Preliminärt program Årets program erbjuder två intensiva dagar med ett 40-tal seminarier där du som deltagare får lyssna till aktuella talare och diskussioner. Nedan finner du det preliminära programmet och fler ämnen, talare och tider kommer släppas löpande under våren och hösten. Har du förslag på ämnen eller talare som skulle ge ytterligare skärpa i programmet? Kontakta programansvarig Henrik Karlsson! Henrik Karlsson, Programansvarig för mötesplatsen, Folk och försvar henrik.karlsson@folkochforsvar.se 070-733 07 52
Ett nytt totalförsvar av Sverige Det är återigen dags att förbereda vårt land för krig. Den ryska regimens militära upprustning gick fortare och var mer effektiv än många kunnat förutse. Dessutom skedde samtidigt som Sverige rustat ner försvaret och vänt blicken bort från vårt eget land och vårt närområde. Trots förhoppningen om ett fredens Europa visade den ryska annekteringen av Krim 2014 att Ryssland är berett att utan respekt för grundläggande internationella konventioner och med militära medel nå sina politiska mål. Det förändrade dramatiskt situationen för vår egen säkerhet. Politiskt finns en stor enighet om att vi nu måste rusta upp vår försvarsförmåga. Vi bygger vår säkerhet tillsammans med andra med utgångspunkt i försvaret av vårt eget land. Vår totalförsvarsförmåga ska återupptas, med såväl militära som civila komponenter, men denna gång ska förmågan anpassas till en allt mer komplex hotbild och syftar till att säkra ett samhälle som är allt mer beroende och sårbart. Vilken är den politiska visionen för ett modernt totalförsvar? Hur ska samhällets resurser användas i gråskalan mellan kris och krig? Vilken organiseras bäst samhället för att kunna hantera fredstida kris, höjd beredskap och krig?
Så gör vi verkstad av civilt försvar Förväntningarna på ett nytt civilt försvar är höga. Inte bara det faktum att förmågan ska skapas med begränsade medel och inom snäva tidsramar utmanar det civila försvaret ska dessutom ska utgå från ett modernt krisberedskapssystem och till del möta nya utmaningar och prövningar än tidigare. I många hänseenden betyder detta att det nya totalförsvaret av landet kommer att se annorlunda ut från det försvar som funnits tidigare. För att nå framgång i utvecklingen krävs ett politiskt uppdrag och tillräckliga finansiella medel. Emellertid är det sannolikt så att den största utmaningen finns i att samhällets aktörer i alla nivåer bejakar sin roll, utformar sin förmåga robust och effektiv samt att denna utveckling sker i samverkan med andra. Vad betyder en återupptagen totalförsvarsplanering i praktiken? Vilka åtgärder krävs på lokal och regional nivå för att möta de nya direktiven? Finns det tillräckliga tilldelade resurser för att nå framgång i utvecklingen av civilt försvar?
Trygghet i våra städer Våldet i våra städer skrämmer och i samhällsdebatten utmålas problem framför lösningar. Ökad gängbrottslighet, återkommande skjutningar och våld mot blåljusenheter sprider rädsla och en upplevelse av att våra gemensamma resurser inte räcker till. Detta till trots arbetar såväl polis, skola och omsorg för att skapa trygghet och säkerhet för alla. Hur arbetar Polismyndigheten för att bygga förtroende i utsatta områden? Hur arbetar samhället med att förebygga social oro och kriminalitet på olika platser i landet? Hur arbetar samhället i samverkan för att förebygga och skapa trygghet?
Troll och alternativa fakta Informationssamhällets ständiga flöde av nyheter och åsikter prövar oss som samhälle och individ att värdera, granska och försöka förstå den information som når oss. När så vi märker att våra flöden inte längre utgörs av journalistisk objektivitet utan istället färgas av åsikter och medvetna försök att vilseleda väcks frågan om hur vi som medborgare kan skydda oss. För att å ena sidan värnar samhället rätten att tycka och ge utryck för åsikter som en grundläggande och värderad del i vår demokrati. Å andra sidan är det viktigt att också som samhälle kunna skilja åsikt från fakta och att demokratin inte förlorar medborgarens förtroende. Hur påverkar trollen vårt samhälle och hur agerar de? Hur hanterar samhället negativa påverkansförsök? Hur kan journalistiken möta åsiktsrapporteringen och alternativa fakta?
