data och som har identifierats ingå i en kommunal baskarta. Dessa utgör underlag vid framtagning av kartprodukter för detaljplanering, bygglovshantering och fastighetsbildning eller andra produkter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Objekttyperna används för att beskriva fysiska förekomster som förekommer ovan mark naturligt eller är anlagda. Hela Sverige Dataprodukten Markdetaljer är en väl beskriven dataprodukt som rymmer data om fysiska förekomster som förekommer naturligt eller är anlagda. Markdetaljer behövs som underlag vid detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att effektivisera beslutsprocessen samt minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget feltolkas. Dataprodukten Markdetaljer kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Datakällor Kommunala databaser, Lantmäteriets databaser eller andra aktörers databaser. Produktionsprocesser Dataproduktion hos kommunerna (insamling och ajourhållning) sker till stor del med fotogrammetriska metoder med flygbilder som underlag, t.ex. stereokartering. Dataproduktion sker även med geodetisk detaljmätning eller GPS-mätning i samband med framtagning av produkter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. I vissa kommuner sker även en kontinuerlig ajourhållning, i form av geodetisk detaljmätning eller GPS-mätning, inom utpekade exploateringsområden eller i omdrev. Inom förrättningsprocessen utförs inmätning av markdetaljer. Detta utförs av både kommunala- och statliga lantmäterimyndigheter. Ajourhållning Varje kommun har individuella rutiner för ajourhållning av Markdetaljer. Lantmäteriet ajourhåller i samband med

9 (40) lantmäteriförrättning. Lantmäteriet ajourhåller även NSLobjekt vid årlig omdrevsfotografering. 3 Omfattning Endast omfattningen hela datamängden har identifierats för Markdetaljer. 3.1 Omfattning A - Hela datamängden Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå Markdetaljer 005 Datamängd Namn på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Markdetaljer Datamängd beskrivande markdetaljer. Utsträckning Data förekommer över hela Sverige. Coverages - Ingående omfattningar Ingen delomfattning. 4 Identifiering Titel Markdetaljer Alternativ titel Markdetaljer Produktnummer - Versionsnummer Sammanfattning Dataprodukten Markdetaljer innehåller beskrivningar av grundläggande geografiska data, vilka ingår i en kommunal

10 (40) baskarta. Baskartan fungerar som underlag inom samhällsbyggnadsprocessen. Syfte Dataprodukten Markdetaljer är en väl beskriven dataprodukt som rymmer data om fysiska förekomster som förekommer naturligt eller är anlagda. Markdetaljer behövs som underlag vid detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering eller i andra kartunderlag kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att effektivisera beslutsprocessen samt minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget feltolkas. Dataprodukten Markdetaljer kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Ämnesområde 010 Arealtäckande bilder och baskartor Metod för rumslig representation Rumslig upplösning 001 Vektor Ej relevant för vektor. Geografisk utsträckning Dataprodukten förekommer över hela Sverige. Kompletterande information - 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Dataproduktspecifikationen för Markdetaljer ska, tillsammans med andra teman, möjliggöra en kommunal baskarta. Markdetaljer omfattar fysiska förekomster, naturliga eller anlagda, vilka har betydelse för samhällsbyggnadsprocessen. Med samhällsbyggnadsprocessen avses översiktlig planering eller detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovhantering samt processer kopplade till dessa. Större delen av dessa processer ägs av kommunerna och är till stor del reglerade i PBL (Plan- och bygglagen). Baskartan redovisar grundläggande förhållanden på marken, som är av gemensamt intresse för samhällsbyggandet och som ajourhålls kontinuerligt. Baskartan skall utgöra grund för framställning av kommunens olika kartprodukter kopplade till samhällsbyggnadsprocessen. Det kan vara grundkarta för en detaljplan, nybyggnadskarta eller tillgodose förrättningsverksamhetens behov av detaljer från baskartan. Det kan också vara underlag för framtagning av ledningsdokumentation, projekteringsunderlag eller analysunderlag för olika delar i processerna.

