(EES-medborgare, Tredjelandsmedborgare, Gränsdragning mellan kommuner)

Transkript

1 (EES-medborgare, Tredjelandsmedborgare, Gränsdragning mellan kommuner) Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under/över och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson självutnämnd specialist nilsallan@hotmail.com

2

3 Innehåll SOCIALARBETARENS ROLL... 1 Rättvisa, grunden för acceptans... 1 Socialens roll i dagens samhälle?... 2 Legalitet, objektivitet, offentlighet, beslut inom rimlig tid, överklagbarhet... 3 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND... 4 Göra så gott man kan... 5 Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD-dom om normöverskott... 6 Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Kammarrättsdom... 6 Inte finnas annan lösning... 7 Sparat extra-tillägget, HFD-dom... 8 Inte möjligt bortse från inkomster/tillgångar?... 8 Enligt HFD viktigt att göra åt pengarna, inte spara!... 8 Studiesociala syftet nås, enligt HFD, bara om pengarna görs åt... 9 Socialtjänstlagens intentioner?... 9 Vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå Riksnorm, försörjningsstöd, bistånd till livsföring i övrigt HFD:s egna tolkningar av normöverskott Medverka i utredning Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå Finns inte med i riksnormen Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen Många inkomster att bortse ifrån Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning?? Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Handikappersättning, redovisa kostnader?? Proportionalitetsprincipen, en av grunderna för god förvaltning Hemmaboende barns/ungdoms inkomst Jobbstimulans-lön Vissa försäkringsersättningar, fonder och stipendier undantas LEX SARAH, rapport Socialtjänstlagen 14 kapitlet PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs Kontentan av detta: inte krav på behandling Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Inte använda biståndet till annat... 23

4 Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: ska dokumenteras Förvaltningslagen: bl a kommunikationsskyldighet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling Journal, lätt att följa ärendet, handläggningen Några saker som ska vara med ÖVERKLAGNINGAR Förvaltningslagen: tre veckors överklagningstid Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Vi ska inte avvisa ett överklagande bara för att den inte är juridiskt korrekt Ställs krav på bilförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Det är situationen vid beslutsfattandet som gäller Verkställa domen eller begära inhibition EES-MEDBORGARE Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Utlänningslagen 3 a kap: Fyra kategorier + familjemedlemmar Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Anställningen ska inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Ingen sexmånadersgräns för arbetssökande Ny bedömning och beslut varje månad Självförsörjande, inklusive studerande Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt Månatliga pengaöverföringar visade på beroende Att behålla uppehållsrätt i vissa fall... 42

5 Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap TREDJELANDSMEDBORGARE Tillfällig vistelse Asylsökande I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd Utan rätt att vara i landet Ett par begrepp att blanda ihop Medborgarskap och uppehållstillstånd Uppehållsrätt och uppehållstillstånd GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning Miste SFI-plats på grund av flytt Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men Flytt från Gällivare till Pajala var OK Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok Flytt från Umeå till Gävle var Ok Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Övernattar hos vän i grannkommun Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Placeringskommun behåller ansvaret Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Ärenden gällande enbart försörjningsstöd Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande!... 56

6

7 SOCIALARBETARENS ROLL Socialtjänstlagen (förkortas SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ett integrerande samhälle... Rättvisa, grunden för acceptans Redan de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, insåg att rättvisa var en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att makthavarna/myndigheter ska accepteras. Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla". Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar. 1

8 Socialens roll i dagens samhälle? Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? 2

9 Legalitet, objektivitet, offentlighet, beslut inom rimlig tid, överklagbarhet Legalitet. Den offentliga makten utövas under lagarna, regeringsformen 1 kap 1. Objektivitet. Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet, regeringsformen 1 kap 9. Offentlighet. Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar, tryckfrihetsförordningen 2 kap 1, socialtjänstlagen 11 kap 5, förvaltningslagen 4, 16 och 17. Beslut inom rimlig tid. Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra, förvaltningslagen 7. Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden, socialtjänstlagen 11 kap 1. Överklagbart. Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, socialtjänstlagen 16 kap 3. Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten, kommunallagen 10 kap 1. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 3

10 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND Socialtjänstlagen 4 kap. Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. 4

11 Göra så gott man kan Historiskt sett så har alltid arbetslinjen varit allenarådande. Fram till slutet av talet var det olagligt att vara arbetslös. I fattigvårdslagen från 1918 står: Vid fattigvårdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att lämna understöd på sådant sätt, att den behövande så vitt möjligt må bliva i stånd att för framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. (26.) Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Däremot är det tillräckligt att på heltid vara med arbetsmarknadsprogram, RÅ 1998 ref (referat) 24. Att delta i SFI anses vara nödvändigt för att så snart som möjligt bli självförsörjande, RÅ 1995 ref 88. All frånvaro är inte ogiltig frånvaro, officialprincipen, RÅ 1996 ref 70. När det gäller personer med beroendeproblematik har kommunen/socialtjänsten ansvar för vård och behandling, vilket kan vara en orsak till att villkoren för att få bistånd är annorlunda för denna grupp, RÅ 2009 ref 103, se nedan i avsnittet Personer med beroendeproblematik. 5

12 Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD-dom om normöverskott De som vet om att de antagligen inte har några inkomster under den närmaste tiden har ett ansvar att planera sin ekonomi så att pengarna räcker så länge som möjligt. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) anser att det krävs särskilda skäl för att mer än tre månader räkna med inkomster/tillgångar som redan förbrukats i. 1 Det vill säga att en persons rätt till ekonomiskt bistånd för juni påverkas som regel inte av inkomster denne haft och förbrukat i februari, HFD 14 juni 2017, mål nr Om sökanden inte tidigare haft ekonomiskt bistånd kan det vara svårt att veta vad vi (samhället) anser nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, medan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd troligtvis är medvetna om vad som anses nödvändigt och vad vi anser möjligt att spara till kommande behov. Eftersom det finns många kostnader som inte täcks av riksnormen kan de som tidigare haft ekonomiskt bistånd ha större behov att med sina inkomster/tillgångar köpa saker som de som tidigare haft högre egna inkomster kunnat köpa när de haft dessa inkomster. 2 Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Kammarrättsdom Nämnden skriver: Sökanden har under en stor del av mätperioden inte varit arbetssökande, och inte heller haft godtagbara skäl för att underlåta detta. Därav följer att hen inte kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande i sådan tillräcklig utsträckning att ekonomiskt bistånd kan beviljas hen. Det gäller även om hen under den senare delen av mätperioden sökt ett betydande antal arbeten. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte stått till arbetsmarknadens förfogande, men det har hen inte styrkt med läkarintyg. Kammarrätten skriver: Det är utrett i målet att hen redovisat 25 sökta arbeten under perioden från den 25 januari till och med den 24 februari De sökta arbeten hen redovisat är hänförliga till perioden den 9 februari till och med den 22 februari, medan hen med avseende på perioden från den 25 januari till den 8 februari inte redovisat några sökta arbetens alls. Hen har uppgett att hen varit sjuk under den period hen inte redovisat några sökta arbeten. Hen har dock inte styrkt sjukdom under den aktuella perioden. Genom vad som blivit utrett i målet kan hen inte anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den omfattning som krävs av en enskild biståndssökande. På grund härav och med hänsyn till att hen saknar godtagbara skäl för sin underlåtenhet har socialnämnden haft grund för sitt beslut att vägra hen försörjningsstöd för mars månad Sökanden (ensamstående med två barn) hade under februari sökt 25 olika jobb. Samtliga jobb var utannonserade och sökts via webben och var i olika branscher. Kammarrätten tyckte att nämnden som helt avslagit ansökan hade gjort rätt bedömning!?! Ordföranden, kammarrättsråd, hade skiljaktig mening och tyckte liksom förvaltningsrätten att sökanden genom sitt arbetssökande gjort vad som kan krävas för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten i Jönköping 18 oktober 2017, mål nr Jag tycker att det är heltokigt att de som trots allt gör nå t för att bli självförsörjande jämställs med de som struntar i allt och som inte gör någonting för att få annan försörjning... hade varit skillnad om det funnits tänkbara jobb som hen inte sökt... å hur lätt är det att få ett läkarintyg i efterhand... :-( 6

13 Inte finnas annan lösning Tillgodoses på annat sätt Bo hos förälder, RÅ 1997 ref 79. (Hyra till föräldrar RÅ 1994 ref 61.) Få pengar genom att sälja sin bil. Besked om att bil inte anses nödvändigt för en skälig levnadsnivå är överklagbart, RÅ 2007 ref 7. Att någon gått i borgen för att betala sökandes hyra innebär inte att vi kan avslå ansökan med detta som skäl för att behovet kan tillgodoses på annat sätt, RÅ 1995 ref 63. Studerande som kan få studiemedel kan på detta sätt tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå. I Socialutskottets betänkande 2000/01: SoU18 Ny socialtjänstlag mm, står det på sidan 32: "När det gäller socialbidrag till studenter är enligt praxis den som uppbär studiestöd inte berättigad till bistånd annat än i akuta situationer. Den enskilde är i stället hänvisad till att ställa sig till arbetsmarknadens förfogande" (+ propositionen 1979/80:1 del A s. 201). 7

