Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Relevanta dokument
Studiehandledning. kurs Matematik 1b

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MATEMATIK. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

MATEMATIK. Ämnets syfte

Matematik. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Matematik. Ämnets syfte

Studiehandledning för Matematik 1a

Samarbete matematik-byggämnen

Matematik 1B. Taluppfattning, aritmetik och algebra

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Matematik i Gy Susanne Gennow

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Ämnesplaner för matematik grundskolan enligt Lgr11 och gymnasieskolan enligt Gy11

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Bedömningsanvisningar

Kursplanen i matematik grundskolan

Förslag den 25 september Matematik

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Kursplan Grundläggande matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Förskola grundskola - gymnasieskola

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Matematik: Det centrala innehållet i kurserna i Gy 2011 i relation till kurserna i Gy 2000

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

HEM KURSER SKRIV UT HEM ÄMNE SKRIV UT

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kursplan för Matematik

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Arbetsområde: Jag får spel

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

Ämne Matematik (före 2011) Ämnets syfte Gymnasieskolans utbildning i matematik bygger vidare på kunskaper motsvarande de eleverna uppnår i

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Om ämnet Matematik. Bakgrund och motiv

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

Kommentarer till uppbyggnad av och struktur för ämnet matematik

SKOLFS 2006:xx Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier i ämnet Matematik i gymnasieskolan den xx xxxxxx 2006

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Ämne - Matematik (Gymnasieskola före ht 2011)

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

Kap1 1.1 Tal i olika former Mål Mål Mål Mål Mål Mål Rek. uppgifter 1101, 1106, 1107, 1113, 1118, 1120 Talmängder

48 p G: 29 p VG: 38 p

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Detaljplanering. Matematik 1A LÅ 2013/2014. Jonas Bengtsson

Matematik. Programgruppens förslag till kursplan för Matematik (10) Dnr 2004:3064

Handbok. Matematik 1b. Johan Sperling 2018 Film- & Musikgymnasiet

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Handbok. Matematik 1b. Version 2.0 Johan Sperling Film- och Musikgymnasiet

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Förskola grundskola - gymnasieskola.

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Bedömning för lärande i matematik

Transkript:

Matematik Skolverkets förslag, redovisat för regeringen 2010-09-23. Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta matematiskt. Det innefattar att utveckla förståelse av matematikens begrepp och metoder samt att utveckla olika strategier för att kunna lösa matematiska problem och använda matematik i samhälls- och yrkesrelaterade situationer. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang och se dess betydelse för individ och samhälle. Undervisningen ska innehålla varierade arbetsformer och arbetssätt, där undersökande aktiviteter utgör en del. När så är lämpligt ska undervisningen ske i relevant praxisnära miljö. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att kommunicera med olika uttrycksformer. Vidare ska den ge eleverna utmaningar samt erfarenhet av matematikens logik, generaliserbarhet, kreativa kvaliteter och mångfacetterade karaktär. Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. I undervisningen ska eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik, digitala medier och även andra verktyg som kan förekomma inom karaktärsämnena. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen. 2. Förmåga att hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan http://www.skolverket.se/sb/d/3398 1/9

2010-11-25 Matematik - Skolverket och med verktyg. 3. Förmåga att formulera, analysera och lösa matematiska problem samt att värdera valda strategier, metoder och resultat. 4. Förmåga att tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt att använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar. 5. Förmåga att följa, föra och bedöma matematiska resonemang. 6. Förmåga att kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. 7. Förmåga att relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang. Kurser i ämnet Matematik 1a, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller betyg i kursen matematik 1b eller 1c. Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Matematik 1c, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller betyg i kursen matematik 1a eller 1b. Matematik 2a, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a eller betyg i kursen matematik 2b eller 2c. Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1b eller betyg i kursen matematik 2a eller 2c. Matematik 2c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1c eller betyg i kursen matematik 2a eller 2b. Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2b eller betyg i kursen matematik 3c. Matematik 3c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2c eller betyg i kursen matematik 3b. Matematik 4, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 3b eller 3c. Matematik 5, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4. Matematik specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4 och kan läsas flera gånger med olika innehåll. Matematik 1a, MATMAT01a, 100 p Matematik 1b, MATMAT01b, 100 p http://www.skolverket.se/sb/d/3398 2/9

Kursen matematik 1b omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet. Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former inklusive potenser med heltalsexponenter samt strategier för användning av digitala verktyg. Hantering av algebraiska uttryck och för karaktärsämnena relevanta formler. Begreppet linjär olikhet. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer, olikheter och potensekvationer. Geometri Begreppet symmetri och olika typer av symmetriska transformationer av figurer i planet samt symmetriers förekomst i naturen och i konst från olika kulturer. Representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt. Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom olika ämnesområden. Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma. Samband och förändring Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner och potens- och exponentialfunktioner. Representationer av funktioner, till exempel i form av ord, gestaltning, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Skillnader mellan begreppen ekvation, algebraiskt uttryck och funktion. Sannolikhet och statistik Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap. Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- http://www.skolverket.se/sb/d/3398 3/9

och säkerhetsbedömningar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriver översiktligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven utvärderar med enkla omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven för enkla matematiska resonemang och värderar med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven enkla resonemang om exemplens relevans. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriver utförligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven http://www.skolverket.se/sb/d/3398 4/9

2010-11-25 Matematik - Skolverket om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven utvärderar med enkla omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven för välgrundade matematiska resonemang och värderar med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om exemplens relevans. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt beskriver utförligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösningen upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven för välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värderar med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans. http://www.skolverket.se/sb/d/3398 5/9

Matematik 1c, MATMAT01c, 100 p Kursen matematik 1c omfattar punkterna 1 7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet. Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg. Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck. Begreppet linjär olikhet. Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer, olikheter och potensekvationer. Geometri Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar. Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem. Addition och subtraktion med vektorer, produkten av en skalär och en vektor samt skalärprodukt av vektorer i koordinatsystem. Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom naturvetenskapliga ämnen. Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma. Samband och förändring Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter. Begreppen förändringsfaktor och index samt metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion. Sannolikhet och statistik Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och http://www.skolverket.se/sb/d/3398 6/9

inom vetenskap. Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och riskoch säkerhetsbedömningar. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen. Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriver översiktligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven utvärderar med enkla omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. Eleven för enkla matematiska resonemang och värderar med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer. Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven enkla resonemang om exemplens relevans. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt beskriver utförligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med viss säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. http://www.skolverket.se/sb/d/3398 7/9

Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven utvärderar med enkla omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven för välgrundade matematiska resonemang och värderar med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven välgrundade resonemang om exemplens relevans. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt beskriver utförligt sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven använder med säkerhet begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg. Eleven formulerar, analyserar och löser matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösningen upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. Eleven för välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värderar med nyanserade omdömen och vidareutvecklar egna och andras resonemang samt skiljer mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation. Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom för eleven välgrundade och nyanserade resonemang http://www.skolverket.se/sb/d/3398 8/9

2010-11-25 Matematik - Skolverket om exemplens relevans. Matematik 2a, MATMAT02a, 100 p Matematik 2b, MATMAT02b, 100 p Matematik 2c, MATMAT02c, 100 p Matematik 3b, MATMAT03b, 100 p Matematik 3c, MATMAT03c, 100 p Matematik 4, MATMAT04, 100 p Matematik 5, MATMAT05, 100 p Matematik specialisering, MATMAT00S, 100 p Skolverket 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 och Strandbergsgatan 61 Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-24 44 20 E-post: Kontakta oss http://www.skolverket.se/sb/d/3398 9/9