Har din kommun ett hjärta som klappar för kvalitet? EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING



Relevanta dokument
Har din kommun ett hjärta som klappar för kvalitet?

Har din kommun ett hjärta som klappar för kvalitet?

Har din kommun också ett hjärta som klappar för kvalitet? Svenska utmaningar

Har din kommun också ett hjärta som klappar för kvalitet? Det nya Sverige

Har din kommun också ett hjärta som klappar för kvalitet? Ett smartare samhälle

Ansökan till Sveriges kvalitetskommun 2013

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN Svenska utmaningar

Enklare Öppnare Effektivare

Tar din kommun tillvara på digitaliseringens möjligheter? INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES DIGITALISERINGSKOMMUN 2017

En innovativ statsförvaltning

VÄSTERÅS En stad med livskvalitet

Så här gör Örebro kommun för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande

I Skellefteå är det mycket enkelt att komma i kontakt med kommunen. Medborgarna får hjälp snabbt och de behöver inga förkunskaper om hur kommunen är

Piteå ansöker till Årets kvalitetskommun 2013 Vi har mycket att vara stolta över

1. Hur gör kommunen för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande?

En innovativ statsförvaltning

Upplands Väsby kommun. Ansökan till Sveriges kvalitetskommun 2013

En statsförvaltning i tiden INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES MODERNASTE MYNDIGHET 2019

ANSÖKAN TILL ÅRETS KVALITETSKOMMUN 2013

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Kommunstyrelsens beslut Den bilagda projektplanen ska gälla för projektet Sveriges kvalitetskommun 2021.

Täby kommun Din arbetsgivare

Granska. Det är en god vana att då och då ifrågasätta saker och ting som man i åratal har tagit för givna. (Tyskt ordspråk) Informera.

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Personalpolitiskt program

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

2019 Strategisk plan

Samverkan i Laxå kommun

Personalpolitiskt program

Att styra och leda mot goda resultat. Pärnilla Ahnfors Daniel Andesson

Personalpolitiskt program

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Granskning av Malmö stads kvalitetssystem. Resultat av enkät till samtliga förvaltningar, december 2006

Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Medarbetarpolicy i Landstinget

Tyresö en attraktiv kommun med höga ambitioner

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Anvisningar för deltagande i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2019

Mål- och verksamhetsutveckling

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

Nacka kommun MU Resultatrapport Totalt. Skala: 1 till 5. Grupper och svarsstatistik. % Positiva 4-5. % Neutrala 3.

Strategisk plan

Återkoppling Kommunkompass. Tyresö

Riktlinjer. Lönekriterier

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Arbetsgivarpolicy. Antagen av kommunfullmäktige , 94

Personalpolicy för Sollentuna kommun.

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Kvalitetspolicy, riktlinjer för synpunktshantering mm och kvalitetspris för Uppsala kommun

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

Personalpolicy. Laholms kommun

Medarbetar- och ledarskapsprogram

Arbetsgivarrollen och kommunens uppdrag

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

KVALITETSMÄSSAN DEN NOVEMBER 2019 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolicy för Laholms kommun

Grundtanken. Ledarskap - Kompetens Delaktighet

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Med Tyresöborna i centrum

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Program för utveckling av Göteborgs Stads service till boende, besökare och företagare

Personalpolitiskt program

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

Det kommunala uppdraget!

