Insekter i höstraps i ÖSF-området

Relevanta dokument
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten

Rapsjordloppa, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Fyrtandad rapsvivel, blygrå rapsvivel & skidgallmygga. Christer Nilsson

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Rapsbaggar och resistens Rapskonferens Projekt 20/20, Linköping

Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Rapsbaggar resultat från resistensundersökningar Svea-konferensen

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Veckorapport - Linköping vecka 22

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Prognos och bekämpningströsklar för stritar i potatis Delrapport 2001 Hans Larsson Inst för växtvetenskap SLU, Alnarp Bakgrund Försöksverksamheten

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Jordbrukardagar 2017

Strategier mot skadegörare i ärter

Dokumentation av demonstrationsodling: Täckning med insektsnät och bekämpning med pyretrumextrakt i ekologisk jordgubbsodling 2007

Våroljeväxter - Jordloppor. Åtgärder-Bekämpningsmedel. Studier Jordloppor samlades in från 10 olika platser, varje population testades separat

Rapsens fiende nummer 1! ÖSF konferens Ulf Axelson, Hushållningssällskapet Skara

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

HIR Grönsaksbrev. Nr 21 2 juli Aktuellt i fält. Hortosatsning på Borgeby Fältdagar

Bekämpning av insekter i vårsäd

Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Bibliografiska uppgifter för Klöverspetsvivlar-förekomst och skada i klöverfröodlingar i södra Skåne

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Bibliografiska uppgifter för Western Corn Root Worm - ett framtida skadedjur i majs?

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Södermanlands, Östergötlands och Örebro län

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

VÄXTSKYDDSÅRET Gotland Småland Öland. Växtskyddscentralen. Ölandsgatan Kalmar

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Blygrå rapsvivelns (Ceutorhynchus obstrictus) aktivitet i skånska rapsfält

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Regional Växtodlingskonferens på Brunnby Gård den januari Sniglarnas utseende

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Författare Ewaldz T., Berg G. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Nytt verktyg för bekämpning av bladmögel i grönsaker

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

VÄXTODLINGS- GÅRDENS GULA MOTOR

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Växtskyddsstrategi hur hanterar vi växtskyddsproblemen i framtiden?

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

VÄXTSKYDDSÅRET Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen KALMAR

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Växtskyddsåret 2008 Fruemöllans bärodling

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Växjö möte 4 december 2012

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Färre växtskyddsmedel- hur klarar vi utmaningen?

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

Bekämpning av rapsbaggar och resistensfrågor. Barbara Ekbom, SLU, Inst. f. ekologi

Agrimarket- kryssning

Skördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi

Rapsbaggen En skadegörare i oljeväxter

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Västra Götalands och Värmlands län

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Rapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare

Betning mot skadegörare i sockerbetor 2013

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Effekter och rekommendationer

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Jordbruksinformation Växtskyddsåret Hallands, Skånes och Blekinge län

Rapsbaggar och resistens

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

SPINNKVALSTER I VÄXTHUS

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Transkript:

äxtskyddscentralen Linköping Insekter i höstraps i ÖSF-området Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping ÖSF-konferensen 2015

Rapsbagge * Vanligast och mest betydelsefulla insekten * Höstraps : 23 % skadade skidor, 0,9 behandl. (197 fält) * Vårraps: 23 % skadade skidor, 2,6 behandl. (185 fält)

Rapsjordloppa Fullbildad insekt * 4-5 mm lång * långsträckt * glänsande blåsva Fullbildad insekt * 4-5 mm lång * långsträckt * glänsande blåsvart Larv * 2-7 mm lång * 3 par bukfötter * mörk punktteckning på ryggen * mörkt huvud

Rapsjordloppans biologi Inflygning till nysådd höstraps i augusti/september Nattaktiva Äggläggning 1-2 cm djup nära plantorna En hona kan lägga 1000 ägg Äggkläckning efter ca 20 dagar