Cloud Hopper ett molnbaserat cyberangrepp Ett omfattande cyberangrepp har riktats mot flera organisationer och myndigheter bland annat i Sverige. Angreppet fick namnet Cloud Hopper och riktades mot bland andra offentlig verksamhet, IT, kommunikation, sjukvård, energi och forskning. Det är tydligt att vår ökade grad av digitalisering och it-beroende också medför nya typer av risker och hot. I detta fall pågick troligen angreppet under flera år och möjliggjordes bland annat av bristande rutiner och en allt för låg säkerhetsmedvetenhet hos såväl organisationer som hos enskilda individer. Angreppet var omfattande och mycket sofistikerat och kan lära oss mycket om framtida cybersäkerhetsarbete och hur vi kan skydda oss. Vilka lärdomar fick vi av att utvärdera Cloud Hopper-angreppet? Hur säkra är svenska organisationer och verksamheter mot cyberangrepp? Vilka åtgärder bör aktörer i olika nivåer ta för att bäst skydda sig mot cyberhot?
Cybersäkerhet i samverkan I takt med att allt mer kommunikation och informationsdelning sker via nätet ökar kraven på samhällets förmåga att möta och hantera ökade risker med digitalisering. Från den enskildes integritet och säkerhet, via det digitala företagets viktiga know-how till den offentliga verksamhetens funktionalitet, hantering av journaler och annan känslig information. På lika sätt som prövningen skär genom samhället såväl vertikalt som horisontellt måste också våra lösningar för en robust cybersäkerhet också vara tillgänglig för flera. Samverkan är även inom detta område en förutsättning för att på ett resurseffektivt sätt öka vår motståndskraft. Emellertid är inte cybersäkerhet enbart en fråga för Sverige. Tvärtom finns ett behov av att se utmaningen från ett större globalt perspektiv och genom internationellt samarbete kan kunskapsutbyte och gemensamma standarder vara en lösning. På vilket sätt kompletterar Sveriges cyberförmågor varandra och ser samverkan ut mellan de centrala aktörerna? Hur arbetar kommuner för att säkerställa en hög cybersäkerhet? Hur bidrar Sverige internationellt för att skapa standarder för cybersäkerhet?
Osäker omvärldsutveckling och Sveriges säkerhet Sveriges säkerhet formas av det som händer runt omkring oss och enligt regeringens säkerhetspolitiska doktrin ska vår säkerhet byggas tillsammans med andra. Sverige är inte längre ett neutralt land som kan välja att stå utanför kriser och konflikter i vårt närområde. Istället säger doktrinen det motsatta Sverige ska solidariskt vara med för att skapa en säkerhetsgemenskap och trygga vår gemensamma fred och i frihet. I den förda politiken betyder detta att Sverige sätter stor tilltro till FN och EU och ett nära samarbete med Nato. Därtill sluts bilaterala samarbetsavtal för att ytterligare stärka våra band med andra som delar våra värderingar och tro på demokrati. Allt detta för att bidra till vår och andras säkerhet. Utvecklingen på många håll runt om i världen är dyster. De allt mer totalitära regimerna i Ryssland och Turkiet. Ett fruktansvärt krig i Syrien och ett oroligt Mellanöstern. Tiotals miljoner människor är på flykt undan krig och svält. Dessutom ser vi i våra egna gemenskaper en ökad splittring, främlingsfientlighet och populism. Storbritanniens val att lämna EU är ett sår i den europeiska gemenskapen och i USA vänder Trumpadministrationen det amerikanska fokuset och blir allt mer slutet och protektionistiskt. På vilket sätt påverkas Sveriges säkerhet av omvärldsutvecklingen? Vilka positiva tecken finns det att pågående stora negativa utvecklingstrender kan vändas? Kan Sverige bidra till att vända den globala negativa säkerhetstrenden?
