En heldag om handläggning av Ekonomiskt bistånd

Transkript

1 En heldag om handläggning av Ekonomiskt bistånd Nils Allan Danielsson självutnämnd specialist 4 maj 2018 Kristinehamn, Filipstad Rättssäkerhetsbegreppet vid handläggning, bl.a. krav på dokumentation Handläggning av överklaganden Gränsdragningsfrågor mellan kommuner De tre villkoren för rätt till bistånd Att ändra gynnande beslut Återkrav av bistånd EES-medborgare Personer med beroendeproblematik Denna kursdokumentation är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna källorna. Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed och vid tveksamheter kollar med källan. Copyright Nils Allan Danielsson nilsallan@hotmail.com

2

3 Innehåll RÄTTSSÄKERHET... 1 Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande?... 1 Rättvisa, grunden för acceptans... 3 DOKUMENTATION... 4 Socialtjänstlagen: allt av betydelse... 4 Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig... 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat... 6 Varför ska allt dokumenteras?... 6 Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre)... 6 Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling... 6 Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet... 7 Några saker som ska vara med... 7 Lex Sarahrapporteringsskyldighet ÖVERKLAGNINGAR Nya förvaltningslagen från 1 juli Ställs krav på bil- eller bostadsförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Vi ska inte avvisa en överklagan bara för att den inte är juridiskt korrekt Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Det är situationen 1 vid beslutsfattandet som gäller Vi har utredningsansvar Inte fortsätta utreda om vi kommit fram till avslag Verkställa domen eller begära inhibition GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning Miste SFI-plats på grund av flytt Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men Flytt från Gällivare till Pajala var OK Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok Flytt från Umeå till Gävle var Ok Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Övernattar hos vän i grannkommun Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd, HFD Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Placeringskommun behåller ansvaret... 24

4 Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Ärenden gällande enbart försörjningsstöd Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt Inte häktade personer I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND GÖRA SÅ GOTT MAN KAN Viktigt med jämn fördelning av jobbsökande??? Kammarrättsdom Förbrukade pengar inte räknas med mer än tre månader, HFD normöverskott INTE KUNNA TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT Extra-tillägg, handikappersättning, studiemedel HFD-domar Inte finnas annan lösning Handikappersättning redovisa kostnader, HFD?? Inte möjligt att undanta inkomster, exv handikappersättning?? Studiemedel kan, enligt HFD och Socialstyrelsen, undantas Studerande, men inte funktionshindrade, undantas? Proportionalitetsprincipen i nya förvaltningslagen Grunderna för god förvaltning VARA NÖDVÄNDIGT FÖR ATT HA EN SKÄLIG LEVNADSNIVÅ HFD har egna definitioner av vad normöverskott betyder Internet nödvändigt för att ha en skälig levnadsnivå Finns inte med i riksnormen Inte heller barnförsäkring ingår i riksnormen MEDVERKA I UTREDNING Inte kräva psykologutredning av den som saknar sjukdomsinsikt, HFD Proportionalitetsprincipen, inte ställa orimliga krav ÄNDRA GYNNANDE BESLUT Om beslutet bygger på inlämnade felaktiga uppgifter Om sökanden borde förstått att det är fel? Återkallelseförbehåll Ska stå i beslutet Vi kan inte helt plötsligt ändra villkoren för bistånd Beslut att inte verkställa beslut på grund av återkallelseförbehåll ska vara överklagbart Beslut fattats när det offentliggjorts Ok rätta skrivfel och liknande förbiseendefel Kvittning INTE tillåtet, HFD Beviljat bistånd till decemberumgänge med barn kunde inte räknas med som inkomst för januari Bistånd till SL-kort i juni, kunde inte räknas med som inkomst för juli Några (enligt mig) konstiga kammarrättsdomar Psykisk sjuk lånade pengar till mat, skulle spara dem tre månader???... 44

