Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Relevanta dokument
Principles of Mosaic tool: how it is used in practice, in adaption to changing environment and how it can be used to support Blue Growth


Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Transektinventering i Ålviken samt en preliminär bedömning av miljöpåverkan från olika åtgärder Aquabiota Notes 2011:3. AquaBiota Notes 2011:3

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research


Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

Marin modellering som underlag för kustförvaltning

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

RAPPORT 2015/5 PROJEKT BJÖRNS SKÄRGÅRD. Planer för ett kommunalt naturreservat Inventering av fiskyngel 2015

Bedömning av naturvärden i vattenmiljön vid Marö

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Naturvärdesbedömning för interkommunal översiktsplanering och grön infrastruktur för havet i Blekinge

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Marin botteninventering av 6 lokaler för Vaxholm Stad

PM 2003 RVIII (Dnr /2003)

noterats på en lokal (år 2008). Detta kan indikera att den håller på att etablera sig i undersökningsområdet.

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Mätkampanj 2009 Gävlebukten Länsstyrelsen Gävleborg

Kartläggning av marina habitat i reservat Stora Amundö och Billdals skärgård

Marin grön infrastruktur

Transektinventering i påverkanområde. Gävle fjärdar. Peter Hansson Kustfilm Nord AB

Miljö- och vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer NE Slite, Gotlands län. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:5

Kartunderlag för marin grön infrastruktur

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Miljö- och Vattenenheten. Undersökning av undervattensmiljöer mellan Kappelshamnsviken och Fårösund. Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2018:5

Naturvärdesbedömning

Biosfär Sjögräsängar och tångskogar på grunda bottenområden i Hanöbukten. Lena Svensson marinbiolog Vattenriket

Remiss av förslag på ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö MOSAIC

BEDÖMNING AV AK VATISKA NATURVÄRDEN VID SKEPPSHOLMSVIKEN

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Naturvärdesinventering vid Pampus, Händelö Undersökningar inför planerad utbyggnad av Norrköpings hamn

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Kompletterande undervattensinventering av marina bentiska miljöer i Gävleborgs län

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Inventering av vegetation på grunda bottnar i inre Bråviken

Skydda och vårda våra viktiga vikar

Makrovegetation. En undersökning av makrovegetationen i kustvattnet innanför Landsort

Yngelinventering i Säbyvik Sammanfattande resultat och jämförelser

Vegetationsrika sjöar

Nacka kommuns marina kustområde:

BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND

Kartering av marina arter och naturvärden

Pålsundsstrand. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011

Mynningsområden vid havskust

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

2007:15. Marin inventering av makrovegetation öster om Listershuvuds naturreservat, runt Hanö och Malkvarn, hösten 2006

RAPPORT 2009/9 UNDERVATTENSVEGETATION OCH FISKYNGEL i Alskärsfjärden och vattenområdet utanför Grönö fiskehamn, östra Lövstabukten

Beskrivning och vägledning för biotopen Ålgräsängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Metodbeskrivning för framtagande av GIS-karta för en nationellt övergripande bild av marin grön infrastruktur

Bakgrund och syfte. Fig. 1. Området för fältinventering med inventeringspunkter, F1- F6=bottenfauna, V1-V14=vegetation.

RAPPORT. ISSN Nr 2009:4. Översikts- och transektinventeringar i Södermanlands skärgård 2007 och 2008

Utvärdering av visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter: variation, precision och kostnader

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Marin inventering av makrovegetation vid Almö, Kvalmsö och Listerby skärgårds naturreservat i Blekinge, hösten 2005

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2012

Ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö, MOSAIC - Yttrande Ärende 12 KS 2017/268

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Marin dykinventering 2009

Bevarandeplan för Natura område

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Bevarandeplan Natura 2000

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

Skutvikshagen. Kartering och bedömning av marina naturvärden 2011

Inventering av vegetationsklädda bottnar i Björköområdet

Analys av befintlig inventeringsdata rörande makrovegetation i Västerbottens havsmiljö samt förslag till kompletterande provtagning

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Maringeografisk biologikalender version 1

Vegetationen i Ivösjön

Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust

Kartering av habitat med undervattensvideo

Botteninventering av vattenområdet öster om Port Arthur i Norrtälje hamn

Täby kommun, och fastighetsägaren Niam har beställt ett underlag rörande naturvärden i vattenmiljö inför en kommande exploatering av området kring

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen

Marin inventering vid Svärdsön i Nacka kommun 2011

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

NATURVÅRDSPROGRAM. Karta 1. Skyddade naturområden. för Melleruds kommun, antaget KF Naturminnen. Statliga naturreservat

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

SKARPS. i Edsviken, Stockholms län En rapport av: Anna. Miljöteknik. Undervattensdetonation.

