En heldag om handläggning av Ekonomiskt bistånd Nils Allan Danielsson självutnämnd specialist 4 maj 2018 Kristinehamn, Filipstad Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Handläggning av överklaganden Gränsdragningsfrågor mellan kommuner De tre villkoren för rätt till bistånd Att ändra gynnande beslut Återkrav av bistånd EES-medborgare Personer med beroendeproblematik Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com
Innehåll RÄTTSSÄKERHET... 1 Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande?... 1 Rättvisa, grunden för acceptans... 3 DOKUMENTATION... 4 Socialtjänstlagen: allt av betydelse... 4 Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig... 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat... 6 Varför ska allt dokumenteras?... 6 Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre)... 6 Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling... 6 Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet... 7 Några saker som ska vara med... 7 Lex Sarahrapporteringsskyldighet... 10 ÖVERKLAGNINGAR... 11 Nya förvaltningslagen från 1 juli 2018... 11 Ställs krav på bil- eller bostadsförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart... 11 Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent... 13 Vi ska inte avvisa en överklagan bara för att den inte är juridiskt korrekt... 13 Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta... 13 Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan... 15 Det är situationen 1 vid beslutsfattandet som gäller... 15 Vi har utredningsansvar... 15 Inte fortsätta utreda om vi kommit fram till avslag... 16 Verkställa domen eller begära inhibition... 17 GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER... 18 Flyttförbudet upphävdes 1847... 18 Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning... 18 Miste SFI-plats på grund av flytt... 18 Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men...... 19 Flytt från Gällivare till Pajala var OK... 19 Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok... 19 Flytt från Umeå till Gävle var Ok.... 19 Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut... 20 Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun... 21 Övernattar hos vän i grannkommun... 21 Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd, HFD... 22 Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd... 22 Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner... 22 Placeringskommun behåller ansvaret... 24
Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras... 24 Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun... 25 Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering... 25 Ärenden gällande enbart försörjningsstöd... 25 Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt... 26 Inte häktade personer... 26 I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande!... 26 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND... 28 GÖRA SÅ GOTT MAN KAN... 29 Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Kammarrättsdom... 31 Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD normöverskott... 31 INTE KUNNA TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT... 32 Extra-tillägg, handikappersättning, studiemedel HFD-domar... 33 Inte finnas annan lösning... 33 Handikappersättning redovisa kostnader, HFD??... 34 Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning??... 34 Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas... 34 Studerande, men inte funktionshindrade, undantas?... 35 Proportionalitetsprincipen i nya förvaltningslagen... 35 Grunderna för god förvaltning... 35 VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT HA EN SKÄLIG LEVNADSNIVÅ... 36 HFD har egna definitioner av vad normöverskott betyder... 37 Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå... 38 Finns inte med i riksnormen... 38 Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen... 38 MEDVERKA I UTREDNING... 39 Inte kräva psykologutredning av den som saknar sjukdomsinsikt, HFD... 39 Proportionalitetsprincipen, inte ställa orimliga krav... 40 ÄNDRA GYNNANDE BESLUT... 41 Om beslutet bygger på inlämnade felaktiga uppgifter... 41 Om sökanden borde förstått att det är fel?... 41 Återkallelseförbehåll... 42 Ska stå i beslutet... 42 Vi kan inte helt plötsligt ändra villkoren för bistånd... 42 Beslut att inte verkställa beslut på grund av återkallelseförbehåll ska vara överklagbart... 42 Beslut fattats när det offentliggjorts... 42 Ok rätta skrivfel och liknande förbiseendefel... 43 Kvittning INTE tillåtet, HFD... 44 Beviljat bistånd till decemberumgänge med barn kunde inte räknas med som inkomst för januari... 44 Bistånd till SL-kort i juni, kunde inte räknas med som inkomst för juli... 44 Några (enligt mig) konstiga kammarrättsdomar... 44 Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle spara dem tre månader???... 44
Sökande, som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn, skulle sparat en veckas norm av tidigare beviljat bistånd???... 45 Stjäla sin väns pengar?????... 45 Kan vi dra på kommande bistånd sådant som sökanden skulle redovisat tidigare månader?... 46 Kronofogden sköter utmätning/införsel... 46 ÅTERBETALNING... 47 Inget låneinstitut... 47 Formella krav för att kräva tillbaka enligt SoL 9kap 2... 50 Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år?... 50 Kräva tillbaka vid väntad inkomst från försäljning?... 50 Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades... 52 Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan.. 52 Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten?... 54 SoL om delegation att föra talan om återkrav... 54 Utredningsskyldighet... 54 Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp?... 54 Sökanden hör inte av sig... 55 EES-MEDBORGARE... 56 Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling... 56 Utlänningslagen 3 a kap... 57 Fyra kategorier + familjemedlemmar... 57 Familjemedlemmar... 57 Uppehållsrätt... 57 Anställda... 58 Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen... 58 Inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse... 58 Arbetssökande... 59 Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning... 59 Ingen sexmånadersgräns för arbetssökande... 59 Ny bedömning och beslut varje månad... 60 Självförsörjande, inklusive studerande... 60 Familjemedlemmar... 60 Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt för att ge uppehållsrätt... 60 Månatliga pengaöverföringar visade på beroende... 60 Att behålla uppehållsrätt i vissa fall... 62 Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår... 63 Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte... 63 Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt... 63 EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan... 63 Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap... 64 Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap... 64 NORDISKA MEDBORGARE Likabehandling... 65
TREDJELANDSMEDBORGARE... 66 Tillfällig vistelse... 66 Asylsökande... 66 I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd... 66 Utan rätt att vara i landet... 67 Ett par begrepp att blanda ihop... 67 Medborgarskap och uppehållstillstånd... 68 Uppehållsrätt och uppehållstillstånd... 68 PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK, RÅ... 69 SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan, beroendeproblematiker särbehandlas... 70 SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen, hyra ingår inte i riksnormen... 70 SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs, i samförstånd med sökande... 70 Kontentan av detta: inte krav på behandling... 71 Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd... 71 Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd... 71 Inte använda biståndet till annat... 72 Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag?... 73 Inte rätt till matpengar hur ofta som helst... 73 Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats... 74 Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd... 74 Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal... 75
RÄTTSSÄKERHET Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande? 1
Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? Harvardekonomen Sendhil Mullainathan och Princetonpsykologen Eldar Shafir har visat att fattigdom och oron för att få ekonomin att gå runt inte befrämjar kreativitet och förmågan att hitta långsiktiga lösningar, utan snarare leder till bristande kognitiv förmåga. https://scholar.harvard.edu/sendhil/scarcity Är då fattiggörandet, och ökade krav på alla, en fungerande universalmetod? 2
Socialtjänstlagen (förkortas SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ett integrerande samhälle... Rättvisa, grunden för acceptans Redan de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, insåg att rättvisa var en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att makthavarna/myndigheter ska accepteras. Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla" och inte har med tillägget som har samma förutsättningar eller liknande. Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 3
DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: allt av betydelse 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig Utgångspunkter för handläggningen 9 Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt. Partsinsyn 10 Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. 4
Kommunikation 25 Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om 1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller 3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. Dokumentation av uppgifter 27 En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. Dokumentation av beslut 31 För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. vad beslutet innehåller, 3. vem eller vilka som har fattat beslutet, 4. vem eller vilka som har varit föredragande, och 5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Motivering av beslut 32 Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om... Men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:5) om dokumentation så skall beslut motiveras, 5 kap 14! 5
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) konkretiserat vad som ska dokumenteras. Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Det ska vara lätt att se vad den sökande vill ha, hur vi har bedömt behov och förmåga, vad vi har bestämt, skälen till beslut och vilken lagparagraf vi stöder oss på, 5 kap i föreskrifterna SOSFS 2014:5. Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling I föreskrifterna betonas vikten av att det klart står vilka mål som våra beslut har och hur besluten ska följas upp och utvärderas. Det kan vid handläggningen av ekonomiskt bistånd vara särskilt viktigt när det ställs krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. 6
Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet Det kan eventuellt, vid något tillfälle, kanske vara så att vi efter en tid har glömt bort hur vi resonerat när vi tog tidigare beslut, vilka speciella omständigheter som är viktiga i det enskilda ärendet. Då är det viktigt att ha en väl fungerande journalföring. Och naturligtvis även vid oplanerade (och planerade) handläggarbyten. Några saker som ska vara med Det känns tämligen självklart att vi ska skriva ner vad sökanden vill, hur vi bedömt ansökan, vad vi har för grund för vår bedömning (såväl lagrum som faktiska omständigheter), slutliga beslut och att vi daterar och signerar det vi skriver och att vi ska försöka fatta oss kort, men tydligt. Det är dock svårt att lära sig vilka uppgifter kan ha betydelse för beslutet. Lyckligtvis lär vi oss så småningom av erfarenhet att göra tämligen säkra bedömningar om vad som kan vara av betydelse. 7
I Socialstyrelsens föreskrifter nämns några konkreta saker som ska vara med, bland annat: om det i ärendet gjorts en Lex Sarah-rapport eller en polisanmälan; hur vi kommunicerat information som kommit från annan och som har betydelse för beslutet; nya förvaltningslagen 25 om den enskilde gett samtycke till att vi kontaktar andra och varför vi ska ta den kontakten; när, vem och med vilket underlag en förhandsbedömning lett fram till att (inte) inleda ärende (exv inkomna meddelanden från elbolag och hyresvärdar) om ställföreträdare, ombud, biträde och/eller tolk varit med; hantering av överklagan, exempelvis när den skickats vidare till förvaltningsdomstolen; 8
Plankat känsliga uppgifter från tidigare utredning + "utplånat" uppgifter ur journal. Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden. Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer överens med bestämmelserna i PuL. När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som följer av 9 första stycket a i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f). JO Beslutsdatum: 2013-05-24 Diarienummer: 4907-2012 Den 25 maj 2018 ersätts PUL av dataskyddslagen och EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Uppgifterna om rätten att bli bortglömd finns då i 17 artikeln och skäl 65 och 66 i GDPR. PERSONUPPGIFTSLAGEN Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. - - - I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in. - - - Rättelse 28 Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. 9
Lex Sarahrapporteringsskyldighet 10
ÖVERKLAGNINGAR Märk: 45, 46 och 47! Nya förvaltningslagen från 1 juli 2018 Vilka beslut får överklagas? 41 Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Hur överklagar man ett beslut? 43 Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla. Ställs krav på bil- eller bostadsförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart I vissa fall, när det har en rättslig påverkan för den enskilde, är denna information överklagbar, Regeringsrättens årsbok 2007, referat 7 (förkortat: RÅ 2007, ref 7), JObeslut 14 september 2009, diarienummer 2231-2008 och nya Fl 41 Ev beslutsmotivering: Enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 beviljas ekonomiskt bistånd endast till de som inte själva kan tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå på annat sätt än genom bistånd. Eftersom du/ni kan ha en skälig levnadsnivå utan bil (eller med billigare bil) kan ditt/ert behov av skälig levnadsnivå tillgodoses genom att du/ni säljer din/er bil. Detta gör att vid eventuellt kommande ansökan kommer hänsyn att tas till att behovet kan tillgodoses genom bilförsäljning. Denna byråkratiska text kan vara svår att förstå, så den bör förklaras för den enskilde eller hitta på någon annan formulering som är enkel att förstå. Viktiga är att de får en överklagandeinformation. 11
Överklagandetiden 44 Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Beslutsmyndighetens åtgärder 45 Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om 1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller 2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden. 46 Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet. Överinstansens åtgärder 47 Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent. Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen. 12
Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Exempel: Överklagan kommer in fyra veckor efter att vi skickat beslutet...? Överklagningstiden börjar löpa när sökanden tagit del av beslutet, nya Fl 45. Därför måste vi ta reda på när sökanden fick beslutet (om det kommer mer än tre veckor efter att vi skickat beslutet). Ett beslut att avvisa en överklagan är överklagbart, nya Fl 41. Märk: Vi har tre veckor på oss att överklaga beslutet efter det att det togs. Sökanden ska kunna räkna ut vilken dag överklagningstiden går ut, det vill säga när domen träder i laga kraft. Om ansvarig handläggare av någon anledning får domen sent, så är det inte en möjlighet att förlänga överklagningstiden, nya Fl 44. Vi ska inte avvisa en överklagan bara för att den inte är juridiskt korrekt Exempel: En tandläkare överklagar att hens patient inte får bistånd till att betala behandlingen...? Sökandes pappa överklagar att dottern inte fått bistånd till hyra?. Sökande överklagar att det tagit lång tid med att få beslut...? Vi ska bara pröva om överklagan kommit in i rätt tid, nya Fl 45. Vi får avvisa den om den inkommit försent, i annat fall ska vi skicka den till förvaltningsrätten som gör den juridiska bedömningen, nya Fl 46 o 47. Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Exempel: Sökanden har inte lämnat in kontoutdrag och fått avslag: medverkar inte i utredningen. Tillsammans med överklagan lämnas även de efterfrågade kontoutdragen, som visar att sökanden har pengar på banken. Motiveringen till det överklagade beslutet, avslag på grund av att sökanden inte lämnat in erforderliga uppgifter, är då inte längre hållbart. Däremot ser vi att sökandes behov kan (har kunnat?) tillgodoses med egna medel, det vill säga att sökanden får fortfarande avslag, men med en ny motivering. Eftersom sökanden inte får det den sökt om, så gäller överklagan för det nya beslutet, det vill säga att den sökande behöver inte överklaga det nya beslutet, nya Fl 46. Om vi behöver tid på oss för att utreda om beslutet ska ändras, så ska överklagan skickas till förvaltningsrätten, JO beslut 20 februari 2018, dnr 20135-2017. 13
Ordet ärende har två olika betydelser. Förvaltningsrättsligt uppstår ett ärende när vi får in ansökan och avslutas när vi tar det slutliga beslutet (eller som jag ser det: när beslutet träder i laga kraft=överklagningstiden har gått ut). När JO skriver att alla handlingar i ärendet ska skickas till förvaltningsrätten i samband med överklagan gäller denna betydelse (beslut 3 januari 2013 dnr 5531-2011). Denna betydelse används även vid reglerna om att överlämna ärende till annan kommun, det vill säga att ärenden om ekonomiskt bistånd överlämnas inte till andra kommuner. Den andra betydelsen av ordet ärende är hur många hushåll som vi har registrerade i vårt verksamhetssystem, det vill säga som vi inte avslutat. Denna betydelse används som regel när vi jämför hur många ärenden som vi har per handläggare, per kommun/enhet och liknande. 14
Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Exempelvis om sökanden skickar in en elräkning tillsammans med ansökan, säger att hen vill ha någon annanstans att bo eller att hen inte har pengar till mat. JO har i flera beslut uttalat att om det inte är helt klart att den enskilde enbart önskar upplysningar om ekonomiskt bistånd ska hans eller hennes begäran uppfattas som en ansökan om bistånd och avgöras genom ett formellt beslut (se bl.a. JO 2002/03 s. 218, dnr 1759-2000 och JO 2017/18 s. 432, dnr 3121-2016), JO-beslut 19 januari 2018, diarienummer 7364-2016. Jag tycker att det finns en risk att öppna ett ärende på någon som bara vill rådgöra eller ha upplysningar, denne kanske absolut inte vill hamna i socialens papper i fem år! Därför anser jag att vi måste kontakta sökanden innan vi registrerar ärende. Det är situationen 1 vid beslutsfattandet som gäller Socialnämnden hade i sitt yttrande till kammarrätten påpekat att situationen för sökanden/klaganden hade löst sig eftersom den innan kammarrätten avgjort ärendet fått retroaktivt bostadsbidrag och på så vis själv kunde klara sin situation. Detta var inte ett hållbart avslagsargument. Kammarrätten i Jönköping 7 april 2016, mål nr 165-16. 1 Detta gäller inte utredningssituationen, det vill säga att om sökanden i samband med sin överklagan kommer in med begärda papper, så ska vi ta hänsyn till dessa inte hänvisa till att vi vid beslutsfattandet inte kände till situationen. Om sökanden kan visa att det vid beslutssituationen var berättigad så ska den ha bistånd. Vi har utredningsansvar Kammarrätten ansåg att sökanden i de papper den lämnade till kammarrätten kunde visa att den sökande gjort vad den kunna för att få annan försörjning, KR i Göteborg 7 februari 2018, mål nr 4789-17. 15
Kammarrätten skriver i domen att sökanden har rätt till bistånd. Det vill säga inte återförvisat ärendet till nämnden för att se om övriga villkor för rätt till bistånd var uppfyllda. Så vitt jag kan se så framgår det inte av domen om det var utrett om sökanden uppfyllt övriga villkor. Inte fortsätta utreda om vi kommit fram till avslag Eftersom jag tycker att vi inte ska utreda ytterligare om vi kommit fram till att sökanden inte uppfyller ett av villkoren, så kan det vara bra att i avslagsbeslutet få med meningen varför utredning inte fortsätter för att se om övriga villkor är uppfyllda. Jag tycker att det skulle kännas kränkande om vi fortsätter att av sökande begära in kompletterande uppgifter om det redan är klart att den inte får något bistånd. Om vi däremot kommit fram till att det finns flera skäl till avslag, så tycker jag att de ska stå med i beslutet. Åtgärder för att rätta till brister i en framställning 20 Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 andra stycket. En myndighet får besluta att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för en prövning i sak. I föreläggandet ska det anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning. Utredningsansvaret 23 En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. 16
Verkställa domen eller begära inhibition Om förvaltningsrätten tycker att den enskilde ska beviljas bistånd, så gäller detta omedelbart, socialtjänstlagen 16 kap 3. Om vi av någon anledning inte tycker att förvaltningsrätten har rätt och vi vill (exempelvis för att det rör sig om mycket pengar) få det prövat av kammarrätten innan vi verkställer förvaltningsrättens dom, ska vi begära inhibition hos kammarrätten, nya Fl 48. Om kammarrätten beviljar inhibition, behöver vi inte verkställa förvaltningsrättens dom innan kammarrätten har prövat ärendet. 17
GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes 1847 I och med 1847 års fattigvårdsförordning upphävdes flyttförbudet i Sverige, men det finns (enligt fil dr. Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg, sidan 124) talrika exempel på hur kommuner även efter denna lagändring på olika sätt fortsatte att försöka förhindra inflyttning av icke-önskvärda personer. 1906: "Både här och i andra länder, säger kommittén sålunda, har erfarenheten nogsamt visat, att då någon längre tids vistelse fastställes såsom villkor för att inom ett samhälle förvärfva försörjningsort, det egoistiska sträfvandet att freda sig själf och sitt samhälle från framtida fattigvårdsutgifter håller sin synnerliga uppmärksamhet fästad å sådana från andra samhällen inflyttade personer, som af en eller annan anledning kunna befaras komma att i framtiden falla samhällets fattigvård till last "Om hemortsrätt och godtgörelse för fattigvård" af Kammarrättsrådet G Hernmarck, Fattigvård och folkförsäkring, skriftserie utgifven av Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, N:o 11, 1906. Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning Miste SFI-plats på grund av flytt Regeringsrätten ansåg att sökanden som flyttat ifrån en ort där den haft SFI-plats, till Malmö, där den inte fick någon SFI-plats, inte hade tillräckliga skäl för att flytta och på så vis minska/försena sina möjligheter att bli självförsörjande. Ansökan om ekonomiskt bistånd skulle därför avslås. RÅ 1995 ref 88. 18
Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men... Sökanden hade flyttat från Piteå till Tranås för att lättare få jobb. Sökte i Tranås försörjningsstöd och bistånd till kostnader i samband med flytt. Ansökan avslogs. Förvaltningsrätten avslog överklagan utan att motivera avslag på försörjningsstödet, motiverade bara avslaget på flyttkostnaden. Kammarrätten tyckte som nämnd och förvaltningsrätt att flytten inte var nödvändig eftersom sökanden hade skälig levnadsnivå i Piteå. Däremot visade kammarrätten tillbaka frågan (instansordningsprincipen) om försörjningsstöd till förvaltningsrätten. KR Sundsvall 30 september 2015, mål nr 1902-15 (Som jag ser det är den avgörande frågan hur flytten påverkade möjligheterna till jobb. Om möjligheterna försämrades, vilken ingen part påstått, skulle försörjningsstödet kunnat nekas utifrån detta. Men så verkar inte vara fallet, vilket gör att försörjningsstöd antagligen ska beviljas.) Flytt från Gällivare till Pajala var OK Att arbetslösheten var högre i Pajala än i Gällivare var inte i sig ett skäl att avslå ansökan om bistånd till sökanden som flyttat från Gällivare till Pajala. KR Sundsvall 26 april 2017, mål nr 241-17 Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok KR Sundsvall 21 september 2010, mål nr 464-10 Flytt från Umeå till Gävle var Ok. KR Sundsvall 23 februari 2010, mål nr 2722-08 19
Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av 3-5. 2 Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 20
Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. I detta sammanhang bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär ett klargörande av att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan således inte avsäga sig sitt ansvar för den enskilde genom att hänvisa till folkbokföringskommunen (Proposition 2010/11:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39). Övernattar hos vän i grannkommun Sökanden vill bo kvar i Kävlinge men har ingenstans att sova där, utan får tillsammans med sin dotter bo hos en vän i Landskrona. Dottern går i skola och har sina kompisar i Kävlinge och sökanden är inskriven på af där. Förvaltningsrätten hänvisar till SoL 2 a kap och anser att sökanden har starkast anknytning till Kävlinge och att de ska ta ställning till hens rätt till bistånd. Men kammarrätten påpekar att SoL 2 a kap trädde i kraft 1 maj 2011 och ansökan gällde från 7 feb till 6 mars. Enligt då gällande lagstiftning gällde vistelsekommunens ansvar och det var rätt av Kävlinge att hänvisa till vistelsekommunen. Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2012, mål nr 6807-11 21
Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd, HFD Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommer till uttryck bland annat i SoL 4 kap. där den som inte kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt har rätt till försörjningsstöd. I förevarande fall har visserligen Nacka kommun ordnat boende i Sollentuna men detta kan inte befria Nacka kommun från försörjningsansvaret då det inte är fråga om ett frivilligt val från familjens sida att flytta till Sollentuna. Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag. Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att anskaffa bostad. Något formellt hinder för socialnämnden att erbjuda en sådan biståndslösning i annan kommun har inte förelegat. Erbjudandet har emellertid utformats utan hänsyn till att familjen hela tiden motsatt sig att flytta från Stockholmsområdet, och den har heller inte accepterat socialnämndens förslag. Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004 ref 130 Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130 ovan). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr 5112-12 Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Länsrätten: NN har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppgående till ca 250 000 kr. Hade svåra recidiverande depressioner. Trots medicinering, har hen kvarstående depressiva besvär som ibland gör hen oförmögen till initiativ samt få hen att tappa handlingskraft. Av intyg framgår att det är av yttersta vikt för hens psykiska hälsa att hen snarast får tillgång till eget boende. Hen har tillsammans med sitt personliga ombud sökt 800 lägenheter men inte fått hyreskontrakt. NN är bostadslös sedan åtta år tillbaka. Hen blev folkbokförd i Ale kommun i samband med flytt till bekanta i Sannum. Hen är skriven på Älvängens församling och har etablerad kontakt med Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Älvängen samt har adress Poste Restante i Ale kommun. Hen har inte haft eget boende i Ale kommun. Hen har vid 22
flera tillfällen bott i husvagn och får numer sova hos olika bekanta i Borås, Göteborg och Kungälv varför hen kontinuerligt flyttar mellan dessa kommuner. Det kan således inte konstateras att NN haft sin dygnsvila eller stadigvarande vistelse i någon specifik kommun. Trots att NN haft sin dygnsvila i andra kommuner utgör ovan angivna omständigheter skäl för att Ale kommun ska anses ha ansvar att tillse att NN får det stöd och den hjälp som hen behöver. Kammarrätten finner det så oklart var NN tillbringar sin dygnsvila att det utifrån hens boendesituation inte går att avgöra vilken kommun som är hens hemkommun. Inte heller är utredningen sådan att det, kopplat till uppkomsten av hens biståndsbehov, går att fastställa en biståndspliktig vistelsekommun. Enligt vad som framkommit i målet är NN emellertid folkbokförd i Ale kommun, har en postadress där samt genomgår vård i kommunen. Någon närmare anknytning till någon annan kommun går inte att fastställa. Nämnda förhållanden utgör därför enligt kammarrättens mening tillräckliga omständigheter för att anse att Ale kommun är den kommun som har det yttersta ansvaret för att lämna NN den hjälp och det stöd hen behöver. Detta får även anses gälla frågan om NN:s behov av bostad. Vi får hoppas att vi i situationer som ovan kan komma överens kommuner emellan utan att det behöver bli en rättslig prövning och att enskilda inte ska behöva hamna utanför samhällets skyddsnät bara för att vi inte kommer överens. 23
SoL 2 a kap. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Placeringskommun behåller ansvaret Regeringen föreslår att den kommun som beslutat om boende i en annan kommun behåller ansvaret för stöd- och hjälpinsatser, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Det avser framförallt olika grupper av personer som är hemlösa, t.ex. enskilda för vilka bosättningskommunen inte är klarlagd eller när en hotad person som beviljats skyddat boende inte har någon klar bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Denna bestämmelse omfattar samtliga insatser som den enskilde kan ha behov av, inte bara de som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. (Propositionen 2010/11:49, sidan 46) Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras En kvinna hade varit placerad i en annan kommun i femton år och placeringskommunen tyckte att ärendet skulle flyttas över till kommunen där behandlingshemmet var. Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte att det räcker inte med att en person ska ha 24
starkast anknytning till kommunen för att ärendet ska överlämnas. Dessutom ska det utifrån den enskildes önskemål, hjälpbehovens varaktighet och omständigheter i övrigt framstå som lämpligt att ärendet flyttas över, SoL 2 a kap 10. Enbart det faktum att det var fråga om en långvarig placering var inte tillräckligt för att ärendet skulle flyttas över. Eftersom personen i det aktuella fallet inte brydde sig om vilken kommun som hade ärendet och det inte heller fanns några andra saker som pratade för en överförings bestämde HFD att ärendet inte skulle överflyttas (HFD 28 juni 2013, mål nr 6359-12). Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun I förarbetena till 16 kap. 1 SoL (prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s. 93-94, s. 109-110) uttalas att frågan om det är lämpligt att överflytta ett ärende får avgöras efter en individuell bedömning i varje enskilt fall. Även placeringsärenden som gäller vuxna personer bör i vissa fall kunna flyttas över till vistelsekommunen utan att denna samtyckt. Det kan gälla t.ex. långvariga vistelser i ett familjehem i en annan kommun eller att en person med funktionshinder efter ett biståndsbeslut i hemkommunen vistas i en bostad med särskild service i en annan kommun. Tvångsomhändertagandet hade i detta fall varit i fem år och den intagne ville absolut inte tillbaka till placeringskommunen. Kammarrätten i Sundsvall 3 april 2012, mål nr 2099-11 Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Sökanden fick avslag med motiveringen att den kommun som sökanden kom inflyttad ifrån hade gett en hyresgaranti och detta tyckte inflyttningskommunen var att likställa med placering. Men det tyckte inte kammarrätten, utan de ansåg att bosättningskommunen var ansvarig för att sökanden fick den hjälp och det stöd som den behövde. Eftersom sökanden avsåg att bo kvar där den hade sitt boende och den inte hade störst anknytning till någon annan kommun, så var inflyttningskommunen bosättningskommun och skulle pröva ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Jönköping 16 september 2015, mål nr 3302-14 Ärenden gällande enbart försörjningsstöd En ansökan om bistånd i form av försörjningsstöd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. Ärendet är avslutat när det är avgjort, det vill säga när det finns ett slutligt beslut. I och med att beslutet är fattat finns således inget ärende att överflytta. Bestämmelserna om överflyttning av ärenden mellan kommuner är därmed inte tillämpbara i dessa fall, Inspektionen för vård och omsorg (IVO:s) webbsida, Anmäla och rapportera => Överflyttning av ärenden mellan kommuner. 25
SoL 2 a kap. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen). Detta gäller även frågor som aktualiseras inför avslutning av vården. Det vill säga att när någon ringer från fängelset och söker bistånd är det viktigt att ta reda på var den är skriven, SoL 2 a kap 5. Inte häktade personer När det gäller frågan om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen kan vistelse i häkte inte jämställas med kriminalvård i anstalt. Undantagsbestämmelsen i... SoL är därför inte tillämplig om någon sitter häktad. När den biståndssökande efter häktestiden blir placerad på kriminalvårdsanstalt aktualiseras däremot denna bestämmelse på så sätt att den kommun, där den enskilde är folkbokförd, då får ta över ansvaret för bl.a. bistånd. Kammarrätten i Stockholm 28 oktober 2004, mål nr 6188-04 I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 3 2011 sidan 2. 26
Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Tyvärr är jag inte säker på om någon kommun kan leva upp till att ordna boende till alla Sveriges hot- och våldsutsatta, men jag hoppas att jag har fel och att alla får hjälp varhelst de vill flytta. 27
TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND 28
GÖRA SÅ GOTT MAN KAN Historiskt sett så har alltid arbetslinjen varit allenarådande. Fram till slutet av 1800- talet var det olagligt att vara arbetslös. I fattigvårdslagen från 1918 står att Vid fattigvårdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att lämna understöd på sådant sätt, att den behövande så vitt möjligt må bliva i stånd att för framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. (26.) Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Däremot är det tillräckligt att på heltid vara med arbetsmarknadsprogram, RÅ 1998 ref (referat) 24. Kammarrätten i Sundsvall tyckte 5 april 2018 (mål nr 320-18) att sökande som deltagit i projektet Framgången också skulle söka jobb för att ha rätt till bistånd. Jag kan inte se i domen vad projekt Framgången är men förvaltningsrätten skriver att sökanden inte inför aktuell period i tillräcklig utsträckning sökt arbete, eller deltagit i annan till egen försörjning syftande aktivitet, så antagligen var det inte en arbetsmarknadsåtgärd. Kammarrätten ansåg att sökanden genom att inte söka barnomsorg i tid inte gjort vad de kunnat för att så snart som möjligt komma ut i annan försörjning och att det därför var rätt att avslå ansökan, KR i Göteborg 2 februari 2018, mål nr 3742-17 Kammarrätten ansåg inte att utlandsvistelse var skäl för avslag eftersom det inte innebar att sökanden bröt uppgjord planering, KR i Stockholm 2 februari 2018, mål nr 5811-17 29
I början av 1994 fick en familj avslag på ansökan om bistånd eftersom de flyttat från Lomma (där de gick på SFI) till Malmö (där det var kö till SFI) och därmed gick miste om några månaders SFI-utbildning. I och med detta bedömdes att de inte gjort så gott de kunnat för att så snabbt som möjligt komma igång med egen försörjning. Regeringsrätten höll med om att de som inte deltar i SFI inte gör så gott de kan för att bli självförsörjande och därmed inte har rätt till ekonomiskt bistånd. Regeringsrätten: Rätt till bistånd enligt 6 SoL [motsvarande 4 kap 1 /NAD] förutsätter bl.a. att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom inkomster av arbete. Den som är arbetslös bör därför i regel vara skyldig att söka arbete och godtaga anvisat arbete om det är lämpligt. Redan i ett tidigare avgörande har Regeringsrätten funnit att denna skyldighet i princip inbegriper också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning (RÅ 1986 ref. 6). Också grundutbildning i svenska språket bör i princip kunna räknas till sådana åtgärder, eftersom det normalt sett måste antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. När det gäller kravet på deltagande i grundutbildning för vuxna måste avgörande i det särskilda fallet vara en bedömning av om grundutbildningen på sikt kan leda till ett arbete (jfr Socialstyrelsens Allmänna råd 1992:4 s. 25). RÅ 1995 ref 88. All frånvaro är inte ogiltig frånvaro, officialprincipen, RÅ 1996 ref 70. 30
Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Kammarrättsdom Nämnden skriver: Sökanden har under en stor del av mätperioden inte varit arbetssökande, och inte heller haft godtagbara skäl för att underlåta detta. Därav följer att hen inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande i sådan tillräcklig utsträckning att ekonomiskt bistånd kan beviljas hen. Det gäller även om hen under den senare delen av mätperioden sökt ett betydande antal arbeten. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte stått till arbetsmarknadens förfogande, men det har hen inte styrkt med läkarintyg. Kammarrätten skriver: Det är utrett i målet att hen redovisat 25 sökta arbeten under perioden från den 25 januari till och med den 24 februari 2017. De sökta arbeten hen redovisat är hänförliga till perioden den 9 februari till och med den 22 februari, medan hen med avseende på perioden från den 25 januari till den 8 februari inte redovisat några sökta arbetens alls. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte redovisat några sökta arbeten. Hen har dock inte styrkt sjukdom under den aktuella perioden. Genom vad som blivit utrett i målet kan hen inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den omfattning som krävs av en enskild biståndssökande. På grund härav och med hänsyn till att hen saknar godtagbara skäl för sin underlåtenhet har socialnämnden haft grund för sitt beslut att vägra hen försörjningsstöd för mars månad 2017. Sökanden (ensamstående med två barn) hade under februari sökt 25 olika jobb. Samtliga jobb var utannonserade och sökts via webben och var i olika branscher. Kammarrätten tyckte att nämnden som helt avslagit ansökan hade gjort rätt bedömning!?! Ordföranden, kammarrättsråd, hade skiljaktig mening och tyckte liksom förvaltningsrätten att sökanden genom sitt arbetssökande gjort vad som kan krävas för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten i Jönköping 18 oktober 2017, mål nr 2293-17. Jag tycker att det är heltokigt att de som trots allt gör nå t för att bli självförsörjande jämställs med de som struntar i allt och som inte gör någonting för att få annan försörjning... hade varit skillnad om det funnits tänkbara jobb som hen inte sökt... å hur lätt är det att få ett läkarintyg i efterhand... :-( 1. Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD normöverskott De som vet om att de antagligen inte har några inkomster under den närmaste tiden har ett ansvar att planera sin ekonomi så att pengarna räcker så länge som möjligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att det krävs särskilda skäl för att mer än tre månader räkna med inkomster/tillgångar som redan förbrukats i. 2. Det vill säga att en persons rätt till ekonomiskt bistånd för juni påverkas som regel inte av inkomster denne haft och förbrukat i februari, HFD 2017 ref 51. Om sökanden inte tidigare haft ekonomiskt bistånd kan det vara svårt att veta vad vi (samhället) anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, medan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd troligtvis är medvetna om vad som anses nödvändigt och vad vi anser möjligt att spara till kommande behov. Eftersom det finns många kostnader som inte täcks av riksnormen kan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd ha större behov att med sina inkomster/tillgångar köpa saker som de som tidigare haft högre egna inkomster kunnat köpa när de haft dessa inkomster. 31
INTE KUNNA TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT Bo hos förälder, RÅ 1997 ref 79. (Hyra till föräldrar RÅ 1994 ref 61.) Få pengar genom att sälja sin bil. Besked om att bil inte anses nödvändigt för en skälig levnadsnivå är överklagbart, RÅ 2007 ref 7, nya förvaltningslagen 41. Att någon gått i borgen för att betala sökandes hyra innebär inte att vi kan avslå ansökan med detta som skäl för att behovet kan tillgodoses på annat sätt, RÅ 1995 ref 63. Studerande som kan få studiemedel kan på detta sätt tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå. I Socialutskottets betänkande 2000/01: SoU18 Ny socialtjänstlag mm, står det på sidan 32: "När det gäller socialbidrag till studenter är enligt praxis den som uppbär studiestöd inte berättigad till bistånd annat än i akuta situationer. Den enskilde är i stället hänvisad till att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande" (+ propositionen 1979/80:1 del A s. 201). Som jag ser det så är det inte korrekt att i normberäkningen räkna med en inkomst som sökanden inte har (men vi tycker att den skulle kunna haft) och bevilja det därvid framkomna underskottet. Jag tycker att vi i normberäkningen bara ska ta med faktiska inkomster och avslå den delen av normunderskottet som kunnat tillgodoses på annat sätt exempelvis genom att sökanden sökt bostadsbidrag. Då får sökanden ett överklagbart beslut. 32
Extra-tillägg, handikappersättning, studiemedel HFD-domar Inte finnas annan lösning HFD påstår att det inte är möjligt att bortse från tillgångar, exempelvis om sökanden sparat extra tillägget : För att principen för socialbidrag ska kunna upprätthållas gentemot dem som gör sitt yttersta för att klara sin försäljning kan det inte vara rimligt att tillgångar inte avräknas i sedvanlig utsträckning vid prövningen. Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. En individuell bedömning måste dock alltid göras (se prop. 2000/01:80 s. 93 ff.). HFD anser att extra tillägget som görs åt månad för månad inte ska påverka rätten till ekonomiskt bistånd. Men om det sparas så ska (?) det räknas med som tillgång som kan användas för att ha en skälig levnadsnivå, HFD 2017 ref. 26. Jag förstår inte HFD:s resonemang och tycker inte att vi ska uppmuntra folk till konsumtion, tvärtom. Om den enskilde söker bistånd efter gymnasieskolan så räknas det däremot med, vilket sökanden bör informeras om innan den går ur gymnasiet. 33
Handikappersättning redovisa kostnader, HFD?? HFD skriver med hänsyn till utformningen av bestämmelsen i 4 kap. 1 socialtjänstlagen kan Högsta förvaltningsdomstolen inte komma till annan slutsats än att denna form av handikappersättning bör betraktas som en tillgång vid bedömningen av om det föreligger rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, till den del den enskilde inte har visat att han eller hon har merkostnader på grund av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen, HFD 2017 ref 23. En del av handikappersättningen kan vara ersättning för att många med funktionsnedsättning sliter och smutsar ner sina kläder mer än personer utan funktionsnedsättningar, att de ofta tvingas göra oekonomiska inköp och att det är dyrare för dem att tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter. De behöver dessutom ofta betala för att anlita hjälp i olika situationer, Försäkringskassans vägledning 2012:2 Handikappersättning sidan 9. Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning?? HFD hänvisar till tidigare HFD-dom (HFD 2010 ref 42) och lagens förarbeten (prop 2000/01:80 s. 93 ff.) som påstår att det Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd, (HFD 2017 ref,. 23) vilket kan tyckas lite konstigt med tanke på de undantag som finns, exempelvis jobbstimulans, hemmaboende ungdoms inkomst och extra tillägget i studiehjälpen och tidigare undantag med SFIbonus, ersättning enligt vanvårdsutredningen... och studiemedel! Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Men Högsta förvaltningsdomstolen tycker att de som har studiemedel ska få använda det till en hejdundrande examensfest i stället för att betala junihyran och ändå kunna vara berättigade till bistånd för junihyrans icke-terminsdel. HFD-resonemang: Enligt 3 kap. 5 första stycket studiestödslagen (1999:1395) får studiemedel lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier. NN uppbar studiemedel fram till terminens slut. Studiemedel är avpassade till terminen och avsedda att täcka levnadskostnader som hänför sig till denna. Det saknas därför grund för att i ett biståndsärende kräva att den studerande med studiemedel ska täcka kostnader som hänför sig till tid efter terminens slut. Detta gäller även om studiemedlen skulle räckt till för att den sökanden skulle kunnat ha en skälig levnadsnivå även efter terminen om den använt sina tillgångar bara till att ha en skälig levnadsnivå, HFD 2011 ref 56. Så vitt jag ser så finns det inget i domen som säger att detta är regel eller undantag vad gäller lån som är avsett för visst ändamål. Exempelvis ett lån på fem tusen kronor för att köpa en snygg tavla? Eller en bekväm säng? Om lånet är anpassat efter priset på tavlan/sängen, så räcker det inte till annat... Jämför med Kammarrätten i Göteborg som tycker att pengar som finns på kontot ska användas till skälig levnadsnivå även om det är någon annans pengar! (20 januari 2017, mål nr 3943-16) 34
Studerande, men inte funktionshindrade, undantas? Jag har inte någonstans i socialtjänstlagen lyckats hitta någon paragraf som säger att studerande ska särbehandlas, men... SoL 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Proportionalitetsprincipen i nya förvaltningslagen Grunderna för god förvaltning Legalitet, objektivitet och proportionalitet 5 En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Det känns för mig väldigt, väldigt långt bort att vi ska kräva av de sökande som av Försäkringskassan bedömts vara i behov av handikappersättning ska redovisa, och att vi ska utreda och bedöma, vilka utgifter som kan tänkas vara merkostnader på grund av deras funktionsnedsättning. Utgångsläget kan vara att Försäkringskassans bedömning och beslut är korrekt, så handikappersättningen behövs för att täcka merkostnaderna och räknas därför inte med som inkomst vid biståndsberäkning. Om sökanden som har handikappersättning söker ekonomiskt bistånd för att täcka merkostnader, så får vi utreda behovet och möjligheten att täcka kostnaderna med handikappersättning. 35
VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT HA EN SKÄLIG LEVNADSNIVÅ SoL 4 kap. Rätten till bistånd 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 36
Riksnorm. Innehåll å nivå fastställd: utreda om det finns särskilda skäl att bevilja mer eller mindre. Försörjningsstöd (ej schabloniserad del SärskildaKostnaderUtanförRiksnormen ). Innehåll fastställt: utreda om kostnaden är skälighet å om det finns andra alternativ. Livsföring i övrigt: utreda behovet och skälig nivå Summan av dessa tre är ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen som ska täcka kostnader som är nödvändiga för att ha en skälig levnadsnivå. Ibland används ordet socialbidrag. Jämförelse med låginkomsttagare på orten. När det gäller de poster i försörjningsstödet som inte ingår i riksnormen, liksom bistånd för livsföringen i övrigt, bestämmer kommunerna såväl nivå som innehåll på det bistånd som skall lämnas. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten vid bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Lokala förhållanden och kommunala resurser kan därvid beaktas. Socialutskottets betänkande 2000/01 SoU18 sidan 31, min understrykning HFD har egna definitioner av vad normöverskott betyder HFD skriver Ett belopp från en månad som överstiger riksnormen, s.k. normöverskott... och När socialnämnden prövar en ansökan om försörjningsstöd sker inledningsvis en utredning av hushållets ekonomi och möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt. Därefter beräknas hushållets behov av bistånd genom att riksnormen läggs ihop med skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Sedan dras detta belopp från hushållets inkomster. Resultatet blir hushållets nettobehov av försörjningsstöd. Är resultatet negativt innebär det normalt en rätt till bistånd med mellanskillnaden för att den enskilde ska anses vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Om resultatet däremot är positivt uppstår ett normöverskott. HFD ref 51 sid 2 o 6. Vanligtvis använder vi normöverskott för det som sökande har kvar efter att ha möjlighet till, vad vi anser, vara nödvändigt för en skälig levnadsnivå för en månad. 37
Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå HFD skriver att utrymmet för att anse att en enskild är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även utan tillgång till internet i hemmet vara(/är) synnerligen begränsat. Det är som regel nödvändigt att ha internet i hemmet för att ha en skälig levnadsnivå och det är bara i undantagssituationer som det inte ska räknas med som en godkänd kostnadspost. HFD 2017 ref 23. Finns inte med i riksnormen HFD tycker att Bestämmelserna i 4 kap. 3 första stycket är emellertid klar och vad som omfattas är såväl uttryckligen som uttömmande reglerat och Nämnden kan... inte med stöd av denna bestämmelse ersätta andra kostnadsposter än de som anges i första stycket 1. Sammanfattningsvis finner Högsta förvaltningsdomstolen att tillgång till internet i hemmet inte kan innefattas i de behov som ska täckas av bistånd i form av försörjningsstöd. Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen Socialstyrelsen skriver i sin Handbok ekonomiskt bistånd sid 49 att barn- och ungdomsförsäkring ingår i riksnorm vilket, enligt mig,uppenbarligen är fel. (Till skillnad mot behov av internet, som skulle kunna jämföras med det behov som i riksnormen ska täcka dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift och som Konsumentverket kallar Medier, finns det ingen post i riksnormen som kan täcka behov motsvarande barnförsäkring som jag ser det...) 38
