JP utbildning. En heldag om handläggning av Ekonomiskt bistånd. Nils Allan Danielsson. självutnämnd specialist. 26 mars 2019 Stockholm

Transkript

1 JP utbildning En heldag om handläggning av Ekonomiskt bistånd Nils Allan Danielsson självutnämnd specialist 26 mars 2019 Stockholm Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, socialtjänsten roll Tre villkoren för rätt till bistånd: Göra så gott man kan Inte finnas annan lösning Vara nödvändigt för en skälig levnadsnivå Dokumentera allt Handläggning av överklaganden Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Och talar om för mig om ni hittar nå t fel! Innehållsförteckningen är gjord för att i möjligaste mån tjäna som en sammanfattning av vad materialet handlar om. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com

2

3 Innehåll Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande?... 1 Rättvisa, grunden för acceptans... 3 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND... 4 GÖRA SÅ GOTT MAN KAN... 5 Arbetslinjen, hitintills alltid allenarådande... 5 Fattigvårdslagen från 1918:... 5 Söka alla tänkbara jobb... 5 Försöka få barnomsorg... 5 Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande???... 5 Tillräckligt delta i arbetsmarknadsåtgärd?... 6 Krav på SFI-deltagande. Valnyhet 2018?... 7 Försumliga familjeförsörjare... 8 Make i utlandet, svårutrett, Fl Utlandsvistelse som ej bröt planering var ok... 8 Ta religiös hänsyn?... 8 Utreda om frånvaron varit skälig... 9 Viktigt att dokumentera om sökande fått information... 9 Hushålla med sina pengar Räkna med decemberinkomst vid beräkning för februari Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader Alltid ha med 1) om sökande haft bistånd tidigare och 2) om den vetat om inkomstbortfallet Övriga saker som kan påverka Tidigare beviljade pengar till annat ändamål? Ändra gynnande beslut bara i särfall Kvittning inte tillåten Ta kompis pengar om de finns på konto? Sparat av norm Kommande inkomster i biståndsmånaden Alltid räkna med alla inkomster kalendermånaden innan biståndsmånaden? INTE KUNNA TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT Yttersta skyddsnät Studera med aktivitetsstöd i stället för CSN-lån? Övriga studerande Avslag på summa motsvarande missat bidrag Annans borgensåtagande är inte annat sätt Inte oskäligt att bo kvar hos sina föräldrar Överförmyndarspärr upphävs inte Bilförsäljningsmöjlighet, överklagbart besked/beslut Extra tillägget i studiestödssystemet Spara extra tillägget? Ajabaja!! HFD Tidigare domar: ska inte räknas med... 21

4 Respekt för personers självbestämmanderätt Handikappersättning redovisa kostnader, HFD Redovisa extratvättar och missade extrapriser? Proportionalitet, lagstadgad grund för god förvaltning Inte möjligt bortse..?? Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Studerande, men inte funktionshindrade, undantas? Hemmaboende barns/ungdoms inkomst Jobbstimulans-lön Vissa försäkringsersättningar, fonder och stipendier undantas Personer med beroendeproblematik SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan, beroendeproblematiker särbehandlas SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen, hyra ingår inte i riksnormen SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs, i samförstånd med sökande Kontentan av detta: inte krav på behandling Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Reducera riksnormen om det uppenbarligen används till annat Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT HA EN SKÄLIG LEVNADSNIVÅ HFD har egna definitioner av vad normöverskott betyder Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå Finns inte med i riksnormen Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen MEDVERKA I UTREDNING Inte kräva psykologutredning av den som saknar sjukdomsinsikt, HFD Proportionalitetsprincipen, inte ställa orimliga krav DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: allt av betydelse Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Några saker som ska vara med Räcker inte att skriva till kammarrätten vad som gjorts Lex Sarahrapporteringsskyldighet Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder Lex Sarah-dokumentation: Allmän handling, sekretessprövas innan utlämnande... 45

5 ÖVERKLAGNINGAR Någon annan än sökanden överklagar Överklagan kommer in efter fem veckor Vi får överklagan den 1 mars Överklagan kommer in om något som det inte sökts bistånd till Kan information överklagas? Om vi ändrar beslut när överklagan kommit in? Hur lång tid har vi på oss att skicka in överklagan till förvaltningsrätten? Vad ska bifogas till förvaltningsrätten?( Ärende är en homonym) Måste vi skicka med ett särskilt yttrande? Kan vi i yttrande/överklagningar ta med nya omständigheter Fortsätta att utreda när en avslagsmotivering redan framkommit? Ta med fler avslagsmotiveringar i beslut? Skillnad på att återförvisa och ska bevilja bistånd Domar ska verkställas eller inhibition ska begäras Att tänka på vid yttrande/överklagan: kort å innehållsrikt Fokus på avslagsmotiveringen, rättskällor Bemöta klagandens argument tycker jag... 52

6

7 Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande? 1

8 Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? Harvardekonomen Sendhil Mullainathan och Princetonpsykologen Eldar Shafir har visat, exempelvis i boken Scarcity The True Cost of Not Having Enough, att fattigdom och oron för att få ekonomin att gå runt inte befrämjar kreativitet och förmågan att hitta långsiktiga lösningar, utan snarare leder till bristande kognitiv förmåga. Är då fattiggörandet, och ökade krav på alla, en fungerande universalmetod? 2

9 Socialtjänstlagen (förkortas SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ett integrerande samhälle... Rättvisa, grunden för acceptans Redan de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, insåg att rättvisa var en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att makthavarna/myndigheter ska accepteras. Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla" och inte har med tillägget som har samma förutsättningar eller liknande. Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 3

10 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND 4

11 GÖRA SÅ GOTT MAN KAN Arbetslinjen, hitintills alltid allenarådande Historiskt sett så har alltid arbetslinjen varit allenarådande. Fram till slutet av talet var det olagligt att vara arbetslös. Fattigvårdslagen från 1918: Vid fattigvårdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att lämna understöd på sådant sätt, att den behövande så vitt möjligt må bliva i stånd att för framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. (26.) Söka alla tänkbara jobb Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Sedan 2016 inskrivet i Sol 4 kap 1. Försöka få barnomsorg Kammarrätten ansåg att ett par som begränsade sitt sökande efter barnomsorgsplats därmed inte gjorde vad de kunde för att så snart som möjligt få annan försörjning och därmed inte var berättigade till bistånd, Kammarrätten i Jönköping 22 januari 2019, mål nr (Liknande dom KR i Göteborg 2 februari 2018, mål nr ) Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Nämnden skriver: Sökanden har under en stor del av mätperioden inte varit arbetssökande, och inte heller haft godtagbara skäl för att underlåta detta. Därav följer att hen inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande i sådan tillräcklig utsträckning att ekonomiskt bistånd kan beviljas hen. Det gäller även om hen under den senare delen av mätperioden sökt ett 5

12 betydande antal arbeten. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte stått till arbetsmarknadens förfogande, men det har hen inte styrkt med läkarintyg. Kammarrätten skriver: Det är utrett i målet att hen redovisat 25 sökta arbeten under perioden från den 25 januari till och med den 24 februari De sökta arbeten hen redovisat är hänförliga till perioden den 9 februari till och med den 22 februari, medan hen med avseende på perioden från den 25 januari till den 8 februari inte redovisat några sökta arbetens alls. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte redovisat några sökta arbeten. Hen har dock inte styrkt sjukdom under den aktuella perioden. Genom vad som blivit utrett i målet kan hen inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den omfattning som krävs av en enskild biståndssökande. På grund härav och med hänsyn till att hen saknar godtagbara skäl för sin underlåtenhet har socialnämnden haft grund för sitt beslut att vägra hen försörjningsstöd för mars månad Sökanden (ensamstående med två barn) hade under februari sökt 25 olika jobb. Samtliga jobb var utannonserade och sökts via webben och var i olika branscher. Kammarrätten tyckte att nämnden som helt avslagit ansökan hade gjort rätt bedömning!?! Ordföranden, kammarrättsråd, hade skiljaktig mening och tyckte liksom förvaltningsrätten att sökanden genom sitt arbetssökande gjort vad som kan krävas för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten i Jönköping 18 oktober 2017, mål nr Jag tycker att det är heltokigt att de som trots allt gör nå t för att bli självförsörjande jämställs med de som struntar i allt och som inte gör någonting för att få annan försörjning... hade varit skillnad om det funnits tänkbara jobb som hen inte sökt... å hur lätt är det att få ett läkarintyg i efterhand... :-( Tillräckligt delta i arbetsmarknadsåtgärd? Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) fastslog i två ärenden att sökanden som deltagit i Af:s arbetsmarknadsåtgärder därmed uppfyllde kraven för att ha rätt till ekonomiskt bistånd (RÅ 1998 ref.24). I förarbetet till införandet av arbetslinjen i SoL 4 kap 1 står att lagtillägget inte är avsett att ändra på praxis. Samtidigt står att deltagande i arbetsmarknadsåtgärd inte är tillräckligt för att ha rätt till ekonomiskt bistånd, prop 2015/16:136 sid 19 ff. Kammarrätten tolkar det som att även de som är i arbetsmarknadsåtgärd ska söka arbete inför upphörandet av arbetsmarknadsåtgärd, KR i Jönköping 20 augusti 2018, mål nr I det ärendet var det oklart om sökanden visste när hens arbetsmarknadsutbildning skulle upphöra och det var fel att avslå ansökan med motivering att hen inte sökt några arbeten under tiden hen deltagit i arbetsmarknadsutbildningen. 6