Teknikutveckling och vår framtida krishantering Maktförskjutning, teknikutveckling, klimatförändringar, urbanisering och migration är några av de megatrender som kommer att forma vår framtid såväl globalt som lokalt. Redan nu är symptomen av flera av dessa trender synliga och de kommer bli allt mer tongivande framöver. En sak som är säker är att vårt sätt att förstå, öva och hantera kriser i framtiden kommer att innebära helt nya tekniska hjälpmedel. Nya digitala kartjänster för att underlätta samverkan och förståelse, mer effektiva datorer och metoder för att snabbt kunna hantera stora informationsflöden och smartare kommunikationslösningar till såväl den enskilde som till det stora antalet. Vilka är de främsta trenderna för teknikutvecklingen inom säkerhetsområdet? Vilka typer utav tjänster och lösningar kommer användas i framtida krishantering? Vilka nya digitala tjänster är tillgängliga redan idag för att underlätta krishanteringen?
Säkerhet i Östersjöområdet Svaret på den ryska militära upprustningen har inte låtit vänta på sig. Natoländerna upprustar och förstärker sin militära närvaro i Baltikum och vårt närområde. I norr samövar norska förband med amerikanska marinsoldater och likaså de nordiska flygstridskrafterna. Den ökade militariseringen av Östersjön är tydlig om än ännu bara i sin linda. Den svenska försvarspolitiska återgången till ett svenskt nationellt totalförsvar flyttar hem vårt fokus och tydliggör att vi nu också måste värna våra säkerhetsintressen. En återuppväckt totalförsvarsplikt, ökade anslag till försvaret och en återplacering av permanent militär trupp på Gotland är några de åtgärder vi nu genomför i syfte att öka vår förmåga och höja tröskeln mot en potentiell angripare. Hur ser Försvarsmakten på säkerhetsutvecklingen i Östersjöområdet? Hur ska Sverige hantera nationella säkerhetsintressen i relation till lokala och regionala behov? Hur agerar en kommun eller en region inför en allt mer osäker utveckling i närområdet?
Näringslivets roll i totalförsvaret Det är dags att upprätta ett totalt försvar av vårt land och återigen förbereda samhällsviktiga verksamheter inför tider av höjd beredskap och krig. I ett dåtida totalförsvar var huvuddelen av denna verksamhet statligt ägd och genom särskilda avtal kunde det gemensamma prioritera produktion i utvalda k-företag. I det nutida har dessa avtal löpt ut och det statligt ägda har övergått till privata aktörer som inte sällan återfinns i multilaterala företagsstrukturer. Dessutom ställer ett allt mer beroende och sårbart samhället idag till del andra krav på funktionalitet, inte minst kopplat till teknikutvecklingen. Vilka är de samhällsviktiga verksamheterna i det nya totalförsvaret? Vilka drivkrafter finns inom det privata näringslivet att möta totalförsvarets utmaningar? Hur ska en framtida privat offentlig samverkan fungera?
Att möta våldsbejakande extremism Sedan ett par år är det olagligt att resa för att delta i IS brutala krig i Syrien och Irak. Med stöd av lagen kan Säkerhetspolisen gripa misstänkta personer som påbörjat sin resa och på så vis minska antalet som åker. Antalet personer från Sverige som ansluter sig till IS har minskat till del av säkerhetsläget i Syrien. Det är omdiskuterat om den svenska lagstiftningen är effektiv och trots att Säkerhetspolisen är positiv riktar många kritik mot att avsikten med resorna är allt för svårt att bevisa. Totalt har den nya lagen endast inneburit ett åtal som senare ledde till friande dom. När de personer som trots allt åkt för att delta i terroristernas kamp återvänder står vi som samhälle inför en rad utmaningar. I en stundom hätsk samhällsdebatt lyfts såväl krav på skärpt lagstiftning som rehabiliterande åtgärder. Dock är arbetet med att hantera extremism inte bara en fråga om islamistisk extremism. Utmaningarna med extremism finns också i såväl den autonoma vänstern som inom den extrema högern och vägarna för att förebygga och hantera frågorna skiljer sig åt i landet. Vilka förebyggande åtgärder gör vi idag för att hindra spridning av, rekrytering till och finansiering av våldsbejakande extremism? Vilka åtgärder görs för att och identifiera och identifiera återvändande extremister? Hur kan en kommun lokalt arbeta för att minska effekterna av våldsbejakande extremism?