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

Vår gemensamma målbild

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Personalpolitiskt program

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

Energi, klimat och miljö

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

Ständiga Förbättringar - Förslag till projektplan

Transkript:

2009 Har din kommun ett hjärta som klappar för kvalitet? EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Inbjudan till Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun 2009 Många svenska kommuner har ett hjärta som klappar för kvalitet. För dem finns en särskild tävling vartannat år. Den har fyra grenar: demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Och alla som deltar blir vinnare. Välkommen att tävla om att bli Sveriges KvalitetsKommun 2009. Det är ett bra sätt att jämföra sin kommun med de bästa och ta ett steg vidare i utvecklingen. Anmälan före 31 oktober 2008 Under juni oktober 2008 gör kommunen i ordning sin egenbeskrivning med svar på femtio kryssfrågor och fyra sidor fri text. Före 31 oktober 2008. Inlämning av egenbeskrivning på www.kvalitetsmassan.se. Juni 2008 februari 2009. Genomförande av Kommunkompassen. 27 mars 2009. Nominering av 3 5 kommuner. 7 maj 2009. Kvalitet & Förnyelse nr 4 ute med artikel om nominerade kvalitetskommuner. Maj juni 2009. Genomförande av Resultatvisaren i de nominerade kommunerna. Oktober 2009. Jurymöte för att utse en av de nominerade kommunerna till Sveriges KvalitetsKommun 2009. 17 november 2009. Festlig utdelning av Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun 2009 under KvalitetsMässans invigningsgala på GöteborgsOperan. 17 19 november 2009. De nominerade kommunerna presenteras i seminarium samt deltar utan kostnad i utställ - ningen på KvalitetsMässan. Vinnarkommunen tillägnas ett eget seminarium. Januari 2010. Sveriges Kommuner och Landsting ger ut en rapportbok om de nominerade kommunerna. Mycket tillbaka Att medverka i Sveriges KvalitetsKommun ger mycket tillbaka. Kommunen får en konkret analys av sina förbättringsområden och värdefull uppmärksamhet kring sitt utvecklingsarbete. Allt som behövs för att anmäla kommunen är att besvara 50 kryssfrågor och lämna en beskrivning i fri text, som anger hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Texten får vara på högst 12 000 tecken, vilket motsvarar fyra A4-sidor. Genom en liten insats kan din kommun ta ett rejält steg framåt. Läs mer om egenbeskrivningen på följande två uppslag. Efter anmälan Alla kommuner som inte gått igenom Kommunkompassen efter 1 juli 2006 får för halva kostnaden en utvärdering av verksamheten enligt denna utvecklingsmodell. Dessutom genomgår de kommuner som går vidare till nomineringen en utvärderingsprocess enligt Resultatvisaren en redovisning och analys av kommunens uppnådda resultat. Lars Strid, Sveriges Kommuner och Landsting lars.strid@skl.se, 08-452 76 43, 070-638 87 97 2

