2017-06-01 Dnr 2017:847 Rapport från utredningstjänsten RESTAURANGMOMSEN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att återställa momsen på restaurangoch cateringtjänster till 25 procent, 2018-2021? En höjning av momsen på restaurang- och cateringtjänster från och med 2018 innebär att de offentliga finanserna stärks med cirka 6,2 miljarder kronor 2018. År 2019 till 2021 stärks de offentliga finanserna med mellan 5,3 och 6,0 miljarder kronor per år. Höjning av restaurang- och cateringmomsen Momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes den 1 januari 2012 till 12 procent från tidigare 25 procent. Sedan dess betalas på dessa tjänster samma momssats som på hämtmat. Momssatsen på hämtmat har varit 12 procent sedan 1996, då momsen på livsmedel sänktes. I regeringens redovisning av skatteutgifter 2017, vari effekten på skatteintäkterna av särregler i skattelagstiftningen redogörs för, uppskattas de uteblivna skatteintäkterna av nedsättningen av restaurang- och cateringmomsen till cirka 11,2 miljarder kronor 2018 och till 11,9 miljarder kronor 2019. I posten ingår dock också nedsättningen av momsen på hämtmat. Enligt en rapport från skatteverket 1 redovisades inom restaurang- och cateringbranschen 2011, det sista året innan momsen sänktes, cirka en tredjedel av den totala försäljningen och 45 procent av försäljningen av mat som försäljning av hämtmat. Det innebär att cirka 55 procent av försäljningen av mat redovisades som mat som åts på restaurangen, och därmed var mål för momssänkningen. Denna andel var ungefär densamma under perioden 2008 till 2011, vilken skatteverket också redovisar statistik för i rapporten. 1 Effekter på skatteundandragande av sänkt restaurangmoms (2014). Johan Alm Utredningstjänsten Tel. 08-786 40 00 E-post johan.alm@riksdagen.se SVERIGES RIKSDAG 100 12 Stockholm o Tfn 08-786 40 00 o www.riksdagen.se 1 (5)
I tabell 1 redovisas de offentligfinansiella effekterna av att höja momsen på restaurang- och cateringtjänster till 25 procent från och med 1 januari 2016. Beräkningarna görs med antagandet att andelen försäljning av mat som inte är hämtmat uppgår till 55 procent av den totala försäljningen av mat, eftersom det var fallet vid den senaste redovisningen då olika momssatser gällde för mat som åts på respektive hämtades från restaurangen. Tabell 1: Offentligfinansiella effekter av att höja momsen på restaurang- och cateringtjänster till 25 procent den 1 januari 2018, mdkr 2018 2019 2020 2021 Staten 6,2 5,9 5,9 5,8 varav moms 6,2 6,5 6,5 6,5 varav KPI-effekt 0,0-0,7-0,7-0,7 Kommunerna 0,0 0,1 0,0-0,2 Ålderspensionssystemet 0,0-0,7-0,3 0,3 Totalt 6,2 5,3 5,5 6,0 Källa: Utredningstjänstens beräkningar För 2018 uppgår den uppskattade skatteutgiften till 11,2 miljarder kronor och för 2019 till 11,9 miljarder. Dessa summor utgör enligt regeringen effekten på de offentliga finanserna av att restaurang- och cateringmomsen är 13 procentenheter lägre än den ordinarie momssatsen. Vid antagande om att den summan utgör 13 procent av värdet av all försäljning av mat som äts på respektive hämtas från restaurangen 2 så fås bruttoeffekten av att återställa restaurangmomsen genom att multiplicera den summan med 55 procent, alltså andelen av all mat som äts på restaurangen. I beräkningarna för 2018 utgås från skatteutgiften för 2018. I beräkningarna för 2019 och framåt utgås från skatteutgiften 2019. Förändringar som påverkar konsumentpriserna har också indirekta effekter för de offentliga finanserna. Förändringar av momssatser hör till dessa. För kommun, stat och ålderspensionssystem uppkommer bland annat effekter på skatter, lönekostnader och utbetalningar inom socialförsäkringssystemet då dessa har koppling till KPI. Vissa delar inom skatte- och transfereringssystemet är direkt kopplade till KPI, till exempel skiktgränsen för statlig inkomstskatt, medan andra delar har koppling genom till exempel prisbasbeloppet, vilket är fallet med grundavdraget. I tabell 1 redovisas också dessa KPI-effekter. Effekterna får dock inte genomslag 2 Enligt skatteverket är det mindre troligt att alkohol, som ska redovisas som momspliktig försäljning till 25 procent, redovisas som momspliktig försäljning till 12 procent med tanke på påföljderna vid ett eventuellt påkommande. Därför kan detta antagande sägas vara rimligt. 2 (5)