MEDVERKA I UTREDNING Nya förvaltningslagen: Åtgärder för att rätta till brister i en framställning 20 Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 andra stycket. En myndighet får besluta att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för en prövning i sak. I föreläggandet ska det anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning. (Vilket för oss torde vara att om inte begärda handlingar lämnas in kommer antagligen ansökan att avslås eftersom vi inte kan utreda rätten till bistånd.) Nya förvaltningslagen: Utredningsansvaret Officialprincipen 23 En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. Inte kräva psykologutredning av den som saknar sjukdomsinsikt, HFD Sökanden som har någon sjukdom kan behöva visa att så är fallet med ett läkarintyg (min åsikt: läkarkontakt bör i första hand motiveras med att det är ett sätt för att bli frisk). Däremot har vi inte rätt att kräva att någon som saknar sjukdomsinsikt genomgår läkar- eller psykologundersökning, HFD 2011 ref 49. 39
Ett sätt att utreda sökandes ekonomi kan vara att se sökandes kontotransaktioner, men om sökanden inte vill visa vad den använt pengarna till så är detta inget som i sig medför avslag. JO: Jag har inte någon invändning mot att socialförvaltningar generellt ber den enskilde att förete ett kontoutdrag från en bank för att visa vilka inkomster eller vilka tillgångar som han eller hon har. Den enskilde har emellertid stor frihet att själv bestämma hur han eller hon använder ett beviljat försörjningsstöd. Att rutinmässigt begära in uppgifter om betalningar kan därför enligt min mening inte anses stå i överensstämmelse med den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 SoL om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Om den enskilde väljer att i kontoutdraget stryka uppgifter om vissa betalningar kan jag inte se att förvaltningen utan vidare kan kräva att erhålla uppgifterna. JO 7 december 2012, dnr 2816-2011, mina understrykningar. Om vi inte kan få fram tillräckligt underlag för att bevilja bistånd så avslås ansökan. För att socialnämnden ska kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan 112 Proportionalitetsprincipen, inte ställa orimliga krav Kammarrätten ansåg att det inte fanns anledning att ifrågasätta sökandes uppgifter och att det inte fanns möjligheter att få fram uppgifter som sökandes makes ekonomi och att det därför var fel att ge avslag med hänvisning till giftas försörjningsskyldighet gentemot varandra, Kammarrätten i Stockholm 8 april 2015, mål nr 8326-14. 40
ÄNDRA GYNNANDE BESLUT När en myndighet får ändra ett beslut (nya ora) 37 En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om 1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, 2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller 3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Om beslutet bygger på inlämnade felaktiga uppgifter Sökanden ska kunna lita på oss och har vi beslutat att någon ska få bistånd så gäller som regel det även om vi kommer på att vi gjort fel. Men det gäller inte om beslutet bygger på att sökanden lämnat in fel uppgifter eller att vi i beslutet tagit/skrivit med ett återkallelseförbehåll, som tydliggör vad som ska gälla för att biståndet betalas/inte betalas ut, RÅ 2000 ref 16, JO 2003/04, dnr 4000-2000 sid 240 och nya Fl 37. Om sökanden borde förstått att det är fel? Jag har inte hittat någon dom, lagparagraf, JO-uttalande eller annat som klart och tydligt säger att vi kan ändra beslutet om det uppenbarligen är fel och sökanden borde förstå det. Men jag antar att vi då kan ta tillbaka, eller inte verkställa, det eftersom vi enligt SoL 9 kap 1 kan kräva tillbaka felaktigt utbetalda pengar om sökanden borde förstått att det är fel? 41
Återkallelseförbehåll Ska stå i beslutet Ärendet gällde om bistånd kunde krävas tillbaka när sökande fått sommarjobb och fått muntlig information om att det kunde bli aktuellt med återbetalning utifall någon fick andra inkomster. Nämnden hade tagit ett rambeslut för juli och augusti, men ansåg att hen skulle betala tillbaka i och med att hen fått sommarjobb. I rambeslutet stod det inget om möjligt återkrav och biståndet kunde inte krävas tillbaka, JO 2003/04, dnr 4000-2000 sid 240. Vi kan inte helt plötsligt ändra villkoren för bistånd Såsom stadsdelsnämnden har anfört kan ogiltig frånvaro från SFI-undervisning medföra en rätt för nämnden att göra avdrag från försörjningsstödet. NN har i länsrätten uppgett att deras tidigare socialsekreterare sagt att det inte gör något om man är borta ungefär fyra gånger från SFI-studierna. Hon har vidare uppgett att hennes make vill sköta sina studier och delta vid alla tillfällen men att han har svår migrän. Enligt NN har biståndet inte tidigare reducerats när maken varit borta. Av handlingarna framgår att mannen under perioden varit frånvarande från undervisningen vid ett antal tillfällen per månad utan att det såvitt framkommit har påverkat senare utbetalningar av försörjningsstöd. Såvitt utredningen visar har makarna inte heller informerats om att utevaro på grund av sjukdom utan läkarintyg kan medföra reducering av biståndet. På grund av det anförda finner kammarrätten i likhet med länsrätten att någon reducering av biståndet för augusti månad 2004 inte skall ske. Överklagandet skall därför avslås. Kammarrätten i Stockholm 19 januari 2005, mål nr 7057-04. Beslut att inte verkställa beslut på grund av återkallelseförbehåll ska vara överklagbart Socialnämnden hade beviljat bistånd för en månad, men bara betalat ut en del och skulle betala resten när/om sökanden deltog i den praktik hen var anvisad. JO tyckte att detta var tydligt i beslutet, men betonade att det i de fall som ett återkallelseförbehåll resulterar i att ett gynnande beslut inte verkställs, det vill säga att den sökande inte för de pengar det beslutats om, var viktigt att sökanden får ett överklagbart avslagsbeslut, JO 2005/06, dnr 985-2003 sid 287. (Det vanliga i liknande situationer kanske är att bevilja bistånd exempelvis för kortare tid och tala om att om du går på praktiken så får du även för resten av månaden. Även i dessa fall skall sökanden ha avslagsbeslut på det den söker och inte får, det vill säga resten av månaden om det är det som sökanden ansökt om.) Beslut fattats när det offentliggjorts Socialstyrelsen skriver i boken Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten sidan 170: "Om beslutet inte är meddelat anses i praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut." 42
Ok rätta skrivfel och liknande förbiseendefel Rättelse av skrivfel och liknande 36 Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Enligt 26 FL (36 i nya Fl) får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknade fel i beslutet. Denna bestämmelse ska enligt 11 kap. 8 SoL tillämpas i alla ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild. Möjligheten att rätta s.k. förbiseendefel enligt 26 FL gäller både fel som gjorts av myndigheten själv och fel som orsakats av någon annan. Som exempel på förbiseendefel kan nämnas felaktiga summeringar, stavfel på namn eller att en del av texten i ett beslut har fallit bort på grund av ett tekniskt problem. Däremot ger bestämmelsen inte myndigheten rätt att ändra i ett beslut på grund av brister i en utredning eller en felaktig bedömning. Innan rättelse sker i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild ska myndigheten ge den som är part i ärendet möjlighet att yttra sig om det inte är obehövligt. För att en rättelse enligt 26 FL ska kunna göras krävs att beslutet är meddelat, vilket innebär att det ska vara expedierat eller på annat sätt ha fått sin slutliga form. Det finns inga bestämmelser i lagstiftningen som reglerar om ett beslut kan ändras före den tidpunkten. Om beslutet inte är meddelat anses enligt praxis myndigheten kunna rätta alla slags fel i ett beslut. Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, sidan 170. 43
Kvittning INTE tillåtet, HFD Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att vi inte får tillämpa kvittning, det vill säga att vi får inte korrigera ett fel vi gjort en månad, eller ändra ett beviljat bistånd för en månad, genom att nästa månad minska sökandes bistånd så att hen den månaden inte får en skälig levnadsnivå. Beviljat bistånd till decemberumgänge med barn kunde inte räknas med som inkomst för januari I målet är utrett att NN beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma under ett umgänge med hens dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod. En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås, HFD 2013 ref 18, 26 april 2013, mål nr 2486-12. Bistånd till SL-kort i juni, kunde inte räknas med som inkomst för juli Sökanden och nämnden var oense om när sökanden köpt, eller börjat använda, sommarkortet. Men kammarrätten gick på ovanstående dom från Högsta förvaltningsdomstolen, och sa att det som var bistånd för juni inte kunde anses täcka behov i juli, Kammarrätten i Stockholm, 19 maj 2016, mål nr 9036-15. Några (enligt mig) konstiga kammarrättsdomar Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle spara dem tre månader??? Sökanden hade en schizoaffektiv sjukdom med maniska och psykotiska symptom, vilket gjorde att hen enligt läkarintyg inte kunde ta ansvar för eller förstå konsekvenserna av sina handlingar. Hen hade en period innan hen var inlagd på psykiatrisk slutenvård köpt smycke för sitt bistånd och inte haft pengar till mat. För att ha pengar till mat lånade hen tusen kronor, som sattes in på hens konto i början av maj. Insättningen upptäcktes av soc i juli, som därför minskade hens bistånd för augusti med motivering att hen skulle planerat sin ekonomi, så att hen haft pengarna kvar att klara sig på i augusti! Förvaltningsrätten tyckte också att det var rätt att räkna med insättningen när biståndet skulle bestämmas för augusti! Kammarrätten skriver att Av praxis framgår att bidragssökande som tidigare erhållit bistånd är skyldig att planera sin ekonomi. Uppkommer ett normöverskott under en månad föreligger i princip en skyldighet att spara detta överskott till nästföljande månad. Det förhållande att NN under en begränsad tid haft nedsatt förmåga att planera sin ekonomi medför ingen annan bedömning. Ett kammarrättsråd hade skiljaktig mening och hänvisade till ovannämnda dom (HFD 2013 ref 18) som säger att kvittning inte är tillåtet. Däremot var det ingen skiljaktig mening vad gäller att insättningen skulle räknats med. Kammarrätten i Stockholm 7 april 2015, mål nr 10121-14. Så vitt jag ser finns det ingenstans i domen någon förklaring till att kammarrätten tyckte att det i detta fall var ok att ett par månader i efterhand räkna med insättningen, när HFD sagt att det inte var ok att nästkommande månad räkna med en insättning även om den kom från socialtjänsten som bistånd till kostnader som sökanden 44