Kommunkompassen för alla 60 svenska kommuner har framgångsrikt använt sig av Kommunkompassen. Många kommuner har dessutom gjort flera utvärderingar. En utvärdering enligt Kommunkompassen fokuserar på utveckling genom att peka på förbättringsområden och jämföra med vad andra kommuner har gjort. Kommunkompassen är ett obligatoriskt inträdeskrav för alla som söker Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun. Har din kommun gjort en utvärdering enligt Kommunkompassen senare än 1 juli 2006, så räcker det. Andra kommuner med äldre utvärderingar eller som inte prövat på detta utvecklingsinstrument får här ett lysande erbjudande. I samband med anmälan till Sveriges KvalitetsKommun får din kommun genomgå Kommunkompassen för en avgift på enbart 35 000 kr. Det är halva priset mot ordinarie 70 000. Vinnaren utses av en jury Vilken av de 3 5 nominerade kommunerna som slutligen kommer att stå som vinnare av titeln Sveriges Kvalitets- Kommun 2009 bestäms av en jury. I sin självständiga bedömning beaktar juryn bl a de tre delarna i utvärderingen: egenbeskrivningen, Kommunkompassen och Resultatvisaren. Juryn består av ordförandena Wanja Lundby-Wedin, LO, Anna Ekström, SACO, och Sture Nordh, TCO, samt bankdirektör Peter Nygårds, Swedbank, Roland Nilsson, vice vd KPMG, Lena Hörngren, chefredaktör Dagens Samhälle, och Håkan Sörman, som är vd för Sveriges Kom muner och Landsting. Den senare är också juryns ordförande. Kommunkompassen är en bred kvalitetsutvärdering som genomförs av ett expertteam från Sveriges Kommuner och Landsting. I utvärderingen ingår granskning av bl a styrdokument och hemsida. Dessutom genomförs ett tre dagar långt platsbesök med intervjuer av ledande politiker och tjänstemän. Återföringen sker i två steg. En första muntlig rapport lämnas redan vid avslutning av platsbesöket och efter en månad kommer en genomarbetad rapport på cirka 25 sidor med poängsättning och utpekade förbättringsområden. Kommunkompassen tillsammans med egenbeskrivningen utgör ett viktigt underlag för nomineringen. Läs mer om Kommunkompassen på www.skl.se/kvalitet. Resultatvisaren för nominerade Resultatvisaren fokuserar på kommunens uppnådda resultat. Den genomfördes första gången för två år sedan och har nu utvecklats ytterligare. Det nya instrumentet skall visa vilka faktiska förändringar som uppnåtts i demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Resultatvisaren genomförs av ett expertteam från Sveriges Kommuner och Landsting, som samlar in resultatdata, gör platsbesök och analyserar hur resultaten används för att åstadkomma framtida förbättringar. Resultatvisaren är kostnadsfri för de nominerade kommunerna och utgör ett viktigt delunderlag för valet av Sveriges KvalitetsKommun 2009. Priset är en unik skulptur av konstnären Ernst Billgren och ett resestipendium på 50 000 kr till någon/några som spelat stor roll för utvecklingen i Sveriges KvalitetsKommun 2009. Priset överlämnas under KvalitetsMässans invigningsgala på GöteborgsOperan. Vinnaren visar upp sig Den kommun som utses till Sveriges KvalitetsKommun 2009 bjuder in till ett eller flera öppna seminarier och platsbesök för att visa upp sina vinnande metoder och arbetssätt. Vinnarkommunen äger rätt att använda logotypen för Sveriges KvalitetsKommun under två år fram till dess att 2011 års vinnare är utsedd. 3

Kommunens egenbeskrivning För att anmäla kommunen skall en beskrivning av kommunens utvecklingsarbete lämnas på www.kvalitetsmassan.se senast 31 oktober 2008. Egenbeskrivningen består av 50 kryssfrågor och en kortare text. Första steget besvara kryssfrågorna. Markera hur långt kommunen kommit i sitt utvecklingsarbete genom att kryssa för siffran 0, 1, 2 eller 3 för var och en av de femtio frågorna. 0. Ej alls genomfört i några tillämpliga avseenden (0 %). 1. Delvis genomfört i tillämpliga avseenden (mindre än 50 %). 2. I hög grad genomfört i tillämpliga avseenden (mer än 50 %). 3. Fullt ut genomfört i alla tillämpliga avseenden (100 %). Andra steget beskriv kommunens utvecklingsarbete. Beskriv i text hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Kommunens fria text skall vägledas av de frågeställningar som anges i respektive ingress nedan och får totalt vara på högst 12 000 tecken. Det motsvarar fyra A4-sidor och lämpligt kan vara att skriva ca en A4-sida om varje huvudområde. Tänk på att så mycket som möjligt peka på uppnådda resultat. Hur gör kommunen för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande? Demokrati är en viktig utgångspunkt för att fatta gemensamma beslut inom en kommun. Centrala värden för demokratin är att så många som möjligt av medborgarna är välinformerade i gemensamma frågor och deltar i diskussionen om kommunens verksamhet och utveckling. Hur gör kommunen för att öka medborgarnas engagemang och delaktighet? Hur stimuleras ett ökat deltagande i exempelvis kommunalval och budgetprocess? Hur informeras medborgarna om kommunens verksamheter och resultat? Hur gör kommunen för att få med ungdomar och minoritetsgrupper i framtidsdiskussionen? 1. Finns information om det totala kommunala serviceutbudet på ett lättillgängligt sätt, t ex i form av broschyrer och på hemsidan? 2. Rapporteras resultat från brukarundersökningar och övriga kvalitativa resultat av verksamheterna till medborgare? 3. Har medborgarna tillgång till fullmäktiges, styrelsers och nämnders sammanträdestider, föredragningslistor, handlingar och protokoll på kommunens hemsida? 4. Finns öppet forum på kommunens hemsida för att lägga förslag, uttrycka åsikter och bilda opinion i kommunala frågor? 5. Kan medborgarna närvara och ställa frågor på de kommunala nämndernas sammanträden? 6. Kan medborgarna delta i processen för budget och årsredovisning, t ex genom hearings? 7. Kan medborgarna delta i den fysiska planeringen, t ex genom hearings, rådslag etc? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 4