Rapsjordloppans biologi, forts. Nykläckta larver äter sig in i plantorna Övervintrar i bladskaft och i nedre delen av stjälken Under 3 C avstannar aktiviteten, larverna dör vid ca -12 C Förpuppning i jorden i maj Nya fullbildade rapsjordloppor kläcks i juni Sommarvila

Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne 1975-2015 6 Höstraps - rapsjordloppa larver 1975-2015 5 4 3 2 1 0 År

Fångst av rapsjordloppor i gulskålar på hösten Område År Antal fält Andel fält över bektröskel, % Skåne 2015 20 60 Skåne 2014 19 84 Östergötland 2015 4 25 Östergötland 2014 4 25

Förväxlingsrisker - skada av fullbildad rapsjordloppa Rapsjordloppa Rapsjordloppa Rapsfjäril Kålbladstekel Sniglar

Förväxlingsrisker - skada av rapsjordloppans larver Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel

Rapsjordloppa - bekämpningströsklar Larvskador 50-100 rapsjordloppor/10 dm 2 skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor (tidigare gjordes även avräkning av antalet fullbildade rapsjordloppor nattetid med hjälp av ficklampa) Riktvärde för gnagskador Mer än 10 % uppäten bladyta

Bekämpning av rapsjordloppa Sprutning (tidigare även betning) Preparat: Fastac 50, Karate, Mavrik, Sumi-alpha Tidpunkt: På hösten, vanligen 2-4 örtblad Bekämpningsbehov: Angreppen varierar med en tydlig periodicitet om 6-7 år. Bekämpning främst aktuell i Sydsverige, mycket sällan i Mellansverige

Rapsvivlar i höstraps Blåvingad rapsvivel Fyrtandadad rapsvivel Blygrå rapsvivel

Rapsvivlar i höstraps Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel * övervntrar som fullbildad i fältet * äggläggn. börjar efter en mån. * till höstrapsen i sept okt * till höstrapsen i april (ca 15 C) * äggläggning i feb-mars * kläckning efter 5-7 dagar * kläckning efter 7-9 dygn * in i blad, bladskaft och stjälk * in i bladskaft och stjälk * larvutveckling 3-4 veckor * larvutveckling 4-5 veckor * puppstadiet ca 2 veckor * puppstadiet 15-24 dagar * vivlarna kläcks i juli * vivlarna kläcks i juli * övervintring i skogsdungar * sommarvila i barr- /lövskog

Tidsrymd när larver av vivlar och rapsjordloppor finns i fält Rapsjordloppa Blåvingad rapsvivel Fyrtandad rapsvivel aug sept okt nov dec jan feb mars apr maj juni juli

Angreppsklasser, stjälkskador Klass1: inget angrepp Klass 2: svagt angrepp. Större delen av märgen oskadad, endast någon enstaka larv Klass 3: måttligt angrepp. Kraftig missfärgning av märgen, dock inte ut i stödjevävnanden. Klass 4: starkt angrepp. Hela märgen förstörd på minst 2-3 cm längd. Skador även på kärloch ledningsvävnad.

Beräkning av angreppsindex, stjälkskador % starkt angripna stjälkar % måttligt angripna stjälkar x 0,5 + % svagt angripna stjälkar x 0,25 = index

Inventering av skador av blåvingad rapsvivel, Östergötland År Antal fält Inget angrepp, % Svagt angrepp, % Medel angrepp, % Starkt angrepp, % Index 1974 6 12 57 26 5 32 1976 6 20 67 11 2 24 1981 11 55 43 2 0 12 1989 37 36 35 26 3 25 1990 32 9 64 21 6 32

