HÅLLBAR INNEMILJÖ FÖR FRITID I STADEN (HIFS) - SIMHALLAR 2015-2018 För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Åsa Laurell Lyne Mars 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET
Situationen idag för simhallar och simkunskaper i Sverige Elever som går ut årskurs sex ska för att klara kunskapskraven enligt Skolverket kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. I Sverige finns det 290 kommuner. I drygt 40 av dessa kommuner saknas helt en simhall som är öppen för allmänheten (SVT 2017-02-07). Ett badhus är inte bara dyrt att bygga, utan kostnaden för drift och underhåll är också hög. Idag finns det ingen övervakande myndighet i Sverige som ställer krav på hur en badanläggning byggs.
Antal inomhusbadanläggningar som byggdes i Sverige under olika årtionden. (Medley 2013) 3
Förändringar i badhusmiljön Från början var det fokus på tvagning, sedan på simförmåga och nu också på tävling, motion, rekreation och rehabilitering Högre badvattentemperaturer medför ökad trivsel vilket gör att besökarna kommer tillbaka Fler badbesökare medför högre krav på vattenrening, och större mängder desinfektionsmedel Personalstyrkan har minskats Det finns ett ökat fokus på att öka intäkterna för verksamheten från verksamheten
Dessutom Dagens badhus har större badvattenytor som avger stora mängder fukt till omgivningen Ökad badaktivitet medför mer omrörning av vattnet och därigenom utökad stänkzon Högre lufttemperaturer Ökad procentandel returluft Minskad procentandel spädvatten
Desinfektion av badvatten Det första försöket att minimera risk för mikrobiologisk tillväxt av bakterier, virus och svampar i badvatten med klor var i ett badhus på Brown Universitet i USA 1910. Idag är natrium- eller kalciumhypoklorit de vanligast förekommande desinfektionsprodukterna. Vid klorering av badvattnet bildas olika nedbrytningsprodukter när desinfektionsmedel reagerar med föroreningar i badvattnet, bland annat trikloraminer. Dessa nedbrytningsprodukter är flyktiga och avgår från badvattnet till luften i badanläggningen. Man har funnit att nedbrytningsprodukterna kan förvärra luftvägssymtom men också orsaka astma hos även tidigare luftvägsfriska personer som tillbringar tid i en simhall. Grundläggande krav på desinfektionsmedel är att de är snabbverkande och har lång uppehållstid i vattnet. Bieffekterna med klor är kända. Att klor kommer att försvinna helt och hållet som desinfektionsmedel i simhallarna i Sverige inom den närmsta tiden är svårt att tro. Däremot så är det möjligt att minska mängden klor i simhallarna i Sverige. 6
En minskning av mängden klor innebär: Bättre arbetsmiljö för personalen Nöjdare kunder Livslängden på simhallen ökar Sänkta kostnader Minskade utrymmesbehov
Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) - Simhallar 2015 2018 Finansierat av Vinnova
Projektorganisation Sju arbetsgrupper WP 1 Projektledning, Administration, Etablering av kunskaps- och erfarenhetsorg, Kunskaps- och erfarenhetsinsamling och överföring samt kartläggning av behov. CBI WP 2 Samverkan mellan anläggningar samt testanläggningar. Badmästareförbundet WP 3 Reningsanläggning och miljö. WeedoTech / Teknikmarknad WP 4 Installationsteknik och byggnadsfysik. SP WP 5 Hållbara materialval. Swerea KIMAB WP 6 Projektering, Arbetsprocessen, samt Drift och Underhåll. NCC WP 7 Riktlinjer. SP
WP2 - Samverkan anläggningar ELISABETH STRÖMBERG Ordförande i badmästarförbundet och VD för Gustavsbergsbadet ANNETTE BERGLUND Utbildningsledare vid Yrkeshögskolan i Skellefteå.
WP3 - Reningsanläggning och miljö Del1: - Kartläggning och optimering av vattenreningsprocessen för att minska mängden klor i badvattnet Del 2: - Alternativ depåavrening med ljus vid 406 nm. - Förekomst av mikroorganismer övervakas kontinuerligt. - Artikel i Badmästaren.