14 Sparat extra-tillägget, HFD-dom Inte möjligt bortse från inkomster/tillgångar? HFD påstår att det inte är möjligt att bortse från tillgångar: För att principen för socialbidrag ska kunna upprätthållas gentemot dem som gör sitt yttersta för att klara sin försäljning kan det inte vara rimligt att tillgångar inte avräknas i sedvanlig utsträckning vid prövningen. Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd. En individuell bedömning måste dock alltid göras (se prop. 2000/01:80 s. 93 ff.). HFD 24 maj 2017, mål nr Men tillgångar som kommer från studiemedel anses inte behöva användas till en skälig levnadsnivå, HFD 2011 ref 56. Enligt HFD viktigt att göra åt pengarna, inte spara! HFD-domen: När det gäller den nu aktuella ersättningen, dvs. extra tillägg till studiebidrag, infördes den som framgått som ett fördelningspolitiskt bidrag med det uttalade syftet att förbättra möjligheterna för ungdomar från inkomstsvaga hushåll att kunna bedriva studier. Bedömningen i rättspraxis att extra tillägg som utgår löpande inte ska räknas som inkomst vid prövningen av rätt till bistånd bör ses i ljuset av detta studiesociala syfte. Om hänsyn i dessa situationer tas till det extra tillägget kan det medföra att den unge avbryter sina studier för att i stället söka bidra till hushållets inkomster. Om det extra tillägget inte behöver användas för att täcka hushållets utgifter* utan kan sparas för framtida bruk gör inte samma studiesociala hänsynstaganden sig gällande. Det rör sig i ett sådant fall inte längre om hur ett särskilt stöd för att tillgodose ungas behov av utbildning ska hanteras inom ramen för socialtjänstlagens regler, utan endast om hur man ska se på det förhållandet att den sökande har vissa faktiska tillgångar till sitt förfogande.?? 8

15 Syftet med det extra tillägget kan då inte längre anföras som skäl för att göra undantag från huvudregeln om att sparade medel, oavsett varifrån de härrör, ska beaktas vid prövningen av rätten till bistånd. Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att NN:s sparade medel ska beaktas vid prövningen av rätt till bistånd enligt 4 kap. l socialtjänstlagen. * Min kommentar om att det extra tillägget inte behöver användas : De som är berättigade till ekonomiskt bistånd får det så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå. Uttrycket inte behöver användas ter sig därför lite märkligt som ett skäl till att det ska räknas med. Syftet med det extra tillägget var, enligt förarbeten, att det inte skulle räknas med i vad som krävs för att ha en skälig levnadsnivå. Studiesociala syftet nås, enligt HFD, bara om pengarna görs åt I förarbetena uttalas att det extra tillägget inte ska beaktas då familjers behov av bistånd från socialtjänsten bedöms, eftersom det studiesociala syftet då skulle förfelas (prop. 1983/84:127 s. 17). Högsta förvaltningsdomstolen har, med hänvisning till detta förarbetsuttalande, slagit fast att extra tillägg som utgår löpande inte ska räknas som inkomst vid behovsbedömningen (RÅ 1990 ref. 7 och RÅ 1996 ref. 12). HFD säger att om den unge väljer att spara pengarna så gör inte samma studiesociala hänsynstaganden sig gällande. Socialtjänstlagens intentioner? Vart tog portalparagrafens Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet och biståndsparagrafens utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv vägen?? Jag tycker att de som vill spara sitt extra tillägg ska kunna göra det utan att det påverkar rätten till ekonomsikt bistånd så länge de går i ungdomsgymnasiet... 9

16 Vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå SoL 4 kap. Rätten till bistånd 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Riksnorm. Innehåll å nivå fastställd: utreda om det finns särskilda skäl att bevilja mer eller mindre. Försörjningsstöd (ej schabloniserad del). Innehåll fastställt: utreda om kostnaden är skälighet å om det finns andra alternativ. Livsföring i övrigt: utreda behovet och skälig nivå Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen ska täcka kostnader som är nödvändiga för att ha en skälig levnadsnivå. Ibland används ordet socialbidrag. Jämförelse med låginkomsttagare på orten. När det gäller de poster i försörjningsstödet som inte ingår i riksnormen, liksom bistånd för livsföringen i övrigt, bestämmer kommunerna såväl nivå som innehåll på det bistånd som skall lämnas. Biståndet skall tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Utgångspunkten vid bedömningen bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Lokala förhållanden och kommunala resurser kan därvid beaktas. Socialutskottets betänkande 2000/01 SoU18 sidan 31, min understrykning 10

17 Riksnorm, försörjningsstöd, bistånd till livsföring i övrigt HFD:s egna tolkningar av normöverskott Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sin dom (HFD 14 juni 2017, mål nr ) på sidan 2 om normöverksott : Ett belopp från en månad som överstiger riksnormen, s.k. normöverskott... och på sidan 6 När socialnämnden prövar en ansökan om försörjningsstöd sker inledningsvis en utredning av hushållets ekonomi och möjligheterna att tillgodose behovet på annat sätt. Därefter beräknas hushållets behov av bistånd genom att riksnormen läggs ihop med skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Sedan dras detta belopp från hushållets inkomster. Resultatet blir hushållets nettobehov av försörjningsstöd. Är resultatet negativt innebär det normalt en rätt till bistånd med mellanskillnaden för att den enskilde ska anses vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Om resultatet däremot är positivt uppstår ett normöverskott. Jag har inte tidigare stött på någon som använt någon av HFD:s definitioner av normöverskott så därför tror jag att det vanliga torde vara att ordet normöverskott används för att beskriva om sökandes inkomster och tillgångar överstiger den summa som vi bedömer vara nödvändig för att ha en skälig levnadsnivå. Det vill säga att om sökanden har pengar som täcker riksnormen och övriga poster i försörjningsstödet, men inte till övriga saker som är nödvändiga för att ha en skälig levnadsnivå, exempelvis barnomsorgsavgift; mediciner, sjukvård, hemutrustning, så sägs inte att sökande har ett normöverskott. Eftersom HFD använder normöverskott med två annorlunda och sinsemellan motstridiga, definitioner, så kan vi inte utgå ifrån att sökanden förstår vad vi menar 11

18 med normöverskott och vara medvetna om att uttrycket uppenbarligen kan användas Medverka i utredning Sökanden som har någon sjukdom kan behöva visa att så är fallet med ett läkarintyg (min åsikt: läkarkontakt bör i första hand motiveras med att det är ett sätt för att bli frisk). Däremot har vi inte rätt att kräva att någon som saknar sjukdomsinsikt genomgår läkar- eller psykologundersökning, HFD 2011 ref 49. Ett sätt att utreda sökandes ekonomi kan vara att se sökandes kontotransaktioner, men om sökanden inte vill visa vad den använt pengarna till så är detta inget som i sig medför avslag. JO: Jag har inte någon invändning mot att socialförvaltningar generellt ber den enskilde att förete ett kontoutdrag från en bank för att visa vilka inkomster eller vilka tillgångar som han eller hon har. Den enskilde har emellertid stor frihet att själv bestämma hur han eller hon använder ett beviljat försörjningsstöd. Att rutinmässigt begära in uppgifter om betalningar kan därför enligt min mening inte anses stå i överensstämmelse med den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 1 SoL om att socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Om den enskilde väljer att i kontoutdraget stryka uppgifter om vissa betalningar kan jag inte se att förvaltningen utan vidare kan kräva att erhålla uppgifterna. JO 7 december 2012, dnr , mina understrykningar. Om vi inte kan få fram tillräckligt underlag för att bevilja bistånd så avslås ansökan. För att socialnämnden ska kunna avgöra om en enskild har rätt till ekonomiskt bistånd behövs ett underlag för bedömning och beräkning. Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd sidan

19 Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå HFD skriver att utrymmet för att anse att en enskild är tillförsäkrad en skälig levnadsnivå även utan tillgång till internet i hemmet vara(/är) synnerligen begränsat. Det är som regel nödvändigt att ha internet i hemmet för att ha en skälig levnadsnivå och det är bara i undantagssituationer som det inte ska räknas med som en godkänd kostnadspost. HFD 11 maj 2017, mål nr Finns inte med i riksnormen HFD tycker att Bestämmelserna i 4 kap. 3 första stycket är emellertid klar och vad som omfattas är såväl uttryckligen som uttömmande reglerat och Nämnden kan... inte med stöd av denna bestämmelse ersätta andra kostnadsposter än de som anges i första stycket 1. Sammanfattningsvis finner Högsta förvaltningsdomstolen att tillgång till internet i hemmet inte kan innefattas i de behov som ska täckas av bistånd i form av försörjningsstöd Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen Socialstyrelsen skriver i sin Handbok ekonomiskt bistånd sid 49 att barn- och ungdomsförsäkring ingår i riksnorm vilket uppenbarligen är fel. (Till skillnad mot behov av internet, som skulle kunna jämföras med det behov som i riksnormen ska täcka dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift och som Konsumentverket kallar Medier, finns det ingen post i riksnormen som kan täcka behov motsvarande barnförsäkring som jag ser det...) 13

