Tornedalingar
En klassisk saga från tornedalen http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3129&grupp=15658&artikel=4597352
Begreppet tornedaling används för att förklara både en regional (=ett område) och en kulturell tillhörighet. Även utflyttade kallar sig tornedalingar. Man behöver inte kunna språket för att vara tornedaling. Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset, STR-T bildades 1981 och är en organisationen som arbetar för bevarandet av Tornedalens kultur och språk.
Här bor vi! Tornedalingar bor främst i de nordliga kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. De allra flesta i Pajala kommun, där också kulturlivet är mest aktivt. Alla kallar sig inte tornedalingar, de som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra känner sig mer hemma med ord som lantalaiset eller kväner.
Tornedalingarnas Historia, del 1 Bor man i Sverige ska man tala svenska och införlivas i den svenska kulturgemenskapen. - Så sa de som bestämde i Sverige under 1800-talet och långt in på 1900-talet om alla människor som tillhörde en minoritet. 1809 avslutades ett krig mellan Finland och Ryssland. Då delades området kring Torneälven i två delar. Den ena sidan blev svenskt området och den andra finskt, fast egentligen ryskt eftersom Finland tillhörde Ryssland då. När Finland gjorde sig fri från Ryssland 1917 pratades det om ifall finsktalande Tornedalen borde tillfalla Finland. Staten gjorde en utredning som bevisade att befolkningen inte farit illa av att tillhöra Sverige. Nu skulle tornedalingarna bli riktiga svenskar. På 1880-talet började försvenskningen i skolorna, barnen fick inte prata finska.
Tornedalingarnas Historia, del 2 Kommunerna i Tornedalen var fattiga och staten gick in och betalade de så kallade statsskolorna mot att undervisningen bara fick vara på svenska. Målet var att stoppa det finska språket och den finska kulturen. Inte ens på rasterna fick man prata finska. Snart var skolorna i Tornedalen helt försvenskade. Personliga berättelser finns om lärare som bestraffade elever som pratade sitt modersmål, tornedalsfinska, i skolan. Senare utfärdades ett fribrev för finska på skolrasterna och några år senare kunde elever i Haparanda lära sig finska i skolan. På 1970-talet kom modersmålsundervisningen, som då kallades hemspråksundervisning, i skolorna men tyvärr var det inte den finskan som talades hemma som barnen kunde lära sig,utan standardfinska. Men snart började tornedalsfinskan ses som ett eget språk och fick därmed också ett eget namn; meänkieli. I dag har elever som vill läsa meänkieli som modersmålsundervisning rätt att göra det även om språket inte talas dagligen i hemmet.
Tornedalingar vill ha statens ursäkt "Ett sår" " Vi vill nå ett erkännande för det som skett och nå försoning, så att vi kan gå vidare. Det är ett sår som finns, allt det vi har gått igenom, säger ordförande Bengt Niska. Niska berättar om vanligt förekommande mätningar av skallar som pågick även efter andra världskrigets slut och om arbetsstugor dit barn hämtades för hela terminer i taget, där de skulle skolas till att bli ordentliga svenska medborgare enligt den nationalistiska anda som då rådde. Sedan slutet av 1800-talet och ända in på 1960-talet var det förbjudet att tala meänkieli i skolan och barn som använde språket bestraffades. Jag är född 1952 och har gått igenom den skolan. Många av oss kunde bara ett språk och det var inte svenska. Det som hänt oss är väldigt lite känt. Man talar bara om rasbiologi gentemot samer. Men så var det inte, säger Bengt Niska.
Lär dig prata Meänkieli...
https://urskola.se/produkter/173265- Andrea-halsar-pa-Hos-Ellen
Diskutera i gruppen: 1. Hur ofta tar du dig tid att titta och njuta av naturen? Stanna upp och lyssna på fågelsången? Njuta av att solen lyser? 2. Äter ni något i din familj som du tror att ni är ganska ensamma om? Beskriv. 3. Vad innebär allemansrätten? Har du byggt en koja någon gång? Kunde du utnyttja allemansrätten då? Hur? 4. Varför tror du att meänkieli har kunnat leva kvar i Sverige? Hur?