11 (40) Till dataproduktspecifikationen hör en enklare informationsmodell samt en objekttypskatalog. Till dataproduktspecifikation hör även en kodlista för Markdetaljer (bilaga D). Dataproduktspecifikationens kodlista har som avsikt att vara så heltäckande som möjligt för att motsvara främst kommunens behov av att tillhandahålla grundläggande kartunderlag till de olika processerna. För att generera en komplett baskarta kombineras data från flera olika dataproduktspecifikationer inom, t.ex. Kommunikation, Byggnad, Markanvändning eller Hydrografi. I kodlistan har gjorts en avgränsning gentemot lokala verksamhetssystem (t.ex. park, ledning, VA, hamn, trafik etc.). I praktiken innebär det att objektet som ingår i kodlistan kan vara mer generellt och inte definierat utifrån någon specifik verksamhet. Dataproduktspecifikationen, med kodlistan inkluderad, är även avsedd för att främja och effektivisera datautbytet mellan kommunerna och olika statliga myndigheter (Lantmäteriet m.fl.), datautbytet mellan kommunerna och olika privata aktörer (arkitekter, projektörer etc.) samt datautbytet kommuner emellan vid t.ex. mark- och exploateringsprojekt över kommungräns. Dataproduktspecifikationen skall understödja olika samverkansprocesser för datautbyte kopplade till Markdetaljer. Inom Markdetaljers avgränsning definieras ett flertal olika processer där samverkan kan fördjupas för att tillgodose behovet av en ajourhållen baskarta samt effektivisera ajourhållningsprocesserna. I kapitlet Informationsmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och associationer som ingår i dataprodukten. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en objekttypskatalog. Objekttypskatalogen är inte utformad efter ISO 19110 Feature catalog som ISO 19131 anger, utan istället skapad med fokus på enkelhet och läsbarhet. Inom har inga applikationsscheman (enligt ISO 19109) tagits fram utan det sätt som dataproduktens innehåll är grafisk dokumenterat är med en informationsmodell. Informationsmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B för information om hur UML har använts i. 5.2 Informationsmodell och objekttypskatalog Informationsmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Hela informationsmodellen återfinns i bilaga C. I avgränsandet av dataprodukten Markdetaljer så har företeelser identifierats som dataprodukten Markdetaljers objekttyper har beroenden eller associationer till, men som inte omfattas av dataprodukten Markdetaljer. I bilaga F illustreras dessa företeelser samt eventuella aktörer ansvariga för dataprodukter som motsvarar dessa företeelser. En del av dessa företeelser omfattas av andra dataprodukter som utvecklas inom. Objekttyper importerade från en annan standard eller modell är ljust bruna/beiga i diagrammen i informationsmodellen. Objekttyper skapade för dataprodukten Markdetaljer är

12 (40) turkosa, datatyper är blå och kodlistor är ljust bruna. I objekttypskatalogen ingår endast objekttyper skapade för dataprodukten Markdetaljer och ej objekttyper från annan modell/standard även om dessa syns i figurerna med UML-diagram. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Informationsmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna DPS (Se kapitel 7.1, Nr. X). Informationsmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna DPS (Se kapitel 7.1, Nr. X). Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista (Se kapitel 7.1, Nr. X). Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet.

13 (40) 5.2.1 Beroenden till andra dataprodukter Figur 1. Paketdiagram visande dataprodukten Markdetaljers beroenden. Figur 1 visar Markdetaljers olika beroenden. Markdetaljer har främst beroenden till andra teman inom Svensk Geoprocess då även dessa omfattar vissa detaljer (fysiska detaljer, naturliga eller anlagda) som ingår i en kommunal baskarta. Markdetaljer har också beroenden till ISO-standarden för metadata, ISO 19115:2006. 5.2.2 Gemensamma objekttyper För att skapa enhetlighet bland de DPS:er som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper skapats som kan användas av alla DPS:er. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livcykelinformation, geometrier och beskrivning av datamängder och metadata hanteras enhetligt. 5.2.2.1 SG_BasKlass SG_Basklass (figur 2) är en abstrakt superklass (objekttyp) som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. Nästan alla andra objekttyper i alla DPS:er inom kan vara specialiseringar av typen SG_BasKlass.

14 (40) Att skapa superklasser på detta sätt är en vanligt förekommande metod för att undvika redundanta modeller och därmed göra modellerna mer lättlästa. class SG_Basklass «FeatureType» SG_GemensammaKlasser::SG_BasKlass + id :Identifier + beginlifespanversion :DateTime [0..1] + endlifespanversion :DateTime [0..1] Figur 2. SG_BasKlass Krav 4. Alla objekt i en datamängd enligt denna DPS ska ha en identifierare (Id) (Se kapitel 7.1, Nr. X). Krav 5. Identifierare ska vara av typen Identifier (Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes) (Se kapitel 7.1, Nr. X). Krav 6. Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. Rekommendation 1. LocalId som är ett attribut till typen Identifier ska vara av typen UUID (ISO/IEC 9834-8:2005). Unika identifierare kan uppnås på olika sätt, antingen med UUID som är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fyra grupper av bindestreck (-). Ett annat sätt är att med en URI (Unique Resource Identifier) identifiera en datamängd i något som kallas Namespace och därefter identifiera ett objekt i datamängden med en för datamängden unik identifierare. Det senare sättet används av typen Identifier från Inspire med hjälp av attributen namespace och localid. Trots att localid inte måste vara universellt unik så rekommenderar denna DPS att UUID används. Inspire har skapat attributen beginlifespanversion och endlifespanversion som tillsammans med ett versionsnummer, valfritt attribut på identifieraren Identifier, på ett objekt kan användas vid versionshantering och åtkomst till äldre versioner av objektet. Krav 7. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion.