5 Sökande, som i present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn, skulle sparat en veckas norm av tidigare beviljat bistånd??? Stjäla sin väns pengar????? Kan vi dra på kommande bistånd sådant som sökanden skulle redovisat tidigare månader? Kronofogden sköter utmätning/införsel ÅTERBETALNING Inget låneinstitut Formella krav för att kräva tillbaka enligt SoL 9kap Kräva tillbaka vid utbetalning av skatteåterbäring från tidigare år? Kräva tillbaka vid väntad inkomst från försäljning? Sökanden hade oväntat fått semesterersättning innan biståndet utbetalades Sökanden fått information om framställan/begäran, men inte Försäkringskassan.. 52 Lämna fordran till fogden utan att få fordran fastställd av förvaltningsrätten? SoL om delegation att föra talan om återkrav Utredningsskyldighet Kan de som har utmätning betala av sitt förbehållsbelopp? Sökanden hör inte av sig EES-MEDBORGARE Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG: Likabehandling Utlänningslagen 3 a kap Fyra kategorier + familjemedlemmar Familjemedlemmar Uppehållsrätt Anställda Inget krav på att kunna försörja sig på anställningen Inte vara i så ringa omfattningen att det är av marginell betydelse Arbetssökande Arbetssökande med en verklig möjlighet att få en anställning Ingen sexmånadersgräns för arbetssökande Ny bedömning och beslut varje månad Självförsörjande, inklusive studerande Familjemedlemmar Hushållsgemenskap med dottern, som hade sekundär uppehållsrätt, inte tillräckligt för att ge uppehållsrätt Månatliga pengaöverföringar visade på beroende Att behålla uppehållsrätt i vissa fall Anställda behåller uppehållsrätten minst ett halvår Kammarrätten tyckte inte att ett års anställning räckte Skilsmässa, eller anknytningspersonens dödsfall, behöver inte betyda att familjemedlemmen mister sin uppehållsrätt EU-dom om sökandes sambo flyttat innan skilsmässan Permanent uppehållsrätt, UtlL 3 a kap Uppehållskort m.m., UtlL 3 a kap NORDISKA MEDBORGARE Likabehandling... 65

6 TREDJELANDSMEDBORGARE Tillfällig vistelse Asylsökande I avvaktan på beslut om uppehållstillstånd Utan rätt att vara i landet Ett par begrepp att blanda ihop Medborgarskap och uppehållstillstånd Uppehållsrätt och uppehållstillstånd PERSONER MED BEROENDEPROBLEMATIK, RÅ SoL 4 kap 1, Göra så gott man kan, beroendeproblematiker särbehandlas SoL 4 kap 3, Reducera riksnormen, hyra ingår inte i riksnormen SoL 5 kap 9, Bevaka att uppgjord plan följs, i samförstånd med sökande Kontentan av detta: inte krav på behandling Delta i utredning om rätt till ekonomiskt bistånd Sökanden ska visa att de har rätt till bistånd Inte använda biståndet till annat Betala hyres- och elfakturor direkt till hyresvärd elbolag? Inte rätt till matpengar hur ofta som helst Självförsörjande person nekades matpengar, efter att tidigare ha beviljats Förutsättningar för drogtest, vikten av dokumentation, återförvisning till nämnd Inte kommit till drogtest eller till uppföljningssamtal... 75

7 RÄTTSSÄKERHET Socialens roll i dagens samhälle? Fattiggörande, arbetslinje, stöttande? 1

8 Är vår huvuduppgift att se till att alla som gör så gôtt de kan får bistånd så att de har möjlighet till en skälig levnadsnivå om de inte kan ordna det på annat sätt? eller Är vår huvuduppgift att vara extraresurs åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, så att de inte behöver jobba med de som har störst behov av kvalificerad hjälp? eller Är vår huvuduppgift fattiggörandet, att noga bevaka att biståndstagare ska få så lite pengar som möjligt? Harvardekonomen Sendhil Mullainathan och Princetonpsykologen Eldar Shafir har visat att fattigdom och oron för att få ekonomin att gå runt inte befrämjar kreativitet och förmågan att hitta långsiktiga lösningar, utan snarare leder till bristande kognitiv förmåga. Är då fattiggörandet, och ökade krav på alla, en fungerande universalmetod? 2

9 Socialtjänstlagen (förkortas SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Ett integrerande samhälle... Rättvisa, grunden för acceptans Redan de gamla grekerna, med Aristoteles i spetsen, insåg att rättvisa var en förutsättning för att demokratin ska fungera, för att makthavarna/myndigheter ska accepteras. Vårt jobb är att göra en individuell bedömning utifrån varje sökandes förmågor och behov och ta beslut utifrån deras situation. Därför blir det, som jag ser det, mycket stor risk för missuppfattning om vi kort säger att det ska vara "lika för alla" och inte har med tillägget som har samma förutsättningar eller liknande. Vi ska kunna förklara att vi gör en behovsbedömning och tar beslut utifrån det. Det vill säga att det kan tyckas att vi inte kör med "lika för alla", eftersom alla har olika förutsättningar. - "Varför får inte jag flytta från min lägenhet till en dyrare? Jag vet en som får bistånd till lika dyr lägenhet som den jag vill flytta till! Ska det inte vara lika för alla? Lever vi inte i ett rättssamhälle??!?" 3

