Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III 2013-07-25



Relevanta dokument
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Kvasarer och aktiva galaxer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Solen i dag.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Är vi ensamma i Universum?

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

En rundvandring i rymden

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Stjärnors födslar och död

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Upptäckten av gravitationsvågor

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

1.5 Våg partikeldualism

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

10. Relativitetsteori Tid och Längd

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det?

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Räkneövning 5 hösten 2014

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

Hertzsprung-Russell-diagrammet Ulf Torkelsson

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor. Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Vår närmaste stjärna - Solen

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Bild Anna Bergdahl Gustafsson

Vår galax, Vintergatan

Tentamen Relativitetsteori

FyU02 Fysik med didaktisk inriktning 2 - kvantfysik

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

ETE331 Framtidens miljöteknik

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

ETE331 Framtidens miljöteknik

Sett i ett lite större perspektiv

1. Elektromagnetisk strålning

Skingrad. 6NLQJUDG²HQG\VWRSLVNVNLOGULQJDYQlWYHUNVVDPKlOOHWVXWYHFNOLQJ

Min bok om Rymden. Börja läsa

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Transkript:

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev:Civilisation med energiförbrukning motsvarande mänskligheten (ca 4 10 12 W år 1964) Davies:Använder alla energitillgångar på sin hemplanet Vanligast (tror jag):utnyttjar energi av samma storleksordning som solinstrålningen (insolationen) till hemplaneten ( 1.7 10 17 W i jordens fall) Upplägg Kardashev-skalan Post-biologisk och artificiell intelligens Teknologisk singularitet Superteknologi Metoder för att söka efter supercivilisationer Davies: kapitel 7-8 Kardashev typ II Civilisation som utnyttjar den totala strålningsenergin från sin moderstjärna Ca 4 10 26 W i solens fall Observera att det finns stjärnor som kan alstra 10 6 mer än vår sol (under miljontals år) Moderstjärnan kanske inte bästa energikällan Kardashev-skalan Kardashev typ III Mäter en civilisations nivå av teknologisk utveckling Baserad på den mängd energi civilisationen förfogar över Kardashev(1964): Typ I, II & III Nicolai Kardashev(1932-) Civilisation som förfogar över den energi som utstrålas från sin hemgalax Ca 4 10 37 W i Vintergatans fall 1

Carl Sagans version K: Civilisationens Kardashev-grad MW: Civilisationens energiförbrukning i megawatt För mänskligheten: 1.5 10 7 MegaWatt K 0.7 Enligt denna definition är vi alltså en Kardashev typ 0.7-civilisation Utomjordingar avbildas ofta som humanioidermed stora huvuden (hjärnor), men är det verkligen dit utvecklingen leder? Utvidgad Kardashev-skala Olika definitioner av Kardashev typ IV: Utnyttjar ljusenergin hos hela det observerbara universumet Utnyttjar ljusenergin hos den lokala superhopen av galaxer (största gravitationellt bundna strukturen i Universum idag) Utnyttjar energi utanför hemgalaxen, ex. mörk energi Postbiologisk intelligens Utveckling inom bioteknologi, nanoteknologi och informationsteknologi Undviker (nuvarande) biologiska systems begränsningar Högre intelligens? Längre livstid? Inga sjukdomar? Biologiska fasen i civilisationers utveckling kortvarig? Alternativa skalor Inte uppenbart att totala energiförbrukningen är det bästa måttet. Alternativa skalor baseras på: Den informationsmängden civilisationen förfogar över (Carl Sagans skala A-Z) Hur utspridd civilisationen är (Zubrins skala) Typ I: Spridd över hemplaneten Typ II: Koloniserat sitt solsystem Typ III: Koloniserat hemgalaxen Hur små föremål civilisationen kan manipulera (Barrows skala) Mänskliga hjärnan: 10 14-10 20 operationer/s (omtvistat) Världens snabbaste dator (november 2012): Cray Titan, 1.8 10 16 operationer/s Moores lag: Datorkapaciteten fördubblas vartannat år Datorer når hjärnans beräkningskapacitet inom ca 20 år Artificiell intelligens HAL från 2001 Ett rymdäventyr Obs! Beräkningskapacitet Intelligens eller medvetande Inte säkert att vi kommer att kunna skapa en AI med mänsklig intelligens under överskådlig tid 2

Transcendens? Har föreslagits att avancerade civilisationer kan vilja driva sin teknologi mot inre rymden istället för den yttre Ökad miniatyrisering och täthet tills tillstånd som liknar neutronstjärna eller svart hål uppnås Transcendens: Lämnar yttre rymden och kryper in i sitt svarta hål (och möjligen ut i ett nytt universum) Den teknologiska singulariteten Framtida tidpunkt då utvecklingen plötsligt börjar gå extremt snabbt ( mot oändligheten ) till följd av exempelvis skapandet av en AI med förmåga att göra sig själv smartare Anses ofta omöjligt att förutspå vad som händer efter singulariteten (om vi alls överlever den) Barrow-skalan Skala som beskriver civilisations förmåga att manipulera småskaliga föremål: Typ I minus: Manipulering på ungefär samma längdskala som varelserna själva Typ II minus: Manipulering av gener Typ III minus: Manipulering av molekyler Typ IV minus: Manipulering av atomer Typ V minus: Manipulering av atomkärnor Typ VI minus: Manipulering av kvarkar och leptoner Typ Omega minus: Manipulera rum- och tidsstruktur Allt högre teknologitäthet Svart hål och transcendens till annat universum? Den teknologiska singulariteten Superteknologi Von Neumann-sonder Dysonsfärer Matrioshka/Jupiter brains 3

