Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Relevanta dokument
The Arctic boundary layer

Polarforum Polarforum

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

Polarforskning: en bibliometrisk underso kning med sa rskilt avseende pa hur isbrytaren ODEN bidragit till forskningens fronter

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Rapporter / Reports Reports written in English are marked with a

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

Klicka här för att ändra format på bakgrundsrubriken

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Seminarium Kortlivade klimatpåverkande ämnen Arktiska Rådet och SLCF. Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Klimatavdelningen

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Polarforskningsprocessen

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Global Carbon Law Pathway to Paris

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Möjlighet till fortsatta studier

Behöver tvärvetenskap organiseras fram?

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.

Nationella riktlinjer för bättre tillgång till forskningsresultat (open access)

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Version 1 :

MER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding

OMVÄRLDS BEVAKNING PÅGÅENDE INITIATIV & FORSKNING KRING MIKROPLAST & TEXTIL. Göteborg 15 mars 2018

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Polarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers

FP9 Hur går resonemanget i Bryssel? Vad har kommissionen för planer? 27 april Dan Andrée VINNOVAs Brysselkontor

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Observationer Förlängda tidsserier

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Möjlighet till fortsatta studier

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Bibliometrisk samarbetsstudie av Stockholms universitet och andra svenska lärosäten,

Bioenergi Sveriges största energislag!

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

VINNOVA & egovernment. Sundsvall

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Regional Carbon Budgets

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Ulf Sandström

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

Regional innovation, kluster och smart specialisering

Aktuell rapport från miljöchefen. Miljönämnden 18 april

Forest regeneration in Sweden

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Rosetta. Ido Peled. A Digital Preservation System. December Rosetta Product Manager

Omfattning och effekter av svensk klimatforskning

Svenska IHP-kommittén 2014

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Vårdval i primärvården

Water management in Sweden

Norrbottens Innovationsstrategi 1.0 ( )

Wasa och Svea forskningsstationer i Antarktis Wasa and Svea research stations in Antarctica

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors


På väg mot hållbarhet?

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Kortfristiga prognoser för solenergi över västra medelhavet

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hur fungerar växthuseffekten?

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Digitalisering i välfärdens tjänst

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Polarforskningssekretariatet

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Arbetsplatsträff 8 mars 2011

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Transkript:

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

1. Struktur 2. Bibliometriska analyser

Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur / Främjare

Projekt Tema Program Forskningsprojekt Operativ insats

Scientific Advisory Group» Bengt Söderström, Lunds universitet, ordförande» Susan Barr, seniorrådgivare, Riksantikvaren, Norge, och president för International Arctic Science Committee (IASC)» Jane E. Francis, Director, British Antarctic Survey» Konrad Steffen, Director, Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL)» Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet, utsedd av Vetenskapsrådet Vad vill Sverige? In the strong bottom-up driven Swedish research landscape such strategy would be valuable for all actors to better align in planning, use of resources and promotion of polar research to policy makers and stakeholders.

Politiska dokument i Sverige

Svensk polarforskning i bibliometriska analyser

Arktis, Antarktis eller bipolar Augustsson et al. 2015. Bibliometric survey of polar research in Sweden

Forskningsområde Augustsson et al. 2015. Bibliometric survey of polar research in Sweden

1 2 3 4 Relativ specialisering i kluster atmospheric circulation atmospheric circulation pattern climate change general circulation model regional climate model regional climate neural network daily precipitation weather generator circulation pattern hidden markov model markov model stochastic weather generator spatial dependence rainfall occurrence black carbon air mass sea ice polar sunrise atmospheric circulation atmospheric aerosol optical depth ozone depletion arctic ocean longrange transport boundary layer sea salt size distribution cloud condensation nuclei arctic aerosol arctic charr atlantic salmon salvelinus alpinus brown trout stable isotope rainbow trout delta c-13 arctic charr salvelinus alpinus delta n-15 growth rate salvelinus-alpinus l salmo salar salmo trutta trout oncorhynchusmykiss juvenile atlantic salmon climate change arctic tundra boreal forest vascular plant organic matter plant community high arctic soil temperature primary production microbial biomass microbial community organic carbon northern alaska global change soil moisture Sandström. 2016 Polarforskning: en bibliometrisk undersökning

Forskningsfält i jämförelse med Norden Augustsson et al. 2015. Bibliometric survey of polar research in Sweden

Intern Internationellt samarbete (sampublicering) Aksnes et al. 2016 Arctic Research - Publications Trends

Länder Sverige sampublicerar med Augustsson et al. 2015. Bibliometric survey of polar research in Sweden

Nationellt samarbete (sampublicering) Aksnes et al. 2016 Arctic Research - Publications Trends

Sampubliceringar inom Sverige Augustsson et al. 2015. Bibliometric survey of polar research in Sweden

Norwegian Polar Research and Svalbard Research: Publication Analysis, (NIFU Report 2017:6) Citeringsframgång 24 största länder

Citeringsframgång hos de största lärosätena Aksnes et al. 2016 Arctic Research - Publications Trends

Sammanfattning» I jämförelse hög internationalisering» Dominans av geovetenskaper» Överlag bra citeringsframgångar» De stora lärosätena dominerar

Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur / Främjare

?? Aktiviteter värdefulla för att beskriva svensk polarforskning och dess långsiktiga behov??

www.menti.com Kod: 11 72 23

Tex: - En kartläggning som beskriver svensk polarforskning, ämnesområden utförare och dess samhällsrelevans. - Utforma en skugg-agenda till klimatforskningsprogrammet - En utvärdering likt Norge eller en syntesutvärdering extraherad av lärosätenas egna forskningsutvärderingar. -. https://www.mentimeter.com/s/29d6252c9b 2159e577dc4729117d9b24/b833a355d903 /edit