15 (40) Rekommendation 2. Attributet beginlifespanversion ska finnas för samtliga objekt i datamängd enligt denna DPS Rekommendation 3. Datum när objekt skapades i databas hos ansvarig part ska användas för attributet beginlifespanversion för alla objekt i datamängd enligt denna DPS. 5.2.2.2 Geometrityper För de dataprodukter som specificeras av har en grunduppsättning geometrityper tagits fram, Figur 3. De är i huvudsak specialiseringar av geometrityper från SS-ISO 19107:2003 Modell för att beskriva rumsliga aspekter. class SG_Geometri «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_Geometri + geometriid :Identifier + geometrinamn :CharacterString [0..1] + lägesosäkerhet :SG_LägesOsäkerhet [0..1] + geometrisyfte :CharacterString + geometrikälla :CI_ResponsibleParty + tänktupplösningpresentation :MD_Resolution [0..1] + aktualitet :DateTime [0..1] «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_LägesOsäkerhet + lägesosäkerhetplan :DQ_PositionalAccuracy + mätmetodplan :CharacterString + lägesosäkerhethöjd :DQ_PositionalAccuracy + mätmetodhöjd :CharacterString «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Punkt + punkt :GM_Point «DataType» SG_GemensammaKlasser::SG_Linje + linje :GM_MultiCurve + typavlinje :SG_TypAvLinje = AnnanLinje «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Polygon + polygon :GM_MultiSurface «DataType» SG_GemensammaKlasser:: SG_Kropp + kropp :GM_Solid «codelist» SG_GemensammaKlasser:: SG_TypAv Linje + Kantlinje + Mittlinje + AnnanLinje + BegränsningsLinje Figur 3. geometrityper Alla geometrier (SG_Geometri) i har en uppsättning attribut men det är endast geometriid, geometrisyfte och geometrikälla som är obligatoriska. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri samt vilken metod som har använts för att fastställa lägesosäkerheten. Det finns också möjlighet att beskriva aktualitet för enskilda geometrier, aktualiteten beskrivs som det datum då geometrin senast befanns vara korrekt. I många kommunala verksamheter används inte ytor (polygoner) för att representera företeelser med ytutbredning i verkligheten utan istället används linjer, till exempel kantlinje. För att kunna tala om vad en linje representerar gällande en verklig företeelse så är attributet typavlinje obligatoriskt för alla linjer. En linje kan vara: Kantlinje, en linje som används för att beskriva ytterkant på en företeelse. Till exempel kan ett dike representeras av två kantlinjer. Mittlinje, en linje som representerar en utsträckt företeelses mitt. Till exempel så kan ett dike i tillägg till två kantlinjer även ha en mittlinje.

16 (40) Begränsningslinje, en linje som används för att representera en företeelse utbredning. Oftast förekommer flera begränsningslinjer tillsammans för att avgränsa en företeelses utbredning. Till exempel så har en kvadrat fyra begränsningslinjer. Annan linje, alla övriga typer av linjer. Till exempel kan man låta en linje representera ett mindre vattendrag i en småskalig presentation oavsett om den avser vattendragets mitt eller kant. 5.2.2.3 SG_Datamängd För att visa hur datamängder sätts ihop av objekttyper i teman inom samt att för att visa hur metadata förhåller sig till en datamängd har en gemensam objekttyp för datamängd, SG_Datamängd, skapats (figur 4). class SG_Datamängd «DataSet» SG_GemensammaKlasser:: SG_Datamängd + aktualitet :DateTime + sekretessreglerad :Boolean = false +metadata Metadata entity set information::md_metadata Figur 4. SG_Datamängd. SG_Datamängd bär också en utökning av obligatorisk metadata i form av aktualitet samt information om datamängden är sekretessreglerad eller inte.

17 (40) 5.2.3 Markdetaljer datamängd Figur 5. Datamängd markdetalj. Figur 5 visar Markdetaljers datamängd och metadata. Inom SG_Markdetalj finns möjlighet att ange om detaljen har något särskilt namn (namnmarkdetaljobjekt). Det innebär om detaljen kallas något speciellt eller är tilldelad ett officiellt namn. Attributet markdetaljtyp avser värde från kodlistan (bilaga D). Metadata ska anges på datamängdsnivå för dataprodukten Markdetaljer. Figur 5 visar hur metadata associeras till en datamängd som följer denna specifikation. Metadata används för att identifiera en datamängd enligt denna specifikation samt beskriver hur datamängden är beskaffad och om den uppfyller denna specifikation.

18 (40) 5.2.4 Markdetalj Figur 6. Markdetalj. På översta nivån finns supertypen SG_BasKlass. Den är bas för alla teman inom Svensk Geoprocess. Superklassen innehåller ett attribut id som ärvs av alla underliggande objekttyper (subtyper) samt objekttyper som är associerade till basklassen eller dess subtyper. Inom SG_Markdetalj finns möjlighet att ange om detaljen har något särskilt namn (namnmarkdetaljobjekt). Det innebär om detaljen kallas något speciellt eller är tilldelad ett officiellt namn. Inom SG_Markdetalj finns också möjlighet att ange typ av detalj (markdetaljtyp), vilket avser ett värde från kodlistan (bilaga D) 5.2.5 Objekttypskatalog Objekttypskatalog för markdetaljer