inte haft. Sökandes beskrivning, inklusive läkarintyg, ifrågasätts inte, men av praxis framgår att man är skyldig att planera sin ekonomi!?! Sökande, som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn, skulle sparat en veckas norm av tidigare beviljat bistånd??? Nämnden hade avslagit för hela månaden, pga att de varit utomlands en vecka. Kammarrätten: Mot bakgrund av det ovan anförda kan det inte sägas framgå att NN genom att vara utomlands försenat familjens möjligheter att bli självförsörjande. Det finns inte heller uppgifter i utredningen som visar att NN under den tid hen befann sig utomlands skulle ha fått del av olika rehabiliteringsinsatser och därigenom ha blivit i stånd att bidra till familjens försörjning. Med hänsyn härtill har familjen haft rätt till försörjningsstöd för juli 2012. NN får genom den utlandsresa hen blivit bjuden på anses ha fått sina egna och två av barnens behov tillgodosedda på annat sätt under tiden 16-23 juni 2012. På så sätt har en inbesparad kostnad uppstått i juni 2012 som ska beaktas vid beräkningen av försörjningsstödet för den efterföljande månaden. Med hänsyn härtill ska från försörjningsstödet för juli 2012 avräknas ett belopp motsvarande en vecka för NN och två av barnen. Kammarrätten i Jönköping, 6 maj 2013, mål nr 270-13 Stjäla sin väns pengar????? Förvaltningsrätten: NN har uppgett att de insättningar som beaktats har avsett betalning av en persons skulder och att hen har agerat mellanhand. Hens uppgifter om detta bevisar dock inte att hen inte har kunnat förfoga över de pengar som satts in på hens konto. Det finns därför generellt sett skäl att beakta insättningarna som inkomst vid biståndsberäkningen. Kammarrätten höll med vid normberäkningen beaktas sådana tillgångar som den enskilde faktiskt kan förfoga över eller få tillgång till. Av utredningen framgår inte något annat än att de aktuella insättningarna har varit disponibla för NN. Det vill säga att det spelar ingen roll vems pengar är det är förfogandet och varit disponibla som är avgörande: Vännen glömt plånboken på sökandes köksbord, pengar finns till sökandes förfogande/disponibla?? Kammarrätten skriver att eftersom de aktuella insättningarna inte har beaktats för någon tidigare period anser kammarrätten att nämnden har haft fog för att räkna med de aktuella insättningarna som inkomst. Ingen förklaring varför HFD-domen 2013 ref 18 inte skulle gälla :-( KR i Göteborg 20 januari 2017, mål nr 3943-16. Jag tycker inte att det är rätt att kräva att sökanden ska stjäla sin väns pengar, även om de funnits på sökandes konto! Därför tycker jag att sådana här uppgifter ska utredas för att få fram om det stämmer att det är någon annans pengar! (Jag tycker även att resonemanget om att studielån inte ska räknas som inkomst för juni eftersom de är avsedda för terminen, skulle kunna användas när det gäller andra lån: de ska kunna användas till det de är avsett för. Varför ska CSN-inkomster särbehandlas??) Brottsbalken 10 kap 4 Den som i annat fall än som anges i 1, 2 eller 3 vidtar åtgärd med egendom, som han eller hon har i besittning men till vilken ägande- eller säkerhetsrätt är förbehållen eller tillförsäkrad eller annars tillkommer någon annan, varigenom egendomen frånhänds den andre eller denne på annat sätt berövas sin rätt, döms för olovligt förfogande till böter eller fängelse i högst ett år. 45
Kan vi dra på kommande bistånd sådant som sökanden skulle redovisat tidigare månader? Nej, inte när det gällde inkomster/tillgångar som inte redovisats i maj/juni och ansökan gällde september, tyckte Kammarrätten i Göteborg, 8 februari 2012, mål nr 6671-11. Ja, när det gällde inkomster i augusti som inte redovisats och ansökan gällde november, tyckte Kammarrätten i Stockholm 31 oktober 2011, mål nr 3100-11. Min kommentar: Socialtjänsten har ingen straffande uppgift. Kronofogden är den som i samhället sköter utmätning. Som regel ligger riksnormen under det normalbelopp som kronofogden anser vara nödvändigt att ha kvar att leva på. Att vi skulle använda vår makt, så att sökanden, genom vår "kvittning", skulle tvingas leva under gränsen för skälig levnadsnivå för att den tidigare inte fyllt i korrekta uppgifter tycker jag verkar väldigt konstigt. Däremot kan det bli fråga om bidragsbrott och anmälan om detta. Därför delar jag Kammarrätten i Göteborgs uppfattning.) Kronofogden sköter utmätning/införsel I kronofogdens förbehållsbelopp ingår dels boendekostnad, dels ett belopp som ska täcka vanliga levnadsomkostnader. Bland annat mat, kläder, hygien, telefon, försäkringar och andra mindre utgifter för tillfälliga behov. Det beloppet kallas normalbelopp och varierar beroende på familjesituation. Till exempel tillägg för barn. Varje år publiceras föreskrifter om bestämmande av förbehållsbelopp med mera och för 2018 är normalbeloppet 4 814 kronor för en ensamstående vuxen 7 952 kronor för sammanlevande makar eller sambor 2 554 kronor för barn till och med 6 år 2 940 kronor för barn 7 år eller äldre (vår riksnorm för 19-20 år= 3 830 kr, vilket kan göra att hushåll kommer under norm pga införsel från kfm!) (Förr kallades detta existensminimum och) detta är den minsta summa som den som av någon anledning är skyldig någon pengar ska ha kvar för att klara sig - även om den är skyldig många miljoner kronor för de grövsta tänkbara brott, även värre än bidragsbrott. 46
ÅTERBETALNING Inget låneinstitut Grundregeln är att de som gör så gott de kan och ändå inte får en skälig levnadsnivå har rätt till bistånd om det inte går att lösa på annat sätt. Även om sökanden i framtiden kommer att få stora inkomster, så är detta som regel inte anledning att kräva att biståndet ska betalas tillbaka. "Att införa en generell återbetalningsskyldighet för ekonomiskt bistånd skulle ge socialtjänsten en funktion av låneinstitut, vilket enligt regeringens mening bl.a. skulle vara oförenligt med biståndets principiella funktion som en rättighet. En kravverksamhet kräver vidare alltför stora resurser för kommunerna." Socialutskottets betänkande 1996/97: SoU 18 sidan 50. 47
SoL 4 kap Rätten till bistånd 2 Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det SoL 9 kap Återkrav mm 1 Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Om någon i annat fall än som avses i första stycket tagit emot sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. 2 Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 1, återkräva bistånd som den enskilde har erhållit enligt 4 kap. 1 endast om det har lämnats 1. som förskott på en förmån eller ersättning, 2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller 3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Har ekonomisk hjälp lämnats i annat fall än som avses i 4 kap. 1 får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. 3 Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 1 eller 2 eller för kostnader som kommunen har haft enligt 8 kap. 1 första eller andra stycket, skall talan väckas hos förvaltningsrätten inom tre år från det kommunens kostnader uppkom. Talan väcks vid den förvaltningsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt. 48
Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. 4 Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 1 och 2 och i 8 kap. 1 första och andra styckena. 49
Formella krav för att kräva tillbaka enligt SoL 9kap 2 Det är inte tillräckligt att tala om för sökanden att biståndet ska betalas tillbaka och sedan göra en anteckning om att det är delgivet. Formkraven i SoL ska vara uppfyllda: finnas skriftligt, motiverat beslut som delgivits sökanden, Kammarrätten i Göteborg 20 januari 2010, mål nr 6386-09. Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år? Ok, Kammarrätten i Jönköping, 22 september 2005, mål nr 1138-05. Kräva tillbaka vid väntad inkomst från försäljning? Kammarrätten anser att en väntad inkomst från försäljning av ett företag i och för sig kan jämställas med en sådan förmån eller ersättning som avses i 9 kap. 2 socialtjänstlagen, KR i Sundsvall 12 januari 2018, mål nr 1568-17. I detta ärende var försäljningen gjord och sökanden var lovad pengar. I ett annat ärende gällde det en sökande som hade fått bistånd med villkor om att det skulle betalas tillbaka när den fick a-kassa/lägenheten såld. Detta återkrav fastställdes inte: dels för att sökanden inte fått a-kassa och dels för att lägenheten inte var såld och därmed var inte villkoren för återbetalning uppfyllt, KR i Göteborg 20 april 2018, mål nr 6316-17. Som jag ser det kan det hända att den som inte har annan inkomst på gång, vars behov av bistånd förväntas bli långvarigt och som kan ordna sin ekonomiska situation genom att sälja sin bostad inte har rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1 eftersom behovet kan tillgodoses på annat sätt (alternativt att sökanden genom att inte sälja sitt boende inte gjort vad den kan för att själv lösa sin situation). I sådana fall kan bistånd beviljas enligt SoL 4 kap 2 med villkor om återkrav. Observera då överklagningsmöjligheten och proportionalitetsprincipen enligt nya Fl 5. 50
Om någon inte uppfyller villkoren i SoL 4 kap 1, men som beviljas bistånd ändå enligt SoL 4 kap 2 (exempelvis någon som haft inkomster att betala sin hyra med, men ändå inte gjort det och vill ha hjälp för att slippa vräkning), kan få som villkor för biståndet att det betalas tillbaka utan att det är fråga om förskott på förmån, arbetskonflikt eller yttre omständigheter. Socialtjänstlagens bestämmelser om vad som gäller för att kräva tillbaka bistånd är dock lika oavsett om det är fråga om förskott på a-kassa eller för kommunen frivilligt bistånd för att hjälpa någon att undvika akut nödläge. 51
Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades Kammarrätten ansåg att socialtjänsten kunde kräva tillbaka biståndet när sökanden, oemotsagt, innan biståndet betalats ut fått semesterersättning som den inte tagit med som inkomst i ansökan. Sökanden hade själv ringt till soc för att få reda på hur biståndet skulle betalas tillbaka, men detta tog tid och innan betalning gjordes var pengarna slut. Sökanden hade utmätning på sin lön och ansåg att hen inte kunde betala tillbaka. Detta kommenterades inte av kammarrätten, som förpliktade sökanden att betala tillbaka biståndet. KR i Jönköping 31 januari 2017, mål nr 2809-16 Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan Av journal framgick att sökanden hade fått information om att biståndet skulle betalas tillbaka när hen fick retroaktiv ersättning från Försäkringskassan. Soc missade att för några månader hos Försäkringskassan begära att de skulle skicka pengar till soc, så sökanden fick en del pengar skickade till sig som egentligen skulle skickats till socialtjänsten. Kammarrätten ansåg att de pengar som skickats felaktigt till sökanden kunde krävas tillbaka av socialtjänsten enligt SoL 9 kap 1. KR i Jönköping, 6 februari 2017, mål nr 2808-16 Av rättspraxis när det gäller återbetalningsskyldighet med stöd av AFL framgår att en försäkrad skäligen bör ha insett att det utbetalade beloppet varit felaktigt t.ex. när dubbla ersättningar betalats ut för samma period, ersättning för lönebortfall har utgått samtidigt som lön utbetalats eller när det skett en felräkning så att det belopp som har utbetalats har blivit mycket högt. Enligt regeringens mening kan rättspraxis beträffande tolkningen av felaktig utbetalning av socialförsäkringsförmån tjäna som vägledning för socialtjänstens beslut om återkrav av en felaktig utbetalning. Därutöver anser regeringen att när det utbetalade beloppet överstiger ett tidigare meddelat skriftligt beslut om ekonomiskt stöd bör den enskilde också skäligen ha insett att en felaktig utbetalning gjorts. Beslut om återkrav av ekonomiskt bistånd som utbetalats på oriktiga 52
grunder skall fattas av den politiska nämnd som är ansvarig för frågor om ekonomiskt stöd. Detta gäller också felaktigt utgivet ekonomiskt stöd som förorsakats av socialtjänsten. Talan om återkrav får härefter föras hos länsrätten. Prop 1996/97:124 sidan 97, mina understrykningar 53
Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten? Inte Ok, JO, 12 januari 2012, dnr 6332-2010 SoL om delegation att föra talan om återkrav Socialtjänstlagen 10 kap Nämndorganisation 4 Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som är en uppgift för nämnden enligt 6 kap. 6, 8 och 11 a 13 denna lag, 4 och 6, 11 första och andra styckena, 13, 14 tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 11 och 13 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Första stycket gäller även i ärenden enligt 6 kap. 14 om samtycke vägras och beslut enligt 9 kap. 3 om att föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1. (Min understrykning) Utredningsskyldighet Om den ersättningsskyldige säger att den inte kan betala, så är det vår sak att utreda om den kan det eller inte, Kammarrätten i Göteborg 16 augusti 2012, mål nr 9475-11. Vi gör då en vanlig normberäkning, RÅ 1993, not 322 (Vilket kan verka lite märkligt då det inte stämmer överens med kronofogdens förbehållsbelopp?) Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp? Ja, enligt Kammarrätten i Jönköping 31 januari 2017, mål nr 2809-16, KR i Göteborg 2 februari 2012, mål nr 5319-11 och 20 maj 2009, mål nr 7614-08. (Min kommentar: känns lite konstigt att det skulle vara möjligt att betala skuld till oss, när kronofogden gör utmätning och tar så mycket de anser möjligt? Men med en dom från förvaltnings- eller kammarrätt, så kan vi ju ställa oss i kö hos kronofogden och se vad vi kan få - vilket jag tycker alltid borde vara möjligt så länge det ursprungliga 54