20 Många inkomster att bortse ifrån Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning?? HFD hänvisar till en tidigare HFD-dom (HFD 2010 ref 42) och lagens förarbeten (prop 2000/01:80 s. 93 ff.) som påstår att det Utan att i grunden göra om socialbidragets konstruktion är det därför inte möjligt att generellt skydda vissa tillgångar mot att beaktas vid prövning av rätt till ekonomiskt bistånd, (dom 11 maj 2017, mål nr ) vilket kan tyckas lite konstigt med tanke på de undantag som finns, exempelvis jobbstimulans, hemmaboende ungdoms inkomst och extra tillägget i studiehjälpen och tidigare undantag med SFI-bonus, ersättning enligt vanvårdsutredningen... och studiemedel! Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Men Högsta förvaltningsdomstolen tycker att de som har studiemedel ska få använda det till en hejdundrande examensfest i stället för att betala junihyran och ändå kunna vara berättigade till bistånd för junihyrans icke-terminsdel. HFD-resonemang: Enligt 3 kap. 5 första stycket studiestödslagen (1999:1395) får studiemedel lämnas för varje vecka då den studerande bedriver studier. NN uppbar studiemedel fram till terminens slut. Studiemedel är avpassade till terminen och avsedda att täcka levnadskostnader som hänför sig till denna. Det saknas därför grund för att i ett biståndsärende kräva att den studerande med studiemedel ska täcka kostnader som hänför sig till tid efter terminens slut. Detta gäller även om studiemedlen skulle räckt till för att den sökanden skulle kunnat ha en skälig levnadsnivå även efter terminen om den använt sina tillgångar bara till att ha en skälig levnadsnivå, HFD 2011 ref 56. Så vitt jag ser så finns det inget i domen som säger att detta är regel eller undantag vad gäller lån som är avsett för visst ändamål. Exempelvis ett lån på fem tusen kronor för att köpa en snygg tavla? Eller en bekväm säng? Om lånet är anpassat efter priset på tavlan/sängen, så räcker det inte till annat... Jämför med Kammarrätten i Göteborg som tycker att pengar som finns på kontot ska användas till skälig levnadsnivå även om det är någon annans pengar! Sökanden hade 14

21 förmedlat ett lån mellan kompisar och fick därför mindre bistånd för nästa månad (20 januari 2017, mål nr ). SoL 5 kap. om särskilda bestämmelser för olika grupper Människor med funktionshinder 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Jag har inte hittat någonstans attsocialtjänst lagen föreskriver särskilda bestämmelser för studerande. Handikappersättning, redovisa kostnader?? HFD skriver med hänsyn till utformningen av bestämmelsen i 4 kap. 1 socialtjänstlagen kan Högsta förvaltningsdomstolen inte komma till annan slutsats än att denna form av handikappersättning bör betraktas som en tillgång vid bedömningen av om det föreligger rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen, till den del den enskilde inte har visat att han eller hon har merkostnader på grund av funktionsnedsättningen som motsvarar den utbetalda ersättningen, (dom 11 maj 2017, mål nr ). En del av handikappersättningen kan vara ersättning för att många med funktionsnedsättning sliter och smutsar ner sina kläder mer än personer utan funktionsnedsättningar, att de ofta tvingas göra oekonomiska inköp och att det är dyrare för dem att tillgodose sina behov av fritidsaktiviteter. De behöver dessutom ofta betala för att anlita hjälp i olika situationer, Försäkringskassans vägledning 2012:2 Handikappersättning sidan 9. Proportionalitetsprincipen, en av grunderna för god förvaltning I nya förvaltningslagen (som träder ikraft 1 juli 2018) står i 5 att en myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärder får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Det känns för mig väldigt, väldigt långt bort att vi ska kräva av de sökande som av Försäkringskassan bedömts vara i behov av handikappersättning ska redovisa, och att vi ska utreda och bedöma, vilka utgifter som kan tänkas vara merkostnader på grund av deras funktionsnedsättning. Utgångsläget kan vara att Försäkringskassans bedömning och beslut är korrekt, så handikappersättningen behövs för att täcka merkostnaderna och räknas därför inte med som inkomst vid biståndsberäkning. Om sökanden som har handikappersättning söker ekonomiskt bistånd för att täcka merkostnader, så får vi utreda behovet och möjligheten att täcka kostnaderna med handikappersättning. 15

22 Hemmaboende barns/ungdoms inkomst SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 a Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett prisbasbelopp per kalenderår enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2013:421). Jobbstimulans-lön SoL 4 kap. Rätten till bistånd 1 b För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 (särskild beräkningsregel). Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a. Lag (2013:421). 16

23 Vissa försäkringsersättningar, fonder och stipendier undantas Socialstyrelsen skriver i sina Allmänna råd 2013, sidan 19: Socialnämnden bör inte ställa krav på att studiestödet ska räcka under en längre tidsperiod än den som angivits av den utbetalande myndigheten. på sidan 20: Vissa faktiska inkomster bör socialnämnden dock i regel inte räkna med. Sådana inkomster är t.ex. ersättning för merkostnader till följd av funktionsnedsättning, ersättning för omkostnader i samband med ett åtagande, t.ex. familjehemsersättningens omkostnadsdel, försäkringsersättningar som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, skadestånd som den enskilde får för att kompensera ekonomiska förluster och som inte utgör ersättning för inkomstförlust, stipendier och fondmedel som är avsedda för ett visst ändamål, t.ex. en resa eller extra tillägg till studiestöd. 17

24 LEX SARAH, rapport Socialtjänstlagen 14 kapitlet Vad hände? Händer det ofta? Vad gör vi åt det? 18

25 PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK SoL 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt... 3 Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för 1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Skäliga kostnader enligt första stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar av olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, ska socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. 5 kapitlet 9 Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Socialnämnden tyckte att sökandes behov av boende kunde tillgodoses genom att hen flyttade in i kommunens boende, där hen dessutom skulle få hjälp med att komma tillrätta med sitt missbruk. Kammarrätten i Sundsvall tyckte att det var rätt att avslå ansökan. 19

26 Regeringsrättens Årsbok 2009, referat nummer 103 (RÅ 2009 ref 103). SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan En arbetslös biståndssökande som kan arbeta ska genom att t.ex. aktivt söka arbete själv göra vad den kan för att på sikt bli självförsörjande. Socialtjänsten har också ett ansvar för att erbjuda den enskilde behövlig hjälp för att kunna uppnå detta. När det gäller personer som på grund av t.ex. allvarligt missbruk inte bedöms kunna klara av att försörja sig själva måste socialtjänstens insatser emellertid ges en annan inriktning. I dessa fall har myndigheten att i första hand erbjuda honom eller henne hjälp mot missbruket. Lagstiftaren har betonat att i det arbetet ska principerna om frivillighet och självbestämmande vara vägledande. Det framgår också av förarbetena att lagstiftaren inte har velat ge socialtjänsten möjlighet att vid prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra krav än vad som följer av 4 kap. 4-6 SoL. (Jag tycker att denna, Regeringsrättens, formulering är konstig eftersom SoL 4:1 säger att Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd, vilket bör väl innebära att det krävs att den enskilde gör det den kan för att så snabbt som möjligt få annan inkomst, för att vara berättigad till bistånd????) SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen En annan sak är att socialnämnden enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Bestämmelsen är emellertid inte aktuell i detta mål, eftersom de kostnader som nämndens avslagsbeslut omfattade, för boende och fackföreningsavgift, inte ingår i riksnormen. SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs Kammarrätten har, under åberopande av intentionerna bakom 5 kap. 9 SoL, funnit att nämnden haft fog för sina beslut, eftersom en utbetalning av bistånd i förevarande fall skulle innebära att nämnden medverkade till P.S:s fortsatta missbruk. En sådan tolkning och tillämpning av 5 kap. 9 SoL är enligt Regeringsrättens mening inte riktig. Som framgått ovan syftar den bestämmelsen till att framhålla dels socialtjänstens ansvar för aktivt uppsökande och motiverande arbete, dels att vård och behandling ska planeras i samförstånd med den enskilde missbrukaren. 20

27 Kontentan av detta: inte krav på behandling Det kan således inte uppställas villkor för en missbrukare att han eller hon ska delta i t.ex. ett visst rehabiliteringsprogram. Om försörjningsstödet villkoras i sådana hänseenden innebär det i praktiken att myndigheten tillämpar en sanktion som socialtjänstlagen inte ger utrymme för. Regeringsrätten finner på grund härav att socialtjänsten inte kan vägra en missbrukare försörjningsstöd av det skälet att han eller hon inte vill godta, eller inte fullföljer, viss planering eller vissa insatser som har till huvudsakligt syfte att rehabilitera honom eller henne från missbruket (jfr RÅ83 2:70 och RÅ84 2:86). 21