19 (40) 6 Referenssystem Information om det rumsliga referenssystemet för dataprodukten ska anges, följande referenssystem är tillåtna (se Figur 72 för utbredning av referenssystem). Tabell 1. Referenssystem Rumsligt referenssystem EPSG-kod EPSG:3006 EPSG:3007 EPSG:3008 EPSG:3009 EPSG:3010 EPSG:3011 EPSG:3012 EPSG:3013 EPSG:3014 EPSG:3015 EPSG:3016 EPSG:3017 EPSG:3018 EPSG:5613 EPSG:5846 EPSG:5847 EPSG:5848 EPSG:5849 EPSG:5850 EPSG:5851 EPSG:5852 EPSG:5853 EPSG:5854 EPSG:5855 EPSG:5856 EPSG:5857 Benämning SWEREF 99 TM SWEREF 99 12 00 SWEREF 99 13 30 SWEREF 99 15 00 SWEREF 99 16 30 SWEREF 99 18 00 SWEREF 99 14 15 SWEREF 99 15 45 SWEREF 99 17 15 SWEREF 99 18 45 SWEREF 99 20 15 SWEREF 99 21 45 SWEREF 99 23 15 RH 2000 SWEREF 99 12 00 + RH 2000 SWEREF 99 13 30 + RH 2000 SWEREF 99 15 00 + RH 2000 SWEREF 99 16 30 + RH 2000 SWEREF 99 18 00 + RH 2000 SWEREF 99 14 15 + RH 2000 SWEREF 99 15 45 + RH 2000 SWEREF 99 17 15 + RH 2000 SWEREF 99 18 45 + RH 2000 SWEREF 99 20 15 + RH 2000 SWEREF 99 21 45 + RH 2000 SWEREF 99 23 15 + RH 2000 Se figur 7 för en karta med de lokala Sweref 99-zonerna. Temporalt referenssystem Gregorianska kalendern UTC +1 sommartid (CEST) Referenssystemets omfattning Data enligt omfattning A, hela datamängden Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar.

20 (40) Krav 22. Datamängder enligt denna specifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 TM och RH 2000. Figur 72. De regionala SWEREF-zonerna 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Referenser inom parentes anger tabeller och Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. Tabell 2. Datakvalitetskrav

21 (40) Nr Kvalitetstema Kvalitets-parameter Kvalitetsmått 1 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med dataproduktspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. 2 Fullständighet Datamängdens innehållsmässiga överensstämmelse med dataproduktspecifikationen; brist eller övertalighet för objekt, attribut eller relationer. 3 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 4 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 5 Logisk konsistens Överensstämmelse med logiska regler för datastruktur, attribut eller relationer (till exempel sammanhängande nätverk och slutna ytor). 6 Lägesosäkerhet Noggrannhet/mätosäkerhet i position. 7 Tematisk noggrannhet Brist För få Övertalighet För många Konceptuell konsistens Giltiga kombinationer av värden, som stämmer med informationsmodellen. Domän-konsistens Giltig värdemängd. Topologisk konsistens Följer angivna topologiska regler, Absolut osäkerhet I förhållande till referenssystemet. Noggrannhet hos kvantitativa (mätbara) attribut och huruvida kvalitativa (icke mätbara) attribut och klassificeringar är korrekta. Klassificeringsnoggrannhet Tematisk noggrannhet, kvalitativa attribut Tematisk noggrannhet, kvantitativa attribut Omfattning A Omfattning A Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13, Id 13). Omfattning A 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17, Id 17). Delomfattning B Delomfattning B Krav på standardosäkerhet (D.29 Id 29) är 8 Temporal noggrannhet Noggrannhet/osäkerhet för temporala (tidsmässiga) attribut och temporala förhållanden.

22 (40) 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). För detaljplanering, fastighetsbildning och bygglovshantering är aktualitet en mycket viktig parameter. Aktualitet betraktas i många fall som ett datakvalitetselement men i denna DPS hanteras aktualitet som en del av metadata som inte avser datakvalitet. Aktualitet anges som temporal utsträckning på dataprodukten i kombination med underhållsintervall i metadata. Krav 25. Aktualitet för datamängder enligt denna specifikation ska anges. Krav 26. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna specifikation. Rekommendation 8. Aktualitet ska anges som temporal utsträckning i metadata (kapitel 5.8.3 i nationella metadataprofilen) tillsammans med beskrivning av underhåll (kapitel 8.1 i den nationella metadataprofilen). 9 Tillhandahållande Det är endast aktuella data som ska tillhandahållas via de medium och format som anges i detta kapitel. Historiska data kan med fördel följa denna specifikation, men åtkomst behöver inte vara allmän utan kan göras utifrån specialiserade anrop till en tjänst eller via beställning av datauttag från ansvarig part. 9.1 Leveransmedium 9.1.1 Leveransmedium Online Medium Geografiska områden utifrån behov Online Volym - 9.1.2 Leveransmedium ftp Indelnings-alternativ Indelnings-alternativ Medium Geografiska områden utifrån behov ftp Volym -

