Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries Media stock, media circulation, staff, costs etc.

KB/BIBSAM och SCB 1 Forskningsbiblioteken 2004 Mediebestånd, låneverksamhet, personal, driftskostnader m.m. Research libraries 2004. Media stock, media circulation, staff, costs etc. I korta drag Forskningsbiblioteken används flitigt Sammanlagt expedierades 10,9 miljoner lokala lån under året. Till detta kommer 11,9 miljoner nedladdningar av e-böcker och artiklar från e-tidskrifter och fulltextdatabaser. Universitets- och högskolebiblioteken uppvisar i medeltal 18 lån och 19 nedladdade dokument per förväntad användare. Då inte alla leverantörer redovisar användningen av de elektroniska informationsresurser de tillhandahåller, är siffran på nedladdade dokument i realiteten högre. Antalet e-böcker nästan fördubblat Vid årets slut fanns sammanlagt 477 000 e-böcker tillgängliga på forskningsbiblioteken, vilket är 213 000 fler än 2003. Över 400 000 nedladdningar av e-böcker gjordes under 2004. Fjärrlånehanteringen minskar Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har minskat markant de senaste sju åren. 2004 expedierades 407 000 fjärrutlån av forskningsbiblioteken. Endast en fjärdedel av dessa utgjordes av papperskopior av beställda tidskriftsartiklar. Att kopiera och skicka tidskriftsartiklar är en verksamhet som minskar allt mer. Anledningen till detta är den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter. Christina Jönsson Adrial, KB, tfn 08-463 43 58 Bernhard Tesler, SCB, tfn 08-506 948 96 christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se bernhard.tesler@scb.se

KB/BIBSAM och SCB 2 Innehåll Inledning 4 Så görs statistiken 4 Annan statistik 5 Statistikens innehåll 6 Statistiska målstorheter 6 Objekt och population 6 Mått 9 Redovisningsgrupper 9 Referenstid 9 Statistikens tillförlitlighet 10 Tillförlitlighet totalt 10 Mätning 10 Bortfall 12 Korrigering för bortfall 12 Statistikens aktualitet 13 Frekvens 13 Framställningstid 13 Punktlighet 13 Statistikens jämförbarhet 14 Jämförbarhet över tiden 14 Statistikens tillgänglighet och förståelighet 15 Spridningsformer 15 Presentation 15 Dokumentation 15 Tillgång till primärmaterial 15 Upplysningstjänster 15 Resultat 16 Förväntade användare 16 Serviceutbud och tillgänglighet 16 Samlingar 17 Låneverksamhet 17 Fjärrlån 18

KB/BIBSAM och SCB 3 Undervisning och referensservice 19 Användning av den elektroniska samlingen 19 Personal 19 Ekonomi 20 Summary 21 Tabeller 22 Teckenförklaring 22 1. Forskningsbibliotek 2004, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 22 2. Forskningsbibliotek 2004, efter utlån från egna samlingar 23 3. Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor 2000 2004 24 4. Forskningsbibliotek 2004, efter inkommande fjärrlån 25 5. Forskningsbibliotek 2004, efter personal, antal helårsverken 26 6. Forskningsbibliotek 2004, efter driftkostnader 27 7. Forskningsbibliotek 2004, efter intäkter 28 8. Forskningsbibliotek 2004. Bestånd, användning, personal och ekonomi 29 List of Tables 51 List of Terms 52 Bilaga 55 Sammanställning av det partiella bortfallet i statistiken om forskningsbibliotek 2004 55 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bibliotekssystem och användare (avsnitt 1): 56 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller bestånd och förvärv (avsnitt 2): 61 Den tryckta samlingen i sin helhet 61 Seriella publikationer 62 Övriga samlingen 65 Bibliotek, för vilka uppgifter saknas vad gäller Användning (avsnitt 3): 74 Utlån från egna samlingar 74 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, antalsuppgifter 76 Inlån från andra bibliotek 77 Undervisning 78 Referensservice 82 Indexeringar 82 Användning av den elektroniska samlingen, samtliga uppgifter 83 Bibliotek för vilka uppgifter saknas vad gäller ekonomi (avsnitt 5): 88

KB/BIBSAM och SCB 4 Inledning Forskningsbiblioteksstatistikens syfte är att: redovisa forskningsbibliotekens verksamhet ur ett samlat nationellt perspektiv ge en översiktlig bild av det enskilda bibliotekets verksamhet utgöra underlag för planering, budgetering och anslagsäskande tjänstgöra som instrument för jämförelser mellan bibliotek Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. För denna rapporteringsperiod ingår 74 bibliotek i statistiken. Ny uppgiftslämnare för 2004 är Arkitekturmuseets bibliotek och FMV bibliotek. Biblioteken delas upp i tre kategorier: nationalbibliotek (1 st), högskolebibliotek (39 st) och specialbibliotek (34 st). Kategorin högskolebibliotek inkluderar både universitets- och högskolebibliotek. Till gruppen specialbibliotek hör bland annat bibliotek vid vissa forskningsinstitut, myndigheter och museer. Statistikunderlaget innefattar sammanlagt 195 serviceställen, dvs. lokaler där biblioteksservice erbjuds. Statistiken framställs en gång per år och omfattar uppgifter om bibliotekssystem och användare bestånd och förvärv användning personal ekonomi. Statistiken reviderades 2002 efter en ny internationell standard för biblioteksstatistik (ISO 2789:2003 Information and documentation International library statistics). Inga EU-krav om statistikens utformning finns ännu. Från och med uppgiftsåret 1999 består de uppgiftslämnande biblioteken uteslutande av statligt finansierade och allmänt tillgängliga forskningsbibliotek. Från och med uppgiftsåret 2002 innefattas även bibliotek med personalstyrka om tre eller färre årsverken. Så görs statistiken Statistiken har gjorts på uppdrag av Kungl. biblioteket/bibsam. Statistikansvarig myndighet (SAM-myndighet) är Kulturrådet. Statistik över universitetsbibliotekens och vissa andra forskningsbiblioteks verksamhet har publicerats i Statistisk årsbok sedan 1954. Den första redovisningen avsåg uppgiftsåret 1953, alternativt 1952/53. Insamlandet och bearbetningen av uppgifterna sköttes först av Kungl. biblioteket, därefter av Forskningsrådet och sedan av Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) i samarbete med SCB. När DFI lades ner 1988, överfördes ansvaret för statistiken till Kungl. biblioteket och BIBSAM, avdelningen för nationell samordning och utveckling. Forskningsbiblioteksstatistiken har sedan uppgiftsåret 1980, alternativt 1979/80, redovisats av SCB i Statistiska meddelanden, Serie Ku. 2001-2002 ingick statistiken inte i Sveriges officiella statistik (SOS). Från uppgiftsåret 2003 ingår forskningsbiblioteksstatistiken åter i SOS men rapporteras fristående från Statistiska meddelanden.

