Projektrapport provning av spikpistoler

Relevanta dokument
Marknadskontroll av handhållna vibrerande maskiner kontroll av bruksanvisningar

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Varför har vi regler för maskiner?

Marknadskontroll av filtrerande halvmasker

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Säkra maskiner. om regler för maskiner

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

EUs lagstiftning om personlig skyddsutrustning (PPE) Förordning (EU) 2016/425 (PPE Förordningen)

RAPPORT Datum Vår beteckning Sid / (7)

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2015/

Marknadskontroll av fallskyddsblock och falldämparlinor

Förbud med omedelbar verkan enligt 7 kap 7 arbetsmiljölagen och föreläggande enligt 7 kap 11 arbetsmiljölagen - motorkedjesåg McCulloch CS 330

Nya direktiv Nya föreskrifter

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

Förbud med omedelbar verkan enligt 7 kap 7 arbetsmiljölagen

Maskiner AFS 2016:10. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

( 2006/42/EG) (2006/42/EG)

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Hur förbereder jag mig på myndigheternas och kommunernas kontroller? Per-Olov Sjöö Frida Ramström

Marknadskontroll solglasögon 2010

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium

Produktsäkerhet och CE-märkning

Marknadskontroll av solglasögon

Vad är det som avgör?

Handhållna maskiner. Förstudie Eva Bernmnark, Stefan Nygård, Fazal Mohammed (RT)

Vilket ansvar har konsulten och elinstallatören för produkten vid en olycka?

CE-märkning och produktsäkerhet

Vetter/Paratech SÄKERHETSFÖRESKRIFTER OCH NORMER

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport systemskorstenar av metall

Ny PED Vari består ändringarna? Inspecta Academy

Datum Vår beteckning Sid / (7) Enheten för produktsäkerhet Jens Åhman,

Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

Marknadskontroll av varselplagg

LYFTKUDDAR PARATECH. I denna presentation går vi igenom :

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Boverket. Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport takpannor av betong

Är flytvästarna testade?

Nya PED. Direktiv 2014/68/EU. Ny AFS kommer från Arbetsmiljöverket

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för duschväggar

Marknadskontroll - märkningskontroll av personlig skyddsutrustning

Certifiering (EG-typkontroll) av personlig skyddsutrustning i kategori II och III, för CE-märkning

CE-märkning och marknadskontroll

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport fasta vägmärken

Projektrapport om marknadskontroll av ROPS och FOPS på små hjullastare

Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen

Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar

Svensk författningssamling

SÄKERHETSBESTÄMMELSER OCH HANDHAVANDE FÖR RCN-60-VERKTYG

Kommunikationsverket 1C/2003 M. Föreskrift OM SÄKERSTÄLLANDET AV RADIOANLÄGGNINGARS ÖVERENSSTÄMMELSE MED VÄSENTLIGA KRAV OCH OM MÄRKNINGEN AV DEM

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för förtillverkade betongelement

Marknadskontrollprogram Arbetsmiljöverket

Tillsyn av skogsbranschen

Vilken information ska EG-försäkran om överensstämmelse innehålla samt hur den ska vara utformad? Per-Olov Sjöö

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

SÄKERHETSBESTÄMMELSER OCH HANDHAVANDE FÖR RLF50

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm

Att välja personlig skyddsutrustning

SMPs HISTORIA.

DIN PRODUKT, DITT ANSVAR Ett företags erfarenheter

Produktansvar Allmänt

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Xxxxx Enkla tryckkärl

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen kaminer

Så skapar du en prestandadeklaration och CE-märkning för: FÖNSTER

Vilka olika skyldigheter har jag som tillverkare, importör respektive distributör? Sara Elfving

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Beslut om förbud enligt 12 radioutrustningslagen

Truckolycka vid godsterminal, Göteborg, 2011

Eventuella synpunkter ska ha kommit till Arbetsmiljöverket senast den 25 augusti 2016.

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Fönster

Marknadskontrollen av skyddsskor och skyddshandskar visar pa ma nga brister

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Uppföljning av Konsumentverkets marknadskontrollplan för 2016

SÄKERHETSBESTÄMMELSER OCH HANDHAVANDE FÖR SFN50EX-VERKTYG

Förslag till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om bultpistoler (AFS 1984:2) och spikpistoler (AFS 1984:3)

Marknadskontroll av brandvarnare

Förbud att sälja radioutrustning m.m. enligt lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning

Xxxxx Besiktning av lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar

Fortfarande noll koll. Uppföljning 2015

Polisanmälan av allvarligt brott, som utsätter medborgare för livsfara.