23 (40) Övrig information 9.2 Leveransformat 9.2.1 Leveransformat WFS Beteckning WFS Version 2.0 Specifikation OGC International Standard 09-025r1 Filstruktur - Språk Svenska Utf-8 9.2.2 Leveransformat WMS Beteckning WMS Version 1.3.0 Specifikation OGC International Standard 06-042 Filstruktur - Språk Svenska Teckenuppsättning Teckenuppsättning Utf-8 9.2.3 Leveransformat Shape Beteckning Shape Version

24 (40) Specifikation Filstruktur Språk Minimum:.shp,.shx,.dbf Om förekommande, är följande filtyper nödvändiga:.sbn,.sbx,.atx,.fbn,.fbx,.ain,.aih,.aix,.mxs,.prj,.xml,.cpg Svenska Omfattning Utf-8 Alla omfattningar 9.2.4 Leveransformat DWG Beteckning DWG Version R 2013 Specifikation Open Design Specification for.dwg files, Version 5.3 Filstruktur Språk Svenska Teckenuppsättning Teckenuppsättning Omfattning Utf-8 Alla omfattningar Krav 23. WMS-tjänster och Shape-filer ska kunna tillhandahållas för datamängder enligt samtliga omfattningar Krav 24. DWG-filer ska kunna tillhandahållas för delomfattning C och D. Rekommendation 7. WFS-tjänster ska kunna tillhandahållas för samtliga datamängder. 10 Datafångst I detta kapitel beskrivs de krav som finns på de processer som skapar dataprodukten.

25 (40) Datainsamling på kommunerna (metod och rutiner) kan variera mycket från kommun till kommun. består av detaljerad mätning för detaljplanering, fastighetsbildning, bygglovshantering med mera. Kommunerna utnyttjar även fotogrammetriska metoder. Lantmäteriet utför periodisk regelbunden datainsamling och produktion medan kommunerna utför datainsamling och dataproduktion utifrån behov. Tillkomsthistorik Döps om i DPS då Tillkomsthistorik indikerar metadatapost? 10.1 Datafångst krav och metoder 10.1.1 Datafångstkrav för delomfattning Xxxx 10.1.2 Datafångstkrav för delomfattning Yyyy 10.2 Underhåll av data Beskrivning av underhåll och uppdatering av data 10.2.1 Underhåll av data med delomfattning Xxxx Omfattning Delomfattning Xxxx 10.2.2 Underhåll av data med delomfattning Yyyy Underhållsfrekvens Underhållsfrekvens Omfattning Delomfattning Yyyy 11 Presentationsregler Presentationsregler beskrivs först när, vilka av de dataprodukter som specificeras inom som är tänkta att visas tillsammans fastställts. 12 Övrig information 13 Referenser Specifikation Xxxxx Svensk standard Xxxxx Internationell standard Xxxx Inspire specifikation XX, version Y.y SS-EN ISO 19115:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder

26 (40) SIS/TK 489 N247 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version 3.1.1 SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information - Datakvalitet

27 (40) 14 Bilagor 14.1 Bilaga A. Test av specifikationsuppfyllelse 14.2 Bilaga B. Beskrivning av UML för informationsmodeller Beskrivning av de i använda modellelementen. Modellerna visualiseras med modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa. Figur 3.Symbol för diagram. Modellerna visualiseras av modellelementen i olika diagram (vyer) utifrån vilken aspekt av temat de ska belysa (Fel! Hittar inte referenskälla.). class Beskriv ning av UML Klass 1 +kännertill +kännertill Klass 3 1 0..* Klass 2 Figur 6. Klasser, associationer och generaliseringar. De vanligast förekommande elementen i informationsmodellen är klasser, associationer och generaliseringar/specialiseringar. En klass motsvarar en objekttyp i informationsmodellen och representeras vanligen av en tabell i en databas för en datamängd. En klass har ett namn. Associationer uttrycker att en klass känner till en annan klass (exempel Klass 1 kännertill Klass 3 i Fel! Hittar inte referenskälla.). Hur klasserna känner till varandra ges av rollerna de har i associationen. Man kan även specificera multiplicitet för parterna i associationen, i Fel! Hittar inte referenskälla. uttrycks att Klass 1 känner till noll till många (0..*) av Klass 3 medan Klass 3 endast känner till en och endast en (1) av Klass 1. Om ingen multiplicitet är angiven förutsätts den vara en och endast en (1). En generalisering/specialisering är en vanligt förekommande association, så vanlig att en egen symbol skapats för associationen, en