KB/BIBSAM och SCB 5 Annan statistik Kungl. biblioteket/bibsam redovisar statistik till LibEcon (http://www.libecon.org) Statistik över forskningsbibliotek i USA och Canada finns publicerade på http://www.arl.org/stats/arlstat/index.html. För statistik som rör svenska folk- och skolbibliotek hänvisas till Kulturrådets olika skriftserier (www.kur.se)

KB/BIBSAM och SCB 6 Statistikens innehåll Statistiska målstorheter Statistiken redovisar för år 2004: antalsuppgifter för bibliotekssystem och användare antalsuppgifter för bestånd och förvärv antalsuppgifter för användning antalsuppgifter för inkommande fjärrlån antalsuppgifter för personal kostnader (antal kronor) för ekonomiuppgifter Objekt och population Forskningsbiblioteksstatistiken omfattar forskningsbibliotek som är helt eller delvis finansierade med statliga medel och som är tillgängliga för allmänheten. Uppgifterna samlas in med stöd av ett avtal mellan Kungl. bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling (BIBSAM) och forskningsbiblioteken. Det innebär bland annat skyldighet för biblioteken att varje år leverera statistik till den nationella forskningsbiblioteksstatistiken. Variabler Variabelbeskrivningen följer grupperingen i Inledning. bibliotekssystem och användare antal serviceställen antal förväntade användare (universitets- och högskolebibliotek) antal sittplatser i publika utrymmen antal publika persondatorer, varav antal med internetuppkoppling antal uppkopplade i lokalt nätverk antal med möjlighet att skanna in dokument antal öppetdagar per år, varav antal dagar med reducerad service antal öppetdagar per vecka, varav antal timmar med reducerad service antal besök per år, om räkningen gjorts med hjälp av automatiskt räkneverk antal besök per dag antal virtuella besök av webbläsare, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare, om webbstatistiken räknas i besök av IP-besökare antal sidleveranser, om webbstatistiken räknas i antal sidleveranser

KB/BIBSAM och SCB 7 bestånd och förvärv den tryckta samlingen i sin helhet antal fysiska enheter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form antal hyllmeter gällande böcker och seriella publikationer i tryckt form, varav antal hyllmeter i öppna samlingar bestånd och förvärv seriella publika antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för periodika fördelade efter periodika i tryckt form respektive elektronisk form antal prenumerationer (exemplar) liksom antal löpande titlar för tidningar fördelade efter tidningar i tryckt form respektive elektronisk form bestånd och förvärv övriga samlingar antal fysiska enheter manuskript antal hyllmeter manuskript antal fysiska enheter musiktryck antal hyllmeter musiktryck antal fysiska enheter grafiska och kartografiska dokument i tryckt form antal fysiska enheter mikrografiska dokument antal fysiska enheter i analog form respektive i digital form audiovisuella dokument antal patent, varav antal patent i elektronisk form antal fysiska enheter databaser för utlån eller installerade på enanvändarstation antal titlar databaser i nätverk antal titlar e-böcker antal exemplar e-böcker antal fysiska enheter övriga tryckta dokument antal titlar övriga digitala dokument Användning Utlån från egna samlingar (räknat i antal fysiska enheter) fördelat efter hemlån (initiala), hemlån (omlån), papperskopior i stället för lån, läsesalsån (endast för lokala lån) antal lokala lån antal fjärrutlån fördelade efter svenska, övriga nordiska respektive övriga länders bibliotek Användning Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar antal levererade elektroniska dokument direkt till slutanvändare

KB/BIBSAM och SCB 8 till svenska bibliotek till övriga nordiska bibliotek till bibliotek i övriga länder Användning Inlån från andra bibliotek (räknat i fysiska enheter) fördelat efter mottagna originaldokument, mottagna papperskopior i stället för lån, mottagna dokument genom elektronisk dokumentleverans antal fjärrinlån från svenska bibliotek antal fjärrinlån från övriga nordiska bibliotek antal fjärrinlån från bibliotek i övriga länder Användning Undervisning antal timmar med formell lärarledd undervisning, antal deltagare vid formella lärarledda undervisningstillfällen antal digitala pedagogiska resurser antal virtuella besök av webbläsare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i besök av webbläsare antal virtuella besök av IP-besökare på digitala pedagogiska resurser, om webbstatistiken räknas i IP-besök av webbläsare antal sidleveranser på digitala pedagogiska resurser, per år, om webbstatistiken räknas i sidleveranser Användning Referensservice antal referensfrågor genom stickprov, varav antal referensfrågor inkomna på elektronisk väg Användning Indexeringar antal poster som indexerats för bibliografiska tjänster och databaser Användning Den elektroniska samlingen (redovisas för de elektroniska tjänster där leverantören levererar statistik över användningen) antal sökningar i OPAC respektive databaser (index) antal framtagna abstrakt, databaser (abstrakt) antal framtagna fulltextdokument fördelade efter databaser (fulltext), seriella publikationer i elektronisk form, eböcker, patent i elektronisk form antal framtagna dokument fördelade efter audiovisuella dokument i digital form, övriga digitala dokument Personal antal helårsanställda respektive anställda personer fördelade efter bibliotekarier och dokumentalister, biblioteksassistenter, fackutbildade specialister, övrig personal.

KB/BIBSAM och SCB 9 Ekonomi antal kronor i 1000- tal efter kostnadsslagen lokalkostnader, löner, kompetensutveckling, förvärv av tryckt material, förvärv av elektroniska resurser, övriga kostnader exkl. lokalkostnader antal kronor i 1000- tal för intäkter och anslag efter anslag från moderorganisation, bidrag och intäkter från offentliga sektorn, bidrag och intäkter från privata sektorn, projektmedel, genererade intäkter, övrigt Mått De vanligaste statistiska måtten är totaler. I vissa fall redovisas även procenttal och kvoter. Redovisningen av statistiken sker med justering för bortfall på riksnivå. Redovisningsgrupper Redovisning sker efter bibliotek, bibliotekstyp (nationalbibliotek, högskolebibliotek, specialbibliotek), samt summa av alla bibliotek. De bibliotek som ingår är alla offentligt tillgängliga forskningsbibliotek med statlig finansiering. Referenstid Bestånds-, utlånings- besöks- kostnads- och intäktsuppgifter avser år 2004. Personaluppgifterna avser per den 31 december 2004. En del bibliotek använder stickprovsenkät för att beräkna antal besök per dag. Stickprovsenkät används också för att beräkna antal referensfrågor under året.