28 Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen skriver på sidan 21 i sina Allmänna råd (SOSFS 2013:1) "Om en enskild trots särskild begäran inte förser nämnden med det underlag som behövs eller motsätter sig att handläggaren tar nödvändiga kontakter, bör nämnden i regel kunna avslå ansökan." Det finns några kammarrättsdomar där det bedömts att sökanden genom att inte komma på besök eller vägrat delta i planeringssamtal (exv KR i Göteborg 13 december 2010, mål nr , 23 maj 2016, mål nr och 2 februari 2016, mål nr ), inte visat att den varit berättigad till bistånd. Däremot har det inte en självständigt avgörande betydelse om en person inte lämnar drogtest, JO 31 maj 2016, dnr Se även domen nedan under rubriken Förutsättningar för drogtest.... Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Den ene av de två sökandens ärende hade avslutats på vuxenenheten eftersom den inte kommit på inbokat nybesök. Den andre parten hade inte ansökt om någon insats hos vuxenenheten. Nämnden hade vid flera tillfällen, utan att lyckas, försökt få kontakt med paret och de har även uppmatats att kontakta nämnden utan att göra så. De ansågs därför inte gjort vad de kan för att bidra till sin försörjning, vilket förvaltningsrätten instämde i. Kammarrätten skriver: Det ankommer i första hand på den enskilde att visa att behovet av bistånd för att uppnå skälig levnadsnivå inte kan tillgodoses på annat sätt än genom stöd av socialnämnden. För att socialnämnden ska kunna bedöma den enskildes behov av sökt bistånd ska därför en utredning göras av den enskildes tillgångar och förmåga att själv tillgodose behovet. Det framkommer inte att paret på något sätt själva aktivt försökt att tillgodose sitt behov att uppnå skälig levnadsnivå. Kammarrätten tyckte att det var rätt att avslå ansökan även om avslagsmotiveringen var lite annorlunda. Kammarrätten i Göteborg 23 maj 2016, mål nr

29 Inte använda biståndet till annat Enligt 4 kap. 3 andra stycket SoL kan socialnämnden beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå i ett enskilt fall, om det finns särskilda skäl för det. Detta kan t.ex. gälla en missbrukare som uppenbart inte använder biståndet till vad det är avsett för (prop. 1996/97:124 s. 170). Kammarrätten i Jönköping ansåg 25 april 2013, mål nr , "Utredningen i målet talar för att NN hade ett pågående missbruk i anslutning till den aktuella biståndsperioden. Det fanns till följd av detta befogad anledning befara att biståndet skulle komma att användas till annat än vad det var avsett för. Det har därför funnits särskilda skäl att på sätt nämnden gjort beräkna de kostnadsposter i försörjningsstödet som ingår i riksnormen till en lägre nivå." 23

30 Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Det kan i vissa fall vara lämpligt att socialtjänsten betalar direkt till exempelvis en hyresvärd eller elleverantör. Det kan vara i situationer då den enskilde själv önskar detta men även på nämndens initiativ. En förutsättning i det senare fallet är att den enskilde går med på det. Syftet är i så fall att det ekonomiska biståndet går till avsett ändamål, dvs. att det tillförsäkrar hushållet boende, el för uppvärmning och andra behov. Socialstyrelsens handbok Ekonomiskt bistånd, sidan 132, min understrykning Jag delar inte Socialstyrelsens åsikt att den enskildes hyra och el kan betalas direkt till hyresvärd och elbolag endast om den sökande själv går med på det. När det gäller posterna i riksnormen kan vi helt avslå ansökan om det uppenbarligen används till annat. Detta gäller dock inte för de icke-schabloniserade posterna i försörjningsstödet (se bland annat RÅ 2009 ref 103). Det vill säga vi kan inte avslå ansökan om bistånd till exempelvis hyra och elkostnad med motivering att det uppenbarligen används till annat. Enligt mig beror detta på att vi kan skicka biståndet direkt till den det är avsett för även om sökanden själv vill ha det och, som vi anser uppenbart, använda det till annat. (Kanske är det bara en akademisk/juridisk fråga: som regel uppskattar sökanden om vi kan betala el och hyra, så att den får ha ström och bostad kvar.) Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Högsta förvaltningsdomstolen (som då hette Regeringsrätten) har fastslagit att även den som använt sina pengar till annat än vad vi anser vara nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd till mat. Även om vi vid ett tillfälle gjort något dumt, så ska vi inte behöva svälta, tigga, låna eller bli kriminella för att få mat. 24

31 NN:s ansökan om bistånd avsåg endast ett visst akut nödtillfälle. Vid sådant förhållande ankom det på nämnden att lämna hen det bistånd som hen vid detta tillfälle inte själv kunde tillgodose. Det saknar därvid betydelse att NN genom eget agerande kan anses ha vållat sitt nödläge. RÅ 1995 ref 56, min understrykning Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Sökanden hade använt sin sjukersättning till inköp på systembolaget och andra drogrelaterade kostnader och sökte bistånd till mat. Hen hade tidigare, vid ett par tillfällen vid liknande situationer, beviljats matpengar, men fick denna gång avslag. Hen överklagade beslutet, men kammarrätten ansåg att sökanden i det läget inte var berättigad till bistånd: den enskilde har ett ansvar för att tillgodose sina behov. Hänsyn ska därför tas till inkomster som den bidragssökande har haft före ansökningstillfället och där det framgår att sökanden känt till kraven för rätt till bistånd men ändå vid upprepade tillfällen agerar på sådant sätt att nödläge uppstår. Av betydelse är även om den utgift som föranlett nödläget varit oförutsägbar och nödvändig för att uppnå en skälig levnadsnivå. KR i Sundsvall 24 september 2015, mål nr Detta gäller de som haft pengar, men gjort åt dem till annat. Att ge helt avslag, det vill säga även på ansökan om matpengar (el, hyra) med motivering enbart att en person har en beroendeproblematik, är inte en åtgärd/straff som ryms inom socialtjänstlagen. Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Sökanden, NN, hade fått avslag för att hen missat en tid för att lämna drogtest och därmed lämnat prov i slutet på veckan i stället för i början. Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2011 ref. 49 funnit att en socialnämnd inte hade rätt att vägra en person försörjningsstöd med hänvisning till att denne inte ville underkasta sig psykolog- eller läkarundersökning. I avgörandet anges följande. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och samråd med den enskilde inför beslut om olika insatser enligt lagen. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande kan avkrävas viss utredning om sina svårigheter. En annan sak är att kräva att en biståndssökande ska genomgå en läkar- eller psykologundersökning trots att han eller hon inte anser sig ha sådana problem och motsätter sig en undersökning. Missbrukare kan inte vägras bistånd på grund av att de inte följer behandlingsplaner för missbruket. Ett krav på att den enskilde ska underkasta sig en psykolog- eller läkarundersökning ansågs sakna lagstöd under de omständigheter som förelåg i målen. Förhållandena i nu aktuellt mål skiljer sig från det ovan redovisade avgörandet från HFD genom att NN samtycker till att genomföra drogtester. Vidare är det Arbetsförmedlingen som har tagit initiativ till testerna. Med hänsyn härtill och då det inte heller är fråga om krav på att genomgå någon form av behandling, anser kammarrätten att drogtester kan krävas som förutsättning för försörjningsstöd. Frågan är därmed om NN har följt planeringen i denna del. Det framgår av nämndens journalanteckningar från den 2 december 2015 att NN vid möte med socialsekreterare och arbetsförmedlare, efter önskemål från arbetsförmedlaren, går med på att lämna drogtester under tre veckor. Det framgår dock inte av anteckningarna att parterna kommit överens om när, hur ofta eller ens hur många drogtest som NN ska lämna. I nämndens beslut den 18 december 2015 anges att överenskommelsen inneburit att hen ska lämna drogtester en gång per vecka. Inte förrän i yttrandet till förvaltningsrätten uppger nämnden att vissa bestämda datum när drogtesterna skulle ha lämnats ingick i planeringen. 25