WP 4 Installationsteknik och byggnadsfysik Fokus på ventilationsteknik och klimatskal. Hitta kvalitetskritiska konstruktioner och goda lösningar. Probleminventering med hjälp av enkäter. Seminarium med driftstekniker och handläggare på kommunerna. 12
WP 5 Hållbara materialval Probleminventering Provning av material i anläggningsmiljö LCC och LCA utvärdering av armering i betong
WP5 - Probleminventering Aggressiv miljö: Fukt, temperatur, klorider, och flyktiga desinfektionsbiprodukter som exempelvis kloraminer. Typskador korrosion på utsidan av bassäng, kloridhalter, kalkurlakning, lossnande kakelplattor, spjälkningar, läckage, sprickor etc. Inverkan av konstruktionsval Gjutskarvar, bristande täckskikt, höga vct, etc. Genomföringar: rör, lampor, stegar etc. Skvalprännor: Designens inverkan på hur fukten når betongkonstruktionen. Rörelsefogar: Vara eller icke vara. Ventilationsanläggningar: Om anläggningen fungerar dåligt leder detta till fler skador på materialen i simhallen? Andra inverkande faktorer Simbassängens ålder, etc. Tvister och förhandlingar 14
WP 5 Materialinventering Betong i bassängen Stål Bestruket med ett fuktspärrande tätskikt Rostfria stål, syrafasta stål med nickel-, krom-, molybdenlegeringar, Målat kolstål, Förzinkat stål Vattenrör, ventilationsrör, armering, räcken, ledare, stegar, simbassänger, startpallar, skåp, luckor, väggplåt, rutschbanans bultar, och mycket annat Aluminium Rör Stålrör, PVC, PE Vidhäftning, nedbrytning, korrosion, miljö Packningar Träpaneler Materialen kan vara nedsänkta i vattnet, medan andra är placerade i stänkzonen eller högre upp. Somliga material är dolda.
Rapporter från CBI 190 stycken totalt Skadad byggnadsdel Konstruktionstyp Skadeomfattning Huvudsaklig skadeorsak Föreslagen åtgärd Byggnadsår Ålder på simbassäng 35 30 25 20 15 10 5 Antal Armeringskorrosion Sprickor Läckage Urlakning av kalk Karbonatisering 16 0 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 År
Tätskikt och fogar Bitumenbaserade Cementbaserade Cementbaserade m. polymerer Epoxibaserade Fram tom 80-talet Milleniumskiftet Milleniumskiftet Endast som ytskikt Bör inte vara i kontakt med fogmassan eller med badvattnet Flexibla Spröda Viss elasticitet Viss elasticitet Tätare Tätare Högalkaliska, lättare att rengöra (beväxtlighet) Svårare att rengöra (beväxtlighet) Pris Pris Pris + Pris +++ Kemikalierbeständigare Används i pooler med hög temp och/eller höga halter av salter Hälsoaspekt vid applicering
WP 5 - Probleminventering exempel på felaktigt materialval 19
WP 5 - Provning av material i anläggningsmiljö ROSTFRITT STÅL - Skydd och nedbrytning. Rostfria stål är passiva i vattenledningsvatten, skyddade av en tunn oxidfilm. Rostfria stål i luft påverkas av temperaturen och kloridhalten. Missfärgning sker lättare på en rå än en polerad yta. Spänningskorrosion, i samverkan mellan dragspänningar och ett lokalt korrosionsangrepp vilket leder till sprickbildning, fenomenet går fort när det väl har börjat. Rödrost och svartrost. PROVNING i DETTA PROJEKT Badvattnets kloridinnehåll har uppmätts i ett flertal bad, bl. a. Mariebad, Gustavsbergsbadet, Munktellbadet. Stor variation i klorid innehåll, från ca 60 mg till ca 1000 mg. Risk för skada på material anses börja uppstå vid ca 200 mg. God korrelation mellan kondiktivitet och kloridinnehåll. Studier av luftkvalitéers inverkan på olika stålkvalitéer och deras ytråhet i simhallar fortsätter. Panelramar med olika stålkvalitéer har satts ut i simhallarna belägna i Gustavsberg, Vällingby, Nälsta och Beckomberga. 20
WP 5 LCC och LCA Livscykelkostnad och totala miljöpåverkan Utvärdering 1: Inverkan av stålkvalité. Traditionell armering jämförs med rostfri. Marginell skillnad i materialkostnader, möjligt att använda samma verktyg vid installation, lämpliga dragprovkurvor för svetsning. Svart rost i inert, skyddad miljö omvandlas till röd rost i syrehaltig miljö. Armeringskorrosion på rostfri stålkvalitet pga. klorider startar inte förrän en viss kloridnivå uppnåtts. Utvärdering 2: Inverkan av täckskiktets tjocklek. Normal tjocklek á 30-40 mm upp till 70 mm. 21
TACK! Åsa Laurell Lyne asa.l.lyne@ri.se 010 516 6812 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET