Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007

Relevanta dokument
Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2008

Skillnader i kursklassificering spelar en liten roll för lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp

En uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

& ANALYS STATISTIK. Fler studenter men oförändrad forskningsvolym

Fler studenter och större överskott än någonsin tidigare

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Uppföljning av studenters aktivitet på kurs

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

TABELLBILAGA. Universitet & högskolor

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fortsatt fler betalande studenter 2017

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Lärosätenas årsredovisningar: Färre helårsstudenter trots pågående utbyggnad

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Uppföljning av ersättningsbeloppen för högre utbildning (klassificering av kurser) SUHF

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Forskande och undervisande personal

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Studenternas prestationsgrad fortsätter att öka

Fler helårsstudenter 2015 första gången sedan 2010

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Universitet&högskolor

Onni Tengner

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Klassifi cering AV KURSER. ett regeringsuppdrag

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

VERKSAMHET De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen(1992:1434).

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

våra nyckeltal

Fyra år med studieavgifter

Basåret inom högskolan: situationen våren Regeringsuppdrag Reg.nr

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Hur många platser finns det i högskolan?

Antalet examina ökar men för få är inriktade mot förskola

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Student vid Linnéuniversitetet 2010

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Universitet&högskolor

Nationell statistik antagna till ämneslärarutbildning efter urval 2 i ämnen som finns i LNU

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Att utveckla uppföljningen av inaktiva studenter

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn ,

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

Universitet och högskolor Årsrapport 2014 Tabellbilaga

Antalet personal i högskolan fortsätter att öka. Den forskande och undervisande personalen. Samtliga anställda

Nyckeltal för Nätuniversitetet 6

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Medeltal: Median: 2148

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Universitet och högskolor Årsrapport 2013 Tabellbilaga.

Fler helårsstudenter 2015 första gången sedan 2010

Andelen forskande och undervisande personal med en tillsvidareanställning har ökat

Introduktion till den svenska högskolan

Andelen forskande och undervisande personal ökar i högskolan

Statistisk analys. Antalet nybörjare i högskolan minskar

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Lärosätenas indirekta kostnader

Utlandstjänstgöring vanligast bland professorer och meriteringsanställda

Sammanställning av beslut från disciplinnämnder och domar i disciplinärenden från för valtningsdomstolar 20 01

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Riksrevisionens granskning av universitet och högskolor 2013/2014

Lärosätenas indirekta kostnader

Avhandling: Tillämpning av

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Kursutbud Lärarlyftet II

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Betänkandet Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå (SOU 2017:20)

Transkript:

Statistisk analys Thomas Furusten Analysavdelningen 08-563 085 12 thomas.furusten@hsv.se www.hsv.se 2008-09-23, Analys nr 2008/10 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor 2007 Resurstilldelningssystemet för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå innebär att universitet och högskolor får ersättning för antalet helårsstudenter och deras prestationer upp till det takbelopp som finns angivet i regleringsbrevet. 1 Ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer skiljer sig mellan olika utbildningsområden. All utbildning delas in i kurser och alla kurser klassificeras till ett eller flera utbildningsområden. Universitet och högskolor beslutar själva vilket utbildningsområde varje kurs eller del av kurs tillhör. Klassificeringen av kurser inom olika utbildningsområden är viktig eftersom den avgör nivån på ersättningen, och klassificeringen påverkar därmed lärosätenas möjligheter att nå sina takbelopp. Ersättningen per utbildningsområde Ersättningsnivåerna för de olika utbildningsområdena varierar stort. Utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi har den klart lägsta ersättningsnivån, även om ersättningen till dessa områden förstärkts på senare tid. Drygt 40 procent av all utbildning (räknat i antal helårsstudenter) tillhör utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Nära 30 procent tillhör teknik och naturvetenskap. De konstnärliga utbildningsområdena, som är de områden som har högst ersättning, utgör tillsammans bara ungefär 2,5 procent av utbildningsvolymen. Ersättningsbeloppen beslutas årligen av regeringen och avgör den totala ersättningen till lärosätena, men lärosätena kan sedan använda resurserna enligt egna prioriteringar inom sin organisation. 1 Helårsstudent är ett volymmått som innebär att antalet studenter omräknas till heltidsstuderande under ett år, och helårsprestationer motsvarar deras poängproduktion under ett år. Takbeloppet är det maximala belopp för ersättning som har beslutats för varje lärosäte.