10 DOKUMENTATION Socialtjänstlagen: allt av betydelse 11 Kap. Handläggning av ärenden 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Nya förvaltningslagen: ska vara skriftlig Utgångspunkter för handläggningen 9 Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig, om det inte är olämpligt. Partsinsyn 10 Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. 4

11 Kommunikation 25 Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om 1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande, 2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller 3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. Dokumentation av uppgifter 27 En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. Dokumentation av beslut 31 För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. vad beslutet innehåller, 3. vem eller vilka som har fattat beslutet, 4. vem eller vilka som har varit föredragande, och 5. vem eller vilka som har medverkat vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. Motivering av beslut 32 Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas, om... Men enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS2014:5) om dokumentation så skall beslut motiveras, 5 kap 14! 5

12 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd: mer detaljerat Socialstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) konkretiserat vad som ska dokumenteras. Varför ska allt dokumenteras? Rättssäkerhet, tillsyn (inre å yttre) Det ska vara lätt att se vad den sökande vill ha, hur vi har bedömt behov och förmåga, vad vi har bestämt, skälen till beslut och vilken lagparagraf vi stöder oss på, 5 kap i föreskrifterna SOSFS 2014:5. Målsättning, utvärdering, verksamhetsutveckling I föreskrifterna betonas vikten av att det klart står vilka mål som våra beslut har och hur besluten ska följas upp och utvärderas. Det kan vid handläggningen av ekonomiskt bistånd vara särskilt viktigt när det ställs krav på deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt SoL 4 kap 4. 6

13 Journal, kronologisk ordning, lätt att följa ärendet Det kan eventuellt, vid något tillfälle, kanske vara så att vi efter en tid har glömt bort hur vi resonerat när vi tog tidigare beslut, vilka speciella omständigheter som är viktiga i det enskilda ärendet. Då är det viktigt att ha en väl fungerande journalföring. Och naturligtvis även vid oplanerade (och planerade) handläggarbyten. Några saker som ska vara med Det känns tämligen självklart att vi ska skriva ner vad sökanden vill, hur vi bedömt ansökan, vad vi har för grund för vår bedömning (såväl lagrum som faktiska omständigheter), slutliga beslut och att vi daterar och signerar det vi skriver och att vi ska försöka fatta oss kort, men tydligt. Det är dock svårt att lära sig vilka uppgifter kan ha betydelse för beslutet. Lyckligtvis lär vi oss så småningom av erfarenhet att göra tämligen säkra bedömningar om vad som kan vara av betydelse. 7

14 I Socialstyrelsens föreskrifter nämns några konkreta saker som ska vara med, bland annat: om det i ärendet gjorts en Lex Sarah-rapport eller en polisanmälan; hur vi kommunicerat information som kommit från annan och som har betydelse för beslutet; nya förvaltningslagen 25 om den enskilde gett samtycke till att vi kontaktar andra och varför vi ska ta den kontakten; när, vem och med vilket underlag en förhandsbedömning lett fram till att (inte) inleda ärende (exv inkomna meddelanden från elbolag och hyresvärdar) om ställföreträdare, ombud, biträde och/eller tolk varit med; hantering av överklagan, exempelvis när den skickats vidare till förvaltningsdomstolen; 8

15 Plankat känsliga uppgifter från tidigare utredning + "utplånat" uppgifter ur journal. Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden. Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer överens med bestämmelserna i PuL. När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som följer av 9 första stycket a i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f). JO Beslutsdatum: Diarienummer: Den 25 maj 2018 ersätts PUL av dataskyddslagen och EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Uppgifterna om rätten att bli bortglömd finns då i 17 artikeln och skäl 65 och 66 i GDPR. PERSONUPPGIFTSLAGEN Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter 9 Den personuppgiftsansvarige skall se till att a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlades in Rättelse 28 Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. 9