KB/BIBSAM och SCB 10 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitlighet totalt Uppgiftsinsamlingen har nu för sjätte året - skett via Internet. Därigenom har forskningsbiblioteken på den elektroniska blanketten haft tillgång till vissa av de uppgifter som redovisades året innan för varje fråga som en jämförelse. Dessutom finns inlagt kontroller som uppmärksammar den som registrerar om betydande avvikelser mot föregående års värden. Logiska kontroller och summakontroller har utförts, även manuell granskning med komplettering av uppgifter efter återkontakter med biblioteken. En återkontakt har gjorts med samtliga bibliotek. Antal bibliotek som valt att registrera uppgifterna via Internet uppgår till 74, dvs. samtliga de i undersökningen ingående biblioteken. En viss osäkerhet om kvaliteten i de insamlade uppgifterna finns genom att bibliotekens redovisning oftast är en sammanställning av uppgifter från flera uppgiftslämnare beroende på hur verksamheten är organiserad inom respektive bibliotek. Flera uppgiftslämnare medför att olika tolkningar av de definitioner som används kan förekomma. En del av de efterfrågade uppgifterna laddas ner från bibliotekens verksamhetssystem medan andra åter inhämtas från ansvariga handläggare. Mätning Utrikespolitiska institutets bibliotek hade stängt under tre månader år 2004 för flyttförberedelser. Liksom förra året (år 2003) hade Östasiatiska Biblioteket, (Statens museer för världskultur), stängt för ombyggnad. Tekniska museets bibliotek hade bara öppet fem månader år 2004. Orsaken var sammanslagning med Telemuseum. Avsnitt 1 Bibliotekssystem och användare Biblioteket på Blekinge Tekniska Högskola har inte något lokalt nätverk. Biblioteket på högskolan i Borås har i beräkningen av antal besök per dag endast kunnat räkna under perioderna januari maj respektive september december. Dessutom finns nu en särskild personaléntre till biblioteket vilket också medför att personalen numera kan exkluderas i besöksstatistiken. Biblioteket på Högskolan i Kristianstad rapporterade fel uppgift för Sidleveranser per år år 2003. Det egentliga antalet låg i nivå med årets rapporterade siffra. Avsnitt 2 Bestånd och förvärv. Seriella publikationer Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om periodika i tryckt form innehåller endast tidskrifter ej monografiserier (för köp + gåva). I bibliotekets uppgift för periodika i elektronisk form ingår EBSCO host. Avsnitt 2 Bestånd och förvärv. Övriga samlingen Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om övriga tryckta dokument är lika med antal småtryck och läromedel. I biblioteks uppgift om övriga digitala dokument ingår proceedings i databaser.

KB/BIBSAM och SCB 11 Avsnitt 3 Användning; Utlån från egna samlingar Arbetslivsbiblioteket feltolkade frågan föregående år och redovisade därför alltför låga siffror vad beträffar lokala lån. Åtta (8) bibliotek (Högskolan i Halmstad biblioteket, Högskolan i Kalmar - biblioteket, Stockholms universitetsbibliotek, Uppsala universitetsbibliotek, Växjö universitetsbibliotek, Patent och registreringsverkets, Svenska barnboksinstitutets bibliotek och Svenska filminstitutets bibliotek saknar uppgift om fjärrutlån hemlån (omlån). Fjärrutlån hemlån (omlån) har redovisats tillsammans med lokala lån hemlån (omlån). Sju (7) bibliotek (Arkitekturmuseets bibliotek, Försvarshögskolans bibliotek, Högskolan Dalarna biblioteket, Kungliga akademien för de fria konsterna biblioteket, Linköpings universitetsbibliotek, Statens väg- och transportforskningsinstitut biblioteket, Sveriges Teatermuseum biblioteket och Utrikespolitiska institutets bibliotek har varken kunnat fördela lokala lån eller fjärrutlån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Hemlån (omlån) ingår i redovisningen av hemlån (initiala lån). Statens väg- och transportforskningsinstitut kan inte dela upp redovisningen av fjärrutlån fördelad efter övriga nordiska bibliotek och bibliotek i övriga länder. Siffrorna samredovisas som fjärrutlån till bibliotek i övriga länder. Kungliga biblioteket för inte någon separat statistik på kopior i stället för lån (utlån). Dessa siffror ingår numera i redovisningen av läsesalslån. Chalmers bibliotek har inte särredovisat fjärrutlån efter utlån till olika länder varken för hemlån (initiala lån), hemlån (omlån) eller kopior i stället för lån. Almedalsbiblioteket (Högskolan på Gotland) har inte redovisat fjärrutån (omlån) och inte heller fjärrutlån (initiala lån) till övriga nordiska länder liksom inte heller fjärrutlån till bibliotek i övriga länder. Mälardalens högskolas bibliotek har inte kunnat särredovisa lokala lån efter hemlån (initiala ) respektive hemlån (omlån). Biblioteket har inte heller kunnat särredovisa fjärrutlån hemlån (omlån). Biblioteket på Statens strålskyddsinstitut har självbetjäning och har därför inte redovisat lokala lån. Biblioteket på Högskolan i Gävle har inte fördelat lokala lån efter hemlån (initiala lån) respektive hemlån(omlån). Lokala lån hemlån (omlån) ingår i redovisningen av lokala lån hemlån (initiala lån). Luleå universitetsbibliotek och Nordiska Afrikainstitutets bibliotek har inte fördelat hemlån (omlån ) efter utlån till olika länder vad beträffar fjärrutlån. Svenska barnboksinstitutets bibliotek har inte särredovisat fjärrlån kopior i stället för lån. kopior ingår i redovisningen av fjärrutlån hemlån (initiala lån). Avsnitt 3 Användning; Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar Uppsala universitetsbibliotek har inte kunnat särredovisa elektroniska dokumentleveransen från egna samlingar efter leveransgrupp. Avsnitt 3 Användning; Inlån från andra bibliotek Två (2) bibliotek ( Högskolan i Dalarna biblioteket och Statens väg- och transportforskningsinstitut biblioteket) har inte särredovisat alla uppgifter avseende inlån från andra bibliotek. Siffrorna ingår i totalerna. Avsnitt 3 Användning; Undervisning Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om antal timmar med formell lärarledd undervisning avser undervisningstimmar.

