Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp
Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen? Vilka är levnadsvanorna? Hur påverkar levnadsvanorna personer som skall genomgå kirurgi? Hur jobbar ni med levnadsvanor på ditt sjukhus? Hur kan ni jobba med levnadsvanor?
Bakgrund 2011 Socialstyrelsen ger ut Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 2014 Utvärdering av projektet Hur långt har vi kommit med att implementera levnadsvanor inom sjukvården? 2015 Svensk sjuksköterskeförening och Svenska läkaresällskapet driver projektet Stark för kirurgi Stark för livet. 2017 Projekten ska vara slutförda
Patientlag (2014:821) Vad säger den? 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. 3 kap. Information 1 Patienten ska få information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. 5 kap. Delaktighet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling patientlag-2014821_sfs-2014-821
Vilka är levnadsvanorna? De levnadsvanor socialstyrelsens riktlinjerna tar upp är: tobaksbruk riskbruk av alkohol otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor
Ohälsosamma levnadsvanor Rökning 1 miljon vuxna är dagligrökare Alkohol 17 % har riskfyllda alkoholvanor Fysisk aktivitet 15 % har en stillasittande fritid Mat - 2,5 miljoner vuxna äter för lite frukt och grönt Hur påverkar det ett kirurgiskt ingrepp?
Rökning Den mest troliga orsaken till postoperativa komplikationer hos rökare är syrebrist i perifera vävnader. Ett rökuppehåll halverar risken för trombos, pneumoni och försämrad eller förlängd sårläkning. Den bästa effekten nås med 4-8 veckors rökuppehåll före och 4-8 veckors uppehåll efter det kirurgiska ingreppet. Alkohol Alkoholkonsumtion i samband med kirurgi ökar risken för postoperativa komplikationer med 70 %. De komplikationer som kan uppstå är förlängd koagulationstid, försämrat immunförsvar med förhöjd infektionsrisk framförallt för sårinfektioner, urinvägsinfektioner och pneumonier. Ett alkoholuppehåll på 4-8 veckor före och efter ingreppet för att minimera risken.
Fysisk aktivitet I samband med kirurgi försämras patientens fysiska förmåga, därför bör personen vara fysiskt optimerad inför kirurgi, återhämtning och rehabilitering. Aktiverade muskler producerar myokiner som ger positiva effekter på bland annat inflammationsprocesser och insulinresistens. Rekommendation är att fysisk aktivitet/träning före ett kirurgiskt ingrepp bör ske enligt WHOs, rekommendation, måttlig intensitetsnivå i minst 150 minuter/vecka eller 75 minuters högintensitetsnivå/vecka. Matvanor Felaktigt näringsintag med undernäring, lågt alternativt högt BMI, kan resultera i postoperativa komplikationer såsom tryckskada, ökad infektionsrisk, försämrad sårläkning, hjärtinfarkt och svikt.
Del 1 Att ta reda på vilken kunskap den perioperativa sjuksköterskan har om levnadsvanornas betydelse i samband med operation? Att öka den perioperativa sjuksköterskans, kunskap och aktivitet för att implementera riktlinjerna i sitt ordinarie arbete. Att definiera och formulera den perioperativa sjuksköterskans roll i det interprofessionella teamets arbete med att förbättra patienternas levnadsvanor i samband med operation.
Frågorna som vi ville få besvarade var 1) Vad finns det för kunskap hos den perioperativa sjuksköterskan om de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder? 2) Kunde deltagarna se sin roll för medveten medverkan i arbetet för goda levnadsvanor?
Svaren blev: 1) Deltagarna hade en kunskapsbrist om dess existens. 2) Deltagarna hade en kunskapsbrist i de enskilda riktlinjernas betydelse för patientens resultat av genomförd operation.
Del 2 A) Ta fram ett kunskapsunderlag till stöd för den perioperativasjuksköterskan. B) Patientinformation, projektet ska identifiera och sammanställa information som perioperativa sjuksköterskors kan bidra med till befintliga patientinformationer om levnadsvanorna i inför operation. C) Registrering och uppföljning. Införande av frågor angående levnadsvanor på WHOs checklista för säker kirurgi. I dialog med övriga involverade professioner lägga till frågor om levnadsvanor på WHOs checklista för säker kirurgi
Syftet Att skriva ett kunskapsunderlag för att medvetandegöra operations- och anestesisjuksköterskor om levnadsvanorna och konsekvenser av ohälsosamma levnadsvanor hos personer som ska genomgå ett kirurgiska ingrepp.
Patientinformation
B) Patientinformation
Del 3 Förbättra informationen avseende levnadsvanor till personer som ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp, samt sprida kunskap till det interprofessionella teamet. Att fortsatt öka anestesi- och operationssjuksköterskornas kunskap och aktivitet för att implementera riktlinjerna. Genom: Ett pilot projekt Att utarbeta ett enhetligt informationsmaterial Att fortsätta samverkan kring registrering och uppföljning
Projektmedarbetare vid de två sjukhusen Annemarie Nilsson och Kathrin Kronlund, operationssjuksköterskor, Victoria Nyberg och Maria Vesterlund anestesisjuksköterskor, Länssjukhuset i Sundsvall Ludvig Asklöf och Soudabeh Fadavi, anestesisjuksköterskor Stina Nivér och Annika Olsson operationssjuksköterskor, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge May-Lena Färnert, utbildningsledare och anestesisjuksköterska och Annika Sandelin, utbildningsledare och operationssjuksköterska, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Från Riksföreningen för operationssjukvårds styrelse, kvalitets- och vetenskapligt råd har följande personer medverkat; Kristina Lockner projektledare, Sandra Kollberg, Anna Ekepil, Annika Sandelin och Birgitta Åkesdotter Gustafsson, experter i projektgruppen.
Pilot projekt Två sjukhus: - Länssjukhuset i Sundsvall - Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge - Åtta sjuksköterskor som intervjuar - 61 personer som intervjuades Frågor: - Har du fått information om levnadsvanor? Om vilka? Hur? Av vem? Välkommen upp! Kathrin, Anne-Marie, Maria, Stina, Annika x2 och May-lena
Samtal med 61 personer - resultat Sju personer fick information om någon levnadsvana, av dessa fick alla information om rökning och en av dem även om alkohol och fysisk aktivitet. En person hade fått information om alla fyra levnadsvanorna 37 personer fick ingen information, av dem önskade 14 att de fått det. 18 personer har ej uppfattat om de fått information om levnadsvanor.
Framtidens patientinformation
Varför gör vi detta? Målet är att öka patientsäkerheten inför, under och efter ett kirurgiskt ingrepp. Med information och där det finns behov, stödja personer att uppnå optimal optimering av levnadsvanor inför sitt kirurgiska ingreppet.
Vad har vi tagit med oss? Vilka är levnadsvanorna? Hur påverkar optimering av levnadsvanor patienter som skall genomgå kirurgi? Hur jobbar vi med levnadsvanor på mitt sjukhus? Hur kan vi jobba med levnadsvanor? Vi är alla med och utbildar varandra!
En optimerad patient har större förutsättning att klara av de påfrestningar som ett kirurgiskt ingrepp innebär.
Etablerad kontakt och samverkan med: Svenska Läkarsällskapet Sjuksköterskor mot Tobak Projektet Operation levnadsvanor i Skåne Levnadsvanefrågor, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet Fysioterapeuterna Socialstyrelsen LÖF WHO center Lund
Allt du behöver göra för att bevara hälsan är att äta sånt du inte tycker om, dricka sånt du inte tycker om och göra sånt du inte tycker om! /Mark Twain