32 NN har gjort gällande att hen genomfört tre drogtester. Det har inte framkommit att det förhåller sig på annat sätt. Med hänsyn till att det är oklart vad parterna kommit överens om och vilka krav som ställts på NN i samband med den uppgjorda planeringen anser kammarrätten att hen inte kan anses ha brutit mot denna. Nämnden har därmed saknat fog för att avslå NN:s ansökan om ekonomiskt bistånd för januari 2016 på den angivna grunden. Eftersom nämnden i övrigt inte har prövat om NN uppfyller förutsättningarna för att beviljas ekonomiskt bistånd för den aktuella perioden ska målet återförvisas till nämnden för sådan prövning. Kammarrätten i Göteborg 7 april 2016, mål nr Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal Sökanden hade uteblivit från inbokade drogtester och uppföljningssamtal utan att kontakta socialnämnden för att anmäla sin frånvaro och boka nya tider. Sökanden hade gett sitt samtycke till att lämna regelbundna drogtester för att för nämnden klargöra om det fanns en missbruksproblematik som hindrade hen från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kammarrätten ansåg därför att testerna inte påtvingats hen som ett villkor för att få ekonomiskt bistånd och att det inte heller varit fråga om att fullfölja någon behandlingsplan eller en rehabilitering. Kammarrätten ansåg att NN:s skäl till att hen inte hört av sig (varit hos sin svårt sjuka mor, inte hade någon telefon eller telefonnummer till den person som hade hand om testerna) inte var godtagbara och att sökanden måste därför anses ha undandragit sig utredning av möjligheterna till självförsörjning. På grund härav kan NN inte anses ha gjort vad som ankommer på hen för att hen ska vara berättigad till det sökta biståndet. Kammarrätten delade nämndens uppfattning att ansökan skulle avslås, Kammarrätten i Göteborg 2 februari 2016, mål nr

33 DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: ska dokumenteras 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Förvaltningslagen: bl a kommunikationsskyldighet Anteckning av uppgifter 15 Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parters rätt att få del av uppgifter 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen.* 27

34 Ändras i nya Fl 25 till kommunicer as om det inte är uppenbart obehövligt 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett 1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga, 2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller 4. om avgörandet inte kan uppskjutas. Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen.* 20 Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om.. Men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:5) om dokumentation så skall beslut motiveras, 5 kap 14! * OSL 10 kap 3 :...En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) konkretiserat vad som ska dokumenteras. Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Det ska vara lätt att se vad den sökande vill ha, hur vi har bedömt behov och förmåga, vad vi har bestämt, skälen till beslut och vilken lagparagraf vi stöder oss på, 5 kap i föreskrifterna SOSFS 2014:5. Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling I föreskrifterna betonas vikten av att det klart står vilka mål som våra beslut har och hur besluten ska följas upp och utvärderas. Det kan vid handläggningen av ekonomiskt bistånd vara särskilt viktigt när det ställs krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. 28

35 Journal, lätt att följa ärendet, handläggningen Det kan eventuellt, vid något tillfälle, kanske vara så att vi efter en tid har glömt bort hur vi resonerat när vi tog tidigare beslut, vilka speciella omständigheter som är viktiga i det enskilda ärendet. Då är det viktigt att ha en väl fungerande journalföring. Och naturligtvis även vid oplanerade (och planerade) handläggarbyten. Några saker som ska vara med Det känns tämligen självklart att vi ska skriva ner vad sökanden vill, hur vi bedömt ansökan, vad vi har för grund för vår bedömning (såväl lagrum som faktiska omständigheter), slutliga beslut och att vi daterar och signerar det vi skriver och att vi ska försöka fatta oss kort, men tydligt. Det är dock svårt att lära sig vilka uppgifter kan ha betydelse för beslutet. Lyckligtvis lär vi oss så småningom av erfarenhet att göra tämligen säkra bedömningar om vad som kan vara av betydelse. 29

36 I Socialstyrelsens föreskrifter nämns några konkreta saker som ska vara med, bland annat: om det i ärendet gjorts en Lex Sarah-rapport eller en polisanmälan; hur vi kommunicerat information som kommit från annan och som har betydelse för beslutet; förvaltningslagen 17 om den enskilde gett samtycke till att vi kontaktar andra och varför vi ska ta den kontakten; när, vem och med vilket underlag en förhandsbedömning lett fram till att (inte) inleda ärende (exv inkomna meddelanden från elbolag och hyresvärdar) om ställföreträdare, ombud, biträde och/eller tolk varit med; hantering av överklagan, exempelvis när den skickats vidare till förvaltningsdomstolen; 30

37 Plankat känsliga uppgifter från tidigare utredning + "utplånat" uppgifter ur journal. Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden. Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer överens med bestämmelserna i PuL. När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som följer av 9 första stycket a i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f). Enligt 28 PuL (jfr 9 lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten) är den personuppgiftsansvarige, i detta fall nämnden (jfr 11 förordningen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten), skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med PuL. JO Beslutsdatum: Diarienummer: PERSONUPPGIFTSLAGEN Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in Rättelse 28 Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. 31

38 ÖVERKLAGNINGAR Förvaltningslagen: tre veckors överklagningstid Överklagande (22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.) Hur beslut överklagas 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt eller kammarrätt, skall överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Tiden för överklagande av sådana beslut som gäller föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges räknas från den dag då beslutet gavs till känna. Har beslutet getts till känna vid mer än ett tillfälle, räknas tiden från dagen för det sista föreskrivna tillkännagivandet. 24 Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den högre instansen. 32

39 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24, skall den myndighet som har meddelat beslutet överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. Jag hittar inte detta i nya Fl 46, överklagan ska alltid överlämnas till fd Omprövning av beslut 27 Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet. 28 Ett överklagande av en myndighets beslut förfaller, om myndigheten själv ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 24 och 25. Ändrar myndigheten beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24. Inhibition 29 En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte skall gälla. Överklagande av avvisningsbeslut 30 Har en skrivelse med överklagande avvisats på grund av att den har kommit in för sent, får avvisningsbeslutet överklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter överklagande prövats av en högre instans, får den högre instansens beslut i frågan inte överklagas. 4 Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta. Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Exempel: Sökanden har inte lämnat in kontoutdrag och fått avslag: medverkar inte i utredningen. Tillsammans med överklagan lämnas även de efterfrågade kontoutdragen, som visar att sökanden har pengar på banken. Motiveringen till det överklagade beslutet, avslag på grund av att sökanden inte lämnat in erforderliga uppgifter, är då inte längre hållbart. Däremot ser vi att sökandes behov kan (har kunnat?) tillgodoses med egna medel, det vill säga att sökanden får fortfarande avslag, men med en ny motivering. Eftersom sökanden inte får det den sökt om, så gäller överklagan för det nya beslutet, det vill säga att den sökande behöver inte överklaga det nya beslutet, Nya Fl

40 Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Exempel: Överklagan kommer in fyra veckor efter att vi skickat beslutet. Överklagningstiden börjar löpa när sökanden tagit del av beslutet, nya Fl 44. Därför måste vi ta reda på när sökanden fick beslutet. Ett beslut att avvisa en överklagan är överklagbart, Fl 30. Märk: Vi har tre veckor på oss att överklaga beslutet efter det att det togs. Sökanden ska kunna räkna ut vilken dag överklagningstiden går ut, det vill säga när domen träder i laga kraft. Om ansvarig handläggare av någon anledning får domen sent, så är det inte en möjlighet att förlänga överklagningstiden, nya Fl 44. Vi ska inte avvisa ett överklagande bara för att den inte är juridiskt korrekt En tandläkare överklagar att hens patient inte får bistånd till att betala behandlingen. Sökandes pappa överklagar att dottern inte fått bistånd till hyra. Sökande överklagar att det tagit lång tid med att få beslut. Vi ska bara pröva om överklagan kommit in i rätt tid, förvaltningslagen (Fl) 24. Vi får avvisa den om den inkommit försent, i annat fall ska vi skicka den till förvaltningsrätten som gör den juridiska bedömningen, nya Fl 47. Ställs krav på bilförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart I vissa fall, när det har en rättslig påverkan för den enskilde, är denna information överklagbar, Regeringsrättens årsbok 2007, referat 7 (förkortat: RÅ 2007, ref 7) och JO-beslut 14 september 2009, diarienummer Nya Fl 41 : Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. 34

41 Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Sökanden skickar in en elräkning tillsammans med ansökan. Sökanden säger att hen vill ha någon annanstans att bo. JO-beslut 12 september 2012, diarienummer Det är situationen vid beslutsfattandet som gäller Socialnämnden hade i sitt yttrande till kammarrätten påpekat att situationen för sökanden/klaganden hade löst sig eftersom den innan kammarrätten avgjort ärendet fått retroaktivt bostadsbidrag och på så vis själv kunde klara sin situation. Detta var inte ett hållbart avslagsargument. Kammarrätten i Jönköping 7 april 2016, mål nr Verkställa domen eller begära inhibition Om förvaltningsrätten tycker att den enskilde ska beviljas bistånd, så gäller detta omedelbart, socialtjänstlagen 16 kap 3. Om vi av någon anledning inte tycker att förvaltningsrätten har rätt och vi vill (exempelvis för att det rör sig om mycket pengar) få det prövat av kammarrätten innan vi verkställer förvaltningsrättens dom, ska vi begära inhibition hos kammarrätten, Fl 29 (nya Fl 48 ). Om kammarrätten beviljar inhibition, behöver vi inte verkställa förvaltningsrättens dom innan kammarrätten har prövat ärendet. (Reformatio in pejus/melius betyder att domen inte ska medföra försämring för den klagande jämfört med det överklagade beslutet/medföra mer förbättringar än vad den klagande har yrkat på.) 35