Bekämpning av blåvingad rapsvivel Behandling 1989 Skörd 1989 Angreppsindex 1990 Skörd Obehandlat 3690 (100) 28,8 3780 (100) 34,9 Decis, okt 3700 (100) 1,7 3910 (103) 16,1 Decis, mars 3660 (99) 7,9 3910 (103) 14,5 Decis, okt+mars 3800 (103) 4,2 3970 (105) 11,8 1990 Angreppsindex Antal försök 3 E-län 4 E-län, 1 C-län

Bekämpning av blåvingad och fyrtandad rapsvivel Bekämpningströsklar: Saknas Prognosmetod: Saknas Preparat: Beta-Baythroid, Fastac 50, Karate, Mavrik, Sumi-alpha Bekämpningstidpunkt: Blåvingad: höst eller tidig vår (mars) Fyrtandad: vår Bekämpningsbehov: Litet

Blygrå rapsvivel och skidgallmygga Skidgallmygga Blygrå rapsvivel Skada av skidgallmygga

Blygrå rapsvivelns biologi * övervintrar som fullbildad i skogskanter * en generation per år * flyger in till fälten vid begynnande blomning (ca 20 C) * äggen läggs enstaka i skidorna * när skidorna bildats i höstrapsen flyger den till vårrapsen * larvutvecklingen tar 3-5 veckor * ny generation under juli månad

Skidgallmyggans biologi * övervintrar som larv i en kokong några cm ner i jorden * kan övervintra upp till fem år * vid månadsskiftet maj-juni kommer de första myggorna fram * myggorna parar sig i kläckningsfältet * äggläggning i höstrapsen * äggutveckling ca 4 dygn och larvutveckling ca 10 dygn * upp till 20-30 larver per skida * nästa två generationer äggläggning i vårraps * ny generation under juli månad

Procent skadade skidor av skidgallmygga, höstraps, Östergötland Medel 40 30 20 10 Medel 0

Skador av skidgallmygga, V:a Götalands län År Antal fält Skadade skidor, % Fält Fältkant 2003 21 3 8 2005 10 4 10 2006 12 0,5 5 2007 20 0,5 2 Medel 63 2 6

Bekämpnigströsklar för blygrå rapsvivel och skidgallmygga Blygrå rapsvivel Danmark: 6 vivlar per planta från begynnande blomning England: 0,5-1 vivel per planta Skidgallmygga Saknas Prognosmetoder saknas.

Bekämpning av blygrå rapsvivel / skidgallmygga Preparat: Biscaya, Mospilan (sen rapsbaggebehandling ca 50 % effekt) Tidpunkt: Begynnande blomning till full blom. Bekämpningsbehov: Troligen litet.

Övriga skadeinsekter i höstraps. Kålbladstekel * Nykläckta larver är ca 2 mm långa och ljust grågröna * Nykläckta larver finns på bladens undersida * Större larver mycket glupska * Larvutveckling ca 3-4 veckor * Provisorisk bekämpningströskel: 1 larv per planta * Preparat: pyretroider, m.u.a. Kaiso Sorbie

Övriga skadeinsekter i höstraps. Kålbladlöss Höstraps Höstraps Vårraps Mycket sällan bekämpningsbehov

Övriga skadeinsekter i höstraps. Lilla kålflugan * Angrepp i höstraps i Skåne 2013 och 2014 * Betydelsen oklar * Varm sensommar och höst gynnar flugans 3:e generation * Bekämpningströskel saknas * Svårbekämpad

Övriga skadeinsekter i höstraps. Rapsfluga och rapsstjälkfluga * Angrepp syns på hösten * Liten betydelse * Bekämpning ej motiverad

Sammanfattning skadeinsekter i höstraps Rapsbagge: viktigaste insekten Övriga insekter: oftast liten betydelse, men kan vissa år ställa till skada

Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne 1975-2014 Antal larver per planta 1975-2014 2,5 2 1,5 1 0,5 0

Antal larver/planta Antal larver av rapsjordloppa per planta i Skåne 1977-2015 6 Höstraps - rapsjordloppa larver 1975-2015 5 4 3 2 1 0 År