Frågeschema Historisk träbyggnadshantverk är hållbart! Svar Mats Anderses 2016-10-28 Frågeschema Bakgrund 1. Har du arbetat med stolpverkskonstruktioner. a. Nybyggnation eller restaurering/renovering? Nyproduktion och restaurering 2. Vad är din bakgrund? Jordbruk, skogsbruk, byggnadsarbete i de flesta former i ca 35 år. Gynmnasiestudier både teoretisk och praktisk, högskola och DaCapo. 3. Vad jobbar du med idag? Företagare inom byggindustrin med inriktning mot byggnadsvård, träbyggnadshantverk och nybyggnation med sunda material. Hållbart/bæredygtigt 4. Vad innebär hållbart/bæredygtigt bygge for dig? a. Tänker du enbart på miljön, eller finns det också grund att prata om social eller ekonomisk hållbarhet? Miljö, ekonomi och det sociala går hand i hand när man bygger på naturens villkor Bygger man sedan med möjlighet att underhålla är hållbarheten oändlig. 5. Har du något argument för varför det är hållbart/bæredygtigt att bygga i stolpverk i stället för modernt träbyggeri. Materialsnålt och möjlighetsskapande för alternativt materialanvändande i främst klimatskal. 6. Använder du termer som livscykelanalys eller lång hållbarhet (t ex min 100 år), när du pratar om stolpverk/bindingsværk? a. Ger du någon garanti på träkonstruktionen? Garantin kan vara marknadsanpassad eller etisk. Med det menar jag att en byggnad konstruerad utifrån ett konstruktivt träskydd och utan att man blandar in moderna metoder i konstruktionen klarar lätt marknadsgarantier. Etiskt menar jag att en byggnad som är konstruerad enligt det ovan kan ges en garanti om minst 50-100 år. Men givetvis måste underhållet understrykas. 7. Kan du formulera argument som kan kombinera det historiska träbyggnadshantverket med det hållbara/bæredygtige når man inte pratar om restaurering/renovering? Se på de hus och konstruktioner som stått i 100-1000 år och ta efter. 2 af 10
a. Att hantverkaren hanterar råvaran från skog till konstruktion verkar vara en form av kvalité-säkring. Inte en nödvändighet. Det måste inte vara samma hantverkare som tar fram materialet från skog till konstruktion utan hantverkare med samma kunskap och intention. b. Finns det några delar i det historiska byggeriet som inte er hållbart? Arbetsmiljön. Det finns aldrig någon vinst i att vara orationell när det finns hjälpmedel och i en hel del fall maskiner som kan göra delar av arbetet. Material 8. Brukar du helst lokalt sågat timmer, eller är det viktigare att virket håller bra kvalité? Vad är bra kvalitet? Det handlar om att förhålla sig till de material man har tillgång till. Men det är så köart lättare att ha material i en jämn kvalitet. a. Varför? Det är rationellare att ha material i en dimensions jämn kvalitet. 9. Vilken typ av virke använder du helst till att bygga stolpverk/bindingsværk? Fur, Douglasgran, Lärk, Ek eller Gran. Alla material har sina fördelar. Det beror på vilken metod av layoutsystem man använder. 10. Vad tycker du om att använda limträ i stället för helträ? Helt okay. Det finns dock limträ i fura sk. Duolam och Triolam som är utmärkt att använda till stolpverk. Dimensionerade material gör många arbetsmoment betydligt lättare ex. fräsningar och måttsättningar. 11. Har du någon uppfattning om vad skillnaden är i tid/pris mellan att bygga en bostad i stolpverk och en bostad i lösvirke (reglar) om man tänker sig att det inte är stolpverkets estetiska värden som spelar roll. Skulle tro att det går på ett ut om man kombinerar rätt material och ser till stolpverkets förutsättningar. Sedan beror det så klart på stolpverkets komplexitet. Det går också att tillverka ett stolpverk på ett sådant sätt att det samverkar med andra byggdelar/material. 12. Finns det någon anledning att använda både stolpverk och regelstomme i samme byggprojekt? 3 af 10
Nej. Återvindning av material 13. Finns det någon möjlighet att återanvända timmer från stolpverk till att bygga nya konstruktioner? Ja, men liten möjlighet. a. Vilken typ av material i så fall? Material från gamla lador. 14. Skulle det fungera bra att använda begagnade snickerier, såsom fönster och dörrar, i dina byggprojekt? Det gör vi kontinuerligt. Isolering 15. Vilket material använder du främst som isolering när du bygger bostads- eller fritidshus? Vi förordar främst sunda material och använder dessa. Främst olika typer av cellulosa och träfiberisoleringar och lin. a. Var kommer ditt isoleringsmaterial från? Andra bi-materialer? På marknaden förekommande leverantörer. b. Vilka andra alternativ kan du förespråka? c. Vilken typ av lufttätning (papp) använder du? Olika på insida och utsida? Det som erfordras ångbroms eller ångspärr. Fabrikaten är många. 16. Vad är dina tankar om att ha 30-40 cm isolering i väggar, bjälklag och tak, och finns det någon risk att de sista 15-20 cm är onödiga ur ett livscykelperspektiv. Ju längre en byggnad står med mycket bra isolervärde ju mindre energi drar den och det är bra för miljön. 17. Ser du någon fördel med ångspärr (plastfolie), när man ska jobba med stolpverkskonstruktioner? Stolpverkonstruktionen har inte med klimatskalet att göra då hela tanken med den är att den ska vara synligt bärande och berörs inte då av ångspärren. 4 af 10