13 Krav på SFI-deltagande. Valnyhet 2018? I början av 1994 fick en familj avslag på ansökan om bistånd eftersom de flyttat från Lomma (där de gick på SFI) till Malmö (där det var kö till SFI) och därmed gick miste om några månaders SFI-utbildning. I och med detta bedömdes att de inte gjort så gott de kunnat för att så snabbt som möjligt komma igång med egen försörjning. Regeringsrätten höll med om att de som inte deltar i SFI inte gör så gott de kan för att bli självförsörjande och därmed inte har rätt till ekonomiskt bistånd. Regeringsrätten: Rätt till bistånd enligt 6 SoL [motsvarande 4 kap 1 /NAD] förutsätter bl.a. att den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom inkomster av arbete. Den som är arbetslös bör därför i regel vara skyldig att söka arbete och godtaga anvisat arbete om det är lämpligt. Redan i ett tidigare avgörande har Regeringsrätten funnit att denna skyldighet i princip inbegriper också de åtgärder i övrigt som samhället ställer till förfogande för arbetslösa, t.ex. i form av arbetsmarknadsutbildning (RÅ 1986 ref. 6). Också grundutbildning i svenska språket bör i princip kunna räknas till sådana åtgärder, eftersom det normalt sett måste antagas vara en förutsättning att få arbete i Sverige att den arbetssökande i erforderlig grad behärskar detta språk. När det gäller kravet på deltagande i grundutbildning för vuxna måste avgörande i det särskilda fallet vara en bedömning av om grundutbildningen på sikt kan leda till ett arbete (jfr Socialstyrelsens Allmänna råd 1992:4 s. 25). RÅ 1995 ref 88. 7

14 Försumliga familjeförsörjare Makars försörjningsplikt gentemot varandra går före rätten till ekonomiskt bistånd, RÅ 1995 ref. 79. Grundtanken är att om en vuxen i hushållet inte uppfyller villkoren för bistånd, så har inte heller övriga personer rätt till bistånd, Kammarrätten i Jönköping 22 januari 2019, mål nr Make i utlandet, svårutrett, Fl 5 Kammarrätten ansåg att det inte fanns anledning att ifrågasätta sökandes uppgifter och att det inte fanns möjligheter att få fram uppgifter som sökandes makes (som var pensionär i Syrien) ekonomi och att det därför var fel att ge avslag med hänvisning till giftas försörjningsskyldighet gentemot varandra, Kammarrätten i Stockholm 8 april 2015, mål nr Utlandsvistelse som ej bröt planering var ok Kammarrätten ansåg att utlandsvistelse inte var skäl för avslag eftersom det inte innebar att sökanden bröt uppgjord planering, KR i Jönköping 3 september 2018, mål nr och KR i Stockholm 2 februari 2018, mål nr , Ta religiös hänsyn? Sökanden avbröt sin praktik av religiösa skäl. Kammarrätten skriver att sökanden borde vid praktikerbjudandet talat om sina förutsättningar för att genomföra den typen av praktikplats. Genom att hen inte gjorde det så har hens möjligheter till egen försörjning onödigtvis fördröjts. Vidare skriver kammarrätten att sökanden inte haft godtagbara skäl att avbryta praktiken. Kammarrätten i Jönköping 29 januari 2019, mål nr Jag tycker inte att det står helt klart om domstolen skulle dömt annorlunda om sökanden redan vid planeringen av praktiken sagt att hen av religiösa skäl 8

15 inte kunde utföra vissa arbetsuppgifter. Hur tungt väger den grundlagsskyddade religionsfriheten?? Utreda om frånvaron varit skälig All frånvaro är inte ogiltig frånvaro. Sökanden gick inte till praktik eftersom de ansåg att de var mobbade. Detta hade, enligt regeringsrätten inte utretts ordentligt, varför det inte var tillräckligt visat att frånvaron var ogiltig, officialprincipen. RÅ 1996 ref 70. Viktigt att dokumentera om sökande fått information Förvaltningsrätten ansåg att det vid nybesök inte var ett hinder för bistånd att sökanden kontaktat socialtjänsten och sökt ekonomiskt bistånd i stället för att söka jobb. I den domen rörde det sig dock inte om ett nybesök, vilket nämnden talade om i sin överklagan till kammarrätten. Kammarrätten upphävde då förvaltningsrättens dom och fastställde avslagsbeslutet. Kammarrätten i Jönköping 22 januari 2019, mål nr

16 Hushålla med sina pengar Socialstyrelsen skriver i sina Allmänna Råd (SOSFS 2013:1 sid 20): Socialnämnden bör i regel beräkna ekonomiskt bistånd utifrån de inkomster hushållet hade kalendermånaden före den månad som beräkningen avser. Inkomster som hushållet har fått tidigare bör i regel inte påverka beräkningen, om de inte var mycket höga eller avsedda för en viss längre tidsperiod, t.ex. ett avgångsvederlag. Nämnden bör kunna ställa större krav på ekonomisk planering av en person som har vetat om att den egna inkomsten kommer att upphöra och tidigare har mottagit ekonomiskt bistånd.. Räkna med decemberinkomst vid beräkning för februari Sökanden hade under studietiden arbetat och haft inkomster under december vilket väl täckte behovet av skälig levnadsnivå för januari. Vid ansökan för februari togs hänsyn till decemberinkomsten, vilket Regeringsrätten ansåg var riktigt även om det rörde sig om en nyansökan. Hen har emellertid haft anledning att räkna med att hen efter studiernas avslutande kunde komma att sakna medel till sin försörjning. Enligt Regeringsrättens mening har omständigheterna varit sådana att det får anses ha ålegat M.G. att planera sin ekonomi så att hen kunnat spara en del av det uppkomna överskottet. RÅ 1997 ref 2. Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader Om socialtjänstlagens karaktär av social rättighetslagstiftning ska kunna upprätthållas kan det enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening dock endast under speciella omständigheter komma i fråga att beakta redan förbrukade medel under längre tid än tre månader. Med hänsyn till beloppets storlek och att AA hade viss inkomst från arbetslöshetskassan fanns det i detta fall fog för nämnden att beakta de förbrukade medlen under ytterligare någon kortare tid utöver de tre månader som normalt bör gälla som gräns. Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målen finner Högsta förvaltningsdomstolen dock att nämnden i vart fall vid prövningen avseende augusti inte längre borde ha räknat med de i 10

17 mars förbrukade medlen. HFD 2017 ref 51. AA hade i mars betalat en skuld på kronor till sin syster. Alltid ha med 1) om sökande haft bistånd tidigare och 2) om den vetat om inkomstbortfallet Om sökanden inte tidigare haft ekonomiskt bistånd kan det vara svårt att veta vad vi (samhället) anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, medan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd troligtvis är medvetna om vad som anses nödvändigt och vad vi anser möjligt att spara till kommande behov. Eftersom det finns många kostnader som inte täcks av riksnormen kan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd ha större behov att med sina inkomster/tillgångar köpa saker som de som tidigare haft högre egna inkomster kunnat köpa när de haft dessa inkomster. Om inkomstbortfallet är oväntat kan det inte ställas samma krav på att ha sparat tidigare inkomster. Kammarrätten i Jönköping 22 november 2017, mål nr , SOSFS 2013:1 sid 20. Övriga saker som kan påverka Sökandens planeringsförmåga, beloppets storlek, månatliga inkomster, familjesituation, vad pengarna använts till,...? 11