KB/BIBSAM och SCB 12 Avsnitt 3 Användning; Referensservice Linköpings universitetsbibliotek har räknat på 52 veckor. Avsnitt 3 Användning; Användning av den elektroniska samlingen Linköpings universitetsbiblioteks uppgift om antal framtagna fulltextdokument i seriella publikationer i elektronisk form avser endast publikationer där statistik kan lämnas. Idrottshögskolans bibliotek rapporterade fel antal för Övriga digitala dokument år 2003. Antalet Övriga digitala dokument var 0 (noll). Avsnitt 5 Ekonomi; Driftskostnader Sex (6) bibliotek (Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Chalmers bibliotek, biblioteket på Högskolan i Jönköping, Immigrantinstitutets bibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Nordiska Afrikainstitutets bibliotek och Svenska emigrantinstitutet - biblioteket) har inte särredovisat alla typer av driftskostnader. Chalmers bibliotek redovisar kostnaderna för kompetensutveckling i posten övriga kostnader exkl. lokalkostnader.. Avsnitt 5 Ekonomi; Intäkter och anslag Två (2) bibliotek (Arbetslivsbiblioteket och Nordiska Afrikainstitutets bibliotek) har redovisat totalen, men inte särredovisat alla typer av intäkter och anslag. Vissa bibliotek har redovisat skattade uppgifter. Några bibliotek har meddelat att lämnade uppgifter för 2003 var felräknade / felredovisade. Biblioteken som meddelat fel för år 2003 framgår av noter i tabell 8. Bortfall Samtliga bibliotek har besvarat enkäten men partiellt bortfall förekommer. Den uppgift som flest bibliotek (58 ) inte kunnat lämna är uppgiften om antal virtuella besök av webbläsare per år. Bortfallet för varje enskild fråga framgår av tabellerna. En sammanställning över det partiella bortfallet finns i bilaga. Korrigering för bortfall För beräkning av totalvärden på riksnivå görs bortfallskorrigering när uppgifter saknas. Det innebär att uppskattade värden läggs in. När en uppgift saknats har där så är möjligt, uppgiften bortfallskorrigerats dvs. den saknade uppgiften har ersatts med en uppskattad uppgift. Den uppskattade uppgiften redovisas inte på biblioteksnivå, däremot ingår den i beräkningen av variabelns värde på riksnivå. Om möjligt har föregående års värde använts. Av metodologiska skäl har inte någon bortfallskorrigering gjorts för de uppgifter som saknas och föregående års redovisade uppgift varit fel.

KB/BIBSAM och SCB 13 Statistikens aktualitet Frekvens Undersökningen genomförs årligen. Framställningstid Fem månader (från referensperiodens sluttid till leveranstidpunkt). Punktlighet Överlämnandet av statistiken har skett den 27 maj 2005 tillsammans med kvalitetsdeklarationen.

KB/BIBSAM och SCB 14 Statistikens jämförbarhet Jämförbarhet över tiden Statistiken fick sin nuvarande utformning fr. o m statistikåret 2002. Jämförelser med statistiken före 2002 bör göras med viss försiktighet. En förändring i variabelinsamlingen gjordes 2002 för de bibliotek som under kalenderåret haft anställd personal vilka tillsammans utförde mindre än tre årsverken. Dessa bibliotek behövde tidigare endast besvara frågan om de haft tre eller fler årsverken under kalenderåret. Fr. o. m. 2002 ska samtliga bibliotek besvara hela enkäten. I Riksarkivets bibliotek siffror inkluderas uppgifter från Krigsarkivet. Institutet för högskolepedagogik och lärprocesser HELP är sedan januari 2003 en del av Karlstads universitetsbibliotek. Siffrorna för biblioteket till Högskolan i Halmstad är inte direkt jämförbara med år 2002 eller tidigare, eftersom filialen i Varberg fr. o. m. år 2003 har uppgått i Campusbiblioteket i Varberg. Tidigare benämning ( t. o. m. år 2002) för biblioteket på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap var Nordiska hälsohögskolans bibliotek. Biblioteket på Statens Museer för Världskultur var stängt under 2003. Mitthögskolans bibliotek och Almedalsbiblioteket (Gotlands högskola) är endast till en del forskningsbibliotek och till den andra delen kommunal/landstingsdriven. Biblioteken har så långt möjligt försökt dela upp statistiken på de olika verksamheterna. Mitthögskolan klarar att dela upp bestånd, förvärv och utlån, Däremot är det svårt att finna en princip för att klara uppdelningen av antal besökare. Redovisade uppgifter för Almedalsbiblioteket (Högskolan på Gotland) avser, vad beträffar personal och ekonomi, verksamheten för forskningsbiblioteket. Övriga redovisade uppgifter för biblioteket omfattar utöver forskningsbibliotekets verksamhet också folkbiblioteksverksamheten. Vad beträffar redovisningen av Användare som biblioteket förväntas betjäna så avser den redovisade uppgiften det totala antalet studenter plus akademiskt och fackutbildad personal inom ramorganisationen, dvs. Högskolan på Gotland.

KB/BIBSAM och SCB 15 Statistikens tillgänglighet och förståelighet Spridningsformer BIBSAM ansvarar för spridning och tillgänglighet av statistiken. Resultaten presenteras i serien Statistiska meddelanden (SM) och publiceras på SCB:s webbplats www.scb.se. Vissa uppgifter publiceras även i Statistisk årsbok. Presentation Presentation framgår av SM. Dokumentation Det finns ingen tillgänglig dokumentation utöver SM. Tillgång till primärmaterial På begäran kan specialbearbetningar utföras av Kungl. biblioteket/bibsam eller SCB. Upplysningstjänster Upplysningar om undersökningen kan erhållas från Kungliga biblioteket/bibsam Christina Jönsson Adrial, tfn. 08-463 43 58 E-post christina.jonsson.adrial@bibsam.kb.se Statistiska centralbyrån: Bernhard Tesler, tfn 08-506 948 96, E-post bernhard.tesler@scb.se

KB/BIBSAM och SCB 16 Resultat Förväntade användare (se tabell 8) De akademiska bibliotekens uppgift är att betjäna högre utbildning och forskning, först och främst det egna lärosätet, men också i ett bredare sammanhang, Till universitets- och högskolebibliotekens målgrupp (förväntade användare) räknas primärt studenter, lärare och forskare knutna till högskolan. Tillväxthastigheten i antal förväntade användare vid universitet och högskolor har varit hög de senaste åren men har mattats av något. 2004 är antalet förväntade användare på landets universitets- och högskolebibliotek ca 585 000 personer. Forskningsbibliotek som inte är knutna till något lärosäte rapporterar inte in antalet förväntade användare i den nationella statistiken. Serviceutbud och tillgänglighet (se tabell 8) Trots ökad service via Internet har bibliotekslokalernas tillgänglighet fortfarande stor betydelse. De bibliotek som är knutna till ett lärosäte har en viktig funktion som studieplats för högskolans studenter, inte minst till följd av att pedagogiken förändras och lärartätheten minskar. Under året hade universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt öppet 275,5 dagar och specialbiblioteken 220,8. De bibliotek som varit stängda under hela eller stora delar av året på grund av ombyggnad e. dyl. har inte tagits med i uträkningen av medelvärden. Antalet öppettimmar per vecka varierar stort mellan biblioteken allt från 82 timmar (Göteborgs universitetsbibliotek) till 6 (Arkitektmuseets bibliotek). Bibliotek vid universitet och högskolor har i regel generösare öppettider än de övriga forskningsbiblioteken. Genomsnittet för universitets- och högskolebiblioteken är 57,8 timmar öppet per vecka. Motsvarande siffra för specialbiblioteken är 29,6 timmar. De stora biblioteksorganisationerna har i regel öppet på flera serviceställen samtidigt, vilket inte framgår av statistiken. Flera bibliotek har öppet med reducerad service vissa timmar i veckan. Detta kan exempelvis innebära att lokalerna är tillgängliga men utan bibliotekariebemanning, eller att biblioteket är öppet för vissa kundgrupper med tillgång till egen nyckel. Antalet öppettimmar med reducerad service kan vara allt från ett par timmar i veckan uppemot 40 (Göteborgs universitetsbibliotek). Se vidare tabell 8. Antalet besök i bibliotekslokalerna har ökat de senaste åren. Under 2004 gjordes nästan 72 700 besök per dag gjordes på forskningsbiblioteken. De användare som besökte de fysiska biblioteken har under året haft tillgång till sammanlagt ca 25 000 sittplatser och ca 4 400 persondatorer. Nästan alla publika persondatorer har uppkoppling till Internet. På universitets- och högskolebiblioteken uppgår antalet förväntade användare per sittplats till 24,8 (2003:25,5) och på varje publik persondator går det 139 användare (2003:150). Tillgången till sittplatser och datorer har blivit något bättre i relation till antalet användare. För biblioteken kan lokalerna skapa begränsningar i förmågan att bemöta en ökad efterfrågan på sittplatser. Publika datorer kan delvis ersättas med tillgång till trådlöst nätverk eller uttag för inkoppling av medhavd dator, detta redovisas dock inte i denna statistik. När det gäller tillgång till sittplatser och datorer i bibliotekslokalerna, är variationen mellan de olika universitets- och högskolebiblioteken stor. Statistiken ger inte heller en fullständig bild av tillgängligheten, då siffrorna måste sättas i relation till den allmänna tillgången till publika läsplatser och persondatorer på

KB/BIBSAM och SCB 17 högskolorna. Man ska också ta med i beräkningen att till de förväntade användarna hör lärare och forskare vid lärosätena som har tillgång till egna arbetsrum och därför inte har samma behov av utrustade studieplatser som studenterna. Då många av bibliotekens tjänster finns tillgängliga på Internet, blir det alltmer intressant att räkna antalet besök på bibliotekens webbplatser, så kallade virtuella besök. Under en övergångsperiod kommer biblioteken att kunna redovisa detta i tre olika format, se vidare tabell 8. Av de bibliotek som redovisat antal virtuella besök/sidleveranser är webbplatserna för de stora universitetsbiblioteken (Göteborg, Uppsala och Stockholm) flitigast besökta. Även vissa specialbibliotek uppvisar en förhållandevis hög användning av webbplatsen, främst Totalförsvarets forskningsinstitut. Att mäta användning av webbsidor är komplicerat och bortfallet i inrapporteringen har varit stort (se bilaga). Några slutsatser kan därför inte dras utifrån de senaste årens siffror. Samlingar (se tabell 1 och 8) Vid årets slut fanns det på forskningsbiblioteken sammanlagt 783 200 hyllmeter böcker och seriella publikationer i tryckt form (ex. tidskrifter och tidningar). Detta motsvarar ca 3 1,3 miljoner band. Sedan några år tillbaka är mer än hälften, ca 68 procent, av periodikasamlingarna på forskningsbiblioteken digitala. I kategorin periodika ingår tidskrifter, årsböcker och serier. En stor del av licensavtalen för de elektroniska tidskrifterna tecknas centralt i form av konsortieavtal. Som enskild konsortiemedlem får man tillgång till alla titlar som de i konsortiet ingående högskolorna/institutionerna prenumererat på i tryckt form, alternativt till ett förlags hela tidskriftsutgivning. Detta medför att de enskilda högskolorna/institutionerna har tillgång till avsevärt fler elektroniska tidskrifter än man skulle ha fått om man skrivit enskilda avtal med tidskriftsleverantörerna. Elektroniska informationsresurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänsteutbud. Statistiken över bibliotekens elektroniska informationsresurser inkluderar endast titlar som biblioteken betalar för och inte gratistjänster som finns allmänt tillgängliga på Internet. I slutet av 2004 hade biblioteken tillgång till ca 3 100 online-databaser, 1 600 databaser på CD-ROM, 477 600 e-böcker och 680 900 övriga digitala dokument, exempelvis uppslagsverk i digital form. I synnerhet har antalet e-böcker och övriga digitala dokument ökat jämfört med 2003. I bibliotekens samlingar finns även andra materialtyper som kan vara väsentliga delar av vissa biblioteks samlingar, exempelvis manuskript, musiktryck och audiovisuella dokument. Bestånd och tillväxt för de olika materialtyperna redovisas i tabell 8. Låneverksamhet (se tabell 2, 3 och 8) Lokala lån omfattar i statistiken hemlån (initiala- och omlån), läsesalslån och kopior istället för lån. Under året uppgick antalet lokala lån till ca 10,9 miljoner. Det är en ökning med över en miljon lån jämfört med föregående år. Den lokala utlåningen är ett klassiskt mått på bibliotekens produktivitet. Måttet håller emellertid på att tappa i betydelse då bibliotekens verksamhet blir alltmer mångfacetterad och inte längre kan beskrivas i antal utlån. Man kan dock konstatera att 1990-talet har uppvisat en dramatisk ökning som inte visar några tecken på att avmattas. Utvecklingen under 2000-talet finns redovisad i diagram 1. I diagrammet har även uppgifter från bibliotek som inte lämnat samtliga uppgift om lån, tagits med. Ökningen kan bero på att målgruppen blivit större samtidigt som biblioteken har höjt sin servicenivå. En ny generation biblioteksdatasystem

KB/BIBSAM och SCB 18 gör det lättare att hitta litteratur samtidigt som användarna får möjligheter till utökad självservice; det har blivit enklare för användarna att exempelvis förnya sina lån via Internet. I genomsnitt är ca hälften av de lokala lånen initiala lån, medan resterande andel är omlån. 1. Låneverksamhet 2000 2004 Antal i tusental 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Lokala lån Fjärrutlån Fjärrinlån 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 Relateras de lokala utlånen till antalet förväntade användare, framgår det att universitets- och högskolebiblioteken i genomsnitt effektuerar 17,6 lån per användare. 2003 var motsvarande siffra 16,3. Även i relation till målgruppens storlek har alltså antalet lån ökat något, vilket också har varit trenden sedan flera år tillbaka. Antalet lån per förväntad användare varierar starkt mellan olika bibliotek och mellan olika typer av bibliotek. Detta beror framförallt på att litteraturbehovet hos studenter och forskare skiljer sig åt inom olika discipliner. Dessutom varierar bibliotekens organisation, exempelvis när det gäller förekomsten av institutionsbibliotek som inte redovisas i statistiken. Detta mått bör därför inte användas vid jämförelser mellan olika bibliotek, utan enbart för att göra jämförelser över tid inom ett och samma bibliotek. I tabell 3 redovisas utvecklingen under 2000-talet. Fjärrlån (se tabell 2, 4 och 8) Den kostsamma hanteringen av fjärrlån (lån mellan bibliotek) har under den senaste femårsperioden minskat markant. Förra årets marginella ökning var tillfällig och 2004 kan man på nytt visa på en minskning. Det samlade fjärrutlånet från de svenska forskningsbiblioteken till andra bibliotek uppgick under verksamhetsåret till ca 407 000 utlån (2003: 484 000). Av det totala antalet fjärrutlån var ca 254 800 initiala lån av originaldokument, dvs. huvudsakligen böcker. Forskningsbibliotekens inlån av dokument och kopior från andra bibliotek uppgick under året till ca 233 100 (2003: 255 300). Den största delen av fjärrlånehanteringen sker inom landet. Cirka 90 procent av alla fjärrutlån går till andra bibliotek i Sverige och drygt 70 procent av fjärrinlånen kommer från andra bibliotek i Sverige. Tidskrifter lånas i regel inte ut som fjärrlån och ersätts istället med papperskopior av den beställda artikeln. Antalet kopior som skickas till andra bibliotek har minskat. 2004 var 25 procent alla fjärrutlån kopior (2003: 32 procent). Trenden visar på att behovet minskar med den utökade tillgången till elektroniska tidskrifter.

KB/BIBSAM och SCB 19 Undervisning och referensservice (se tabell 8) Då undervisning av traditionell natur på många lärosäten ersätts av handledda självstudier baserade på studentens eget kunskapssökande har bibliotekens, främst universitets- och högskolebibliotekens, pedagogiska roll diskuteras mer och mer. Många akademiska bibliotek utvecklas i riktning mot resurscentra där studenterna hämtar stöd och vägledning. Bibliotekens undervisning i hur man söker, värderar och refererar till information och hur man använder biblioteket och dess tjänster, har blivit en viktig del av verksamheten. 2004 deltog ca 113 600 personer i bibliotekens undervisning (2003: 107 000). Detta innebär att nästan var femte förväntad användare på universitets- och högskolebiblioteken har deltagit i bibliotekens undervisning. Sammanlagt erbjöd biblioteken 21 200 lärarledda lektionstimmar, vilket är en liten ökning jämfört med 2003.. Till detta kommer självstudiekurser på Internet, så kallade digitala pedagogiska resurser. 2004 fanns sammanlagt 242 (2003:171) olika digitala pedagogiska resurser som skapats av biblioteken tillgängliga på forskningsbibliotekens webbplatser. Bibliotekens referensservice, dvs. vägledning, rekommendation eller hjälp att hitta svar på en fråga, räknas som en kärntjänst på de flesta forskningsbibliotek. Under 2004 har forskningsbibliotekens personal besvarat nästan 597 300 inkomna referensfrågor vilket är färre än förra rapporteringsperioden då 652 100 frågor besvarades. Användning av den elektroniska samlingen (se tabell 8) För att få information om den kvantitativa användningen är man beroende av den användningsstatistik som databasleverantörerna tar fram. Statistikrapporteringen har hittills inte varit särskilt tillförlitlig. Internationella projekt pågår dock för att ta fram riktlinjer och standarder. 2004 utfördes över 25 miljoner sökningar i forskningsbibliotekens olika OPAC (Online Public Access Catalogue). Detta resulterade, som tidigare redovisats, i ca 10,9 miljoner lokala utlån. Lån kan i den digitala världen sägas motsvaras av antalet nedladdade fulltextdokument. 2004 laddades ca 4,5 miljoner fulltextdokument ner från fulltextdatabaser (2003: ca 4 miljoner), ca 7 miljoner fulltextartiklar ur seriella publikationer (2003: ca 5 miljoner) och ca 400 000 e-böcker (2003: ca 80 000). Samtliga uppgifter uppvisar ett bortfall, så i realiteten ligger siffran förmodligen högre. Användningen av övriga digitala resurser redovisas närmare i tabell 8. Personal (se tabell 5 och 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda personalstyrka har minskat något under året och uppgick vid mätperiodens slut till 2 204 helårsverken (2003: 2 238). 64 procent av de helårsanställda är bibliotekarier och dokumentalister. På universitets- och högskolebiblioteken innebär detta att det går 537 användare på varje helårsanställd bibliotekarie. Motsvarande siffra 2003 var 506. 7 procent av forskningsbibliotekens personal är fackutbildade specialister, det vill säga personer som arbetar med annan profession än bibliotekarie, exempelvis pedagoger, ekonomer och systemvetare. Fördelningen i olika personalkategorier framgår av diagram 2.

KB/BIBSAM och SCB 20 2. Personal, antal årsverken 2004 Övriga, 15 % Fackutb. spec., 7 % Biblioteksassistenter, 15 % Bibliotekarier/ dokumentalister, 64 % Ekonomi (se tabell 6 8) Forskningsbibliotekens sammanlagda driftskostnader (exklusive hyra, underhåll och drift av bibliotekslokaler) uppgick under året till drygt 1 541 miljoner kronor (2003: 1 907 milj.). 117 miljoner kronor av den summan gäller specialbiblioteken. I genomsnitt fördelade sig de sammanlagda driftskostnaderna på följande sätt: Personal, löner och kompetensutveckling 60,6% Förvärv, tryckt och elektroniskt 22,7% Övrigt, exklusive lokalkostnader 16,8% Andelen av driftskostnaderna som går till förvärv har ökat under 2004 efter ett par år av minskning (2003: 20,6 procent, 2002: 21,4 procent, 2001: 22,1 procent 2000: 21,1 procent ). 2004 gick totalt sett 52,6 procent av förvärvskostnaderna till abonnemang eller inköp av elektroniska resurser, vilket är en ökning jämfört med 2003 då motsvarande siffra var 50 procent. Intäkterna uppgick 2004 till 1 574 miljoner kronor (2003: 1 853 miljoner kronor). Cirka 89 procent av forskningsbibliotekens intäkter var anslag från moderorganisationen.

KB/BIBSAM och SCB 21 Summary This report contains data from different kinds of research libraries: the national library, university and other higher education libraries and special libraries. The data refers to the calendar year 2004. Statistics Sweden is responsible for collecting data and producing tables. BIBSAM, The Royal Library s department for National Coordination and Development, is responsible for analyzing the data. Library statistics are being collected according to both international (ISO 2789) and Swedish standard (SS 03 80 01). Questionnaires were sent to Swedish research and special libraries. 74 libraries answered the questionnaire. The book stock of the 74 libraries included in this report amounts to 783 200 shelf meters. The electronic collection includes about 3 100 databases online, 1 600 databases (CD-ROM), 477 600 e-books, 680 900 other digital documents and about 187 900 electronic periodicals. 10,9 million local loans and 407 000 outgoing interlibrary loans were effectuated at the Swedish research libraries 2004. The staff of the Swedish research libraries amounts to 2 204 full-time equivalents and of those, 64 per cent were either librarians or documentalists.

KB/BIBSAM och SCB 22 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Forskningsbibliotek 2004, efter bestånd och förvärv av seriella publikationer 1. Research libraries 2004, by stock and additions of current serial publications Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bestånd, antal löpande seriella titlar 20 000 0 1 0 1 15 000 19 999 0 3 0 3 10 000 14 999 0 1 0 1 5 000 9 999 0 14 2 16 2 500 4 999 0 4 4 8 1 000 2 499 0 2 3 5 500 999 0 2 0 2 250 499 0 1 8 9 100 249 0 3 5 8 1 99 0 1 4 5 Uppgift saknas 1 7 8 16 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal löpande titlar.. 226 157 36 688 262 845 Periodika 1 16 018 233 121 38 281 287 420 Varav tryckt 15 843 73 809 13 252 102 904 Varav elektroniskt 175 160 037 27 661 187 873 Tidningar 2.. 1 042 131 1 173 Varav tryckt 334 1 001 323 1 658 Varav elektroniskt.. 76 18 94 Förvärv under året, totalt antal löpande titlar.. 29 320 3 077 32 397 Periodika 3 5 403 29 247 4 484 39 134 Varav tryckt 2 885 7 478 1 572 11 935 Varav elektroniskt 2 518 21 775 3 525 27 818 Tidningar 4.. 73 5 78 Varav tryckt 446 48 4 498 Varav elektroniskt.. 25 1 26 1) Fem högskolebibliotek respektive sex specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för periodika. 2) Kungliga biblioteket liksom sju högskolebibliotek och fyra specialbibliotek saknar helt eller delvis beståndsuppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. 3) Nio högskolebibliotek respektive nio specialbibliotek saknar helt eller delvis förvärvsuppgifter avseende antal löpande titlar för periodika. 4) Kungliga biblioteket liksom åtta högskolebibliotek och fem specialbibliotek saknar helt eller delvis förvärvsuppgifter avseende antal löpande titlar för tidningar. Anm. Ingen bortfallskorrigering har gjorts.

KB/BIBSAM och SCB 23 2. Forskningsbibliotek 2004, efter utlån från egna samlingar 2. Research libraries 2004, by local and interlibrary lending Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Lokala lån, antal 250 000 12 12 100 000 249 999 1 5 6 50 000 99 999 9 9 25 000 49 999 2 4 6 10 000 24 999 3 4 7 5 000 9 999 3 3 2 500 4 999 2 5 7 1 2 499 8 8 Uppgift saknas - 6 10 16 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal lokala lån 1, 2 137 313 10 492 947 233 864 10 864 124 Därav angivet som hemlån, initiala lån 22 608 4 340 367 124 179 4 487 154 hemlån, omlån 6 054 5 187 205 78 459 5 271 718 kopior i stället för lån.. 580 494 14 027 594 521 läsesalslån 1 108 651 139 740 37 095 285 486 Kategori ej angiven 0-1 174 855-19 896-1 194 751 Fjärrutlån, antal dokument 2 50 000 25 000 49 999 5 5 10 000 24 999 9 9 5 000 9 999 1 5 1 7 2 500 4 999 4 2 6 1 000 2 499 6 4 10 500 999 1 4 5 100 499 2 7 9 1 99 2 2 Uppgift saknas 7 14 21 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal fjärrutlån 9 568 369 108 28 279 406 955 Därav angivet som hemlån, initiala lån 6 156 223 997 24 641 254 794 hemlån, omlån 1 255 69 386 4 825 75 466 kopior i stället för lån 2 157 105 437 3 057 110 651 Kategori ej angiven 0-29 712-4 244-33 956 Fjärrutlån fördelade efter mottagare 3 Bibliotek i Sverige 7 842 336 908 28 618 373 368 övriga Norden 1 352 21 466 828 23 646 övriga länder 374 3 416 645 4 435 Mottagarland ej angivet 7 318 1 812 5 506 Totalt antal utlån från egna samlingar 1, 2 146 881 12 079 280 262 143 12 488 304 Elektronisk dokumentleverans från egna samlingar, totalt antal 80 574 40 453 121 027 Därav direkt till slutanvändare 80 234 40 414 120 648 till svenska bibliotek 980 130 1 110 till övriga nordiska bibliotek 92 21 113 till övriga länders bibliotek 38 8 46 Mottagaren ej angiven 770 120 890 1) Kungliga biblioteket, 6 högskolebibliotek och 9 specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter till redovisningen av lokala utlån. 2) 7 högskolebibliotek och 12 specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter till redovisningen av fjärrutlån. 3) 7 högskolebibliotek och 9 specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter till redovisningen av fjärrutlån fördelade efter mottagare. 4) Kungliga biblioteket, 16 högskolebibliotek och 9 specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter till redovisningen av elektronisk dokumentleverans från egna samlingar. Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav - siffror beror på att vissa uppgifter saknas. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Obs - några högskolebibliotek som bara redovisat vissa delar av utlåningsuppgifterna har tagits med vid beräkningen av rikssiffrorna. Se vidare noter i tabell 8.