Ersättningsbelopp 2007 Utbildningsområde Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation Fördelning av helårsstudenter 2007 (%) Humanistiskt, samhällsvetenskapligt, teologiskt, juridiskt 19 043 17 847 42,4 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 45 708 39 384 29,8 Undervisning 32 409 38 169 8,5 Vård 49 649 43 002 8,1 Medicinskt 55 481 67 486 5,4 Odontologiskt 41 058 47 828 0,5 Övrigt (journalistik, bibliotek m.m.) 37 505 30 466 2,2 Design 132 337 80 629 1,0 Konst 187 875 80 659 0,2 Musik 114 170 72 188 0,8 Opera 272 081 162 762 0,0 Teater 263 097 131 045 0,1 Media 268 489 215 071 0,2 Dans 185 036 102 243 0,1 Idrott 96 422 44 621 0,5 I kolumnen längst till höger anges respektive områdes relativa storlek räknat i antal helårsstudenter 2007. Under vissa perioder har lärosätena haft fler studenter än vad de har kunnat få ersättning för inom takbeloppet. Under andra perioder har det varit tvärtom, nämligen att lärosätena inte nått upp till sina takbelopp. Det sistnämnda har gällt sedan 2006. För att lättare nå upp till takbeloppet skulle lärosätena teoretiskt sett kunna omklassificera kurser till utbildningsområden med hög ersättning även om detta inte är förenligt med resurstilldelningssystemets avsikter. På så sätt skulle en helårsstudent generera högre intäkter bara genom att kursens klassificering ändrades till ett utbildningsområde med högre ersättningsnivå. Enligt statistiken finns dock inte något sådant mönster. Fördelningen av helårsstudenter på olika utbildningsområden har inte ändrats nämnvärt under de senaste åren. Skillnader i klassificering Eftersom lärosätenas klassificering av kurser avgör deras ekonomiska ersättning är det intressant att undersöka om det finns skillnader i hur olika lärosäten klassificerar sina kurser, och om skillnaden i så fall har någon betydelse för deras möjligheter att nå sina takbelopp. Ett sätt att göra en sådan undersökning är att jämföra den ersättning som lärosätena har fått för sin faktiska klassificering av kurser inom ett visst ämne såsom den framträder i statistiken med den ersättning de skulle ha fått om de hade klassificerat såsom genomsnittet av lärosäten. Genom att dividera den totala (beräknade) ersättningen för varje lärosäte med den ersättning som lärosätet skulle ha fått om det hade klassificerat varje kurs enligt genomsnittet erhålls en kvot ett jämförelseindex. Ett 2

index under 100 innebär att den ersättning som lärosätet beräknas ha fått är mindre än den ersättning det skulle ha fått vid en genomsnittlig klassificering. Ett värde över 100 indikerar att lärosätet har fått en högre ersättning än vid en genomsnittlig klassificering. 2 Detta sätt att jämföra varje lärosäte med genomsnittet ger en indikation på hur stor betydelse skillnader i klassificeringen har för den totala ersättningen. Den intressanta frågan är alltså om lärosätets totala ersättning har blivit högre eller lägre än genomsnittet på grund av att man klassificerat kurser 3 inom andra utbildningsområden än genomsnittet för ämnet. Klassificering av kurser inom samtliga ämnen I tabellen på sidan fem framgår att 10 av 30 lärosäten ligger på genomsnittet. Sju lärosäten avviker med fem procent eller mer: Chalmers tekniska högskola (+5 procent), Växjö universitet (-5 procent), Högskolan i Jönköping (-6 procent), Högskolan Dalarna (+6 procent), Blekinge tekniska högskola (+6 procent), Högskolan Väst (+5 procent), samt Lärarhögskolan i Stockholm* (-6 procent). Det är viktigt att komma ihåg att jämförelseindexet inte fungerar som en måttstock över rätt eller fel klassificering. För att göra en sådan bedömning krävs mycket mer ingående information om innehållet i olika kurser. Jämförelseindexet mäter endast relationen till det genomsnittliga lärosätets klassificering. Det är också viktigt att hålla i minnet att analysen utgår från den inrapporterade statistiken. När lärosätena lämnar sin faktura till regeringen kan avräkningen se något annorlunda ut. Vissa lärosäten som i statistiken har registrerat många helårsstudenter inom konstnärliga utbildningsområden, får enligt sitt regleringsbrev endast betalt för ett fåtal av dessa. Detta kan ha viss betydelse för jämförelseindexet. Enbart små förändringar över tid Den här typen av jämförelser har gjorts årligen sedan 2001 4. Sett över tid har det inte skett några stora förändringar. De lärosäten som ligger något högre än genomsnittet har gjort det under hela perioden, och motsvarande gäller för de lärosäten som ligger under genomsnittet. Några lärosäten som låg mycket under genomsnittet de första åren, har de senaste åren närmat sig genomsnittet. 2 En tabell över lärosätenas klassificering av helårsstudenter inom olika ämnen och utbildningsområden kan fås av Thomas Furusten per e-post (fornamn.efternamn@hsv.se). 3 Det är inte alltid säkert att de kurser som jämförs är identiska, även om de har rapporterats in under samma ämnesrubrik i statistiken. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. 4 Tidigare analyser finns tillgängliga på Högskoleverkets webbplats www.hsv.se 3