28 (40) ofylld triangel som pekar ut generaliseringsriktningen. Generaliseringar/specialiseringar skapas oftast då flera klasser har gemensamma egenskaper, istället för att upprepa egenskaperna på varje klass så skapar men en superklass (Klass 1 i Fel! Hittar inte referenskälla.) med de gemensamma egenskaperna. De specialiserade klasserna (Klass 2 i Fel! Hittar inte referenskälla.) ärver då superklassens egenskaper (attribut och associationer med mera). Om det inte finns något behov av superklassen i övrigt så görs den ofta abstrakt vilket innebär att man inte kan skapa objekt (instanser) av den. Att en klass är abstrakt syns på att klassens namn är skrivet med kursiv stil. Om man har behov av att kunna skapa objekt av olika konceptuella detaljeringsnivåer i en modell kan man använda generaliseringar/specialiseringar, ett exempel kan vara träd och barrträd. I vissa fall kanske man kan säga att det är ett barrträd som avses men i vissa andra fall kanske man bara vet att det är ett träd. På så vis kan man bygga upp en struktur som motsvarar den bild av verkligheten som en datamängd sedan kommer att beskriva/representera. class Beskriv ning av UML «FeatureType» Klass 10 + attribut a :Boolean + attribut b :Klass 11 + attribut c :CharacterString [0..*] «DataType» Klass 11 + attribut x :Klass 12 «voidable» + attribut y :Integer «codelist» Klass 12 + värde 1 + värde 2 + värde 3 + värde 4 Figur 7. Attribut, stereotyper, datatyper och kodlistor. Klasser kan ha andra egenskaper än associationer, i Fel! Hittar inte referenskälla. isas stereotyper, attribut, datatyper och kodlistor. Attribut på en klass beskriver enkla eller komplexa egenskaper på klassen. I de enklaste fallen så är de av enkla fördefinierade typer. Attribut a på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla. är av datatypen Boolean (kan anta värdena true eller false ), attribut c är av datatypen CharacterString vilket motsvarar en textsträng. Man kan även ange multiplicitet på ett attribut vilket talar om hur många gånger attributet får förekomma på ett objekt /attribut c på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla. för örekomma noll till många gånger, 0..*). Ett attribut kan också spegla en mer komplex egenskap som inte kan anges med en siffra, en text eller liknande. Man kan då ange en komplex datatyp som typ för attributet (attribut b på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla.). Den komplexa datatypen kan man definiera själv som en klass med stereotypen <<DataType>> (se nedan) eller så kan man använda någon av de i standarder fördefinierade komplexa datatyperna. Exempelvis finns i metadatastandarden ISO 19115 en komplex datatyp för

29 (40) att tala om ansvarig part för en datamängd eller del av datamängd (CI_Responsible- Party). Attribut kan också vara av en typ som kallas kodlista. En kodlista är en lista med värden som attributet får anta. Kodlistor är utökningsbara under premissen att utökningen görs tillgänglig tillsammans med datamängden. Stereotyper (exempel <<FeatureType>> på Klass 10 i Fel! Hittar inte referenskälla.) är ett sätt att gruppera klasser, attribut och associationer i en modell. I modeller förekommer fyra stereotyper på klasser och en stereotyp på attribut eller associationer (<<voidable>>). De är: <<conceptual>>, anger att klassen motsvarar ett begrepp som identifierats vid skapandet av den helhetsbild som använts för att avgränsa ett tema i. <<FeatureType>>, anger att klassen är en rumsligt förekommande objekttyp med en identitet. <<DataType>>, anger att klassen är en identitetslös datatyp som ofta används för att beskriva komplexa egenskaper på klasser. <<codelist>>, anger att klassen innehåller tillåtna värden för ett attribut. Kodlistor förutsätts finnas tillgängliga. class Beskriv ning av UML Klass 4 Klass 6 1 Klass 5 0..* Klass 7 Figur 8. Aggregering och komposition Det finns även andra associationer som är så vanligt förekommande att de har fått egna symboler. Aggregering representeras av en ofylld diamant och innebär att Klass 4 i Fel! Hittar inte referenskälla. består av en Klass 5 (observera multipliciteten). lass 4 och 5 kan förekomma oberoende av om den andra klassen förekommer. En komposition representeras av en fylld diamant och innebär på liknande sätt som en aggregering att Klass 6 består av noll till många Klass 7 (observera multipliciteten). Klass 7 kan dock inte finnas utan att Klass 6 finns. Exempelvis så kan inte ett personnummer finnas utan att det finns en person att koppla det till.

30 (40) class Beskriv ning av UML Klass 8 Klass 9 Klass 12 Figur 9. Beroende och realisering Beroende och realisering (Fel! Hittar inte referenskälla.) är två andra specialiserade associationer som förekommer i modeller. Dessa associationer används för att belysa vissa aspekter men de implementeras inte själva direkt i en datamodell som övriga associationer. Ett beroende (streckad pil med öppen spets) innebär att Klass 8 har ett beroende till Klass 9. Ett konkret exempel är att respektive tema pekar ut de standarder som används i temat, detta görs med ett beroende, tema vatten är till exempel beroende av den svenska vattensystemstandarden (SS637008:201x). Realisering (streckad pil med stängd, ofylld spets) i Fel! Hittar nte referenskälla. innebär att Klass 12 implementeras som Klass 9 i informationsmodell eller datamodell. I används realiseringar framförallt för att tala om hur de konceptuella begreppen realiseras i informationsmodellen. Figur 10. Paketstruktur i Alla modellelement är indelade i paket (mappar). I förekomer följande paket under huvudpaketet (Fel! Hittar inte referenskälla., hela modellen = Svenskgeoprocess): SG_Paketberoenden Innehåller diagram som visar hur olika paket är beroende av varandra och av andra standarder och modeller. SG_GemensammaKlasser Innehåller gemensamma klasser och egenskaper som återkommer i alla teman i. Exempel, geometrier och identifierare. SG_Temanamn Innehåller den enskilda modellen för varje tema inklusive kringinformation. o TemanamnAnvändningsfall Innehåller användningsfall för aktuellt tema, antingen uppräknade eller