16 Lex Sarahrapporteringsskyldighet 10

17 ÖVERKLAGNINGAR Märk: 45, 46 och 47! Nya förvaltningslagen från 1 juli 2018 Vilka beslut får överklagas? 41 Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Hur överklagar man ett beslut? 43 Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten). I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras. I 3 och 4 förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla. Ställs krav på bil- eller bostadsförsäljning vid eventuellt kommande ansökan så är detta överklagbart I vissa fall, när det har en rättslig påverkan för den enskilde, är denna information överklagbar, Regeringsrättens årsbok 2007, referat 7 (förkortat: RÅ 2007, ref 7), JObeslut 14 september 2009, diarienummer och nya Fl 41 Ev beslutsmotivering: Enligt socialtjänstlagens 4 kap 1 beviljas ekonomiskt bistånd endast till de som inte själva kan tillgodose sitt behov av skälig levnadsnivå på annat sätt än genom bistånd. Eftersom du/ni kan ha en skälig levnadsnivå utan bil (eller med billigare bil) kan ditt/ert behov av skälig levnadsnivå tillgodoses genom att du/ni säljer din/er bil. Detta gör att vid eventuellt kommande ansökan kommer hänsyn att tas till att behovet kan tillgodoses genom bilförsäljning. Denna byråkratiska text kan vara svår att förstå, så den bör förklaras för den enskilde eller hitta på någon annan formulering som är enkel att förstå. Viktiga är att de får en överklagandeinformation. 11

18 Överklagandetiden 44 Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Beslutsmyndighetens åtgärder 45 Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent ska myndigheten besluta att överklagandet inte får tas upp till prövning (avvisning). Ett överklagande ska dock inte avvisas om 1. förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar, eller 2. överklagandet har kommit in till överinstansen inom överklagandetiden. 46 Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet. Överinstansens åtgärder 47 Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent. Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen. 12

19 Vi ska avvisa överklagande som kommer för sent Exempel: Överklagan kommer in fyra veckor efter att vi skickat beslutet...? Överklagningstiden börjar löpa när sökanden tagit del av beslutet, nya Fl 45. Därför måste vi ta reda på när sökanden fick beslutet (om det kommer mer än tre veckor efter att vi skickat beslutet). Ett beslut att avvisa en överklagan är överklagbart, nya Fl 41. Märk: Vi har tre veckor på oss att överklaga beslutet efter det att det togs. Sökanden ska kunna räkna ut vilken dag överklagningstiden går ut, det vill säga när domen träder i laga kraft. Om ansvarig handläggare av någon anledning får domen sent, så är det inte en möjlighet att förlänga överklagningstiden, nya Fl 44. Vi ska inte avvisa en överklagan bara för att den inte är juridiskt korrekt Exempel: En tandläkare överklagar att hens patient inte får bistånd till att betala behandlingen...? Sökandes pappa överklagar att dottern inte fått bistånd till hyra?. Sökande överklagar att det tagit lång tid med att få beslut...? Vi ska bara pröva om överklagan kommit in i rätt tid, nya Fl 45. Vi får avvisa den om den inkommit försent, i annat fall ska vi skicka den till förvaltningsrätten som gör den juridiska bedömningen, nya Fl 46 o 47. Överklagan gäller om inte sökanden får det den sökt om, även om vi ändrar avslagsmotiveringen eller beviljar en del av det sökta Exempel: Sökanden har inte lämnat in kontoutdrag och fått avslag: medverkar inte i utredningen. Tillsammans med överklagan lämnas även de efterfrågade kontoutdragen, som visar att sökanden har pengar på banken. Motiveringen till det överklagade beslutet, avslag på grund av att sökanden inte lämnat in erforderliga uppgifter, är då inte längre hållbart. Däremot ser vi att sökandes behov kan (har kunnat?) tillgodoses med egna medel, det vill säga att sökanden får fortfarande avslag, men med en ny motivering. Eftersom sökanden inte får det den sökt om, så gäller överklagan för det nya beslutet, det vill säga att den sökande behöver inte överklaga det nya beslutet, nya Fl 46. Om vi behöver tid på oss för att utreda om beslutet ska ändras, så ska överklagan skickas till förvaltningsrätten, JO beslut 20 februari 2018, dnr

20 Ordet ärende har två olika betydelser. Förvaltningsrättsligt uppstår ett ärende när vi får in ansökan och avslutas när vi tar det slutliga beslutet (eller som jag ser det: när beslutet träder i laga kraft=överklagningstiden har gått ut). När JO skriver att alla handlingar i ärendet ska skickas till förvaltningsrätten i samband med överklagan gäller denna betydelse (beslut 3 januari 2013 dnr ). Denna betydelse används även vid reglerna om att överlämna ärende till annan kommun, det vill säga att ärenden om ekonomiskt bistånd överlämnas inte till andra kommuner. Den andra betydelsen av ordet ärende är hur många hushåll som vi har registrerade i vårt verksamhetssystem, det vill säga som vi inte avslutat. Denna betydelse används som regel när vi jämför hur många ärenden som vi har per handläggare, per kommun/enhet och liknande. 14