Ansökan om granskning av kvalitetssystem enligt LVFS 2003:11 (för CE märkning av medicintekniska produkter)

Marknadskontroll genom provning av bensindrivna motorsågar

Uppföljning av marknadskontrollplan 2016

Förslag till föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (4 bilagor)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

H16D & H17D Bruksanvisning

instruktion Art.Nr H, 72166H, 72247H, 72105H och 72172H 72447H. Reviderad

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

26 september AKTBIL. 2. Per G. Andersson Spektrummarknadsavdelningen Box ÖRNSKÖLDSVIK

Elsäkerhetsverkets författningssamling

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Yttrande över ändringar i Styrelsens för ackreditering och teknisk kontrolls (Swedac) föreskrifter om mätare, mått, vågar, m.m.

SÄKERHETSBESTÄMMELSER OCH HANDHAVANDE FÖR KZ312/322-VERKTYGEN

Har du koll på produktlagstiftningen?

Transkript:

2015-12-22 2014/119806 1 (9) Enheten för teknik Eva Bernmark, 010-730 93 66 arbetsmiljoverket@av.se Projektrapport provning av spikpistoler 1. Saanfattning Arbetsmiljöverket har genomfört marknadskontroll på sex spikpistoler. Syftet med kontrollen var att granska om maskinerna lever upp till vissa av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i maskindirektivet (AFS, 2008:3 Maskiner) som preciserats i en harmoniserad C-standard. Spikpistoler hade flera formella, tekniska och ergonomiska brister. Alla formella brister har frivilligt rättats av tillverkarna. Exempel på tekniska brister var för låg avfyrningskraft för säkerhetsbygeln för en modell samt att fjädern till säkerhetsbygeln gick lätt att lossa på två modeller. Alla spikpistolerna hade ett för stort handtag enligt rekoendationer i den harmoniserade standarden för spikpistoler. Enligt ergonomiska principer ska handtaget utformas så att män och kvinnor kan arbeta med spikpistolen på ett ergonomiskt riktigt sätt. Ett för stort handtag kan försvåra handhavandet av maskinen vilket innebär en ökad muskulär belastning vilket på sikt kan leda till olyckor och belastningsskador. Ingen av tillverkarna har meddelat att de tänker följa dessa rekoendationer om handtagets storlek som beskrivs i standarden för spikpistoler. 2. Bakgrund Under många år har Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik visat att många olyckor orsakas av handhållna maskiner. Många handhållna maskiner används även av konsumenter. Hand- och fingerskador är vanligt. Användandet av Spikpistoler blir allt vanligare. Maskinerna har blivit effektivare och billigare, vilket har medfört att även privatpersoner använder spikpistoler. Spikpistoler omfattas av reglerna i Maskindirektivet som är införlivade i svensk lagstiftning genom våra föreskrifter om maskiner, AFS 2008:3. Spikpistoler omfattas inte av bilaga 4 i direktivet. Sedan år 2000 finns en harmoniserad C-standard som publicerats i EUT och som preciserar Maskindirektivets krav för spikpistoler, SS-EN 792-13 Handhållna ickeelektriskt drivna maskiner - Säkerhetskrav - Del 13: Spikningsverktyg. Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnuer: 202100-2148