18 Tidigare beviljade pengar till annat ändamål? Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att vi inte får räkna med att bistånd som beviljats för en månad ska sparas till nästa månad om inte sökanden haft de kostnader som biståndet var avsett att täcka. I målet är utrett att NN beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma under ett umgänge med hens dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod. En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås, HFD 2013 ref 18, 26 april 2013, mål nr Sökanden och nämnden var oense om när sökanden köpt, eller börjat använda, sommarkortet. Men kammarrätten gick på ovanstående dom från Högsta förvaltningsdomstolen, och sa att det som var bistånd för juni inte kunde anses täcka behov i juli, Kammarrätten i Stockholm, 19 maj 2016, mål nr Enligt mig är det enligt ovanstående inte rätt att räkna med att en veckas norm ska sparas till nästkommande månad även om sökanden fått en veckas chartervistelse under den månad som bistånd tidigare beviljats för. Men det tyckte Kammarrätten i Jönköping 6 maj 2013, mål nr Så vitt jag kan se finns det i domen ingen förklaring till att de anser att ovanstående HFD-dom inte är tillämplig :-( 12

19 Ändra gynnande beslut bara i särfall Förvaltningslagen (Fl) 37 En myndighet får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får dock ändras till den enskildes nackdel bara om 1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, 2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller 3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter Återkallelseförbehåll ska stå i beslutet. Det räcker inte att muntligt ha informerat sökanden om vad som gäller. JO 2003/4 dnr sid 240. Kvittning inte tillåten Som framgår av ovanstående HFD dom (2013 ref 18) är det inte tillåtet att ändra ett gynnande beslut genom att minska på nästa månaders bistånd. Men Kammarrätten i Sundsvall tycker att om vi missat att utreda sökandes situation och kommer på detta någon månad senare, så är det ok att då dra av det vi missat, Kammarrätten i Sundsvall, 8 oktober 2018, mål nr För mig strider domen uppenbarligen mot lag (Fl 37 ) och praxis (ovan nämnda HFD-dom). Vi är skyldiga att utreda innan vi fattar beslut (Fl 23 ). Sökanden ska kunna lita på att de beslut vi tar är riktiga och inte straffas för att vi missat att utreda tillräckligt! Ta kompis pengar om de finns på konto? Enligt brottsbalken 10 kapitel 4 är det straffbart att ta någon annans pengar även om man har dem i besittning. Kammarrätten i Göteborg (20 januari 2017, mål nr ) tycker ändå att sökande (som förmedlat kompisars lån) har kunnat förfoga över pengarna eftersom de var disponibla på sökandes konto, och att summan därför ska räknas som inkomst/tillgång för sökande. Lyckligtvis finns det fler domar som anser att det ska utredas vad insättningarna rör sig om och att det därefter görs en bedömning om de kan/kunnat användas till sökandes försörjning, exempelvis KR i Stockholm 25 januari 2016, mål nr ; KR i Göteborg 24 oktober 2013, mål nr 770/77; KR Stockholm 10 februari 2014, mål nr ; KR i Göteborg 16 september 2015, mål nr ; KR i Stockholm 24 juni 2013, mål nr , 13

20 Sparat av norm Alla utgifter för posterna i riksnormen är inte månadsvis fördelade, utan systemet med bruttonorm bygger på att sökande själv ansvarar för att vid behov spara av normen till nästkommande månader. Det finns inte, vad jag sett, någon klar gräns för hur mycket det är rimligt att spara innan det bedöms att besparingarna kan användas till sökandes försörjning i stället för att sparas kronor som sökanden hade på sitt konto vid månadsskiftet skulle inte i sin helhet räknas med som tillgång. Sökanden hade två konton och vid månadsskiftet fanns biståndet för kommande månad och pengar som skulle användas för att några dagar senare betala fakturor på kostnader som sökanden haft under ansökningsmånaden, Kammarrätten i Stockholm 30 november 2015, mål nr 6614/ Ett äldre par (mannen hade äldreförsörjningsstöd, kvinnan ännu inte ålderspensionär) hade sparat kronor som de skulle köpa en TV för. Kammarrätten ansåg att denna summa inte skulle påverka deras rätt till bistånd, KR i Göteborg 7 juli 2010, mål nr Sökandens, som var ensamstående, hade sparat vilket kammarrätten ansåg kunde användas till hens försörjning, KR i Göteborg 30 oktober 2013, mål nr Jag anser att ett hushålls sparande upp till en månads riksnorm som regel inte är oskäligt. 14

21 Kommande inkomster i biståndsmånaden (Jag använder uttrycket biståndsmånad för den månad som bistånd söks för.) Sökanden sökte bistånd för februari. Innan ansökan behandlats fick socialen reda på att sökanden skulle få retroaktiv sjukpenning den 12 februari och gav därför avslag på ansökan. Detta var enligt kammarrätten fel och det fanns inte anledning att frångå praxis att räkna med inkomsterna kalendermånaden innan biståndsmånaden. Kammarrätten i Jönköping 11 januari 2019, mål nr Som jag ser det kan det i liknande situationer utredas möjligheter till att bevilja bistånd med villkor om återbetalning (om sökanden framöver kommer att vara självförsörjande) och/eller att bevilja bistånd till kommande utbetalningsdatum och ge avslag på tid därefter med motivering att behovet då kan tillgodoses med andra inkomster, Alltid räkna med alla inkomster kalendermånaden innan biståndsmånaden? Om sökanden beviljats pengar så att den har möjlighet att ha en skälig levnadsnivå under biståndsmånaden, så är det inte oskäligt att sökanden ska spara inkomster under biståndsmånaden till nästkommande månad. Och om det blir aktuellt att åter söka ekonomiskt bistånd, så görs en normberäkning utifrån inkomsterna sökanden haft kalendermånaden innan biståndsmånaden. Men i andra fall kan det vara så att sökanden använder inkomster så fort de finns tillgängliga. Den inkomst som kommer i början av månaden har använts för att ha en skälig levnadsnivå under månaden och då vara slut i slutet av månaden. Därför kan det vara viktigt att se hur sökandens ekonomi sett ut månaderna innan ansökan. Det har hänt att sökanden som regelbundet fått inkomster i början av månaden och levt på dem fram till nästa månads inkomster, sökt ekonomiskt bistånd och då haft oturen att stöta på handläggare som inte kollat/tänkt utan bara räknat med inkomst i början av kalendermånaden innan bidragsmånaden. Det vill säga 15

22 den inkomst sökanden levt på för att inte behöva söka ekonomiskt bistånd och följaktligen inte haft någon möjlighet att spara. Kammarrätten i Stockholm anser att de 3000 kronor som sökanden (som fått avslag på ansökan) lånat för att betala hyran inte ska påverka rätten till bistånd för nästa månad, 10 februari 2014, mål nr

23 INTE KUNNA TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT Yttersta skyddsnät Socialtjänsten beskrivs ofta som samhällets yttersta skyddsnät. Detta innebär bland annat att vi ska hjälpa och stötta de som inte efterfrågas på arbetsmarknaden och/eller som faller mellan stolarna i det generella socialförsäkringssystemet, att vi ska motverka utanförskap och verka för att enskilda ska omfattas av samhällsgemenskapen. Men det innebär också att bistånd bara beviljas om sökandens behov inte kan tillgodoses på annat sätt, SoL 4 kap 1. Studera med aktivitetsstöd i stället för CSN-lån? Arbetsförmedlingen har numera möjlighet under vissa särskilda förutsättningar erbjuda aktivitetsstöd för studier som även möjliggör CSN-finansiering. Kammarrätten anser att det i sådana fall inte är skäligt att kräva att den sökande då ska avstå aktivitetsstöd för att i stället kunna försörja sig med studiemedel. Om NN skulle ha avslutat planeringen med Arbetsförmedlingen hade hen dock inte längre ansetts stå till arbetsmarknadens förfogande i den mening som avses i socialtjänstlagen (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 1987 ref. 37 och RÅ 1996 not 53). Hen skulle ha kunnat ansöka om studiemedel för att försörja sig, men studiemedel består av både bidrag och lån. Enligt kammarrättens mening bör det inte krävas av en person som följer Arbetsförmedlingens planering inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program att hon eller han ska avsluta planeringen och istället söka lån för att försörja sig (jfr Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd [SOSFS 2013:1] s. 19). Kammarrätten i Göteborg, 19 november 2018, mål nr Övriga studerande Övriga studerande som kan få studiemedel kan på detta sätt tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå. I Socialutskottets betänkande 2000/01: SoU18 Ny socialtjänstlag 17