18. Vad är dina erfarenheter med att bygga/isolera parallelltak utan ventilerande luftspalt såkallade kompakttak? Mindre. Fungerar nog i vissa fall, men kan vara förödande i andra. 19. Vad är dina tankar om hur ditt isoleringsmaterial kan hantera inläckage om man bygger utan ventilerande luftspalt. Det blir svårare för konstruktionen att hantera vissa fuktproblem. 20. Har du någon idé om hur en stolpverkskonstruktion på bästa sätt kan isoleras i dessa 3 exempel: d. Ett bostadshus på 120 m2 som ska hålla de energikrav som ställs i dag i Sverige/ Danmark/Norge. Limträskiva,lättregelstomme eller annat alternativ och lösull. e. Ett fritidshus (80m2), som ska kunna fungera som bostad hela året, men där man också tänker in att det inte behöver hålla mer än 19 grader och där alternativa energikällor räknas in. Limträskiva,lättregelstomme eller annat alternativ och lösull. f. Ett uthus (40m2) som ska hållas frostfritt och som ska kunna uppvärmas och hålla en rimlig temperatur under några dagar/en vecka. Limträskiva och tung träfiberskiva. 21. Har du något exempel på en konstruktion som fungerar bra, och som borde kommuniceras ut? a. Skicka gärna med ritningar/bilder. Skickar gärna om det blir aktuellt. 22. Om du skulle bygga ett hållbart bostadshus, vilken typ av bärande stomme skulle du vilja förespråka? Stolpverk/limträ, limträskiva och lätt eller tung träfiberisolering. g. Varför väljer du denna konstruktionstyp. Kombinerar material, bärighet, utseende, hannterar fukt, energi etc på ett bra sätt 5 af 10
Underhåll 1. Pratar du med kund om underhåll, eller berättar att detta inte är underhållsfritt osv? Ja, det gör jag. 2. Har du funderat på möjligheten att sälja in din produkt genom också kontinuerligt underhåll. (t ex en halv dag varje år där du går genom byggnaden för att se om allt är som det ska och för att upptäcka problem i tid). Ja, det har jag. Historiska konstruktioner 3. Använder du argument för att restaurera i stället för att riva som inte går på byggnadernas kulturhistoriska värden? Ja, det gör jag. Svårt. 4. Hur kan man bäst tilläggsisolera historiska stolpverkskonstruktioner, om man bortser från det estetiska? Utanpå. Utanpå. h. Bjälklag i. Väggar j. Tak 5. Vilka isoleringsmaterial förespråkar du i dessa situationer? Sunda material, hygroskopiska, diffusionsöppna i de flesta fall. k. Finns det argument för att applicera detta på nybyggnation också? Absolut. 6. Vilka kompetenser samarbetar du med när du projekterar ett restaureringsarbete? Anställda, kollegor och antikvariskt sakkunniga. Handverktyg vs maskiner 7. Vilken typ av verktyg använder du i produktionen av stolpverk? a. Stationära maskiner/eldrivna handverktyg/ handdrivna handverktyg? Elhyvel, kedjestämmare, portabel bandsåg, cirkelsågar, stationär planhyvel, borrmaskiner, batterimaskiner och kompletterande traditionella handverktyg. 6 af 10
8. Finns det några arbetsmoment där du föredrar handdrivna handverktyg som fogsvans eller stämjärn framför eldrivna maskiner? Främst vid justeringar och inpassningar. Beroende på moment och vad som är effektivast att använda kan det finnas tillfällen då det alltid är effektivare att använda handverktyg. Specifika konstruktioner 9. Vad är dina erfarenheter från att bygga växthus/vinterträdgårdar i stolpverk, och ser du några fördelar eller olämpor med att använda stolpverk och glas. Har inga större erfarenheter, men ser inga hinder för detta. Bara större behov av bra materialval och konstruktivt träskydd. 10. Vilka typer av träförbindningar använder du främst i dina konstruktioner. Detta beror på vilken typ av konstruktion som ska uppföras, vilket material som finns att tillgå och dess komplexitet. l. Finns det alternativ som du hellre skulle använda om en kund är villig att betala för det? De flesta sammanbindningar avgörs av dimensioner och dess utseende av önskad estetik. 23. Vad tror du om att bygga stolpverk i rundvirke (med minimal bearbetning till evt raka ytor) för att spara turen till sågverket och för att optimera virkets bärighet, om man tänker sig att hela stolpverksstommen ändå skall byggas in i isolering. Allt låter sig göras med en god genomtänkt ordning. Kom ihåg tillkommande lagstiftning etc. a. Har du någon erfarenhet av att bygga med rundvirke? Mindre. Men ett par stycken mindre har jag gjort och en del restaureringar. 7 af 10
Kunskapsutbyte 11. Skulle du vara intresserat av att ingå i en expertpanel i diskussioner om hållbarhet/ bæredygtighed och stolpverk, svara på frågor/frågor/granska texter? Ja, om de kommer i mindre form än detta. Många frågor kräver, om de ska besvaras ordentligt, långa svar. 12. Har du förslag på andra personer som också vill vara intresserade i att uttala sig inom detta ämne? Eller känner du till pågående projekt som kan vara intressante att besöka/ kontakta? Vi uppför i veckan som kommer ett tvåvånings bostadshus i TF på Orust åt Staffan Jonsing som arbetar i mitt företag. Det är i 6 x 6, 8 x 8 och 6 x 8 förberett för halmbalar. 13. Har du någon litteratur som du kan rekommendera inom detta område (Historisk byggteknik/stolpverk är hållbart) som inte finns med på den bifogade litteraturlista. Ja, kanske. Beresystem i eldre norske hus. Gridbygde hu i vest-norge. The Complete Japanese joinery. Består av 2 böcker Japanese Woodworking by Hideo Sato och Japanese Joinery by Yasua Nakahara a. Skriv gärna varför. 8 af 10