Recipientkontroll av vegetationsklädda havsbottnar i södra Hälsinglands kustvatten år 2014

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Myllrande våtmarker och torvbruket

AquaBiota Notes 2010:1. GIS-analys av lek- och uppväxtområden för sik utmed Västernorrlands kust

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Erfarenheter av några metoder för inventering av ålgräs

Transkript:

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Inledning... 1 Biologisk data... 2 Skyddade områden... 3 Bedömning av naturvärden... 4 Resultat... 8 Naturvärden makrofyter... 8 Naturvärden fisk... 9 Rumslig osäkerhet... 10 Naturvärden inom befintligt skydd... 12 Grunda miljöer... 12 Djupa miljöer... 14 Naturvärden utanför befintligt skydd... 15 Förslag på fortsatta inventeringar... 19 Vågexponering... 20 Utsökning av områden... 21 Biotopskyddsområden... 24 Diskussion... 24 Framtida projekt... 25 Referenser... 26 Bilaga 1... 27 Bilaga 2... 36 Bilaga 3... 45

Undersökning Metod Inventeringsår Antal inventeringsenheter Kartering av undervattensvegetation i tre Dropvideo 2013 60 naturtyper Video 2014 Släpvideo 2014 180 Biogeografisk uppföljning Dropvideo 2016 112 Grunda havsvikar längs Sveriges kust mfl. Snorkling 2005-2009 407 Marin inventering Ottenby, Grankullavik, Virån Dyk 2009 224 Fiskyngelinventeringar Snorkling 2000-2015 480 Vegetationsövervakning Kalmar län Dyk 2015 354 Ålgräs 2006 Dropvideo 2006 379

Natura 2000, Art- och habitatdirektivet, Fågeldirektivet (Naturvårdsverket) Naturreservat (Naturvårdsverket) Djur- och växtskyddsområden (Naturvårdsverket) Nationalparker (Naturvårdsverket) RAMSAR Sites (Naturvårdsverket) HELCOM MPA (HELCOM) Typ av skydd Yta (ha) Nationalparker 124 Helcom MPA 1573 Djur- och växtskyddsområden 5906 RAMSAR Sites 6237 Naturreservat 22969 Natura 2000 33853

Del 1 - bedömning per havsområde Del 1a - kriterier för bedömning av ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Poäng Livshistoriskt viktigt Hotstatus Biologisk mångfald Ekologisk funktion 10 4 2 (1) 0 EK kan troligen begränsa en eller flera arter och är - eller har mycket hög Hotad eller minskande rumslig samstämmighet med - ett kritiskt stadie av mobila arter* EK kan troligen begränsa en eller flera arter och har relativt hög rumslig samstämmighet med ett kritiskt stadie av mobila arter* Nära hotad eller Alt. EK kan möjligen motsvarande begränsa en eller flera arter och är - eller har mycket hög rumslig samstämmighet med - ett kritiskt stadie av mobila arter* EK kan möjligen begränsa en eller flera arter och har Har tidigare bedömts relativt hög rumslig som hotad eller samstämmighet med ett minskande alt. kritiskt stadie av mobila diskussioner pågår arter* Går ej att utdela EK utgör inte - eller har inte påvisats ha någon speciell betydelse för - ett kritiskt stadie av mobila EK är inte bedömd som arter* alt. har låg rumslig hotad eller minskande samstämmighet med ett kritiskt stadie av mobila arter* EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har EK bidrar till hög biologisk potential att vara av mycket stor mångfald, relativt inom det betydelse ur ett ekologiskt bedömda havsområdet helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har potential att vara av stor betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion EK bidrar med relativt hög Alt. EK utför en viktig funktion (utöver biologisk mångfald, relativt tidigare kriterier) som är av mycket inom det bedömda stor betydelse ur ett ekologiskt havsområdet helhetsperspektiv och där få andra kan fylla dess funktion, men är så pass vanlig att varje enskild förekomst av EK kan värderas ner något EK utför en viktig funktion (utöver tidigare kriterier) som är eller har potential att vara av viss betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv EK bidrar med viss biologisk Alt. EK utför en viktig funktion (utöver mångfald, relativt inom det tidigare kriterier) som är av stor bedömda havsområdet betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv, men är så pass vanlig att varje enskild förekomst av EK kan värderas ner något EK bidrar inte nämnvärt till biologisk mångfald, relativt inom det bedömda havsområdet och är inte habitatbildande Invasiva främmande arter som hotar biologisk mångfald EK har (utöver tidigare kriterier) liten betydelse ur ett ekologiskt helhetsperspektiv Invasiva främmande arter som hotar ekologiska funktioner eller slår ut andra arter Kommentar * Med "mobila arter" menas huvudsakligen fågel, marina däggdjur och fisk, dvs. arter som i större utsträckning rör sig mellan områden. Vid bedömning av hotstatus, biologisk mångfald och ekologisk funktion i de fall EK är definierad som livshistoriskt viktig för en eller flera arter (t.ex. om EK är ett lekområde eller häckningsområde) kan det ibland vara relevant att bedöma hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologisk funktion baserat på den arten (eller de arterna) som EK är viktig för istället för EK själv. För att göra det krävs en stark koppling mellan förekomsten av EK och förekomsten av arten som bedöms i dess ställe. M.a.o. bör EK vara något som skulle kunna begränsa arten. Exempel: Om vi bedömer att EK "lekområden för torsk" skulle kunna verka begränsande för torsk kan bedömningen av torskens hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologiska funktion vara det som ger poäng till EK "lekområden för torsk". Om vi istället ska bedöma EK "uppväxtområden för torsk" och bedömer att den EK troligen inte verkar begränsande för torsk, är kopplingen dem emellan inte lika stark. Det gör att EK "uppväxtområden för torsk" inte rakt av borde bli bedömd efter torskens hotstatus, bidrag till biologisk mångfald och ekologiska funktion som man skulle kunna göra för "lekområden för torsk". Poängen bör viktas ner.