24 mm, står det på sidan 32: "När det gäller socialbidrag till studenter är enligt praxis den som uppbär studiestöd inte berättigad till bistånd annat än i akuta situationer. Den enskilde är i stället hänvisad till att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande" (+ propositionen 1979/80:1 del A s. 201). Avslag på summa motsvarande missat bidrag De som har möjlighet att få annan ersättning, exempelvis bostadsbidrag från Försäkringskassan, och inte söker det, beviljas som regel inte bistånd med motsvarande summa. Enligt praxis har ansökningar om bistånd avslagits i sin helhet i de fall då den enskilde inte har uppfyllt sin skyldighet att söka arbete. Situationen är dock annorlunda när någon, som i NN:s fall, har underlåtit att söka ett bidrag, eftersom det då är möjligt att göra en beräkning av i vilken utsträckning han eller hon genom bidraget hade kunnat tillgodose sina behov. Kammarrätten anser därför att socialutskottet inte haft fog för att helt avslå NN:s ansökan på den angivna grunden. Istället bör ett belopp, motsvarande det bostadsbidrag NN hade kunnat få, tas upp som en fiktiv inkomst i den ekonomiska beräkningen för perioden. Kammarrätten i Jönköping 20 september 2018, mål nr Som jag ser det så är det inte korrekt att i normberäkningen räkna med en inkomst som sökanden inte har (men vi tycker att den skulle kunna haft) och bevilja det därvid framkomna underskottet. Jag tycker att vi i normberäkningen bara ska ta med faktiska inkomster och avslå den delen av normunderskottet som kunnat tillgodoses på annat sätt exempelvis genom att sökanden sökt bostadsbidrag. Då får sökanden ett överklagbart beslut. 18

25 Annans borgensåtagande är inte annat sätt Att någon gått i borgen för att betala sökandes hyra innebär inte att vi kan avslå ansökan med detta som skäl för att behovet kan tillgodoses på annat sätt, RÅ 1995 ref 63. Inte oskäligt att bo kvar hos sina föräldrar Det är som regel inte oskäligt att bo hos förälder, RÅ 1997 ref 79. (Hyra till föräldrar RÅ 1994 ref 61.) Överförmyndarspärr upphävs inte Pengar som sökandes son fått från patientskadeförsäkring fanns på ett överförmyndarspärrat konto och var därmed inte tillgängligt. Därför var det fel att räkna att det kunde användas till sonens försörjning, Kammarrätten i Stockholm 18 februari 2019, mål nr Bilförsäljningsmöjlighet, överklagbart besked/beslut Kan en bilägande sökande ha en skälig levnadsnivå utan bil anses bilförsäljning vara en möjlighet att få pengar till sin försörjning. Få pengar genom att sälja sin bil. Besked om att bil inte anses nödvändigt för en skälig levnadsnivå är överklagbart, RÅ 2007 ref 7, nya förvaltningslagen

26 Extra tillägget i studiestödssystemet HFD hänvisar till lagens förarbeten som påstår att det inte är möjligt att bortse från tillgångar, exempelvis om sökanden sparat extra tillägget : För att principen för socialbidrag ska kunna upprätthållas gentemot dem som gör sitt yttersta för att klara sin försörjning kan det inte vara rimligt att tillgångar inte avräknas i sedvanlig utsträckning vid prövningen. Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. En individuell bedömning måste dock alltid göras (se prop. 2000/01:80 s. 93 ff.). HFD 2017 ref. 26. Spara extra tillägget? Ajabaja!! HFD HFD-domen (med mina understrykningar å frågetecken): När det gäller den nu aktuella ersättningen, dvs. extra tillägg till studiebidrag, infördes den som framgått som ett fördelningspolitiskt bidrag med det uttalade syftet att förbättra möjligheterna för ungdomar från inkomstsvaga hushåll att kunna bedriva studier. Bedömningen i rättspraxis att extra tillägg som utgår löpande inte ska räknas som inkomst vid prövningen av rätt till bistånd bör ses i ljuset av detta studiesociala syfte. Om hänsyn i dessa situationer tas till det extra tillägget kan det medföra att den unge avbryter sina studier för att i stället söka bidra till hushållets inkomster. Om det extra tillägget inte behöver användas för att täcka hushållets utgifter* utan kan sparas för framtida bruk gör inte samma studiesociala hänsynstaganden sig gällande. Det rör sig i ett sådant fall inte längre om hur ett särskilt stöd för att tillgodose ungas behov av utbildning ska hanteras inom ramen för socialtjänstlagens regler, utan endast om hur man ska se på det förhållandet att den sökande har vissa faktiska tillgångar till sitt förfogande.?? Syftet med det extra tillägget kan då inte längre anföras som skäl för att göra undantag från huvudregeln om att sparade medel, oavsett varifrån de härrör, ska beaktas vid prövningen av rätten till bistånd. 20

27 Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att NN:s sparade medel ska beaktas vid prövningen av rätt till bistånd enligt 4 kap. l socialtjänstlagen, HFD 2017 ref 26. * Min kommentar om att det extra tillägget inte behöver användas : De som är berättigade till ekonomiskt bistånd får det (ekonomiskt bistånd) så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå. Uttrycket inte behöver användas ter sig därför lite märkligt som ett skäl till att det ska räknas med. Syftet med det extra tillägget var, enligt förarbeten, att det inte skulle behöva användas till det som behövs för att ha en skälig levnadsnivå, detta ska ju täckas av det vi i vanliga fall kallar normen. Tidigare domar: ska inte räknas med I förarbetena uttalas att det extra tillägget inte ska beaktas då familjers behov av bistånd från socialtjänsten bedöms, eftersom det studiesociala syftet då skulle förfelas (prop. 1983/84:127 s. 17). Högsta förvaltningsdomstolen har, med hänvisning till detta förarbetsuttalande, slagit fast att extra tillägg som utgår löpande inte ska räknas som inkomst vid behovsbedömningen (RÅ 1990 ref. 7 och RÅ 1996 ref. 12). HFD säger att om den unge väljer att spara pengarna så gör inte samma studiesociala hänsynstaganden sig gällande. Respekt för personers självbestämmanderätt I socialtjänstlagens portalparagraf står det väldigt tydligt att: Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, SoL 1 kap 1. Jag tycker att de som vill spara sitt extra tillägg ska kunna göra det utan att det påverkar rätten till ekonomsikt bistånd så länge de går i ungdomsgymnasiet... 21

28 Handikappersättning redovisa kostnader, HFD HFD skriver med hänsyn till utformningen av bestämmelsen i 4 kap. 1 socialtjänstlagen kan Högsta förvaltningsdomstolen inte komma till annan slutsats än att denna form av handikappersättning bör betraktas som en tillgång vid bedömningen av om det föreligger rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, till den del den enskilde inte har visat att han eller hon har merkostnader på grund av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen, HFD 2017 ref 23. Redovisa extratvättar och missade extrapriser? En del av handikappersättningen kan vara ersättning för att många med funktionsnedsättning sliter och smutsar ner sina kläder mer än personer utan funktionsnedsättningar, att de ofta tvingas göra oekonomiska inköp och att det är dyrare för dem att tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter. De behöver dessutom ofta betala för att anlita hjälp i olika situationer, Försäkringskassans vägledning 2012:2 Handikappersättning sidan 9. Proportionalitet, lagstadgad grund för god förvaltning Legalitet, objektivitet och proportionalitet 5 En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. 22