Jämförelseindex 2007 Jämförelseindex 2007 Antal helårsstudenter* 2007 Uppsala universitet 96 19 712 Lunds universitet 100 24 563 Göteborgs universitet 102 24 005 Stockholms universitet 100 22 121 Umeå universitet 100 15 372 Linköpings universitet 100 16 724 Karolinska institutet** 96 5 461 Kungl. Tekniska högskolan 96 11 070 Chalmers tekniska högskola 105 8 051 Luleå tekniska universitet 103 6 576 Sveriges lantbruksuniversitet** 100 3 633 Karlstads universitet 98 7 553 Mittuniversitetet 102 6 824 Växjö universitet 95 7 261 Örebro universitet 103 8 235 Blekinge tekniska högskola 105 3 678 Högskolan i Jönköping 94 6 977 Högskolan i Kalmar 104 5 714 Malmö högskola 100 10 563 Mälardalens högskola 100 7 673 Högskolan i Borås 103 5 415 Högskolan Dalarna 106 5 249 Högskolan på Gotland 97 2 131 Högskolan i Gävle 100 5 756 Högskolan i Halmstad 100 4 822 Högskolan Kristianstad 97 4 817 Högskolan i Skövde 100 3 873 Högskolan Väst 105 4 059 Lärarhögskolan i Stockholm** 94 5 838 Södertörns högskola 101 5 772 * Antal helårsstudenter är beräknat exklusive uppdragsutbildning, basår, stödundervisning i svenska, KY-utbildning och preparandutbildning. Lärosäten med färre än 1 000 helårsstudenter redovisas inte i tabellen. ** Tre lärosäten har registrerat en ovanligt stor andel av sina helårsstudenter inom Övriga ämnen : Lärarhögskolan i Stockholm (32 procent), Karolinska institutet (30 procent), och Sveriges Lantbruksuniversitet (22 procent). Övriga ämnen ingår inte i analysen eftersom det är en restpost som innehåller kurser som kan vara mycket olika och därför inte är jämförbara. 4

Om statistiken Materialet baseras på uppgifter i studiedokumentationssystemet Ladok för år 2007. Uppgifterna har sammanställts av Statistiska centralbyrån (SCB). Uppdragsutbildningar, kvalificerad yrkesutbildning, basår, preparandutbildning och stödundervisning i svenska ingår inte. Materialet omfattar 271 274 helårsstudenter. Antalet helårsstudenter som inte finns med i materialet (från högskolor som inte rapporterar i Ladok) är drygt 4 000. Det är framför allt helårsstudenter från de konstnärliga högskolorna och från Handelshögskolan i Stockholm som saknas. Den här analysen är gjord på den mest detaljerade nivån, alltså den nivå som varje lärosäte använder för rapportering av statistik till SCB. En begränsning med statistiken är att det inte är säkert att de kurser som jämförs är identiska utbildningar. Olika lärosäten kan rapportera in kurser med samma innehåll under olika ämnesrubriker. Något som också är värt att notera är att 7,3 procent av helårsstudenterna är registrerade inom restposten Övriga ämnen, och ingår därmed inte i analysen. Denna andel varierar mellan olika lärosäten, år 2007 mellan 0 och 32 procent. * Lärarhögskolan i Stockholm har sedan 2007 uppgått i Stockholms universitet. 5