Försörjande Poäng ekosystemtjänster 10 4 2 1 0 Del 1 - bedömning per havsområde Del 1b - kriterier för bedömning av slutliga ekosystemtjänster Biotiska ekosystemkomponenter som har potential att bidra med råvaror som anses som måttligt värdefulla eller används måttligt Reglerande ekosystemtjänster 10 poäng går ej att dela ut för dessa kriterier Biotiska ekosystemkomponenter som Biotiska ekosystemkomponenter som väsentligt reglerar egenskaper i bidrar med råvaror som värderas högt ekosystemen som människan sätter eller används av många stort värde på och där få andra kan fylla dess funktion 2 poäng går ej att dela ut för dessa kriterier Biotiska ekosystemkomponenter som reglerar egenskaper i ekosystemen som människor sätter visst värde på Biotiska ekosystemkomponenter som Biotiska ekosystemkomponenter som har låg potential att reglera har låg potential att bidra med råvaror egenskaper i ekosystemen som människor sätter värde på Kommentar Kulturella ekosystemtjänster Biotiska ekosystemkomponenter som har en kulturell betydelse som värderas högt eller används av många Biotiska ekosystemkomponenter som har potential att bidra med en kulturell betydelse som anses som måttligt värdefulla eller används måttligt Biotiska ekosystemkomponenter vars kulturell roll människor sätter lågt värde på I de fall som EK är definierad som livshistoriskt viktigt för en eller flera arter (t.ex. om EK är ett lekområde eller häckningsområde) kan det ibland vara relevant att bedöma de slutliga ekosystemtjänsterna baserat på den arten (eller de arterna) som EK är viktig för istället för EK själv. För att göra det krävs en stark koppling mellan förekomsten av EK och förekomsten av arten som bedöms i dess ställe. M.a.o. bör EK vara något som skulle kunna begränsa arten. Exempel: Om vi bedömer att EK "lekområden för torsk" skulle kunna verka begränsande för torsk kan bedömningen av vilka slutliga ekosystemtjäsnter som torsk ger vara det som ger poäng till EK "lekområden för torsk". Om vi istället ska bedöma EK "uppväxtområden för torsk" och bedömer att den EK troligen inte verkar begränsande för torsk, är kopplingen dem imellan inte lika stark. Det gör att EK "uppväxtområden för torsk" inte rakt av borde bli bedömd efter torskens slutliga ekosystemtjänster så som man skulle kunna göra för "lekområden för torsk". Poängen bör viktas ner.

Ekosystemkomponent Av speciell betydelse för livshistoriskt viktiga stadier Hotade eller minskande arter eller biotoper Biologisk diversitet Ekologisk funktion Steg 1a. Ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Steg 1b. Slutliga ekosystemtjänster Total poäng Battersia arctica 25-50% TG Fucus vesiculosus 50% TG Furcellaria lumbricalis 25-50% TG Polysiphonia fucoides 50% TG 0 0 2 2 4 0 0 0 0 4 2 0 10 10 20 0 0 1 1 21 2 0 2 4 8 0 0 0 0 8 0 0 4 2 6 0 0 0 0 6 Chara 25-50% TG 4 4 4 4 16 0 0 1 1 17 Chara 50% TG 4 4 4 10 20 0 0 1 1 21 Chara horrida 50% TG 4 4 10 10 20 0 0 1 1 21 Chara tomentosa 10-25% TG Ceratophyllum demersum 50% TG 2 4 2 2 10 0 0 1 1 11 4 0 10 10 20 0 0 1 1 21 Elodea EF-10% TG 0 0 1 1 2 0 0 0 0 2 Myriophyllum 50% TG 4 0 10 10 20 0 0 1 1 21 Potamogeton perfoliatus 25-50% TG Stuckenia pectinata 50% TG Zostera marina 25-50% TG Zostera marina 50% TG 4 0 4 4 12 0 0 1 1 13 4 0 10 10 20 0 0 1 1 21 4 0 4 4 12 0 0 1 1 13 4 0 10 10 20 0 0 1 1 21 Najas marina 50% TG 4 4 10 10 20 0 0 1 1 21 Mytilus edulis >25% TG 2 0 4 4 10 0 4 1 5 15