21 Kolla om det rör sig om rådfrågan eller ansökan Exempelvis om sökanden skickar in en elräkning tillsammans med ansökan, säger att hen vill ha någon annanstans att bo eller att hen inte har pengar till mat. JO har i flera beslut uttalat att om det inte är helt klart att den enskilde enbart önskar upplysningar om ekonomiskt bistånd ska hans eller hennes begäran uppfattas som en ansökan om bistånd och avgöras genom ett formellt beslut (se bl.a. JO 2002/03 s. 218, dnr och JO 2017/18 s. 432, dnr ), JO-beslut 19 januari 2018, diarienummer Jag tycker att det finns en risk att öppna ett ärende på någon som bara vill rådgöra eller ha upplysningar, denne kanske absolut inte vill hamna i socialens papper i fem år! Därför anser jag att vi måste kontakta sökanden innan vi registrerar ärende. Det är situationen 1 vid beslutsfattandet som gäller Socialnämnden hade i sitt yttrande till kammarrätten påpekat att situationen för sökanden/klaganden hade löst sig eftersom den innan kammarrätten avgjort ärendet fått retroaktivt bostadsbidrag och på så vis själv kunde klara sin situation. Detta var inte ett hållbart avslagsargument. Kammarrätten i Jönköping 7 april 2016, mål nr Detta gäller inte utredningssituationen, det vill säga att om sökanden i samband med sin överklagan kommer in med begärda papper, så ska vi ta hänsyn till dessa inte hänvisa till att vi vid beslutsfattandet inte kände till situationen. Om sökanden kan visa att det vid beslutssituationen var berättigad så ska den ha bistånd. Vi har utredningsansvar Kammarrätten ansåg att sökanden i de papper den lämnade till kammarrätten kunde visa att den sökande gjort vad den kunna för att få annan försörjning, KR i Göteborg 7 februari 2018, mål nr

22 Kammarrätten skriver i domen att sökanden har rätt till bistånd. Det vill säga inte återförvisat ärendet till nämnden för att se om övriga villkor för rätt till bistånd var uppfyllda. Så vitt jag kan se så framgår det inte av domen om det var utrett om sökanden uppfyllt övriga villkor. Inte fortsätta utreda om vi kommit fram till avslag Eftersom jag tycker att vi inte ska utreda ytterligare om vi kommit fram till att sökanden inte uppfyller ett av villkoren, så kan det vara bra att i avslagsbeslutet få med meningen varför utredning inte fortsätter för att se om övriga villkor är uppfyllda. Jag tycker att det skulle kännas kränkande om vi fortsätter att av sökande begära in kompletterande uppgifter om det redan är klart att den inte får något bistånd. Om vi däremot kommit fram till att det finns flera skäl till avslag, så tycker jag att de ska stå med i beslutet. Åtgärder för att rätta till brister i en framställning 20 Om en framställning är ofullständig eller oklar ska en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin allmänna serviceskyldighet enligt 6 andra stycket. En myndighet får besluta att förelägga den enskilde att avhjälpa en brist som finns kvar, om bristen medför att framställningen inte kan läggas till grund för en prövning i sak. I föreläggandet ska det anges att följden av att det inte följs kan bli att framställningen inte tas upp till prövning. Utredningsansvaret 23 En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar framställningen. 16

23 Verkställa domen eller begära inhibition Om förvaltningsrätten tycker att den enskilde ska beviljas bistånd, så gäller detta omedelbart, socialtjänstlagen 16 kap 3. Om vi av någon anledning inte tycker att förvaltningsrätten har rätt och vi vill (exempelvis för att det rör sig om mycket pengar) få det prövat av kammarrätten innan vi verkställer förvaltningsrättens dom, ska vi begära inhibition hos kammarrätten, nya Fl 48. Om kammarrätten beviljar inhibition, behöver vi inte verkställa förvaltningsrättens dom innan kammarrätten har prövat ärendet. 17