Hur gör kommunen för att utveckla effektiva verksamheter och tjänster med hög kvalitet? Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet. Här tänker vi på ledarskapet och verksamhetsstyrningen, information och samverkan med brukare, kvalitetsstyrning av tjänsteupphandling, strategi och omvärldsanalys. Hur gör kommunen för att öka de värden som skapas för brukarna av kommunens tjänster? Hur är det med tillgängligheten, även för handikappade? Hur väl fungerar samarbetet mellan politiker och tjänstemän? Hur samverkar kommunen över sektorsgränserna? Finns ett systematiskt kvalitetsarbete? 8. Anger budget och årsredovisning vilka kvalitetsmål som gällt för verksamheterna och hur väl dessa mål nåtts? 9. Mäter verksamheterna antal prestationer och kostnad per prestation samt rapporterar till kommunledningen? 10. Mäter verksamheterna brukartillfredsställelsen och andra indikatorer på kvalitet samt rapporterar till kommunledningen? 11. Erbjuder kommunen e-tjänster som gör det tillgängligt och enkelt för medborgare och företag att få service direkt via kommunens hemsida? 12. Finns det en samlad strategi och system för det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet i kommunen? 13. Har kommunen ett system för att få in, analysera, besvara och åtgärda klagomål samt rapportera för politikerna? 14. Har kommunen ett system för att stödja kommunala nämnder och bolag i att bedriva en effektiv offentlig upphandling? 15. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig med varandra som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 16. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot andra kommunala utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 17. Har kommunen undanröjt enkelt avhjälpta hinder, som gör att personer med funktionsnedsättningar stängs ute eller har svårt att besöka kommunens egna lokaler och allmänna platser? 18. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot icke-kommunala utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 19. Har medborgarna möjlighet att välja mellan olika driftformer vid sidan av egen regi, t ex privata och kooperativa utförare? 20. Genomförs uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 21. Använder kommunen brukarundersökningar och/eller brukarpaneler som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 22. Bedriver kommunen någon utbildning för medarbetarna i servicekänsla och att bemöta allmänheten? 23. Har kommunen förbättrat sina resultat det senaste året vad gäller produktiviteten (den reala kostnaden per prestation) i de kommunala tjänsterna? 24. Har kommunen förbättrat sina resultat de senaste tre åren vad gäller kvaliteten på de kommunala tjänsterna? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 5