31 (40) o o o o mer fullständigt modellerade, efter behov. Användningsfallen är underlag vid avgränsande av temat. TemanamnHelhetsbild Innehåller en helhetsbild (begreppsmodell) över alla de för temat identifierade viktiga företeelser. I helhetsbilden framgår också vilka företeelser som bedömts ligga utanför tema vatten. I diagrammet TemanamnHelhetRealisering visas hur respektive företeelse från helhetsbilden som ska ingå i temat realiseras i informationsmodellen. SG_TemanamnInformation Innehåller ett eller flera diagram som visar den informationsmodell som beskriver temat. Informationsmodellen utgöt underlag för datamodell. SG_TemanamnDatatyper Innehåller de egendefinierade komplexa datatyper som används i temat. SG_TemanamnKodlistor Innehåller de egendefinierade kodlistor som används i temat. För förtydliganden eller andra skäl kan varje tema dessutom innehålla andra paket, till exempel importerade datatyper och kodlistor eller hur observationer på temats företeelser med hjälp av ISO 19156-Observations & Measurements ska beskrivas. En del paket föregås av prefixet SG_, detta indikerar att de är normativa delar av dataproduktspecifikationen, de paket som inte bär prefixet SG_ är endast informativa. 14.3 Bilaga C. Fullständig informationsmodell 14.4 Bilaga D. Kodlista Till dataproduktspecifikationen Markdetaljer hör nedanstående kodlista. Observera att Samlingsgrupp ej är avsedd för att användas som kod på en enskild markdetalj utan endast vara till hjälp att gruppera olika koder i kodlistan. Samlingsgrupp Översiktlig nivå Detaljerad nivå Beskrivning/definition 1 Byggnadsanläggning 1.1 Däck golvliknande byggnadsverk, oftast utomhus 1.1.1 Altandäck däck uppburen på pelare, stolpar eller liknande, oftast öppen och försedd med bröstvärn. Vanligen förekommande i anslutning till byggnad. 1.1.2 Fristående däck däck som ej ligger i anslutning till byggnad T.ex. trädäck för restauranger eller inom hamnområden.

32 (40) 1.2 Pelare fristående, vertikalt stöd 1.2.1 Pylon högt, uppåt avsmalnande torn eller bärande pelare 1.3 Pergola dubbla rader av fristående stöd övervuxet av klängväxter 1.4 Skorsten vertikal rörformad konstruktion för att leda bort rökgaser 1.5 Terrängrappa konstruktion ämnad att underlätta passage mellan två skilda höjdnivåer, ej kopplad till byggnad 1.6 Torn (taklöst) hög byggnad utan tak T.ex. torn för fågelskådning, jakttorn eller utkikstorn. 2 Park- och fritidsanläggning 2.1 Fast målställning fast förankrad målställning avsedd för idrott 2.2 Häck rad av plantor, vanligtvis av samma sort, som inramar eller avdelar en trädgård, park etc. 2.3 Idrottssarg förhöjd kant runt bandyplan, ishockeyrink eller dylikt 2.4 Kantstöd stöd av sten, betong, plåt, trä eller dylikt T.ex. kring rabatter eller gångar. 2.5 Lekredskap redskap avsett för lek utomhus 2.6 Linbana anläggning för luftburen transport av människor eller gods i exempelvis gondoler eller öppna stolar Linbana avser t.ex. kabinbana, stollift eller gondolbana. 2.6.1 Linbanedrivhjul 2.6.2 Linbanestålvajer konstruktion som driver stålvajern till en linbana, oftast placerad i linbanans nedersta del stålvajer som bär upp stolar, kabiner, gondoler eller dylikt

33 (40) 2.6.3 Linbanevändskiva hjulformad skiva där linbanestålvajern vänder, oftast placerad i linbanans översta del 2.7 Minnessten sten med syfte att erinra om person, inträffad händelse eller historisk verksamhet 2.8 Motionsredskap redskap avsett för motion utomhus, tex i parker, i anslutning till motionsslinga eller idrottsanläggning 2.9 Parkbord bord utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde 2.10 Parkbänk bänk utomhus i anslutning till park eller annat rekreationsområde 2.11 Skidlift anläggning för markbunden transport av skidåkare uppför backe T.ex. ankarlift, knapplift eller replift. Ej linbana. 2.11.1 Skidliftsdrivhjul 2.11.2 Skidliftsstålvajer konstruktion som driver stålvajern till en skidlift, oftast placerad i liftens nedersta del stålvajer som bär upp byglar eller dylikt 2.11.3 Skidliftsvändskiva hjulformad skiva där skidliftsstålvajern vänder, oftast placerad i liftens översta del 2.12 Utomhusdusch konstruktion för tvagning med strilande vatten utomhus T.ex. dusch i parker eller i anslutning till badplats. 2.13 Utomhuskonstverk produkt av konstnärlig verksamhet Konstverk utomhus, tex. staty eller skulptur. 3 Hamnanläggning 2.14 Vattenområdesavgränsare bojar eller linor i vattnet för avgränsning av aktivitet, t.ex. bad eller båttrafik 3.1 Avbärare en för fartyg skyddande och stötdämpande konstruktion vid kaj