29 Det känns för mig väldigt, väldigt långt bort att vi ska kräva av de sökande som av Försäkringskassan bedömts vara i behov av handikappersättning ska redovisa, och att vi ska utreda och bedöma, vilka utgifter som kan tänkas vara merkostnader på grund av deras funktionsnedsättning. Utgångsläget kan vara att Försäkringskassans bedömning och beslut är korrekt, så handikappersättningen behövs för att täcka merkostnaderna och räknas därför inte med som inkomst vid biståndsberäkning. Om sökanden som har handikappersättning söker ekonomiskt bistånd för att täcka merkostnader, så får vi utreda behovet och möjligheten att täcka kostnaderna med handikappersättning. 23

30 Inte möjligt bortse..?? HFD hänvisar till tidigare HFD-dom (HFD 2010 ref 42) och lagens förarbeten (prop 2000/01:80 s. 93 ff.) som påstår att det Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd, (HFD 2017 ref. 23) vilket kan tyckas lite konstigt med tanke på de undantag som finns. Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas HFD anser att studerande inte ska behöva redovisa vad de använt studiemedlet till eftersom det är avsett att täcka kostnader under terminen. Vi ska alltså inte räkna med det för att täcka kostnaderna efter termins slut, exv del av junihyran. HFD-resonemang: Enligt 3 kap. 5 första stycket studiestödslagen (1999:1395) får studiemedel lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier. NN uppbar studiemedel fram till terminens slut. Studiemedel är avpassade till terminen och avsedda att täcka levnadskostnader som hänför sig till denna. Det saknas därför grund för att i ett biståndsärende kräva att den studerande med studiemedel ska täcka kostnader som hänför sig till tid efter terminens slut. Detta gäller även om studiemedlen skulle räckt till för att den sökanden skulle kunnat ha en skälig levnadsnivå även efter terminen om den använt sina tillgångar bara till att ha en skälig levnadsnivå, HFD 2011 ref 56. Så vitt jag ser så finns det inget i domen som säger att detta är regel eller undantag vad gäller lån som är avsett för visst ändamål. Exempelvis ett lån på fem tusen kronor för att köpa en snygg tavla? Eller en bekväm säng? Om lånet är anpassat efter priset på tavlan/sängen, så räcker det inte till annat... Jämför med Kammarrätten i Göteborg som tycker att pengar som finns på kontot ska användas till skälig levnadsnivå även om det är någon annans pengar! (20 januari 2017, mål nr ) 24

31 Studerande, men inte funktionshindrade, undantas? Jag har inte någonstans i socialtjänstlagen lyckats hitta någon paragraf som säger att studerande ska särbehandlas, men... SoL 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Hemmaboende barns/ungdoms inkomst SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). Jobbstimulans-lön SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). Vissa försäkringsersättningar, fonder och stipendier undantas Socialstyrelsen skriver i sina Allmänna råd 2013, sidan 19: Socialnämnden bör inte ställa krav på att studiestödet ska räcka under en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndigheten. på sidan 20: Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med. Sådana inkomster är t.ex. ersättning för merkostnader till följd av funktionsnedsättning, ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel, försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa eller extra tillägg till studiestöd. 25

32 Personer med beroendeproblematik SoL 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 5 kapitlet 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialnämnden tyckte att missbrukarens behov av boende kunde tillgodoses genom att hen flyttade in i kommunens boende, där hen dessutom skulle få hjälp med sitt missbruk. Kammarrätten i Sundsvall tyckte att det var rätt att avslå ansökan., men Regeringsrätten fastställde att detta resonemang var felaktigt, RÅ 2009 ref

33 Regeringsrättens Årsbok 2009, referat nummer 103 (RÅ 2009 ref 103). SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan, beroendeproblematiker särbehandlas En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. (Jag tycker att denna, Regeringsrättens, generella formulering är konstig eftersom SoL 4:1 säger att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd, vilket bör väl innebära att det krävs att den enskilde gör det den kan för att så snabbt som möjligt få annan inkomst, för att vara berättigad till bistånd? Därmed inte sagt att jag tror att en påtvingad behandling har stor chans att lyckas!) SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen, hyra ingår inte i riksnormen En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs, i samförstånd med sökande Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. 27

34 Kontentan av detta: inte krav på behandling Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket (jfr RÅ83 2:70 och RÅ84 2:86). 28

35 Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen skriver på sidan 21 i sina Allmänna råd (SOSFS 2013:1) "Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan." Det finns några kammarrättsdomar där det bedömts att sökanden genom att inte komma på besök eller vägrat delta i planeringssamtal (exv KR i Göteborg 13 december 2010, mål nr , 23 maj 2016, mål nr och 2 februari 2016, mål nr ), inte visat att den varit berättigad till bistånd. Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 31 maj 2016, dnr Se även domen nedan under rubriken Förutsättningar för drogtest.... Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Den ene av de två sökandens ärende hade avslutats på vuxenenheten eftersom den inte kommit på inbokat nybesök. Den andre parten hade inte ansökt om någon insats hos vuxenenheten. Nämnden hade vid flera tillfällen, utan att lyckas, försökt få kontakt med paret och de har även uppmatats att kontakta nämnden utan att göra så. De ansågs därför inte gjort vad de kan för att bidra till sin försörjning, vilket förvaltningsrätten instämde i. Kammarrätten skriver: Det ankommer i första hand på den enskilde att visa att behovet av bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå inte kan tillgodoses på annat sätt än genom stöd av socialnämnden. För att socialnämnden ska kunna bedöma den enskildes behov av sökt bistånd ska därför en utredning göras av den enskildes tillgångar och förmåga att själv tillgodose behovet. Det framkommer inte att paret på något sätt själva aktivt försökt att tillgodose sitt behov att uppnå skälig levnadsnivå. Kammarrätten tyckte att det var rätt att avslå ansökan även om avslagsmotiveringen var lite annorlunda. Kammarrätten i Göteborg 23 maj 2016, mål nr

36 Reducera riksnormen om det uppenbarligen används till annat Enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan socialnämnden beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Detta kan t.ex. gälla en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för (prop. 1996/97:124 s. 170). Kammarrätten i Jönköping ansåg 25 april 2013, mål nr , "Utredningen i målet talar för att NN hade ett pågående missbruk i anslutning till den aktuella biståndsperioden. Det fanns till följd av detta befogad anledning befara att biståndet skulle komma att användas till annat än vad det var avsett för. Det har därför funnits särskilda skäl att på sätt nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå." I samma ärende anser kammarrätten att en missbrukare kan nekas matpengar, med motivering att behovet hade kunnat tillgodoses om inte tidigare inkomst använts till annat. Om det var första gången som personen sökte matpengar så går det helt emot regeringsrättsdomen RÅ 1995 ref 56, som slår fast att om sökande saknar mat och möjligheter att skaffa det, ska bistånd beviljas till det, oavsett anledning till situationen. Senare kammarrättsdomar har bedömt att detta inte gäller om sökande sätter i system att göra åt sina pengar till annat för att sedan söka bistånd till mat (exv KR Stockholm 9 december 2009, mål nr avslag matpengar och KR Göteborg 28 januari 2011, mål nr bifall matpengar). 30

37 Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Det kan i vissa fall vara lämpligt att socialtjänsten betalar direkt till exempelvis en hyresvärd eller elleverantör. Det kan vara i situationer då den enskilde själv önskar detta men även på nämndens initiativ. En förutsättning i det senare fallet är att den enskilde går med på det. Syftet är i så fall att det ekonomiska biståndet går till avsett ändamål, dvs. att det tillförsäkrar hushållet boende, el för uppvärmning och andra behov. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd, sidan 132, min understrykning Jag delar inte Socialstyrelsens åsikt att den enskildes hyra och el kan betalas direkt till hyresvärd och elbolag endast om den sökande själv går med på det. När det gäller posterna i riksnormen kan vi helt avslå ansökan om det uppenbarligen används till annat. Detta gäller dock inte för de icke-schabloniserade posterna i försörjningsstödet (se bland annat RÅ 2009 ref 103). Det vill säga vi kan inte avslå ansökan om bistånd till exempelvis hyra och elkostnad med motivering att det uppenbarligen används till annat. Enligt mig beror detta på att vi kan skicka biståndet direkt till den det är avsett för även om sökanden själv vill ha det och, som vi anser uppenbart, använda det till annat. (Kanske är det bara en akademisk/juridisk fråga: som regel uppskattar sökanden om vi kan betala el och hyra, så att den får ha ström och bostad kvar.) Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) har fastslagit att även den som använt sina pengar till annat än vad vi anser vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd till mat. Även om vi vid ett tillfälle gjort något dumt, så ska vi inte behöva svälta, tigga, låna eller bli kriminella för att få mat. 31