42 EES-MEDBORGARE En av grundtankarna med Europeiska unionen är att underlätta den fria rörligheten för unionsmedborgare. Hur bidrar vi på bästa sätt till detta? Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Artikel 24 Likabehandling 1. Om inte annat följer av sådana specifika bestämmelser som uttryckligen anges i fördraget och sekundärlagstiftningen skall alla unionsmedborgare som enligt detta direktiv uppehåller sig i den mottagande medlemsstaten åtnjuta samma behandling som den medlemsstatens egna medborgare inom de områden som omfattas av fördraget. Även familjemedlemmar som inte är medborgare i en medlemsstat, men som har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt, skall åtnjuta denna rättighet. Det betyder att vi som steg ett ska ha reda på om personen vistas här enligt rörlighetsdirektivet, det vill säga: Har personen uppehållsrätt? Om personen inte har uppehållsrätt begränsas som regel bistånd till hjälp i akut nödläge, exempelvis hjälp med hemresa om detta inte går att ordna på annat sätt, Socialstyrelsens Vägledning för socialtjänsten i arbetet med EU/EES-medborgare. sid Som steg två ska vi, om personen har uppehållsrätt, utreda om sökanden uppfyller socialtjänstlagens villkor för att ha rätt till bistånd. De som gör så gott de kan för att så snabbt som möjligt bli självförsörjande ska ha bistånd så de klarar sig om det inte går att lösa på annat sätt. 36

43 Utlänningslagen 3 a kap: Fyra kategorier + familjemedlemmar 2 Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som är 1. make eller sambo till EES-medborgaren, 2. släkting i rakt nedstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år, 3. släkting i rakt uppstigande led till EES-medborgaren eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning, eller 4. annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som han eller hon har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EESmedborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EESmedborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen. Med familjemedlem till EES-medborgare avses i denna lag även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i första stycket till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Uppehållsrätt 3 En EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, 3. är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige och enligt en försäkran om detta har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 37

44 4. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige. 4 En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 första stycket har uppehållsrätt om EES-medborgaren har uppehållsrätt enligt 3. En sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 2 andra stycket har uppehållsrätt. Uppehållsrätt enligt första eller andra stycket föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt. 5 Uppehållsrätten finns så länge villkoren är uppfyllda. Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Det finns inget krav på att en arbetstagare ska kunna försörja sig på sin inkomst för att ha uppehållsrätt. En musiklärare som arbetade tolv timmar i veckan ansågs uppfylla kravet på anställd och därmed ha uppehållsrätt. I ett annat rättsfall har det räckt med tio timmar i veckan. Prop 2005/06:77 Genomförande av EG-direktivet om unionsmedborgares rörlighet inom EU och varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, på sidan 183 (å framåt) Anställningen ska inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Det avgörande är inte om det rör sig om ett lågavlönat deltidsarbete. Det är inte heller nödvändigt att arbetstagaren kan försörja sig på sin inkomst. Det avgörande är att det utförda arbetet inte framstår som så ringa att det i praktiken är av helt marginell betydelse. KR i Göteborgs dom 11 juni 2010, mål nr Följande länder är 7 december 2017 medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 38

45 Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Vi ska alltså utreda om den sökande har "en verklig möjlighet att få en anställning". Detta beror dels på den enskildes förutsättningar, dels på den lokala arbetsmarknaden. Personliga förutsättningar: språk, specialkunskaper, kontakter, hur väl genomtänkt/planerat? Lokala arbetsmarknaden: Arbetsförmedlingens bedömning, har de någon möjlighet att komma med en kvalificerad gissning hur lång tid det kan antas ta innan sökanden har en anställning? Finns tänkbara jobb? Finns personer med liknande kvalifikationer å hur länge har de stått till arbetsmarknadens förfogande? Ingen sexmånadersgräns för arbetssökande Ur Antonissendomen: kan en tidsfrist på sex månader --- inte anses otillräcklig för att ge de berörda personerna möjlighet att, i värdlandet, informera sig om de erbjudanden om anställning som motsvarar deras yrkesmässiga kvalifikationer och att, i förekommande fall, vidta nödvändiga åtgärder för att bli anställd och en sådan tidsfrist inskränker således inte den ändamålsenliga verkan av principen om fri rörlighet. Jag tycker att det är väldigt märkligt om EGdomstolens dom i Antonissen-situationen, ska användas som mått för utredningstiden för att kunna se om någon "har en verklig möjlighet att få en anställning"!!?! Domen säger att det under 1980-talet var OK för Storbritannien att ha en maxgräns på sex månader. Lämplig minimigräns på 2010-talet?? Det kan antas att de arbetssökande som regel lämnar landet om de inte får något arbete. Regeringens proposition 2005/06:77 sidan 110. Sökanden, som var EES-medborgare, hade varit i Sverige i fyra månader men bedömdes inte ha någon verklig möjlighet att få anställning. Men förvaltningsrätten tyckte, med hänvisning till Antonissen-domen att arbetssökande automatiskt har uppehållsrätt under sex månader. Kammarrätten tyckte däremot att sökanden inte hade någon verklig möjlighet att få anställning eftersom hen inte omgående anvisats något jobb av af, inte hade någon utbildning, hade ytterst begränsade kunskaper i svenska och engelska och hade begränsad arbetslivserfarenhet. Att hen sålde tidningen "Faktum" gjorde inte att 39

46 hen hade uppehållsrätt som anställd. Därför saknade hen uppehållsrätt och var bara berättigad till bistånd i akut nödläge. Kammarrätten i Göteborg 13 april 2015, mål nr Kammarrätten i Stockholm anser i dom 3 juni 2016 (mål nr ) att en arbetssökande EES-medborgare inte automatiskt har sex månader på sig att söka jobb efter att på eget initiativ avslutat anställning. Ny bedömning och beslut varje månad Oavsett hur vi bedömer verklig möjlighet att få en anställning är det viktigt att vi talar om för en arbetssökande EES-medborgare som beviljas bistånd att det är för en månad i taget och så länge som vi bedömer att det finns en verklig chans att den får en anställning. Självförsörjande, inklusive studerande Som regel är det inte aktuellt med ansökningar från denna grupp, men att de vid enstaka tillfällen är i behov av bistånd innebär inte att de automatiskt blir av med sin uppehållsrätt. Det kan exempelvis vara i akut nödläge på grund av bankstrul (då det torde vara aktuellt med villkor om återbetalning). Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt NN:s svärson hade uppehållsrätt som arbetstagare (primär uppehållsrätt). Därmed hade NN:s dotter uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt). NN kunde visa att hon ingått i samma hushåll som dottern. Däremot fanns inget intyg på att svärsonen ingått i samma hushåll. Detta gjorde att NN inte hade uppehållsrätt. HFD 14 juni 2016, mål nr Månatliga pengaöverföringar visade på beroende 26-åringen hade från sin mor och dennes man fått månatliga insättningar på sitt konto, vilket visade att hen var beroende av föräldern. Om hen hade möjlighet att försörja sig själv utan insättningarna behövde inte utredas eftersom det saknade betydelse. 26- åringen hade uppehållsrätt som familjemedlem. Migrationsöverdomstolen 15 april 2014, mål nr UM

47 Kumulativa eller alternativa villkor? Migrationsverkets webinformation Utlänningslagen 3 a kap 3 UtlL 3a kap 3 p4: Även frimärkssamlare, lomhörda och cyklister har uppehållsrätt om de kan försörja sig själva 41

48 Att behålla uppehållsrätt i vissa fall 5 a En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare enligt 3 1 anses som arbetstagare respektive egen företagare och behåller sin uppehållsrätt även om han eller hon 1. drabbas av tillfällig arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall, eller 2. inleder en yrkesutbildning. I fall som avses i första stycket 2 måste utbildningen ha samband med den tidigare sysselsättningen, förutom i fall då EES-medborgaren är ofrivilligt arbetslös. En EES-medborgare som har uppehållsrätt som arbetstagare enligt 3 1 anses som arbetstagare och behåller sin uppehållsrätt om han eller hon är ofrivilligt arbetslös efter mer än ett års anställning och har anmält sig som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen. Har EES-medborgaren fullgjort en anställning som varit tidsbegränsad till mindre än ett år eller inträffar den ofrivilliga arbetslösheten under de första tolv månaderna av en anställning, anses EES-medborgaren under motsvarande förutsättningar i stället som arbetstagare i sex månader och behåller sin uppehållsrätt under samma tid. 5 b En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider, under förutsättning att familjemedlemmen då har vistats i Sverige som familjemedlem under minst ett år och 1. är arbetstagare eller egen företagare i Sverige, 2. har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige, eller 3. är medlem i en familj som redan är bildad i Sverige av en person som uppfyller villkoren i 1 eller 2. 5 c En EES-medborgares familjemedlem som är släkting i rakt nedstigande första led till EES-medborgaren och som är inskriven som studerande vid en erkänd utbildningsanstalt i Sverige behåller sin uppehållsrätt om den förälder från vilken han 42