beslutet med villkor om återbetalning varit korrekt. Det torde vara kronofogdens sak att bevaka att inte personen genom att betala blir ur stånd att försörja sig och sin familj!?!) Sökanden hör inte av sig Om den ersättningsskyldige, trots våra försök att få kontakt, inte hör av sig får man anta, liksom i betalningsförhållande i allmänhet, att den ersättningsskyldige skulle hört av sig om den haft bristande betalningsförhållande, propositionen 1979/80:1 sidan 371. Kammarrätten i Göteborg 9 september 2016 mål nr 664-16, KR i Sundsvall 7 maj 2015, mål nr 2824-14. 55
EES-MEDBORGARE En av grundtankarna med Europeiska unionen är att underlätta den fria rörligheten för unionsmedborgare. Hur bidrar vi på bästa sätt till detta? Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Det betyder att vi som steg ett ska ha reda på om personen vistas här enligt rörlighetsdirektivet, det vill säga: Har personen uppehållsrätt? Om personen inte har uppehållsrätt begränsas som regel bistånd till hjälp i akut nödläge, exempelvis hjälp med hemresa om detta inte går att ordna på annat sätt, Socialstyrelsens Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. sid 33-35 Som steg två ska vi, om personen har uppehållsrätt, utreda om sökanden uppfyller socialtjänstlagens villkor för att ha rätt till bistånd. De som gör så gott de kan för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande ska ha bistånd så de klarar sig om det inte går att lösa på annat sätt. 56
Utlänningslagen 3 a kap Fyra kategorier + familjemedlemmar Familjemedlemmar 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EESmedborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EESmedborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna 57
som gäller i Sverige, eller 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. 4 En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3. En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 andra stycket har uppehållsrätt. Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Det finns inget krav på att en arbetstagare ska kunna försörja sig på sin inkomst för att ha uppehållsrätt. En musiklärare som arbetade tolv timmar i veckan ansågs uppfylla kravet på anställd och därmed ha uppehållsrätt. I ett annat rättsfall har det räckt med tio timmar i veckan. Prop 2005/06:77 Genomförande av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, på sidan 183 (å framåt). Inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Det avgörande är inte om det rör sig om ett lågavlönat deltidsarbete. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det avgörande är att det utförda arbetet inte framstår som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse. KR i Göteborgs dom 11 juni 2010, mål nr 3177-09 Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. En massa EU-fakta på http://eu.riksdagen.se/ I InfoCuria finns EU-domstolens domar om EU-rätt 58
Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Vi ska alltså utreda om den sökande har en verklig möjlighet att få en anställning". Detta beror dels på den enskildes förutsättningar, dels på den lokala arbetsmarknaden. Personliga förutsättningar: språk, specialkunskaper, kontakter, hur väl genomtänkt/planerat? Lokala arbetsmarknaden: Arbetsförmedlingens bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande? Ingen sexmånadersgräns för arbetssökande Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. Jag tycker att det är väldigt märkligt om EG-domstolens dom i Antonissensituationen, ska användas som mått för utredningstiden för att kunna se om någon "har en verklig möjlighet att få en anställning"!!?! Domen säger att det under 1980-talet var OK för Storbritannien att ha en maxgräns på sex månader. Lämplig minimigräns på 2010-talet?? Det kan antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete. Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110. Sökanden, som var EES-medborgare, hade varit i Sverige i fyra månader men bedömdes inte ha någon verklig möjlighet att få anställning. Men förvaltningsrätten tyckte, med hänvisning till Antonissen-domen att arbetssökande automatiskt har uppehållsrätt under sex månader. Kammarrätten tyckte däremot att sökanden inte hade någon verklig möjlighet att få anställning eftersom hen inte omgående anvisats något jobb av af, inte hade någon utbildning, hade ytterst begränsade kunskaper i svenska och engelska och hade begränsad arbetslivserfarenhet. Att hen sålde tidningen "Faktum" gjorde inte att hen hade uppehållsrätt som anställd. Därför saknade hen uppehållsrätt och var bara berättigad till bistånd i akut nödläge. Kammarrätten i Göteborg 13 april 2015, mål nr 4223-14. 59
Kammarrätten i Stockholm anser i dom 3 juni 2016 (mål nr 8774-15) att en arbetssökande EES-medborgare inte automatiskt har sex månader på sig att söka jobb efter att på eget initiativ avslutat anställning. Ny bedömning och beslut varje månad Oavsett hur vi bedömer verklig möjlighet att få en anställning är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig möjlighet att den får en anställning. En familj som flyttat till hus de köpt i Sverige, dottern gått i skolan och föräldrarna aktivt sökt många jobb under drygt 14 månader hade inte en verklig möjlighet att den får en anställning. De hade därför inte rätt till ekonomiskt bistånd annat än i akut nödläge, Kammarrätten i Sundsvall 26 september 2011, mål nr 174 178-11. (I domen står ett par, enligt mig, felaktiga saker. 1) Härigenom är den som är bosatt i Sverige och lagligen vistas här med uppehållsrätt, i princip berättigad till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. De som har uppehållsrätt har rätt till likabehandling, det vill säga att även om de har uppehållsrätt så gäller att villkoren i SoL 4 kap 1 ska vara uppfyllda för att de ska vara berättigade till bistånd. 2) EU-medborgare som inte är arbetstagare eller företagare kan generellt undantas från rätten till socialt bistånd under uppehållets första tre månader i Sverige (artikel 24.2). Sverige utnyttjade inte denna möjlighet att lagstifta om att undanta EU-medborgares biståndsrätt under vistelsens första tre månader.) Självförsörjande, inklusive studerande Som regel är det inte aktuellt med ansökningar från denna grupp, men att de vid enstaka tillfällen är i behov av bistånd innebär inte att de automatiskt blir av med sin uppehållsrätt. Det kan exempelvis vara i akut nödläge på grund av bankstrul (då det torde vara aktuellt med villkor om återbetalning). Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt för att ge uppehållsrätt NN:s svärson hade uppehållsrätt som arbetstagare (primär uppehållsrätt). Därmed hade NN:s dotter uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt). NN kunde visa att hon ingått i samma hushåll som dottern. Däremot fanns inget intyg på att svärsonen ingått i samma hushåll. Detta gjorde att NN inte hade uppehållsrätt. HFD 14 juni 2016, mål nr 3101-15 Månatliga pengaöverföringar visade på beroende 26-åringen hade från sin mor och dennes man fått månatliga insättningar på sitt konto, vilket visade att hen var beroende av föräldern. Om hen hade möjlighet att försörja sig själv utan insättningarna behövde inte utredas eftersom det saknade betydelse. 26- åringen hade uppehållsrätt som familjemedlem. Migrationsöverdomstolen 15 april 2014, mål nr UM 10697-11 60
61
Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 5 a En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon 1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller 2. inleder en yrkesutbildning. I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. 5 b En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. 5 c En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han 62
eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. 5 d En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b 1, 2 eller 3 och 1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds, 2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, 3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Den som själv säger upp sig från sitt arbete behåller inte sin uppehållsrätt som anställd. Kammarrätten i Stockholm 3 juni 2016, mål nr 8774-15. Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Enligt utlänningslagen har EES-medborgare som blivit ofrivilligt arbetslös kvar sin uppehållsrätt om den är anmäld på Arbetsförmedlingen. Har anställningen varit kortare tid är ett år, så gäller detta under sex månader. Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Sökanden hade haft anställning ett år och därefter anmält sig som sökande på Arbetsförmedlingen, men kammarrätten tyckte att hen ändå gått miste om sin uppehållsrätt för att hen inte hela tiden följt Af:s planering. Det finns i domen inget angivet lagrum eller annan källa till denna tolkning (I lagen står anmält sig som arbetssökande... ) KR i Göteborg 10 januari 2017, mål nr 4792-16 Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan En tredjelandsmedborgare som har skilt sig från en unionsmedborgare och vars äktenskap varat i minst tre år innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes, varav minst ett år i den mottagande medlemsstaten, har inte bibehållen uppehållsrätt i den medlemsstaten med stöd av utlänningslagen 3 a kap 5d om den make som är unionsmedborgare lämnade nämnda medlemsstat innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes. EU-dom, 16 juli 2015, mål nr C-218/14 63
Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap 10 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. 12 a Migrationsverket ska utfärda 1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, 2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och 3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. 64
NORDISKA MEDBORGARE Likabehandling 65
TREDJELANDSMEDBORGARE I socialtjänstlagen finns ingenting om att lagens bestämmelser om socialtjänstens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får den hjälp de behöver, inte skulle vara tillämplig på personer som inte har rätt att vistas i landet. Men i lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) finns det undantagsregel, se nedan. Tillfällig vistelse Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i landet, exempelvis turister och affärsresande, har rätt till bistånd enbart i en nödsituation (nämns bland annat i RÅ 1995 ref 70). Asylsökande De som söker asyl omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och har enligt den lagens första paragraf inte rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1 till saker som omfattas av LMA-bistånd. De hänvisas alltså till Migrationsverket. I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd Uppehållstillstånd ska som regel vara ordnat innan personen kommer hit, men i vissa fall kan Migrationsverket tillåta att personen får vara kvar i landet i avvaktan på beslut. För att kunna utreda det, så bör vi få sökandes tillstånd att kontakta Migrationsverket för att få reda på vad som gäller för sökande. Om den får vara i landet gäller socialtjänstlagens villkor för denne. När vi ber om tillåtelse att prata med Migrationsverket är det viktigt att tala om att vi i kontakter med Migrationsverket är skyldig att i vissa fall svara på frågor från dem, utlänningslagen 17 kap 1, OSL 10 kap 28. 66
Utan rätt att vara i landet Socialtjänstens ansvar för de som inte har rätt att vara i landet gäller akut nödhjälp, som till exempel kan vara hjälp med hemresa. HFD har i ett ärende tagit ställning till att de som sökt asyl och fått avslag fortfarande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) även om de inte har rätt till bistånd enligt den lagen. I och med att de omfattas av LMA har de inte rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL 4 kap 1 (LMA 1 andra stycket). Socialtjänsten får då ta sitt yttersta ansvar genom att vid behov bevilja bistånd enligt SoL 4 kap 2, HFD 2017 ref 33. Eftersom domen hänvisar till LMA, så torde den inte vara direkt användbar på alla papperslösa. Jag tycker att det blir en väldigt konstig, rättsosäker situation, när det står kommuner fritt att bestämma om/hur bistånd ska beviljas och den enskilde inte har någon chans att överklaga beslutet (SoL 4 kap 2 är inte överklagbart utan den bara ger möjlighet, inte skyldighet, för kommuner att ge bistånd när 4 kap 1 inte är tillämplig). 67