Ekosystemkomponent Av speciell betydelse för livshistoriskt viktiga stadier Hotade eller minskande arter eller biotoper Biologisk diversitet Ekologisk funktion Steg 1a. Ekologiskt/biologiskt värde och intermediära ekosystemtjänster Försörjande ekosystemtjänster Reglerande ekosystemtjänster Kulturella ekosystemtjänster Steg 1b. Slutliga ekosystemtjänster Total poäng Lekområde för Braxen 4 0 1 1 6 0 0 0 0 7 Lekområde för Löja 4 0 1 1 6 0 0 1 1 7 Lekområde för Gädda 10 2 2 10 20 4 1 4 7 27 Lekområde för Abborre 10 2 1 4 17 4 1 4 7 24 Lekområde för Mört 0 0 1 1 2 0 0 1 1 3 Abborryngel, Perca fluviatilis, foto: Henrik Schreiber, AquaBiota

Ekosystemkomponent Naturvärde Antal förekomster Totalt antal (andel) inom skydd Kransalger >50% täckning 21 113 16 (14%) Raggsträfse 6-21 84 16 (19%) Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) 19 405 115 (28%) Ålgräs >25% täckning 13-19 40 10 (25%) Blåstång >25% täckning 11-17 77 36 (47%) Lekområden för abborre 14 102 32 (31%) Lekområden för gädda 27 100 20 (20%) I Ålgräs, Zostera marina, foto: Nicklas Wijkmark, AquaBiota Raggsträfse, Chara horrida, foto: Susanna Fredriksson, Linnéuniversitetet

Blåstång, Fucus vesiculosus, foto: Nicklas Wijkmark, AquaBiota Ekosystemkomponent Naturvärde Antal förekomster Totalt antal (andel) inom skydd Blåmussla >10% täckning 8-14 68 31 (46%) Kräkel >10% täckning 8-16 20 7 (35%)

Kräkel, Furcellaria lumbricalis under blåstång, foto: Karl Florén, AquaBiota Blåmussla, Mytilus edulis samt svart smörbult, foto: Karl Florén, AquaBiota

Borststräfse, Chara aspera, foto: Karl Florén, AquaBiota

Gädda, Esox lucius, foto: Henrik Schreiber, AquaBiota

Vågexponering Ekosystemkomponent Min Max Klass Kranslager >50% täckning 466 3225 Ultraskyddat - extremt skyddat Raggsträfse 387 4991 Ultraskyddat - mycket skyddat Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) 331 19456 Ultraskyddat - skyddat Ålgräs >25% täckning 29372 770054 Skyddat - exponerat Blåstång >25% täckning 2141 72735 Extremt skyddat - skyddat Kräkel >10% täckning 124311 759494 Måttligt exponerat - exponerat Blåmussla >10% täckning 5745 285281 Mycket skyddat - måttligt exponerat Lekområden för gädda 267 3858 Ultraskyddat - extremt skyddat Lekområden för abborre 267 3960 Ultraskyddat - extremt skyddat Ekosystemkomponent Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs) Ålgräs >25% täckning Blåstång >25% täckning Kräkel >10% täckning Blåmussla >10% täckning Djupgräns 4 m 5 m 5 m 15 m 20 m

Biotop Analyserad ekosystemkomponent som normalt förekommer i biotopen Mynningsområden vid havskust Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Lekområden för gädda och abborre Helt eller delvis avsnörda havsvikar Grunda havsvikar Ålgräsängar Biogena rev Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Raggsträfse Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Höga kärlväxter >50% täckning (ej ålgräs), Raggsträfse Ålgräs >25% täckning Kräkel >10% täckning, Blåmussla >10% täckning Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad Lekområden för gädda och abborre, Kransalger >50% täckning, Raggsträfse

Projektets syfte var att identifiera områden med höga naturvärden för framtida marina biotopskydd. Icke inventerade områden med potentiellt höga naturvärden har också identifierats vilka föreslås för framtida marina inventeringar. Till grund för förslagen ligger inventeringar av främst makrovegetation och fiskyngel tillsammans med beräknad vågexponering för hela Kalmar län.