2015-12-22 2014/119806 2 (9) Standarden har sedan blivit uppdaterad efter revideringen av Maskindirektivet (AFS 2008:3) genom SS-EN 792-13+A1:2008, med saa titel som den förra. Spikpistolen är en maskin med många risker. Maskinerna är stora och tunga vilket medför dålig ergonomi som på sikt kan medföra belastningsskador. Mellan 2011 och 2014 anmäldes 318 arbetsolyckor med sjukfrånvaro orsakade av spikpistoler (ISA 2011-2014). Merparten av olyckorna skedde inom bygg- och snickeribranschen. De vanligaste skadorna var hand- och fingerskador. Statistik från akutsjukhusen visar att även att allt fler privatpersoner skadas vid användande av spikpistoler (IDB Sverige 2009-2012). En femtedel av de som uppsökte akutsjukhus på grund av skada med spikpistoler var privatpersoner. Genom att bedriva marknadskontroll mot utvalda spikpistoler kan Arbetsmiljöverket kontrollera att tillverkarna uppfyller grundläggande hälsooch säkerhetskrav. 3. Syfte, mål och avgränsningar Syftet med marknadskontrollen var att undersöka hur väl spikpistoler från de stora byggvaruhusen lever upp till vissa av de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i maskindirektivet (AFS 2008:3, Maskiner). 4. Metod 4.1 Urval Sex spikpistoler från fem olika tillverkare ingick i marknadskontrollen. Alla spikpistoler var tryckluftsdrivna. Fyra av maskinerna hade funktionen stötspikning. Stötspikning innebär att om avtryckaren hålls in skjuts en spik varje gång säkerhetsbygeln aktiveras (stöter emot underlaget). Fyra av de fem pistolerna var lågprismodeller och en var en kvalitetsmodell. Tabell 1. Spikpistoler som ingick i marknadskontrollen. Märke Biltema Meec Meec Essve FXA Cotech Modell 15-520 071-018 071-015 FN 34/90 34 40-7982 Tillverkare Biltema AB Jula AB Jula AB Essve AB K-Rauta Clas Ohlson AB Stötspikning möjlig Nej Ja Ja Ja Ja Ja Konsumentprodukt Ja Ja Ja Ja Ja Ja Antal provade maskiner 1 3 3 3 3 3 Pris 1 399 kr 499 kr 1 399 kr 3 995 kr 999 kr 1 399 kr 4.2 Metod Marknadskontrollen bestod av två delar. Provning och granskning av utvalda delar av dokumentationen.

2015-12-22 2014/119806 3 (9) Det finns en harmoniserad standard för spikpistoler som preciserar kraven för hur en spikpistol ska vara utformad för att leva upp till hälso- och säkerhetskraven i föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3 (maskindirektivet). Standarden heter SS-EN 792-13, Handhållna icke-elektriskt drivna maskiner säkerhetskrav Del 13: Spikningsverktyg och gäller för verktyg som driver in spik, klaer eller liknande fästelement med hjälp av tryckluft eller gaspatroner. 4.3 Provning Tabell 2. Följande punkter i standarden har provats: 5.1.4 Säkerhetsbygelns storlek och utförande beroende på avfyrningsmetod 5.1.5 Nödvändig kraft för avfyrning beroende på avfyrningsmetod 7.1 Granskning av märkningen på maskinen (maskinskylt och varningsmärkning). Teknisk utformning Teknisk utformning Märkning C.1 Handtagets storlek Ergonomisk utformning Provningen utfördes av Svensk maskinprovning (SMP) i Uppsala. För punkt 5.1.5 krävdes en testrigg för att garantera att mätningen av kraften sker på saa sätt vid varje mätning (se figur 1 och 2). De tillåtna minimikrafterna för avfyrning baseras på ett procenttal av maskinens vikt utan fästelement. Figur 1. Testrigg för test av avfyrningskraft.

2015-12-22 2014/119806 4 (9) Figur 2. Testrigg för test av avfyrningskraft. 4.4 Granskning av EG-försäkran Är EG-försäkran på svenska? Framgår det vilken modell som avses? Är maskindirektivet angivet? Finns hänvisning till standard? Är den undertecknad av behörig? Är den daterad? 4.5 Granskning av bruksanvisningen Är bruksanvisningen på svenska? Är bullernivån angiven? Val av personlig skyddsutrustning Beskrivning av riskerna vid stötspikning Finns det en beskrivning av varningsmärkenas betydelse? Är bullernivån deklarerad? 5. Resultat För testresultat se bilaga.