Ett par begrepp att blanda ihop Det finns några begrepp som har betydelse för våra utredningar som jag tycker är lätt att blanda ihop vilket kanske inte är jättebra om vi gör... Medborgarskap och uppehållstillstånd De som har uppehållstillstånd blir inte automatiskt svenska medborgare. För de som har uppehållstillstånd gäller likabehandling, det vill säga samma villkor som för svenska medborgare. Oftast kan skälig levnadsnivå uppnås utan att vara svensk medborgare, så bistånd till att ordna svenskt medborgarskap brukar som regel inte beviljas. Uppehållsrätt och uppehållstillstånd Uppehållsrätt gäller EES-medborgare med familjemedlemmar och gäller när villkoren i utlänningslagen 3 a kap är uppfyllda. Familjemedlem som är tredjelandsmedborgare ska ha ett uppehållskort från Migrationsverket. De som har permanent uppehållsrätt (lagligt varit fem år i Sverige) kan få intyg på detta från Migrationsverket. Uppehållstillstånd beviljas (permanent: PUT, eller tillfälligt: TUT) av Migrationsverket och de som har uppehållstillstånd har ett uppehållstillståndskort. 68
PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK, RÅ SoL 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 5 kapitlet 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialnämnden tyckte att missbrukarens behov av boende kunde tillgodoses genom att hen flyttade in i kommunens boende, där hen dessutom skulle få hjälp med sitt missbruk. Kammarrätten i Sundsvall tyckte att det var rätt att avslå ansökan., men Regeringsrätten fastställde att detta resonemang var felaktigt, RÅ 2009 ref 103. 69
Regeringsrättens Årsbok 2009, referat nummer 103 (RÅ 2009 ref 103). SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan, beroendeproblematiker särbehandlas En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. (Jag tycker att denna, Regeringsrättens, generella formulering är konstig eftersom SoL 4:1 säger att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd, vilket bör väl innebära att det krävs att den enskilde gör det den kan för att så snabbt som möjligt få annan inkomst, för att vara berättigad till bistånd? Därmed inte sagt att jag tror att en påtvingad behandling har stor chans att lyckas!) SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen, hyra ingår inte i riksnormen En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs, i samförstånd med sökande Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. 70
Kontentan av detta: inte krav på behandling Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket (jfr RÅ83 2:70 och RÅ84 2:86). Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen skriver på sidan 21 i sina Allmänna råd (SOSFS 2013:1) "Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan." Det finns några kammarrättsdomar där det bedömts att sökanden genom att inte komma på besök eller vägrat delta i planeringssamtal (exv KR i Göteborg 13 december 2010, mål nr 3220-10, 23 maj 2016, mål nr 4262-15 och 2 februari 2016, mål nr 5427-15), inte visat att den varit berättigad till bistånd. Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 31 maj 2016, dnr 749-2015. Se även domen nedan under rubriken Förutsättningar för drogtest.... Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Den ene av de två sökandens ärende hade avslutats på vuxenenheten eftersom den inte kommit på inbokat nybesök. Den andre parten hade inte ansökt om någon insats hos vuxenenheten. Nämnden hade vid flera tillfällen, utan att lyckas, försökt få kontakt med paret och de har även uppmatats att kontakta nämnden utan att göra så. De ansågs 71
därför inte gjort vad de kan för att bidra till sin försörjning, vilket förvaltningsrätten instämde i. Kammarrätten skriver: Det ankommer i första hand på den enskilde att visa att behovet av bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå inte kan tillgodoses på annat sätt än genom stöd av socialnämnden. För att socialnämnden ska kunna bedöma den enskildes behov av sökt bistånd ska därför en utredning göras av den enskildes tillgångar och förmåga att själv tillgodose behovet. Det framkommer inte att paret på något sätt själva aktivt försökt att tillgodose sitt behov att uppnå skälig levnadsnivå. Kammarrätten tyckte att det var rätt att avslå ansökan även om avslagsmotiveringen var lite annorlunda. Kammarrätten i Göteborg 23 maj 2016, mål nr 4262-15. Inte använda biståndet till annat Enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan socialnämnden beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Detta kan t.ex. gälla en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för (prop. 1996/97:124 s. 170). Kammarrätten i Jönköping ansåg 25 april 2013, mål nr 2942-12, "Utredningen i målet talar för att NN hade ett pågående missbruk i anslutning till den aktuella biståndsperioden. Det fanns till följd av detta befogad anledning befara att biståndet skulle komma att användas till annat än vad det var avsett för. Det har därför funnits särskilda skäl att på sätt nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå." I samma ärende anser kammarrätten att en missbrukare kan nekas matpengar, med motivering att behovet hade kunnat tillgodoses om inte tidigare inkomst använts till annat. Om det var första gången som personen sökte matpengar så går det helt emot regeringsrättsdomen RÅ 1995 ref 56, som slår fast att om sökande saknar mat och möjligheter att skaffa det, ska bistånd beviljas till det, oavsett anledning till situationen. Senare kammarrättsdomar har bedömt att detta inte gäller om sökande sätter i system att göra åt sina pengar till annat för att sedan söka bistånd till mat (exv KR Stockholm 9 december 2009, mål nr 4712-09 avslag matpengar och KR Göteborg 28 januari 2011, mål nr 1688-10 bifall matpengar). 72
Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Det kan i vissa fall vara lämpligt att socialtjänsten betalar direkt till exempelvis en hyresvärd eller elleverantör. Det kan vara i situationer då den enskilde själv önskar detta men även på nämndens initiativ. En förutsättning i det senare fallet är att den enskilde går med på det. Syftet är i så fall att det ekonomiska biståndet går till avsett ändamål, dvs. att det tillförsäkrar hushållet boende, el för uppvärmning och andra behov. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd, sidan 132, min understrykning Jag delar inte Socialstyrelsens åsikt att den enskildes hyra och el kan betalas direkt till hyresvärd och elbolag endast om den sökande själv går med på det. När det gäller posterna i riksnormen kan vi helt avslå ansökan om det uppenbarligen används till annat. Detta gäller dock inte för de icke-schabloniserade posterna i försörjningsstödet (se bland annat RÅ 2009 ref 103). Det vill säga vi kan inte avslå ansökan om bistånd till exempelvis hyra och elkostnad med motivering att det uppenbarligen används till annat. Enligt mig beror detta på att vi kan skicka biståndet direkt till den det är avsett för även om sökanden själv vill ha det och, som vi anser uppenbart, använda det till annat. (Kanske är det bara en akademisk/juridisk fråga: som regel uppskattar sökanden om vi kan betala el och hyra, så att den får ha ström och bostad kvar.) Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) har fastslagit att även den som använt sina pengar till annat än vad vi anser vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd till mat. Även om vi vid ett tillfälle gjort något dumt, så ska vi inte behöva svälta, tigga, låna eller bli kriminella för att få mat. 73
NN:s ansökan om bistånd avsåg endast ett visst akut nödtillfälle. Vid sådant förhållande ankom det på nämnden att lämna hen det bistånd som hen vid detta tillfälle inte själv kunde tillgodose. Det saknar därvid betydelse att NN genom eget agerande kan anses ha vållat sitt nödläge. RÅ 1995 ref 56, min understrykning Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Sökanden hade använt sin sjukersättning till inköp på systembolaget och andra drogrelaterade kostnader och sökte bistånd till mat. Hen hade tidigare, vid ett par tillfällen vid liknande situationer, beviljats matpengar, men fick denna gång avslag. Hen överklagade beslutet, men kammarrätten ansåg att sökanden i det läget inte var berättigad till bistånd: den enskilde har ett ansvar för att tillgodose sina behov. Hänsyn ska därför tas till inkomster som den bidragssökande har haft före ansökningstillfället och där det framgår att sökanden känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerar på sådant sätt att nödläge uppstår. Av betydelse är även om den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå. KR i Sundsvall 24 september 2015, mål nr 589-15. Detta gäller de som haft pengar, men gjort åt dem till annat. Att ge helt avslag, det vill säga även på ansökan om matpengar (el, hyra) med motivering att en person har en beroendeproblematik, är inte en åtgärd/straff som ryms inom socialtjänstlagen. Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Sökanden, NN, hade fått avslag för att hen missat en tid för att lämna drogtest och därmed lämnat prov i slutet på veckan i stället för i början. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2011 ref. 49 funnit att en socialnämnd inte hade rätt att vägra en person försörjningsstöd med hänvisning till att denne inte ville underkasta sig psykolog- eller läkarundersökning. I avgörandet anges följande. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas viss utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha sådana problem och motsätter sig en undersökning. Missbrukare kan inte vägras bistånd på grund av att de inte följer behandlingsplaner för missbruket. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning ansågs sakna lagstöd under de omständigheter som förelåg i målen. Förhållandena i nu aktuellt mål skiljer sig från det ovan redovisade avgörandet från HFD genom att NN samtycker till att genomföra drogtester. Vidare är det Arbetsförmedlingen som har tagit initiativ till testerna. Med hänsyn härtill och då det inte heller är fråga om krav på att genomgå någon form av behandling, anser kammarrätten att drogtester kan krävas som förutsättning för försörjningsstöd. Frågan är därmed om NN har följt planeringen i denna del. Det framgår av nämndens journalanteckningar från den 2 december 2015 att NN vid möte med socialsekreterare och arbetsförmedlare, efter önskemål från arbetsförmedlaren, går med på att lämna drogtester under tre veckor. Det framgår dock inte av anteckningarna att parterna kommit överens om när, hur ofta eller ens hur många drogtest som NN ska lämna. I nämndens beslut den 18 december 2015 anges att överenskommelsen inneburit att hon ska lämna drogtester en gång per vecka. Inte förrän i yttrandet till förvaltningsrätten uppger nämnden att vissa bestämda datum när drogtesterna skulle ha lämnats ingick i planeringen. 74
NN har gjort gällande att hon genomfört tre drogtester. Det har inte framkommit att det förhåller sig på annat sätt. Med hänsyn till att det är oklart vad parterna kommit överens om och vilka krav som ställts på NN i samband med den uppgjorda planeringen anser kammarrätten att hen inte kan anses ha brutit mot denna. Nämnden har därmed saknat fog för att avslå NN:s ansökan om ekonomiskt bistånd för januari 2016 på den angivna grunden. Eftersom nämnden i övrigt inte har prövat om NN uppfyller förutsättningarna för att beviljas ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden ska målet återförvisas till nämnden för sådan prövning. Kammarrätten i Göteborg 7 april 2016, mål nr 346-16 Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal Sökanden hade uteblivit från inbokade drogtester och uppföljningssamtal utan att kontakta socialnämnden för att anmäla sin frånvaro och boka nya tider. Sökanden hade gett sitt samtycke till att lämna regelbundna drogtester för att för nämnden klargöra om det fanns en missbruksproblematik som hindrade hen från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten ansåg därför att testerna inte påtvingats hen som ett villkor för att få ekonomiskt bistånd och att det inte heller varit fråga om att fullfölja någon behandlingsplan eller en rehabilitering. Kammarrätten ansåg att NN:s skäl till att hen inte hört av sig (varit hos sin svårt sjuka mor, inte hade någon telefon eller telefonnummer till den person som hade hand om testerna) inte var godtagbara och att sökanden måste därför anses ha undandragit sig utredning av möjligheterna till självförsörjning. På grund härav kan NN inte anses ha gjort vad som ankommer på hen för att hen ska vara berättigad till det sökta biståndet. Kammarrätten delade nämndens uppfattning att ansökan skulle avslås, Kammarrätten i Göteborg 2 februari 2016, mål nr 5427-15. Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 31 maj 2016, dnr 749-2015. 75