24 GRÄNSDRAGNING MELLAN KOMMUNER Flyttförbudet upphävdes 1847 I och med 1847 års fattigvårdsförordning upphävdes flyttförbudet i Sverige, men det finns (enligt fil dr. Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg, sidan 124) talrika exempel på hur kommuner även efter denna lagändring på olika sätt fortsatte att försöka förhindra inflyttning av icke-önskvärda personer. 1906: "Både här och i andra länder, säger kommittén sålunda, har erfarenheten nogsamt visat, att då någon längre tids vistelse fastställes såsom villkor för att inom ett samhälle förvärfva försörjningsort, det egoistiska sträfvandet att freda sig själf och sitt samhälle från framtida fattigvårdsutgifter håller sin synnerliga uppmärksamhet fästad å sådana från andra samhällen inflyttade personer, som af en eller annan anledning kunna befaras komma att i framtiden falla samhällets fattigvård till last "Om hemortsrätt och godtgörelse för fattigvård" af Kammarrättsrådet G Hernmarck, Fattigvård och folkförsäkring, skriftserie utgifven av Centralförbundet för socialt arbete (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, N:o 11, Utreda om flytten påverkar möjlighet till annan försörjning Miste SFI-plats på grund av flytt Regeringsrätten ansåg att sökanden som flyttat ifrån en ort där den haft SFI-plats, till Malmö, där den inte fick någon SFI-plats, inte hade tillräckliga skäl för att flytta och på så vis minska/försena sina möjligheter att bli självförsörjande. Ansökan om ekonomiskt bistånd skulle därför avslås. RÅ 1995 ref

25 Flytt från Piteå till Tranås, för att lättare få jobb, var inte nödvändigt, men... Sökanden hade flyttat från Piteå till Tranås för att lättare få jobb. Sökte i Tranås försörjningsstöd och bistånd till kostnader i samband med flytt. Ansökan avslogs. Förvaltningsrätten avslog överklagan utan att motivera avslag på försörjningsstödet, motiverade bara avslaget på flyttkostnaden. Kammarrätten tyckte som nämnd och förvaltningsrätt att flytten inte var nödvändig eftersom sökanden hade skälig levnadsnivå i Piteå. Däremot visade kammarrätten tillbaka frågan (instansordningsprincipen) om försörjningsstöd till förvaltningsrätten. KR Sundsvall 30 september 2015, mål nr (Som jag ser det är den avgörande frågan hur flytten påverkade möjligheterna till jobb. Om möjligheterna försämrades, vilken ingen part påstått, skulle försörjningsstödet kunnat nekas utifrån detta. Men så verkar inte vara fallet, vilket gör att försörjningsstöd antagligen ska beviljas.) Flytt från Gällivare till Pajala var OK Att arbetslösheten var högre i Pajala än i Gällivare var inte i sig ett skäl att avslå ansökan om bistånd till sökanden som flyttat från Gällivare till Pajala. KR Sundsvall 26 april 2017, mål nr Flytt från Göteborg till Haparanda var inte Ok KR Sundsvall 21 september 2010, mål nr Flytt från Umeå till Gävle var Ok. KR Sundsvall 23 februari 2010, mål nr

26 Socialtjänstlagen: Bosättningskommmun ansvarig, vistelsekommun enbart akut 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap. I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser om bistånd i den lagen. 2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag Ansvarig kommun 1 Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1, om inte annat följer av Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. 3 Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. 20

27 Oenighet om vad som är vistelsekommun och vad som är bosättningskommun Frågan om när en vistelse i en annan kommun än bosättningskommunen ska innebära att bosättningskommunen ändras, bör avgöras av vad den enskilde har för avsikter med vistelsen. Om han eller hon har för avsikt att återvända till sin bosättningskommun och har kvar sin bostad anser regeringen att bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun som regel inte bör ändras. Regeringen anser dock, till skillnad från utredaren, att vistelsekommunen ska anses vara bosättningskommun så snart den enskilde uppger att han eller hon inte ämnar återvända till ursprungskommunen. Regeringen vill med detta betona att det är viktigt att kommunerna är lyhörda och inte kräver att en person som inte avser att återvända till den tidigare hemkommunen ska återvända. Anger en person att han eller hon inte avser att återvända så måste kommunen respektera detta. I detta sammanhang bör också uppmärksammas att regeringens förslag innebär ett klargörande av att vistelsekommunen alltid ansvarar för stöd och hjälp till den enskilde så länge inte bosättningskommunen är klarlagd. Vistelsekommunen kan således inte avsäga sig sitt ansvar för den enskilde genom att hänvisa till folkbokföringskommunen (Proposition 2010/11:49: Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun, sidan 39). Övernattar hos vän i grannkommun Sökanden vill bo kvar i Kävlinge men har ingenstans att sova där, utan får tillsammans med sin dotter bo hos en vän i Landskrona. Dottern går i skola och har sina kompisar i Kävlinge och sökanden är inskriven på af där. Förvaltningsrätten hänvisar till SoL 2 a kap och anser att sökanden har starkast anknytning till Kävlinge och att de ska ta ställning till hens rätt till bistånd. Men kammarrätten påpekar att SoL 2 a kap trädde i kraft 1 maj 2011 och ansökan gällde från 7 feb till 6 mars. Enligt då gällande lagstiftning gällde vistelsekommunens ansvar och det var rätt av Kävlinge att hänvisa till vistelsekommunen. Kammarrätten i Göteborg 11 juni 2012, mål nr