Von Neumann-sonder Dyson-sfär II: Varianter på temat Självreplikerande robotsonder som skickas ut för att utforska/kolonisera rymden Tar material de hittar längs vägen och bygger nya sonder En Bracewell-sond(se föreläsning 7) kan även vara en von Neumann-sond John von Neumann (1903-1957) Dyson-ring Dyson-svärm Dyson-bubbla Små sonder Dyson-sfär III: Dyson-skal Lättare att accelerera ett föremål med låg massa till hastigheter nära ljusets Strategi: Skicka ut i stora svärmar av mikroeller nanorobotar för att säkra överlevnad för ett fåtal Dyson-skal av fast material från nedmonterade planeter Dyson-sfär I Hypotetisk, artificiell struktur av satelliter (eller fast skal) kring stjärna som fångar upp andel av stjärnans utstrålade energi Möjlig teknologi för Kardashev typ II-civilisation Värmeenergi måste strålas bort för att inte smälta sfären Sfären kan inte långsiktigt göra stjärnan helt osynlig, bara ändra dess spektrum Sfär med temperatur av några hundra grader (eller lägre) infraröd glöd Freeman Dyson, 1923- Tänkbara signaturer från Kardashev typ II Stjärna där bara andel av strålningen fångas in uppvisar troligen ett spektrum som är en blandning av en vanlig stjärnas och ett dominerat av infraröd strålning 4

Luminositet Hertzsprung-Russel-diagrammet Stjärna helt omsluten av Dyson-sfär förväntas dyka upp ungefär här (hög luminositet, men extremt låg temperatur) Vätets emissionslinjeprofil Linjebredd v max vsys Hög yttemperatur Låg yttemperatur Våglängd eller hastighet Halva linjebredden ger mått på maxhastigheten, vilket också säger något om galaxens totalmassa Dyson-sfärer och Kardashev typ II-III Dyson-sfärer och Kardashev typ III Civilisation som kapslar in stjärnor i sin närhet i Dysonsfärer Bubblor av låg UV/optisk ljusstyrka jämfört med omgivningen Bubblorna kan dock ha högre infraröd ljusstyrka än omgivnignen Dyson-signaturer Tully-Fisher-relationen: Empirisk relation mellan skivgalaxers luminositet och vätets linjebredd (mått på massan) Relationen har mycket låg spridning Stort antal skivgalaxer Linjebredd (massa) Rotationskurvor hos skivgalaxer Dyson-sfärer och Kardashev typ III Galax med Kardashev typ III-civilisation som klär in stjärnor i Dyson-sfärer Oförändrad massa men sänkt UV/optisk luminositet v rot Radie v max Linjebredd (massa) Ytterst få skivgalaxer avviker kraftigt från Tully-Fisher Kardashev typ III måste vara mycket sällsynta (förutsatt att de använder Dyson-sfärer) 5

Första svenska SETI-projektet: Sökning efter Kardashev typ IIIcivilisationer bland ca 3000 skivgalaxer Aktiva galaxkärnor som energikälla Jet Supermassivt svart hål Linjebredd (massa) Kandidatuppsats av Per Calissendorff, våren 2013 Ackretionsskiva (ungefärsolsystemetsstorlek) Galaxer med aktiv kärna producerar extremt hög ljusstyrka i liten region i centrum Bättre att kapsla in den aktiva kärnan istället för stjärnor? Simulering av hur skivgalax koloniseras med Dyson-sfärer Exempel på aktiva galaxkärnor Per Calissendorff (2013) Kvasarer Seyfert-galax Shkadov thruster Mekanism för att förflytta en hel stjärna (och tillhörande planetsystem) Gigantiskt solsegel hålls i jämvikt av gravitation mot stjärnan och strålningstryck bort från stjärnan Seglet bryter isotropini stjärnans strålningstryck och driver stjärnan i riktning mot seglet Långsam förflyttning tar 1 miljon år att komma upp i 20 m/s och 1miljard år att flytta stjärnan en betydande del av Vintergatans radie Den nya skolans SETI Davies: Sök efter de effekter som en utomjordisk civilisations teknologi har på den omgivande rymden! 6

Svarta hål som energikälla I princip möjligt att utvinna stora mängder energi från roterande svarta hål Davies: Hissmekansim där avfall dumpas i det svarta hålet och containern återvänder i hög hastighet Inga sökningar ännu baserade på detta p.g.a. oklar signatur och svårigheten med att lokalisera svarta hål Fig11 (sid 143) i Davies Boltzmann-hjärna Hypotetisk, självmedveten hjärna som uppstår spontant mitt ute i rymden p.g.a. slumpmässiga partikelsammansättningar Mycket osannolik sammansättning men rymden är stor, kanske oändlig Matrioshka-hjärna Hypotetisk dator (ev. AI) som drivs av koncentriska Dyson-skal kring stjärna Olika skal verkar vid olika temperaturer Skulle kunna driva trovärdig simulering av vår verklighet? Boltzmann brain paradox I vissa kosmologiska modeller blir Boltzmann brainsmer sannolika än hjärnor av vår typ Problem: Är jag verkligen en människa i ett kollektiv bland sju miljarder andra, eller bara en ensam Boltzmann-hjärnai tomma rymden som inbillar mig? Fiktiva minnen av mångårigt liv, trots faktisk livstid på några få sekunder Jupiter-hjärna Hypotetisk dator av planets storlek Lägre beräkningskapacitet än Matrioshka-hjärna, men snabbare förmedling av signaler mellan datorns delar 7