KB/BIBSAM och SCB 24 3. Antal lokala lån per förväntad användare vid universitet och högskolor 2000 2004 3. Local loans per expected user at university and other higher education libraries 2000 2004 Bibliotek 2000 2001 2002 2003 2004 Blekinge Tekniska Högskola. Biblioteket 5,4 6,7 7,0 8,0 8,2 Chalmers bibliotek 5,3 6,5.. 5,2 5,3 Försvarshögskolans bibliotek 9,4 12,8 13,8 19,5 22,0 Göteborgs universitetsbibliotek 13,0 13,4 13,7 12,5 12,4 Handelshögskolan i Stockholm. Biblioteket 32,5 29,2 33,1 32,8 28,2 Högskolan Dalarna. Biblioteket 18,1 14,3 14,3 14,5 14,8 Högskolan i Borås. Biblioteket 14,7 10,0 5,6 7,0 7,6 Högskolan i Gävle. Biblioteket 7,2 6,6 5,8 5,8 6,2 Högskolan i Halmstad. Biblioteket 8,5 8,8 11,6 9,4 9,9 Högskolan i Jönköping. Biblioteket 15,5 14,6 13,6 13,3 15,7 Högskolan i Kalmar. Biblioteket...... 3,1 3,0 Högskolan Kristianstad. Biblioteket 15,6 11,0 11,7 12,5 13,3 Högskolan i Skövde. Biblioteket 12,8 13,9 12,7 9,4 8,2 10,3 11,0...... Högskolan Trollhättan/Uddevalla. Biblioteket 8,1 8,9 8,6 6,7 7,1 Idrottshögskolans bibliotek 30,6 33,2 39,7 40,0 42,3 Ingesunds musikhögskolans bibliotek 1.. 55,0... Karlstads universitetsbibliotek 29,5 29,1 28,1 30,0 29,9 Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket 2 15,8 21,6 29,1.... Konstfacks bibliotek 16,1 18,5 23,8 21,1 17,1 Kungl. akademien för de fria konsterna. Biblioteket.... 4,3 4,8 5,6 Kungl. Konsthögsk. Arkitekturskolans bibl. 3.......... Kungl. Tekniska högskolans bibliotek 4,1 3,8 6,8 5,0 4,6 Linköpings universitetsbibliotek 22,9 25,5 25,2 26,6 26,0 Luleå universitetsbibliotek 2 11,1 10,1 28,8.... Lunds universitets bibliotek 8,5 8,2 11,1 14,1 13,4 Lärarhögskolan i Stockholm. Biblioteket 26,1 20,5 12,5 14,3 15,5 Malmö högskola. Bibliotek och IT 14,7 18,6 19,7 21,6 26,6 Mitthögskolans bibliotek 13,3 18,3 17,5 15,2 16,5 Mälardalens högskolas bibliotek 2 11,7 13,6 13,6 18,0.. Nordiska högsk.för folkh.vetensk. Biblioteket 2,3 2,0 2,0 2,0 3,0 Polishögskolans bibliotek 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 Röda Korsets Högskola. Biblioteket 2, 4... 51,0.. Stockholms universitetsbibliotek 19,3 25,2 22,5 21,2 26,6 Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek 12,2 14,1 15,0 17,2 17,0 Södertörns högskolebibliotek 27,1 33,4 34,2 29,6 24,9 Umeå universitetsbibliotek 17,9 23,4 26,1 40,6 50,3 Uppsala universitetsbibliotek 6,4 5,0 5,6 5,7 6,4 Växjö universitetsbibliotek 20,0 16,8 36,9 35,2 39,4 Örebro universitetsbibl. 17,6 24,3 24,2 26,1 27,5 Medelvärde 13,0 14,1 16,0 16,3 5 17,6 1) Ingesunds musikskola ingår fr. o. m. 2002 i Karlstads universitet. 2) För Karolinska Institutets bibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Mälardalens högskolas bibliotek och Röda Korset Högskolas bibliotek saknas delvis uppgifter för år 2004. Ingen skattning har gjorts för bortfallet, men de uppgifter som redovisats till statistiken har tagits med i beräkningen av riksmedelvärdet. Mälardalens högskolas bibliotek har redovisat en skattad siffra, där eventuella fjärrutlån- hemlån (omlån) ingår. 3) För Kungliga Konsthögskolan Arkitekturskolans bibliotek saknas uppgifter helt för 2004. Ingen skattning har gjorts för bortfallet. 4) Fr. o. m. 2003 ingår Röda korsets bibliotek i statistikundersökningen. 5) Föregående års värde har justerats efter felräkning.

KB/BIBSAM och SCB 25 4. Forskningsbibliotek 2004, efter inkommande fjärrlån 4. Research libraries 2004, by interlibrary borrowing Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Fjärrinlån, antal dokument 20 000 1 1 17 500 19 999 1 1 15 000 17 499 1 1 10 000 14 999 3 3 5 000 9 999 14 1 15 2 500 4 999 1 5 1 7 1 000 2 499 4 4 500 999 3 2 5 100 499 1 12 13 1 99 1 10 11 0/uppgift saknas 5 8 13 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal fjärrinlån 3 472 214 804 14 809 233 085 Därav angivet som originaldoument 3 145 120 867 5 092 129 104 papperskopior i stället för lån 293 69 122 11 688 81 103 elektronisk dokumentleverans 34 32 622 695 33 351 Kategori ej angiven -7 807-2 666-10 473 Fjärrinlån fördelade efter avsändare Bibliotek i Sverige 2 639 156 823 12 199 171 661 övriga Norden 528 9 777 205 10 510 övriga länder 305 48 305 2 696 51 306 Avsändarland ej angivet -101-291 -392 1) Fem högskolebibliotek och fem specialbibliotek saknar helt eller delvis uppgifter till redovisningen av fjärrinlån. Anm. Differenser (större / mindre än noll) mellan totaler och summan av därav - siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statistikuppgifter för alla variabler.

KB/BIBSAM och SCB 26 5. Forskningsbibliotek 2004, efter personal, antal helårsverken 5. Research libraries 2004, by staff, number of full-time equivalents Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Bibliotekarier och dokumentalister, antal helårsverken 100 1 3 4 50 99 4 4 25 49 4 4 10 24 15 5 20 5 9 7 5 12 0 4 6 24 30 S:a antal bibliotek 1 39 34 Totalt antal helårsverken 160 1 087 161 Biblioteksassistenter, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 10 24 1 10 11 5 9 11 2 13 0 4 17 32 49 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal helårsverken 15 264 46 325 Fackutbildade specialister, antal helårsverken 100 50 99 25 49 1 1 2 10 24 3 3 5 9 4 1 5 0 4 31 33 64 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal helårsverken 28 107 13 148 Övrig personal, antal helårsverken 100 50 99 1 1 25 49 4 4 10 24 5 5 5 9 3 3 0 4 27 34 61 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal helårsverken 54 254 14 323 Samtliga personalkategorier, antal helårsverken 200 1 1 100 199 6 6 50 99 3 3 25 49 12 1 13 10 24 9 7 16 5 9 3 8 11 0 4 6 18 24 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt antal helårsverken 257 1 712 234 2 204 Anm. Avrundningsfel kan förekomma vid redovisningen av antal helårsverken.

KB/BIBSAM och SCB 27 6. Forskningsbibliotek 2004, efter driftkostnader 6. Research libraries 2004, by operating costs Nationalbibliotek Högskolebibliotek Specialbibliotek Summa Totala driftskostnader, tusental kr (exkl lokalkostnader) 100 000 1 3 4 50 000 99 999 5 5 25 000 49 999 6 6 10 000 24 999 12 4 16 5 000 9 999 5 4 9 2 500 4 999 3 4 7 1 000 2 499 3 7 10 1 999 2 9 11 Uppgift saknas 6 6 S:a antal bibliotek 1 39 34 74 Totalt tusental kr 170 425 1 253 440 117 355 1 541 220 Differens Totalt Summa andelar 0-1 999-1 999 Därav angivet för Personal löner 109 169 726 208 81 334 916 711 kompetensutveckling 1 586 14 305 1 178 17 069 totalt 110 755 740 513 82 512 933 780 Andel i procent 65,0 59,1 70,3 60,6 Förvärv tryckt material 8 534 142 690 14 542 165 766 elektroniska resurser 358 174 191 9 539 184 088 totalt 8 892 316 881 24 081 349 854 Andel i procent 5,2 25,3 20,5 22,7 övriga kostnader exklusive lokalkostnader 50 778 196 046 12 761 259 585 Andel i procent 29,8 15,6 10,9 16,8 Lokalkostnader, tusental kr 62 529 982 455 17 892 1 062 876 Anm. Differenser mellan totaler och summan av därav - siffror beror på att vissa bibliotek inte lämnat statistikuppgifter för alla variabler. Ingen bortfallskorrigering har gjorts. Se vidare noter i tabell 8. Sex specialbibliotek (tillhörande: FMV, Hjälpmedelsinstitutet, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges geologiska undersökning och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI) saknar helt eller delvis uppgifter beträffande redovisningen av driftskostnader.