28 Vistelsekommunen kunde inte ordna boende, beviljade först husvagnsboende i grannkommunen och därefter biljett till kommun 100 mil norröver och avslog ansökan om annat bistånd, HFD Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta kommer till uttryck bland annat i SoL 4 kap. där den som inte kan få sina behov tillgodosedda på något annat sätt har rätt till försörjningsstöd. I förevarande fall har visserligen Nacka kommun ordnat boende i Sollentuna men detta kan inte befria Nacka kommun från försörjningsansvaret då det inte är fråga om ett frivilligt val från familjens sida att flytta till Sollentuna. Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och 356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag. Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp t.ex. för att anskaffa bostad. Något formellt hinder för socialnämnden att erbjuda en sådan biståndslösning i annan kommun har inte förelegat. Erbjudandet har emellertid utformats utan hänsyn till att familjen hela tiden motsatt sig att flytta från Stockholmsområdet, och den har heller inte accepterat socialnämndens förslag. Enligt Regeringsrättens mening saknar en socialnämnd dessutom lagligt stöd för att inte respektera en enskilds klara ställningstagande i en så grundläggande fråga som byte av bostadsort. Oavsett anledningen till att familjen avböjt erbjudandet om placering i Sorsele har vidare socialnämnden i den föreliggande situationen inte kunnat undandra sig att lämna bistånd i någon form (a. prop. s. 526, jfr RÅ 1995 ref. 56). RÅ 2004 ref 130 Rimligt krav att söka bostad inom pendlingsavstånd Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130 ovan). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från Göteborg. Kammarrätten i Göteborg 22 oktober 2012, mål nr Bostadslös i åtta år, bott hos kompisar i tre olika kommuner Länsrätten: NN har skulder hos Kronofogdemyndigheten uppgående till ca kr. Hade svåra recidiverande depressioner. Trots medicinering, har hen kvarstående depressiva besvär som ibland gör hen oförmögen till initiativ samt få hen att tappa handlingskraft. Av intyg framgår att det är av yttersta vikt för hens psykiska hälsa att hen snarast får tillgång till eget boende. Hen har tillsammans med sitt personliga ombud sökt 800 lägenheter men inte fått hyreskontrakt. NN är bostadslös sedan åtta år tillbaka. Hen blev folkbokförd i Ale kommun i samband med flytt till bekanta i Sannum. Hen är skriven på Älvängens församling och har etablerad kontakt med Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Älvängen samt har adress Poste Restante i Ale kommun. Hen har inte haft eget boende i Ale kommun. Hen har vid 22

29 flera tillfällen bott i husvagn och får numer sova hos olika bekanta i Borås, Göteborg och Kungälv varför hen kontinuerligt flyttar mellan dessa kommuner. Det kan således inte konstateras att NN haft sin dygnsvila eller stadigvarande vistelse i någon specifik kommun. Trots att NN haft sin dygnsvila i andra kommuner utgör ovan angivna omständigheter skäl för att Ale kommun ska anses ha ansvar att tillse att NN får det stöd och den hjälp som hen behöver. Kammarrätten finner det så oklart var NN tillbringar sin dygnsvila att det utifrån hens boendesituation inte går att avgöra vilken kommun som är hens hemkommun. Inte heller är utredningen sådan att det, kopplat till uppkomsten av hens biståndsbehov, går att fastställa en biståndspliktig vistelsekommun. Enligt vad som framkommit i målet är NN emellertid folkbokförd i Ale kommun, har en postadress där samt genomgår vård i kommunen. Någon närmare anknytning till någon annan kommun går inte att fastställa. Nämnda förhållanden utgör därför enligt kammarrättens mening tillräckliga omständigheter för att anse att Ale kommun är den kommun som har det yttersta ansvaret för att lämna NN den hjälp och det stöd hen behöver. Detta får även anses gälla frågan om NN:s behov av bostad. Vi får hoppas att vi i situationer som ovan kan komma överens kommuner emellan utan att det behöver bli en rättslig prövning och att enskilda inte ska behöva hamna utanför samhällets skyddsnät bara för att vi inte kommer överens. 23