Unga offer och förövare och lösning Unga människors säkerhet är särskilt intressant. Inte minst eftersom unga inte sällan är både offer och förövare. Men unga kan också vara lösningen på våra mest svårlösta problem. I den globala arenan är FN:s resolution 2250 om ungas roll i säkerhetsskapande ett erkännande av att unga också måste vara en del i processen för varaktig fred och säkerhet. I det lokala perspektivet innebär detta att en väg mot ökad trygghet för alla i utsatta områden kan vara att låta även unga röster göras hörda. Vilka är drivkrafterna bakom att unga hamnar i kriminalitet? Vad krävs för att samhället ska kunna skapa säkerhet för unga? Hur kan unga vara en del i att skapa säkerhet?
En trygg energiförsörjning Hela vårt samhälle är beroende av energi till vardags i tider av höjd beredskap och krig kommer kraven på en trygg energiförsörjning att öka ytterligare. När hotet återigen är antagonistiskt blottar vårt samhälle sina sårbarheter ur perspektiv som under decennier riskerat att ha varit förbisedda. Dessutom innebär nya ägandeformer att samhällsviktig verksamhet styrs av andra intressen än det gemensamt bästa. Därför krävs nu att nya band knyts mellan privata företag och det offentliga. Till del för att säkerställa totalförsvarets krav på energiförsörjning av samhällsviktig verksamhet och till del till stöd för Försvarsmakten. Dessutom möjliggör också ett förnyat samtal att utbyta kunskap och erfarenheter om hur ansvariga aktörer på mest effektivt sätt skapar förutsättningar för en robust och resilient energiförsörjning för Sverige i såväl kris som krig. Vilka är konsekvenserna för vår energiförsörjning efter beslutet om återupptagen totalförsvarsplanering? Hur ser dialogen ut mellan ansvarig myndighet och de privata aktörerna ut i relation till de krav på funktionalitet som totalförsvaret ställer? Vilka förväntningar har de privata energibolagen på staten?
Hot och våld mot förtroendevalda När en förtroendevald politiker hotas och utsätts för våld är det inte bara en fråga för den enskilda utan hela samhället. Det är grundläggande för vår demokrati att dess företrädare är tryggade och känner sig säkra. Trots det blir det allt mer är hoten allt mer förekommande och många vittnar om att de blivit en del i den förtroendevaldas vardag. Inför valet 2018 är det särskilt viktigt att det finns ett utvecklat stöd till förtroendevalda i alla nivåer. Hur stor andel av våra politiker utsätts för hot och våld? Vilka verktyg finner det för att förebygga, hantera och lagföra hot och våld mot politiker? Finns det behov av särskild lagstiftning för hot mot förtroendevalda och personer från rättsväsendet?
Upplevd, faktisk och verklig trygghet Var tredje ung kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Och statistiken vittnar om att trakasserier och sexualbrott ökat. Behovet av att skapa faktisk trygghet och verklig säkerhet, i synnerhet för unga kvinnor, är viktigt inte minst för att effektivt kunna hantera den upplevda osäkerheten. Hur påverkas tryggheten av en samhällsdebatt som skiljer mellan upplevd och faktisk trygghet? Finns det faktiska skäl till ökad otrygghet? Hur kan vi som samhälle skapa verklig trygghet?
Hur skyddar vi befolkningen? Var ska befolkningen ta vägen om kriget når också vårt land? Ansvaret för skyddsrummen är emellertid inte samhällets i första hand utan den privata fastighetsägaren. Men efter årtionden av nedrustning och nya prioriteringar riskerar att skyddsrummen inte fått tillräckligt underhåll och blivit obsoleta. Det finns också en risk att dåtidens krav till del skiljer sig från dagens vilket i ett vidare perspektiv prövar om skyddet är tillräckligt. Inte minst i en tid då krigen tenderar att flytta in i städerna och konventionella metoder och krigets lagar negligeras. Och vem vet idag var skyddet finns att få? Uppdraget att inventera, behovsformulera och prioritera för det nya totalförsvarets krav på befolkningsskydd är svårt och omfattande. Och möjligen är det att informera och förankra kunskapen hos den enskilda en än större utmaning. Hur god kunskap finns i kommunerna om tillgänglighet och funktionalitet i de befintliga skyddsrum och beredskapslagerdepåer som fortsatt är tillgängliga i det nya totalförsvaret? Vilket skydd ska individen kunna förvänta sig att få från samhället under kris och krig? Hur lyckas samhället att informera medborgaren om de åtgärder som finns tillgängliga inom ramen för befolkningsskyddet?