38 NN:s ansökan om bistånd avsåg endast ett visst akut nödtillfälle. Vid sådant förhållande ankom det på nämnden att lämna hen det bistånd som hen vid detta tillfälle inte själv kunde tillgodose. Det saknar därvid betydelse att NN genom eget agerande kan anses ha vållat sitt nödläge. RÅ 1995 ref 56, min understrykning Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Sökanden hade använt sin sjukersättning till inköp på systembolaget och andra drogrelaterade kostnader och sökte bistånd till mat. Hen hade tidigare, vid ett par tillfällen vid liknande situationer, beviljats matpengar, men fick denna gång avslag. Hen överklagade beslutet, men kammarrätten ansåg att sökanden i det läget inte var berättigad till bistånd: den enskilde har ett ansvar för att tillgodose sina behov. Hänsyn ska därför tas till inkomster som den bidragssökande har haft före ansökningstillfället och där det framgår att sökanden känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerar på sådant sätt att nödläge uppstår. Av betydelse är även om den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå. KR i Sundsvall 24 september 2015, mål nr Detta gäller de som haft pengar, men gjort åt dem till annat. Att ge helt avslag, det vill säga även på ansökan om matpengar (el, hyra) med motivering att en person har en beroendeproblematik, är enligt mig inte en åtgärd/straff som ryms inom socialtjänstlagen. Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Sökanden, NN, hade fått avslag för att hen missat en tid för att lämna drogtest och därmed lämnat prov i slutet på veckan i stället för i början. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2011 ref. 49 funnit att en socialnämnd inte hade rätt att vägra en person försörjningsstöd med hänvisning till att denne inte ville underkasta sig psykolog- eller läkarundersökning. I avgörandet anges följande. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas viss utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha sådana problem och motsätter sig en undersökning. Missbrukare kan inte vägras bistånd på grund av att de inte följer behandlingsplaner för missbruket. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning ansågs sakna lagstöd under de omständigheter som förelåg i målen. Förhållandena i nu aktuellt mål skiljer sig från det ovan redovisade avgörandet från HFD genom att NN samtycker till att genomföra drogtester. Vidare är det Arbetsförmedlingen som har tagit initiativ till testerna. Med hänsyn härtill och då det inte heller är fråga om krav på att genomgå någon form av behandling, anser kammarrätten att drogtester kan krävas som förutsättning för försörjningsstöd. Frågan är därmed om NN har följt planeringen i denna del. Det framgår av nämndens journalanteckningar från den 2 december 2015 att NN vid möte med socialsekreterare och arbetsförmedlare, efter önskemål från arbetsförmedlaren, går med på att lämna drogtester under tre veckor. Det framgår dock inte av anteckningarna att parterna kommit överens om när, hur ofta eller ens hur många drogtest som NN ska lämna. I nämndens beslut den 18 december 2015 anges att överenskommelsen inneburit att hon ska lämna drogtester en gång per vecka. Inte förrän i yttrandet till förvaltningsrätten uppger nämnden att vissa bestämda datum när drogtesterna skulle ha lämnats ingick i planeringen. 32

39 NN har gjort gällande att hon genomfört tre drogtester. Det har inte framkommit att det förhåller sig på annat sätt. Med hänsyn till att det är oklart vad parterna kommit överens om och vilka krav som ställts på NN i samband med den uppgjorda planeringen anser kammarrätten att hen inte kan anses ha brutit mot denna. Nämnden har därmed saknat fog för att avslå NN:s ansökan om ekonomiskt bistånd för januari 2016 på den angivna grunden. Eftersom nämnden i övrigt inte har prövat om NN uppfyller förutsättningarna för att beviljas ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden ska målet återförvisas till nämnden för sådan prövning. Kammarrätten i Göteborg 7 april 2016, mål nr Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal Sökanden hade uteblivit från inbokade drogtester och uppföljningssamtal utan att kontakta socialnämnden för att anmäla sin frånvaro och boka nya tider. Sökanden hade gett sitt samtycke till att lämna regelbundna drogtester för att för nämnden klargöra om det fanns en missbruksproblematik som hindrade hen från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten ansåg därför att testerna inte påtvingats hen som ett villkor för att få ekonomiskt bistånd och att det inte heller varit fråga om att fullfölja någon behandlingsplan eller en rehabilitering. Kammarrätten ansåg att NN:s skäl till att hen inte hört av sig (varit hos sin svårt sjuka mor, inte hade någon telefon eller telefonnummer till den person som hade hand om testerna) inte var godtagbara och att sökanden måste därför anses ha undandragit sig utredning av möjligheterna till självförsörjning. På grund härav kan NN inte anses ha gjort vad som ankommer på hen för att hen ska vara berättigad till det sökta biståndet. Kammarrätten delade nämndens uppfattning att ansökan skulle avslås, Kammarrätten i Göteborg 2 februari 2016, mål nr Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 21 december 2018, dnr och 31 maj 2016, dnr

40 VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT HA EN SKÄLIG LEVNADSNIVÅ SoL 4 kap. 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. SFS 2018:

41 Riksnorm. Innehåll å nivå fastställd: utreda om det finns särskilda skäl att bevilja mer eller mindre. Försörjningsstöd (ej schabloniserad del SärskildaKostnaderUtanförRiksnormen ). Innehåll fastställt: utreda om kostnaden är skälig å om det finns andra alternativ. Livsföring i övrigt: utreda behovet och skälig nivå Summan av dessa tre är ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen som ska täcka kostnader som är nödvändiga för att ha en skälig levnadsnivå. Ibland används ordet socialbidrag. Jämförelse med låginkomsttagare på orten. När det gäller de poster i försörjningsstödet som inte ingår i riksnormen, liksom bistånd för livsföringen i övrigt, bestämmer kommunerna såväl nivå som innehåll på det bistånd som skall lämnas. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten vid bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Lokala förhållanden och kommunala resurser kan därvid beaktas. Socialutskottets betänkande 2000/01 SoU18 sidan 31, min understrykning HFD har egna definitioner av vad normöverskott betyder HFD skriver Ett belopp från en månad som överstiger riksnormen, s.k. normöverskott... och När socialnämnden prövar en ansökan om försörjningsstöd sker inledningsvis en utredning av hushållets ekonomi och möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt. Därefter beräknas hushållets behov av bistånd genom att riksnormen läggs ihop med skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Sedan dras detta belopp från hushållets inkomster. Resultatet blir hushållets nettobehov av försörjningsstöd. Är resultatet negativt innebär det normalt en rätt till bistånd med mellanskillnaden för att den enskilde ska anses vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Om resultatet däremot är positivt uppstår ett normöverskott. HFD 2017 ref 51 sid 2 o 6. Vanligtvis använder vi normöverskott för det som sökande har kvar efter att ha möjlighet till, vad vi anser, vara nödvändigt för en skälig levnadsnivå för en månad. 35

42 Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå HFD skriver att utrymmet för att anse att en enskild är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även utan tillgång till internet i hemmet vara(/är) synnerligen begränsat. Det är som regel nödvändigt att ha internet i hemmet för att ha en skälig levnadsnivå och det är bara i undantagssituationer som det inte ska räknas med som en godkänd kostnadspost. HFD 2017 ref 23. Det vill säga att det krävs inte särskilda skäl för att behöva internet i hemmet, Kammarrätten i Sundsvall 11 januari 2019, mål nr Finns inte med i riksnormen HFD tycker att Bestämmelserna i 4 kap. 3 första stycket är emellertid klar och vad som omfattas är såväl uttryckligen som uttömmande reglerat och Nämnden kan... inte med stöd av denna bestämmelse ersätta andra kostnadsposter än de som anges i första stycket 1. Sammanfattningsvis finner Högsta förvaltningsdomstolen att tillgång till internet i hemmet inte kan innefattas i de behov som ska täckas av bistånd i form av försörjningsstöd. Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen Socialstyrelsen skriver i sin Handbok ekonomiskt bistånd sid 49 att barn- och ungdomsförsäkring ingår i riksnorm vilket, enligt mig, uppenbarligen är fel. (Till skillnad mot behov av internet, som skulle kunna jämföras med det behov som i riksnormen ska täcka dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift och som Konsumentverket kallar Medier, finns det ingen post i riksnormen som kan täcka behov motsvarande barnförsäkring som jag ser det...) 36