2015-12-22 2014/119806 5 (9) 5. 1 Formella brister Alla maskiner var CE-märkta och alla tillverkare hade gjort en EG-försäkran om överensstäelse. Alla tillverkare hade refererat till den harmoniserade C- standarden för spikpistoler. Två av spikpistolerna hade en bristfällig maskinskylt bland annat saknades tillverkarens namn och adress. Tillverkarna till dessa maskiner har nu uppdaterat skylten. Fyra tillverkare hade brister i EG-försäkran. Bland annat var några inte skrivna på svenska, en hade angett fel direktiv, en försäkran var inte daterad. Dessa brister har nu rättats till av tillverkarna. Alla spikpistoler hade en bruksanvisning på svenska. Flera av tillverkarna hade inte förklarat i bruksanvisningen vad de olika varningssymbolerna på maskinen betyder. En tillverkare hade inte angett deklarerade bullervärden för maskinen. Alla spikpistoler levererades med en medföljande flaska med olja. Flaskans innehåll var inte deklarerat i bruksanvisningen. Tre tillverkare har meddelat att de inte koer att leverera flaskor med oljor tillsaans med maskinen. Två av tillverkarna har visat att oljan inte är farlig. Alla bruksanvisningar är nu uppdaterade. 5.2 Tekniska brister Alla maskiner uppfyllde kravet på säkerhetsbygelns storlek och utförande beroende på avfyrningsmetod. En av modellerna uppfyllde inte kravet på nödvändig kraft för avfyrning. Tillverkaren har uppgett att de har uppdaterat modellen med en kraftigare fjäder. På två modeller kunde fjädern från säkerhetsbygeln lätt lossas eller justeras. Tillverkaren till en av modellerna har meddelat att de förlänger Piggen som styr fjädern till spikpistolen, vilket gör att fjädern inte koer att kunna lossas så lätt. Två av spikpistolerna saknade varningssymboler för stötspikning och säkerhetsbygeln. De har nu försetts med dessa varningssymboler. 5.3 Ergonomiska brister I den harmoniserade standarden för spikpistoler finns en rekoendation om lämplig storlek på handtaget. Handtaget ska vara mellan 105 (för kvinnor) och 120 (för män). Denna rekoendation i standarden är informativ och ej tvingande. Arbetsmiljöverket kan därför inte ställa krav på att tillverkarna ska ändra handtagets storlek. Alla maskiner i denna marknadskontroll hade ett större handtag än det som rekoenderas i standarden. Alla tillverkare ombads att koa in med en riskbedömning på hur de ha tänkt kring utformningen av spikpistolens handtag.

2015-12-22 2014/119806 6 (9) En av tillverkarna pekar på att handtaget även har funktionen av ett luftmagasin för den komprimerade luften som krävs för att driva in spiken. Om man gör handtaget mindre så får man göra den luftbehållare som sitter bakom/under handtaget större. Det gäller att skapa en bra balans i verktyget. Tillverkaren anser att avvikelsen är så pass liten att den inte allvarligt påverkar ergonomin för användaren. Arbetsmiljöverkets bedömning när det gäller handtagets storlek: Enligt ergonomiska principer ska handtaget utformas så att män och kvinnor kan arbeta med spikpistolen på ett ergonomiskt riktigt sätt. Ett för stort handtag kan försvåra handhavandet av maskinen genom att det är svårare eller omöjligt att nå reglagen. Ett dåligt grepp gör att precisionen vid spikning blir sämre och många olyckor orsakas av spikar som skjuts in felaktigt. Ett för stort handtag medför också att det blir svårare att greppa spikpistolen vilket innebär en ökad muskulär belastning vilket på sikt kan leda till belastningsskador. Arbetsmiljöverket anser att tillverkaren bör informera användaren i bruksanvisningen om vem spikpistolen är bäst lämpad för. Kontaktpersoner: Eva Bernmark och Gun Fridfeldt

2015-12-22 2014/119806 7 (9) Märke Biltema Meec Meec Essve FXA Cotech Modell Enheten för teknik 15-520 071-018 071-015 FN 34/90 34 40-7982 EG-försäkran Eva Bernmark, Fel direktiv 010-730 anges. 93 66 Ej på svenska. arbetsmiljoverket@av.se Ej daterad. Bruksanvisning Förklaring till Förklaring till Förklaring till varningssymboler på varningssymboler på varningssymboler på maskinen saknas. maskinen saknas. maskinen saknas. Teknisk brist Ergonomisk brist Fjädern till säkerhetsbygeln kan lätt lossas eller justeras. Tillverkarskylten saknar adress och tillverkningsår. Varningssymbol för säkerhetsbygeln saknas på maskinen. Uppmätt storlek: 125 Fjädern till säkerhetsbygeln kan lätt lossas eller justeras. Uppmätt storlek: 125 Uppmätt storlek: 138 Förklaring till varningssymboler på maskinen saknas. Varningssymbolen för säkerhetsbygeln är för liten. Uppmätt storlek: 122 Ej på svenska. Ej daterad. Förklaring till varningssymboler på maskinen saknas. Bullerdeklaration saknas. Uppmätt storlek: 125 Ej på svenska. Säkerhetsbygelns fjädermotstånd är för lågt. Uppmätt storlek: 125 Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnuer: 202100-2148

2015-12-22 2014/119806 8 (9) Övrigt

2015-12-22 2014/119806 9 (9) Enheten för teknik Eva Bernmark, 010-730 93 66 arbetsmiljoverket@av.se Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnuer: 202100-2148