förrän 2019, detta på grund av att förändringar i de komponenter som på något sätt är kopplade till KPI utgår från förändringen av KPI i juni två år före jämfört med i juni ett år före aktuellt år. Eftersom den första juni-månaden som påverkas av förändringen, infaller 2018 slår KPI-effekten igenom först 2019. Förändringen kan ge upphov till sysselsättningseffekter och effekter på skatteundandragande samt på priser och efterfrågan. Eventuella sysselsättningseffekter beaktas inte i denna rapport, ej heller effekter på priser och efterfrågan, men studier av dessa redogörs för i nästa avsnitt. Indirekt beaktas effekter på skatteundandragande i beräkningarna, vilket förklaras i nästa avsnitt. Skatteundandragande, sysselsättning, priser och efterfrågan Att särskilja försäljningen av hämtmat från den försäljning av mat som äts på restaurangen går inte enkelt att göra. Enligt skatteverket redovisades cirka två tredjedelar av försäljningen inom restaurang- och cateringbranschen före momssänkningen som försäljning belagd med 25 procent moms. Cirka en tredjedel redovisades som försäljning belagd med 12 procent moms. Det innebär att en tredjedel redovisades som hämtmat då det var den enda försäljningen belagd med 12 procent moms före förändringen. Skatteverket skrev att de tror att en tredjedel kan vara en överskattning av andelen hämtmat och hänvisade till enkätundersökningar som pekar på att den faktiska andelen verkar ha legat runt 26 procent och att ett visst skatteundandragande kan ha förekommit. Skatteverket reserverade sig dock för att skattningen utifrån enkätundersökningarna kan vara mycket skakig då frågorna ställdes till de svarande över telefon i ett läge där de på förhand inte hade fått vetskap om frågorna och därför inte hade kunnat förbereda sig. Reservationen till trots skrev skatteverket att skatteundandragande sannolikt förekom då momssatserna på hämtmat och mat som äts på restaurang var olika. De uppskattade skatteundandragandet till ungefär 0,7 miljarder kronor per år. Beräkningarna i denna rapport bygger på de faktiska redovisningarna före momssänkningen snarare än de uppskattade andelarna av olika typer av matförsäljning, då det inte finns anledning att tro att en återgång till skilda momssatser i dag skulle ge ett annat resultat än vad som var fallet senast de skiljde sig åt. Därmed beaktar beräkningarna i denna rapport indirekt effekten på de offentliga finanserna av det förmodade skatteundandragandet. Konjunkturinstitutet har studerat effekterna av sänkt restaurangmoms i två rapporter, en rapport 2013, och en i december 2015. De studerade dels effekterna för branschen och dels effekterna för ekonomin som helhet. Deras sammantagna slutsats var att reformen har haft effekt i form av sänkta priser, ökad efterfrågan och ökade antal arbetade timmar. Institutet påpekar dock i den första rapporten att de skattade modellerna som ligger bakom slutsatserna inte har tillräckligt precision 3 (5)
för att fastställa det kausala sambandet mellan reformen och utfallet i de tre variablerna. Men eftersom skattningarna ligger i linje med nationalekonomisk teori anser de att resultatet går att tolka som kausalt. I den andra rapporten poängterar de återigen att det är svårt att göra denna typ av studier, då det är svårt att isolera effekten av sänkt restaurangmoms från allt annat som hände i ekonomin samtidigt. Konjunkturinstitutet bedömde i den första rapporten att priserna i restaurangbranschen minskade med 4 procent till följd av den sänkta momsen. Enligt ekonomisk teori bör det leda till ökad efterfrågan på restaurangtjänster. Enligt institutet verkar det också vara vad som har inträffat, de uppskattar den ökade efterfrågan till cirka 3 procent. Nästa steg i teorin är att ökad efterfrågan leder till ökade antal arbetade timmar, speciellt i en så arbetskraftsintensiv bransch som restaurangbranschen. Här görs bedömningen att reformen har medfört att den totala lönesumman inom branschen ökat med 4 procent. Institutet lyfter dock fram att det inte går att veta om detta är en följd av att fler har fått arbete eller om de redan sysselsatta arbetat ett större antal timmar. Under antagandet att hela löneökningssumman är en funktion av att personer har nyanställts motsvarar det cirka 4 000 anställda med, för sektorn, genomsnittlig lön. Resultatet i den andra rapporten från institutet ligger i linje med det i den första rapporten, här talas dock om att sysselsättningsökningen kan ha uppgått till 6 000 fler sysselsatta (inom branschen år 2013). De sysselsättningseffekter som skattas i de båda rapporterna avser effekter inom branschen. En sysselsättningsökning i en bransch, till följd av en efterfrågeökning, sker ofta i samband med att efterfrågan och sysselsättningen minskar i andra branscher. En effekt på sysselsättningen i hela ekonomin kräver att arbetsutbudet ökar eller att jämviktsarbetslösheten minskar. Institutet bedömer att reformens effekt på hela ekonomin har varit marginell, och i storleksordningen 1 000 till 3 000 sysselsatta. I denna rapport tas ingen hänsyn till effekten på de offentliga finanserna av eventuella förändringar i sysselsättning, efterfrågan eller den delen av priset som inte är direkt kopplad till momsförändringen. 4 (5)
Källförteckning Konjunkturinstitutet (2013) Effekter av sänkt restaurangmoms, Specialstudier; Nr. 36, december 2013. Konjunkturinstitutet (2015) Kort- och långsiktiga effekter av sänkt restaurangmoms Specialstudier; Nr 46, december 2015. Regeringen (2017) Redovisning av skatteutgifter 2017, Regeringens skrivelse 2016/17:98 Skatteverket (2014) Effekter på skatteundandragande av sänkt restaurangmoms 5 (5)