Erfarenheter från terroristattacken på Drottninggatan Vi var förberedda på att det skulle kunna hända också oss. Samhället var övat och scenariot inte okänt. Flera hävdade att det inte var en fråga om utan när. Fem personer miste livet och ett femtontal skadades. Många påverkades. Det var en chock för samhället. Terrorattentatet på Drottninggatan visade hur brutalt och urskillningslöst terrorismen kan slå till mitt på dagen, en fredag, i vår huvudstad. Det var också många som agerade. Poliserna, räddningstjänsten och ambulanspersonalen. Sjukvården och kollektivtrafiken. Väktare och taxichaufförer. Restaurangägare och butiksbiträden. Frivilligorganisationer och vanliga människor. Och många fler. Samhället prövades, agerade och hanterade situationen. Med perspektiv på händelsen söker också samhället utvärdera och lära av attentatet. Var samhället förberedda för en terrorattack? Vilka är de främsta erfarenheterna från hanteringen av attentatet? På vilket sätt förebygger vi ytterligare attentat i Sverige?
Så övar kommunen för kris Genom övning kan vi pröva, utvärdera och utveckla vår förmåga att hantera krisen. Emellertid är övningsverktyget inte sällan tidsoch resurskrävande och det är viktigt att verksamheten genomförs kostnadseffektivt vis. Varför är övning så viktigt för vår förmåga att hantera kris och krig? Hur utformar vi en effektiv övningsverksamhet i kommunen? Vad har övningsverksamheten lärt oss om hur vi bäst möter krisen?
Att öva Sverige för kris och krig Det är återigen dags att förbereda Sverige för krig. Efter den ryska annekteringen av Krim och ett generellt försämrat säkerhetsläge i vår del av världen beslutade den nytillträdda Krigsdelegationen att genomföra en övning. Övningen genomfördes i mars 2017 och var första gången delegationen övade sedan 1997. Genom att öva Krigsdelegationen prövas regeringen och riksdagens förmåga till politiskt beslutsfattande också under ett skärpt säkerhetsläge. Detta aktualiserar och förtydligar behovet av en samlad och bred övningsverksamhet för totalförsvaret i sin helhet. Vilka är erfarenheterna från Krigsdelegationens övning? Hur övar regeringen inför kris och krig? Kan totalförsvarsövningar förbereda oss genom hela samhällets bredd?
En trygg livsmedelsförsörjning Vi är beroende av att få maten serverad. Och det krävs inte särskilt mycket för att rubba en precis process av just in time - leveranser och högt importberoende. Sanningen är den att Sverige inte är självförsörjande utan importerar stor del av vårt livsmedel, och vi är inte lagerhållande utan beroende av en väl fungerande flöden av logistik, kommunikation, infrastruktur och drivmedel. Svårigheten i systemet är komplexiteten i leveranskedjan, tomma beredskapslager och det delade ansvaret för att få maten på bordet. Vilka förutsättningar finns för en trygg livsmedelsförsörjning? Vilka krav ställer totalförsvaret på samhällets uthållighet? Hur kan näringslivets aktörer ta ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning?
Erfarenheter från AURORA Under två veckor i september genomför Försvarsmakten den största övningen i sitt slag på över 20 år. Totalt omfattar övningen fler än 19 000 personer och syftar till att öva Sveriges förmåga att värna vårt lands gränser mot ett angrepp. Genom övningen stärker Försvarsmakten sin förmåga och påskyndar utvecklingen av ett nytt totalförsvar av landet. Hur väl svarade övningen mot de förväntningar som fanns innan? Vilka var det viktigaste erfarenheter övningen gav? Hur utformar Försvarsmakten kommande övningsverksamhet med lärdom av Aurora?
Hemsida www.samhallssakerhet.se Twitter #samsak17 Öppettider Tisdag 28 november, 09.00-17.00 Onsdag 29 november, 09.00-16.30 Adress Kistamässan Arne Beurlings Torg 5 164 40 Kista