Hur gör kommunen för att utveckla en god arbetsmiljö och delaktiga medarbetare? Kommunal verksamhet är personalintensiv. Värdet av kommunens tjänster skapas ofta i den direkta relationen mellan medarbetare och brukare. Hur gör kommunen för att rekrytera och behålla kompetent och välmotiverad personal som kan trivas och utvecklas i sina arbeten? Hur gör kommunen för att skapa bra arbetsmiljö och ta vara på personalen den viktigaste resursen? 25. Har kommunen program för att stödja och utveckla chefer i deras ledarroll? 26. Genomförs chefsutvärderingar, som får konsekvenser för chefernas fortsatta förtroende och utveckling? 27. Har kommunens chefer något gemensamt forum, som tar upp frågor om ledarskap och chefsutmaningar? 28. Tillämpar kommunen principer och/eller kriterier för löne - utveckling, som premierar förtjänstfulla insatser för förbättring av effektivitet och kvalitet? 29. Används medarbetarsamtal, med individuella mål och förväntningar, som ett aktivt instrument för service- och organisationsutvecklingen? 30. Genomförs arbetsmiljöundersökningar som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 31. Har kommunen vidtagit åtgärder för att öka rörligheten och främja karriärmöjligheter bland kommunens anställda? 32. Har kommunen en friskvårdsplan för att befrämja god livsstil och fysisk aktivitet bland personalen? 33. Har kommunen lyckats minska sjukskrivningarna det senaste året? 34. Finns organiserade former för att stimulera och tillvarata medarbetarnas kreativitet, t ex forum för idéutbyte och systematisk förslagsverksamhet? 35. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att klara problemet med generationsväxling bland personalen och rekrytera ny arbetskraft till kommunen? 36. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i sådana jobb som är ensidigt dominerade av det ena könet? 37. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att underlätta för medborgare med invandrarbakgrund att få olika typer av arbete i kommunen, inkl chefsjobb? 38. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att stödja och stimulera öppenhet och att olika medarbetare kan komma till tals, även i frågor som är besvärande för kommunledningen? 39. Har kommunen en strategi för att utveckla förutsättningarna för företagande och näringsliv? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 6

Hur gör kommunen för att utveckla goda förutsättningar för företag och samhälle? Grundläggande för kommunens långsiktiga utveckling och människors livskvalitet är näringslivet på orten och den fysiska miljön. Bra offentlig service, god infrastruktur samt öppna kanaler till forskning och företag skapar grogrund för tillväxt och sysselsättning. Hur gör kommunen för att skapa ett bra klimat för innovationer, forskning och företagsutveckling? Hur gör kommunen för att ge människor en god miljö att bo och arbeta i? Hur gör kommunen för att gardera sig mot stora risker för miljö och människor? 40. Finns samarbetsorgan med företagen i kommunen? 41. Ingår kommunen i regionalt samarbetsorgan för att främja näringslivet? 42. Deltar kommunen i samarbetsorgan eller samarbetsprojekt med regioner eller kommuner i andra länder? 43. Har kommunen beredskap för att avvärja och möta krisartade händelser inom infrastruktur och teknisk service? 44. Har kommunen någon sektorsövergripande handlingsplan för att minska utsläppen av växthusgaser? 45. Har kommunen ett miljöledningssystem för mätning och förbättringar av den fysiska miljön? 46. Analyserar kommunen sociala, trafikmässiga, energiekonomiska och kommunala kostnader och intäkter vid beslut om nya utbyggnader i kommunen? 47. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ideella frivilliginsatser inom verksamheterna? 48. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ett vitalt föreningsliv i kommunen? 49. Finns samarbetsorgan med fria kulturgrupper i kommunen? 50. Följer och analyserar kommunen orsaker till att medborgare flyttar till, stannar kvar eller flyttar från kommunen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört 0 1 2 3 Lomma blev Sveriges KvalitetsKommun 2007. Vilken kommun står högst på pallen 2009? Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun 2009 kommer att utdelas på GöteborgsOperan. 7

KvalitetsMässan 2009 KvalitetsMässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhälls utveckling. Den äger rum vartannat år på Svenska Mässan i Göteborg. Här presenteras under tre dagar de bästa förnyelseprojekten och diskuteras hur de offentliga verksamheterna och det svenska samhället kan bli bättre och effektivare. Den 17 19 november 2009 kan du vara med om KvalitetsMässans 20-årsjubileum. KvalitetsMässan Östra Hamngatan 52, 411 09 Göteborg Tel: 031-368 41 00 Fax: 031-13 86 50 info@kvalitetsmassan.se www.kvalitetsmassan.se