49 eller hon härlett sin uppehållsrätt avlider eller reser ut ur Sverige. Detsamma gäller en person som har vårdnaden om familjemedlemmen. Uppehållsrätten kvarstår till dess att familjemedlemmen har avslutat studierna. 5 d En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare behåller sin uppehållsrätt om anknytningen till den person från vilken han eller hon härlett sin uppehållsrätt upphör genom äktenskapsskillnad, ogiltigförklaring av äktenskapet eller upphörande av samboförhållandet, under förutsättning att han eller hon uppfyller vad som föreskrivs i 5 b 1, 2 eller 3 och 1. äktenskapet eller samboförhållandet har varat i minst tre år, varav minst ett år i Sverige, när förfarandet för äktenskapsskillnad eller ogiltigförklaring av äktenskapet eller upplösning av samboförhållandet inleds, 2. vårdnaden av EES-medborgarens barn har överlåtits på familjemedlemmen, 3. det är befogat med hänsyn till särskilt svåra omständigheter i förhållandet, eller 4. familjemedlemmen genom överenskommelse mellan föräldrarna eller genom domstolsbeslut har rätt till umgänge med ett barn och denna umgängesrätt måste utövas i Sverige. Den som själv säger upp sig från sitt arbete behåller inte sin uppehållsrätt som anställd. Kammarrätten i Stockholm 3 juni 2016, mål nr Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Enligt utlänningslagen har EES-medborgare som blivit ofrivilligt arbetslös kvar sin uppehållsrätt om den är anmäld på Arbetsförmedlingen. Har anställningen varit kortare tid är ett år, så gäller detta under sex månader. Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Sökanden hade haft anställning ett år och därefter anmält sig som sökande på Arbetsförmedlingen, men kammarrätten tyckte att hen ändå gått miste om sin uppehållsrätt för att hen inte hela tiden följt Af:s planering. Det finns i domen inget angivet lagrum eller annan källa till denna tolkning. KR i Göteborg 10 januari 2017, mål nr Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan En tredjelandsmedborgare som har skilt sig från en unionsmedborgare och vars äktenskap varat i minst tre år innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes, varav minst ett år i den mottagande medlemsstaten, har inte bibehållen uppehållsrätt i den medlemsstaten med stöd av utlänningslagen 3 a kap 5d om den make som är unionsmedborgare lämnade nämnda medlemsstat innan förfarandet för äktenskapsskillnad inleddes. EU-dom, 16 juli 2015, mål nr C-218/14 43

50 Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap 6 En EES-medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt. 7 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES- medborgare och som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år med den person från vilken han eller hon härleder sin uppehållsrätt, har permanent uppehållsrätt. 8 Det som sägs i 6 och 7 påverkas inte av tillfälliga vistelser utanför Sverige som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av en längre vistelse utanför Sverige på grund av obligatorisk militärtjänstgöring. Detsamma gäller vid vistelse utanför Sverige under högst tolv på varandra följande månader på grund av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete i ett annat land eller särskilda skäl. 9 Den permanenta uppehållsrätten gäller utan villkor och kan endast upphöra om utlänningen har vistats utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap 10 En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att han eller hon kom till Sverige. Detta gäller dock inte för en utlänning som har ett giltigt uppehållstillstånd eller som inom tre månader från ankomsten till Sverige har ansökt om ett sådant tillstånd. 12 a Migrationsverket ska utfärda 1. intyg om permanent uppehållsrätt till en EES-medborgare som har ansökt om sådant intyg och som har permanent uppehållsrätt, 2. uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EESmedborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har uppehållsrätt, och 3. permanent uppehållskort till en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare, om han eller hon har ansökt om sådant kort och har permanent uppehållsrätt. 44

51 TREDJELANDSMEDBORGARE I socialtjänstlagen finns inga bestämmelser att lagens bestämmelser om socialtjänstens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får den hjälp de behöver, inte skulle vara tillämplig på personer som inte har rätt att vistas i landet. Men i lag om mottagande av asylsökande m.fl. finns det undantagsregel, se nedan. Tillfällig vistelse Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i landet, exempelvis turister och affärsresande, har rätt till bistånd enbart i en nödsituation (nämns bland annat i RÅ 1995 ref 70). Asylsökande De som söker asyl omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. och har enligt den lagens första paragraf inte rätt till bistånd enligt SoL 4 kap 1 till saker som omfattas av LMA-bistånd. De hänvisas alltså till Migrationsverket. I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd Uppehållstillstånd ska som regel vara ordnat innan personen kommer hit, men i vissa fall kan Migrationsverket tillåta att personen får vara kvar i landet i avvaktan på beslut. För att kunna utreda det, så bör vi få sökandes tillstånd att kontakta Migrationsverket för att få reda på vad som gäller för sökande. Om den får vara i landet gäller socialtjänstlagens villkor för denne. När vi ber om tillåtelse att prata med Migrationsverket är det viktigt att tala om att vi i kontakter med Migrationsverket är skyldig att i vissa fall svara på frågor från dem, utlänningslagen 17 kap 1. 45

52 Utan rätt att vara i landet Socialtjänstens ansvar för de som inte har rätt att vara i landet gäller akut nödhjälp, som till exempel kan vara hjälp med hemresa. HFD har i ett ärende tagit ställning till att de som sökt asyl och fått avslag fortfarande omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) även om de inte har rätt till bistånd enligt den lagen. I och med att de omfattas av LMA har de inte rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL 4 kap 1 (LMA 1 andra stycket). Socialtjänsten får då ta sitt yttersta ansvar genom att vid behov bevilja bistånd enligt SoL 4 kap 2, HFD 5 juni 2017, mål nr Detsamma torde gälla även för övriga utländska medborgare som olagligt vistas i kommunen, det vill säga även för icke-asylsökande som inte omfattas av LMA. Jag tycker att det blir en väldigt konstig, rättsosäker situation, när det står kommuner fritt att bestämma om/hur bistånd ska beviljas och den enskilde inte har någon chans att överklaga beslutet (SoL 4 kap 2 är inte överklagbart utan den bara ger möjlighet, inte skyldighet, för kommuner att ge bistånd när 4 kap 1 inte är tillämplig). 46

53 Ett par begrepp att blanda ihop Det finns några begrepp som har betydelse för våra utredningar som jag tycker är lätt att blanda ihop vilket kanske inte är jättebra om vi gör... Medborgarskap och uppehållstillstånd De som har uppehållstillstånd blir inte automatiskt svenska medborgare. För de som har uppehållstillstånd gäller likabehandling, det vill säga samma villkor som för svenska medborgare. Oftast kan skälig levnadsnivå uppnås utan att vara svensk medborgare, så bistånd till att ordna svenskt medborgarskap brukar som regel inte beviljas. Uppehållsrätt och uppehållstillstånd Uppehållsrätt gäller EES-medborgare med familjemedlemmar och gäller när villkoren i utlänningslagen 3 a kap är uppfyllda. Familjemedlem som är tredjelandsmedborgare ska ha ett uppehållskort från Migrationsverket. De som har permanent uppehållsrätt (lagligt varit fem år i Sverige) kan få intyg på detta från Migrationsverket. Uppehållstillstånd beviljas (permanent: PUT, eller tillfälligt: TUT) av Migrationsverket och de som har uppehållstillstånd har ett uppehållstillståndskort. 47

54 GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes 1847 I och med 1847 års fattigvårdsförordning upphävdes flyttförbudet i Sverige, men det finns (enligt fil dr. Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg, sidan 124) talrika exempel på hur kommuner även efter denna lagändring på olika sätt fortsatte att försöka förhindra inflyttning av icke-önskvärda personer. 1906: "Både här och i andra länder, säger kommittén sålunda, har erfarenheten nogsamt visat, att då någon längre tids vistelse fastställes såsom villkor för att inom ett samhälle förvärfva försörjningsort, det egoistiska sträfvandet att freda sig själf och sitt samhälle från framtida fattigvårdsutgifter håller sin synnerliga uppmärksamhet fästad å sådana från andra samhällen inflyttade personer, som af en eller annan anledning kunna befaras komma att i framtiden falla samhällets fattigvård till last "Om hemortsrätt och godtgörelse för fattigvård" af Kammarrättsrådet G Hernmarck, Fattigvård och folkförsäkring, skriftserie utgifven av Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, N:o 11, Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning Miste SFI-plats på grund av flytt Regeringsrätten ansåg att sökanden som flyttat ifrån en ort där den haft SFI-plats, till Malmö, där den inte fick någon SFI-plats, inte hade tillräckliga skäl för att flytta och på så vis minska/försena sina möjligheter att bli självförsörjande. Ansökan om ekonomiskt bistånd skulle därför avslås. RÅ 1995 ref