43 MEDVERKA I UTREDNING Nya förvaltningslagen: Åtgärder för att rätta till brister i en framställning 20 Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 andra stycket. En myndighet får besluta att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för en prövning i sak. I föreläggandet ska det anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning. (Vilket för oss torde vara att om inte begärda handlingar lämnas in kommer antagligen ansökan att avslås eftersom vi inte kan utreda rätten till bistånd.) Nya förvaltningslagen: Utredningsansvaret Officialprincipen 23 En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. Om vi inte kan få fram tillräckligt underlag för att bevilja bistånd så avslås ansökan. För att socialnämnden ska kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan

44 Ett sätt att utreda sökandes ekonomi kan vara att se sökandes kontotransaktioner, men om sökanden inte vill visa vad den använt pengarna till så är detta inget som i sig medför avslag. JO: Jag har inte någon invändning mot att socialförvaltningar generellt ber den enskilde att förete ett kontoutdrag från en bank för att visa vilka inkomster eller vilka tillgångar som han eller hon har. Den enskilde har emellertid stor frihet att själv bestämma hur han eller hon använder ett beviljat försörjningsstöd. Att rutinmässigt begära in uppgifter om betalningar kan därför enligt min mening inte anses stå i överensstämmelse med den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 SoL om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Om den enskilde väljer att i kontoutdraget stryka uppgifter om vissa betalningar kan jag inte se att förvaltningen utan vidare kan kräva att erhålla uppgifterna. JO 7 december 2012, dnr , mina understrykningar. Inte kräva psykologutredning av den som saknar sjukdomsinsikt, HFD Sökanden som har någon sjukdom kan behöva visa att så är fallet med ett läkarintyg (min åsikt: läkarkontakt bör i första hand motiveras med att det är ett sätt för att bli frisk). Däremot har vi inte rätt att kräva att någon som saknar sjukdomsinsikt genomgår läkar- eller psykologundersökning, HFD 2011 ref 49. Proportionalitetsprincipen, inte ställa orimliga krav Kammarrätten ansåg att det inte fanns anledning att ifrågasätta sökandes uppgifter och att det inte fanns möjligheter att få fram uppgifter som sökandes makes ekonomi och att det därför var fel att ge avslag med hänvisning till giftas försörjningsskyldighet gentemot varandra, Kammarrätten i Stockholm 8 april 2015, mål nr

45 DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: allt av betydelse 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig Utgångspunkter för handläggningen 9 Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt. Partsinsyn 10 Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. 39

46 Kommunikation 25 Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om 1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller 3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. Dokumentation av uppgifter 27 En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. Dokumentation av beslut 31 För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. vad beslutet innehåller, 3. vem eller vilka som har fattat beslutet, 4. vem eller vilka som har varit föredragande, och 5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Motivering av beslut 32 Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om... Men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:5) om dokumentation så skall beslut motiveras, 5 kap 14! 40

47 Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Det ska vara lätt att se vad den sökande vill ha, hur vi har bedömt behov och förmåga, vad vi har bestämt, skälen till beslut och vilken lagparagraf vi stöder oss på, 5 kap i föreskrifterna SOSFS 2014:5. Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling I föreskrifterna betonas vikten av att det klart står vilka mål som våra beslut har och hur besluten ska följas upp och utvärderas. Det kan vid handläggningen av ekonomiskt bistånd vara särskilt viktigt när det ställs krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet Det kan eventuellt, vid något tillfälle, kanske vara så att vi efter en tid har glömt bort hur vi resonerat när vi tog tidigare beslut, vilka speciella omständigheter som är viktiga i det enskilda ärendet. Då är det viktigt att ha en väl fungerande journalföring. Och naturligtvis även vid oplanerade (och planerade) handläggarbyten. 41

48 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) konkretiserat vad som ska dokumenteras. Några saker som ska vara med Det känns tämligen självklart att vi ska skriva ner vad sökanden vill, hur vi bedömt ansökan, vad vi har för grund för vår bedömning (såväl lagrum som faktiska omständigheter), slutliga beslut och att vi daterar och signerar det vi skriver och att vi ska försöka fatta oss kort, men tydligt. Det är dock svårt att lära sig vilka uppgifter kan ha betydelse för beslutet. Lyckligtvis lär vi oss så småningom av erfarenhet att göra tämligen säkra bedömningar om vad som kan vara av betydelse. Räcker inte att skriva till kammarrätten vad som gjorts För att vi ska kunna få tillbaka bistånd som beviljats med villkor om återbetalning ska vi, om inte sökanden frivilligt betalar tillbaka, få återkravet fastslaget av förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten fastställer inte återkravet om vi inte följt SoL:s regler, bland annat att ett sådant beslut ska vara delgivet. I ett ärende hade delgivningslagens bestämmelser, enligt nämndens ansökan, följts, men inte dokumenterats. Rätten avslog nämndens begäran om återkrav eftersom: Det finns dock inget stöd i handlingarna för att NN har delgetts den i målet aktuella handlingen, Kammarrätten i Jönköping 6 februari 2019, mål nr

49 I Socialstyrelsens föreskrifter nämns några konkreta saker som ska vara med, bland annat: om det i ärendet gjorts en Lex Sarah-rapport eller en polisanmälan; hur vi kommunicerat information som kommit från annan och som har betydelse för beslutet; nya förvaltningslagen 25 om den enskilde gett samtycke till att vi kontaktar andra och varför vi ska ta den kontakten; när, vem och med vilket underlag en förhandsbedömning lett fram till att (inte) inleda ärende (exv inkomna meddelanden från elbolag och hyresvärdar) om ställföreträdare, ombud, biträde och/eller tolk varit med; hantering av överklagan, exempelvis när den skickats vidare till förvaltningsdomstolen; 43

50 Lex Sarahrapporteringsskyldighet SoL 14 kap. 3 Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten. SOSFS 2011:5 5 kap. Utredningsförfarandet Dokumentation av utredningen och vidtagna åtgärder 1 Dokumentationen enligt 14 kap. 6 SoL och 24 e LSS ska göras fortlöpande. 2 Dokumentationen av utredningen ska utvisa 1. vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde, 2. när den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot, 3. när och hur missförhållandet eller risken för ett missförhållande har uppmärksammats, 4. när missförhållandet har inträffat, 5. de orsaker till missförhållandet eller risken för ett missförhållande som har identifierats, 6. om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen, och 7. bedömningen av om något liknande skulle kunna inträffa igen. 3 Av dokumentationen ska det vidare framgå 1. vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa, 2. vad som i övrigt har framkommit under utredningen, och 3. vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med. 4 För varje uppgift som dokumenteras under utredningen ska det framgå 1. vilket datum uppgiften dokumenterades, 2. varifrån uppgiften kommer, 3. vad som är faktiska omständigheter och vad som är bedömningar, och 44

51 4. vem (namn och befattning eller titel) som har dokumenterat uppgiften. 5 De åtgärder som har vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker för missförhållanden uppkommer igen ska dokumenteras. Lex Sarah-dokumentation: Allmän handling, sekretessprövas innan utlämnande Dokumentation som görs i samband med Lex Sarah är som regel allmänna handlingar och om någon vill ha dem så ska det göras en sekretessbedömning om de kan lämnas ut. Den handling som socialnämnden rubricerat som Joumalanteckningar Lex-Sarah utgörs av löpande förda anteckningar avseende händelser under utredningen, bl.a. korta anteckningar om genomförda möten. Fråga är således om en handling av dagbokstyp i vilken görs återkommande anteckningar i ärendet. Därmed är fråga om en journal i den mening som avses i 2 kap. 10 TF. Journalanteckningar anses därmed upprättade och utgör allmän handling när anteckningarna införts. Handlingen ska därmed lämnas ut om inte hinder föreligger enligt offentlighets- och sekretesslagen. Den handling som socialnämnden rubricerat som Minnesanteckningar kring utredningen utgör anteckningar från utredarens samtal med den personal som arbetat inom organisationen under den period som ärendet avser. Innehållet i samtalen har tillfört ärendet sakuppgifter och handlingen utgör därför inte minnesanteckningar. Kammarrätten i Sundsvall 4 februari 2019, mål nr