34 (40) 3.2 Avkörningsskydd skydd på t.ex. kaj för att förhindra nedstörtning 3.3 Brygga konstruktion som sträcker sig ut i vattnet 3.3.1 Fast brygga brygga fast förankrad i t.ex. pålar eller stenkista 3.3.2 Flytbrygga brygga som vilar på pontoner, flytblock eller andra flytande föremål 3.4 Båtförtöjning konstruktion avsedd för förtöjning av båtar 3.4.1 Fender anordning vid kaj för att förhindra skador på fartyg vid angöring och förtöjning 3.4.2 Förtöjningsbock anordning vid kaj för förtöjning av fartyg 3.5 Dykdalb bottenfast anordning för att förtöja eller bära av fartyg En dykdalb består av en grupp pålar sammanfästa till ett fundament. 3.6 Fordonsramp ramp för fordon för att köra på och av fartyg 3.7 Kaj en till strandlinjen anslutande konstruktion med lodrät sida mot djupt vatten, av betong, sten eller trä, vilken används för förtöjning av båtar 3.8 Landsjömärke sjömärke på land som markerar farled eller hinder och är avsett för navigering till sjöss T.ex båk, kummel, stångmärke eller tavla. 3.9 Ledverk anordning som är avsedd att leda fartyg i trånga passager 3.10 Pir långsträckt bottenfast konstruktion som går från stranden ut i vattnet vars syfte är att skydda hamn, ankringsområde från vågor 4 Natur 4.1 Buskage samling tätt växande buskar

35 (40) 4.2 Stenblock större, utmärkande sten T.ex. flyttblock som blivit transporterat av inlandsisen. 4.3 Träd vedväxt som har en huvudstam och som vanligen når en höjd av minst 5 m 4.3.1 Barrträd nakenfröigt träd med barr och vanligen kottar 4.3.2 Dunge samling av träd som ligger på öppen mark 4.3.3 Lövträd träd med löv 5 Teknik- och miljöanläggning 5.1 Avloppsanläggning anläggning för rening av avloppsvatten T.ex. infiltrationsanläggning, markbädd eller stenkista. 5.2 Bassäng större, öppen vattenbehållare 5.2.1 Simbassäng bassäng avsedd för bad och simning 5.3 Brunnslock lock på grävt eller borrat hål i marken 5.4 Eluttag utomhus 5.3.1 Teknikbrunnslock 5.3.2 VA-brunnslock brunnslock på teknikbrunn T.ex. kopplingsbrunn, slingbrunn, kabelbrunn eller ledningsbrunn. brunnslock på vatten- eller avloppsbrunn eluttag för utomhusbruk t.ex. i parker eller på parkeringar 5.5 Flaggstång stång avsedd för upphängning av flagga eller vimpel 5.6 Fontän anläggning där vatten i olika former och genom olika rörelser utnyttjas i konstnärligt och dekorativt syfte 5.7 Fundament konstruktion av sten, betong eller dylikt, vars syfte är att montera annan utrustning på 5.7.1 Hopptorn/trampolin torn eller sviktande bräda avsett för simhopp

36 (40) 5.7.2 Högspänningsledningsfundament fundament som bär upp högspänningsledningsstolpe 5.8 Informationstavla 5.7.3 Liftfundament 5.7.4 Linbanefundament fundament som bär upp liftstolpe fundament som bär upp linbanestolpe offentlig anslagstavla för att sprida information 5.9 Kopplingsskåp skåp för koppling av kablar T.ex. dataskåp, kabelskåp, elplint, elstolpstation, elskåp, kopplingspåle, optoskåp, teleskåp eller trafikljusskåp. 5.10 Luftledning elektrisk ledning upphängd i stolpar för överföring av el eller signaler 5.11 Markbunden solenergianläggning 5.10.1 Högspänningsledning T.ex. kraftledning eller teleledning. kraftledning avsedd för distribution av elektricitet ofast med spänning över 110 000 volt solenergianläggning på mark 5.12 Mast vertikal stående konstruktion, ofta stagad med vajrar 5.11.1 Mastlina lina för förankring av mast 5.13 Mur anläggning byggd av sten eller betong och som används som avgränsning för ett område 5.14 Plank fristående trävägg Plank används som ett grövre alternativ till stängsel för att skydda mot passage och insyn, bullerskydd eller som vindskydd. 5.15 Räcke upprättstående långsträckt konstruktion T.ex. vajerräcke, skyddsräcke eller körfältsavskiljare. 5.14.1 Navföljare räcke använt som körfältsavskiljare i vägbanan