55 Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men... Sökanden hade flyttat från Piteå till Tranås för att lättare få jobb. Sökte i Tranås försörjningsstöd och bistånd till kostnader i samband med flytt. Ansökan avslogs. Förvaltningsrätten avslog överklagan utan att motivera avslag på försörjningsstödet, motiverade bara avslaget på flyttkostnaden. Kammarrätten tyckte som nämnd och förvaltningsrätt att flytten inte var nödvändig eftersom sökanden hade skälig levnadsnivå i Piteå. Däremot visade kammarrätten tillbaka frågan (instansordningsprincipen) om försörjningsstöd till förvaltningsrätten. KR Sundsvall 30 september 2015, mål nr (Som jag ser det är den avgörande frågan hur flytten påverkade möjligheterna till jobb. Om möjligheterna försämrades, vilken ingen part påstått, skulle försörjningsstödet kunnat nekas utifrån detta. Men så verkar inte vara fallet, vilket gör att försörjningsstöd antagligen ska beviljas.) Flytt från Gällivare till Pajala var OK Att arbetslösheten var högre i Pajala än i Gällivare var inte i sig ett skäl att avslå ansökan om bistånd till sökanden som flyttat från Gällivare till Pajala. KR Sundsvall 26 april 2017, mål nr Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok KR Sundsvall 21 september 2010, mål nr Flytt från Umeå till Gävle var Ok. KR Sundsvall 23 februari 2010, mål nr

56 Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 50

57 Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. I detta sammanhang bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär ett klargörande av att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan således inte avsäga sig sitt ansvar för den enskilde genom att hänvisa till folkbokföringskommunen (Proposition 2010/11:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39). Övernattar hos vän i grannkommun Sökanden vill bo kvar i Kävlinge men har ingenstans att sova där, utan får tillsammans med sin dotter bo hos en vän i Landskrona. Dottern går i skola och har sina kompisar i Kävlinge och sökanden är inskriven på af där. Förvaltningsrätten hänvisar till SoL 2 a kap och anser att sökanden har starkast anknytning till Kävlinge och att de ska ta ställning till hens rätt till bistånd. Men kammarrätten påpekar att SoL 2 a kap trädde i kraft 1 maj 2011 och ansökan gällde från 7 feb till 6 mars. Enligt då gällande lagstiftning gällde vistelsekommunens ansvar och det var rätt av Kävlinge att hänvisa till vistelsekommunen. Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2012, mål nr

58 Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommer till uttryck bland annat i SoL 4 kap. där den som inte kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt har rätt till försörjningsstöd. I förevarande fall har visserligen Nacka kommun ordnat boende i Sollentuna men detta kan inte befria Nacka kommun från försörjningsansvaret då det inte är fråga om ett frivilligt val från familjens sida att flytta till Sollentuna. Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag. Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att anskaffa bostad. Något formellt hinder för socialnämnden att erbjuda en sådan biståndslösning i annan kommun har inte förelegat. Erbjudandet har emellertid utformats utan hänsyn till att familjen hela tiden motsatt sig att flytta från Stockholmsområdet, och den har heller inte accepterat socialnämndens förslag. Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004 ref 130 Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130 ovan). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Länsrätten: NN har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppgående till ca kr. Hade svåra recidiverande depressioner. Trots medicinering, har hen kvarstående depressiva besvär som ibland gör hen oförmögen till initiativ samt få hen att tappa handlingskraft. Av intyg framgår att det är av yttersta vikt för hens psykiska hälsa att hen snarast får tillgång till eget boende. Hen har tillsammans med sitt personliga ombud sökt 800 lägenheter men inte fått hyreskontrakt. NN är bostadslös sedan åtta år tillbaka. Hen blev folkbokförd i Ale kommun i samband med flytt till bekanta i Sannum. Hen är skriven på Älvängens församling och har etablerad kontakt med Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Älvängen samt har adress Poste Restante i Ale kommun. Hen har inte haft eget boende i Ale kommun. Hen har vid 52

59 flera tillfällen bott i husvagn och får numer sova hos olika bekanta i Borås, Göteborg och Kungälv varför hen kontinuerligt flyttar mellan dessa kommuner. Det kan således inte konstateras att NN haft sin dygnsvila eller stadigvarande vistelse i någon specifik kommun. Trots att NN haft sin dygnsvila i andra kommuner utgör ovan angivna omständigheter skäl för att Ale kommun ska anses ha ansvar att tillse att NN får det stöd och den hjälp som hen behöver. Kammarrätten finner det så oklart var NN tillbringar sin dygnsvila att det utifrån hens boendesituation inte går att avgöra vilken kommun som är hens hemkommun. Inte heller är utredningen sådan att det, kopplat till uppkomsten av hens biståndsbehov, går att fastställa en biståndspliktig vistelsekommun. Enligt vad som framkommit i målet är NN emellertid folkbokförd i Ale kommun, har en postadress där samt genomgår vård i kommunen. Någon närmare anknytning till någon annan kommun går inte att fastställa. Nämnda förhållanden utgör därför enligt kammarrättens mening tillräckliga omständigheter för att anse att Ale kommun är den kommun som har det yttersta ansvaret för att lämna NN den hjälp och det stöd hen behöver. Detta får även anses gälla frågan om NN:s behov av bostad. 53

60 SoL 2 a kap. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Placeringskommun behåller ansvaret Regeringen föreslår att den kommun som beslutat om boende i en annan kommun behåller ansvaret för stöd- och hjälpinsatser, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Det avser framförallt olika grupper av personer som är hemlösa, t.ex. enskilda för vilka bosättningskommunen inte är klarlagd eller när en hotad person som beviljats skyddat boende inte har någon klar bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Denna bestämmelse omfattar samtliga insatser som den enskilde kan ha behov av, inte bara de som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. (Propositionen 2010/11:49, sidan 46) Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras En kvinna hade varit placerad i en annan kommun i femton år och placeringskommunen tyckte att ärendet skulle flyttas över till kommunen där behandlingshemmet var. Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte att det räcker inte med att en person ska ha 54

61 starkast anknytning till kommunen för att ärendet ska överlämnas. Dessutom ska det utifrån den enskildes önskemål, hjälpbehovens varaktighet och omständigheter i övrigt framstå som lämpligt att ärendet flyttas över, SoL 2 a kap 10. Enbart det faktum att det var fråga om en långvarig placering var inte tillräckligt för att ärendet skulle flyttas över. Eftersom personen i det aktuella fallet inte brydde sig om vilken kommun som hade ärendet och det inte heller fanns några andra saker som pratade för en överförings bestämde HFD att ärendet inte skulle överflyttas (HFD 28 juni 2013, mål nr ). Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun I förarbetena till 16 kap. 1 SoL (prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s , s ) uttalas att frågan om det är lämpligt att överflytta ett ärende får avgöras efter en individuell bedömning i varje enskilt fall. Även placeringsärenden som gäller vuxna personer bör i vissa fall kunna flyttas över till vistelsekommunen utan att denna samtyckt. Det kan gälla t.ex. långvariga vistelser i ett familjehem i en annan kommun eller att en person med funktionshinder efter ett biståndsbeslut i hemkommunen vistas i en bostad med särskild service i en annan kommun. Tvångsomhändertagandet hade i detta fall varit i fem år och den intagne ville absolut inte tillbaka till placeringskommunen. Kammarrätten i Sundsvall 3 april 2012, mål nr Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Sökanden fick avslag med motiveringen att den kommun som sökanden kom inflyttad ifrån hade gett en hyresgaranti och detta tyckte inflyttningskommunen var att likställa med placering. Men det tyckte inte kammarrätten, utan de ansåg att bosättningskommunen var ansvarig för att sökanden fick den hjälp och det stöd som den behövde. Eftersom sökanden avsåg att bo kvar där den hade sitt boende och den inte hade störst anknytning till någon annan kommun, så var inflyttningskommunen bosättningskommun och skulle pröva ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Jönköping 16 september 2015, mål nr Ärenden gällande enbart försörjningsstöd En ansökan om bistånd i form av försörjningsstöd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. Ärendet är avslutat när det är avgjort, det vill säga när det finns ett slutligt beslut. I och med att beslutet är fattat finns således inget ärende att överflytta. Bestämmelserna om överflyttning av ärenden mellan kommuner är därmed inte tillämpbara i dessa fall, Inspektionen för vård och omsorg (IVO:s) webbsida, Anmäla och rapportera => Överflyttning av ärenden mellan kommuner. 55

62 SoL 2 a kap. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen). Detta gäller även frågor som aktualiseras inför avslutning av vården. Det vill säga att när någon ringer från fängelset och söker bistånd är det viktigt att ta reda på var den är skriven, SoL 2 a kap 5. När det gäller frågan om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen kan vistelse i häkte inte jämställas med kriminalvård i anstalt. Undantagsbestämmelsen i... SoL är därför inte tillämplig om någon sitter häktad. När den biståndssökande efter häktestiden blir placerad på kriminalvårdsanstalt aktualiseras däremot denna bestämmelse på så sätt att den kommun, där den enskilde är folkbokförd, då får ta över ansvaret för bl.a. bistånd. Kammarrätten i Stockholm 28 oktober 2004, mål nr I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Socialstyrelsens Meddelandeblad nr sidan 2. 56

63 Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. 57