52 ÖVERKLAGNINGAR Någon annan än sökanden överklagar Exempel: En tandläkare överklagar att hens patient inte får bistånd till att betala den akuta behandlingen...? Sökandes pappa överklagar att dottern inte fått bistånd till hyra? Sökande överklagar att det tagit lång tid med att få beslut...? Förvaltningslagen (Fl) 45 Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning) Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent. Överklagan kommer in efter fem veckor 44 Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. --- Vi ska utreda när sökanden fick vårt beslut och börja räkna överklagningstiden från det datumet. 46

53 Vi får in en dom den 5 mars Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Sökanden måste veta vilket datum domen träder i laga kraft. Ibland kan man överklaga och få tidsfrist på att komma in med ytterligare material, exempelvis hänvisningar till tidigare domar och/eller lagkällor. Överklagan kommer in om något som det inte sökts bistånd till 46 Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. I de fall klaganden hänvisar till ett beslut som vi inte tagit kan vi inte göra någon rättidsprövning och följaktligen inte heller avvisa överklagan på grund av att den inkommit försent. Överklagan ska vidarebefordras till förvaltningsrätten med besked om att vi inte kunnat göra någon rättidsprövning (vilket torde framgå av journalanteckning). Enligt SoL 11 kap 1 är vi skyldiga att utreda om vi tror att någon är i behov av vårt stöd och hjälp. Därför bör, som jag ser det, en sådan här överklagan betraktas som en ansökan och klaganden kontaktas för att inleda utredning. Kan information överklagas? 41 Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Sökande som har bil som inte är nödvändig för att ha en skälig levnadsnivå, eller ett boende som genom en försäljning kan lösa sökande ekonomiska situation, får ibland tid på sig att sälja sin bil/hus/bostadsrätt. Informationen om att vi anser att tillgången kan säljas är överklagbart, även om vi beviljat bistånd för den sökta månaden, RÅ 2007, ref 7, JO-beslut 14 september 2009, diarienummer

54 Om vi ändrar beslut när överklagan kommit in? 46 Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet. Det får inte finnas någon misstanke om att vi på något sätt hindrar förvaltningsrätten att ta del av överklagningar. Om det är mycket handlingar i ärendet, och sökanden beviljats det den sökt om, så kan det vara bra att i journalanteckning skriva med att sökanden i och med nya beslutet fått allt den sökt om men överklagan ändå, med hänvisning till ovanstående paragraf, skickas vidare till förvaltningsrätten. Hur lång tid har vi på oss att skicka in överklagan till förvaltningsrätten? Vi ska skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar till överinstansen (Fl 46 se ovan). JO anser att det bör ske inom en vecka, JO-beslut 21 juni 2012, dnr Vad ska bifogas till förvaltningsrätten?( Ärende är en homonym) Ordet ärende har två olika betydelser. Förvaltningsrättsligt uppstår ett ärende när vi får in ansökan och avslutas när vi tar det slutliga beslutet (eller som jag ser det: när beslutet träder i laga kraft=överklagningstiden har gått ut). När JO skriver att alla handlingar i ärendet ska skickas till förvaltningsrätten i samband med överklagan gäller denna betydelse (beslut 3 januari 2013 dnr ). Denna betydelse används även vid reglerna om att överlämna ärende till annan kommun, det vill säga att ärenden om ekonomiskt bistånd överlämnas inte till andra kommuner (IVO:s websida). Den andra betydelsen av ordet ärende är hur många hushåll som vi har registrerade i vårt verksamhetssystem, det vill säga som vi inte avslutat. Denna betydelse används som 48

55 regel när vi jämför hur många ärenden som vi har per handläggare, per kommun/enhet och liknande. Måste vi skicka med ett särskilt yttrande? Det finns inget i lagen som säger att vi måste göra ett särskilt yttrande att bifoga till förvaltningsrätten. Allt av betydelse ska finnas dokumenterat och alla handlingar i ärendet ska skickas med överklagan till förvaltningsrätten. Om det är många och omfattande handlingar, så kan det vara en fördel att sammanfatta vilka saker som varit avgörande för beslutet och eventuellt ha med hänvisningar till tidigare domar och lagkällor. Kan vi i yttrande/överklagningar ta med nya omständigheter Kravet på att allt av betydelse i ett ärende ska vara dokumenterat gör att det som inte tidigare dokumenterats som regel inte räknas med om det inte framgår av handlingarna. Det fanns inte dokumenterat att det var överenskommet vilken dag sökanden skulle lämna drogtest och då var det oklart vad parterna kommit överens om och avslagsmotiveringen höll inte (Kammarrätten i Göteborg 7 april 2016, mål nr ). Det var inte dokumenterat att delgivningen hade skett enligt bestämmelserna i delgivningslagen. I och med att det fanns inget stöd i handlingarna så ansågs det inte styrkt att beslutet delgivits den sökande och yrkandet (att förvaltningsrätten skulle fastställa återkravet) avslogs, Kammarrätten i Jönköping, 6 februari 2019, mål nr

56 Fortsätta att utreda när en avslagsmotivering redan framkommit? Förvaltningslagen Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Är det klart att sökanden inte uppfyller ett av villkoren för att få bistånd torde det vara lagstridigt att ändå fortsätta utreda om övriga villkor är uppfyllda. Ta med fler avslagsmotiveringar i beslut? Om vi kommit fram till att det finns fler villkor som inte är uppfyllda, det vill säga fler avslagsmotiveringar ska, enligt mig, alla finnas med i beslut. Skillnad på att återförvisa och ska bevilja bistånd Det händer att förvaltningsrätten skriver att bistånd ska beviljas. Förvaltningsrätten är vår överinstans och vi ska verkställa det de bestämt (om vi inte sökt och fått inhibition). I de fall överklagan gäller ett delavslag kan domen ska beviljas bistånd vara rätt. I och med att bistånd delvis bifallits så har vi visat att sökande uppfyller några villkor. Men om det gäller ett helt avslag, exempelvis för att sökanden inte sökt några jobb, och förvaltningsrätten tycker att sökanden haft skäl att inte söka jobb, så blir det fel (tycker jag) om rätten skriver att bistånd ska beviljas. I sådana fall ska ärendet återförvisas till socialen för att utreda om övriga villkor är uppfyllda. Därför är det bra att skriva i beslut om inte alla villkor är utredda. Någonting sån t här: Eftersom sökanden inte varit aktivt arbetssökande och därmed inte gjort vad den kunnat för att så snabbt som möjligt få annan försörjning avslås ansökan enligt 4 kap 1 Sol utan vidare utredning om övriga villkor för bistånd är uppfyllda. 50

57 Domar ska verkställas eller inhibition ska begäras Enligt socialtjänstlagen (16 kap 3 ) gäller en dom om bistånd enligt 4 kap 1 omedelbart. Vi kan alltså inte vänta med att verkställa en dom bara för att vi överklagat den till högre instans. Om domstolen bifaller den enskildes överklagande ska nämnden omedelbart verkställa det som domstolen har beslutat om inte nämnden överklagar domen och samtidigt begär inhibition. JObeslut Dnr sidan 13 och... när en socialnämnd har för avsikt att begära inhibition ska ett sådant yrkande framställas i direkt anslutning till att den aktuella domen meddelades, sidan 16. Förvaltningsprocesslagen 28 Den domstol som ska pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet, om det annars skulle gälla omedelbart, tills vidare inte ska gälla och även i övrigt besluta rörande saken. Att tänka på vid yttrande/överklagan: kort å innehållsrikt Alla handlingar i ärendet ska skickas med överklagan till förvaltningsrätten. Allt av betydelse ska vara dokumenterat, så förvaltningsrätten bör därför få tillgång till allt som behövs för att kunna döma i målet. Ibland kan det vara en fördel för alla parter om vi gör en sammanfattning utav det vi anser vara viktigast för avgörandet. Fokus på avslagsmotiveringen, rättskällor Förutom att fästa fokus på avslagsmotiveringen kan det vara en fördel om vi har tidigare domar och lagkällor som stöd för vårt beslut. Som regel har vi inte alltid med det i ärendedokumentationen, så det kan finnas fog för att få med det till förvaltningsrätten. 51