30 SoL 2 a kap. 4 En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i 1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap., 3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, 5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Placeringskommun behåller ansvaret Regeringen föreslår att den kommun som beslutat om boende i en annan kommun behåller ansvaret för stöd- och hjälpinsatser, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Det avser framförallt olika grupper av personer som är hemlösa, t.ex. enskilda för vilka bosättningskommunen inte är klarlagd eller när en hotad person som beviljats skyddat boende inte har någon klar bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Denna bestämmelse omfattar samtliga insatser som den enskilde kan ha behov av, inte bara de som har samband med det ursprungliga hjälpbehovet. (Propositionen 2010/11:49, sidan 46) Placerad i annan kommun i femton år skulle inte överföras En kvinna hade varit placerad i en annan kommun i femton år och placeringskommunen tyckte att ärendet skulle flyttas över till kommunen där behandlingshemmet var. Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte att det räcker inte med att en person ska ha 24

31 starkast anknytning till kommunen för att ärendet ska överlämnas. Dessutom ska det utifrån den enskildes önskemål, hjälpbehovens varaktighet och omständigheter i övrigt framstå som lämpligt att ärendet flyttas över, SoL 2 a kap 10. Enbart det faktum att det var fråga om en långvarig placering var inte tillräckligt för att ärendet skulle flyttas över. Eftersom personen i det aktuella fallet inte brydde sig om vilken kommun som hade ärendet och det inte heller fanns några andra saker som pratade för en överförings bestämde HFD att ärendet inte skulle överflyttas (HFD 28 juni 2013, mål nr ). Tvångsomhändertagen för rättspsykiatrisk vård skulle överföras från folkbokföringskommun till vistelsekommun I förarbetena till 16 kap. 1 SoL (prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer, s , s ) uttalas att frågan om det är lämpligt att överflytta ett ärende får avgöras efter en individuell bedömning i varje enskilt fall. Även placeringsärenden som gäller vuxna personer bör i vissa fall kunna flyttas över till vistelsekommunen utan att denna samtyckt. Det kan gälla t.ex. långvariga vistelser i ett familjehem i en annan kommun eller att en person med funktionshinder efter ett biståndsbeslut i hemkommunen vistas i en bostad med särskild service i en annan kommun. Tvångsomhändertagandet hade i detta fall varit i fem år och den intagne ville absolut inte tillbaka till placeringskommunen. Kammarrätten i Sundsvall 3 april 2012, mål nr Bostadssocialt kontrakt/hyresgaranti är inte en placering Sökanden fick avslag med motiveringen att den kommun som sökanden kom inflyttad ifrån hade gett en hyresgaranti och detta tyckte inflyttningskommunen var att likställa med placering. Men det tyckte inte kammarrätten, utan de ansåg att bosättningskommunen var ansvarig för att sökanden fick den hjälp och det stöd som den behövde. Eftersom sökanden avsåg att bo kvar där den hade sitt boende och den inte hade störst anknytning till någon annan kommun, så var inflyttningskommunen bosättningskommun och skulle pröva ansökan om ekonomiskt bistånd. Kammarrätten i Jönköping 16 september 2015, mål nr Ärenden gällande enbart försörjningsstöd En ansökan om bistånd i form av försörjningsstöd innebär att det hos nämnden uppkommer ett ärende. Ärendet är avslutat när det är avgjort, det vill säga när det finns ett slutligt beslut. I och med att beslutet är fattat finns således inget ärende att överflytta. Bestämmelserna om överflyttning av ärenden mellan kommuner är därmed inte tillämpbara i dessa fall, Inspektionen för vård och omsorg (IVO:s) webbsida, Anmäla och rapportera => Överflyttning av ärenden mellan kommuner. 25

32 SoL 2 a kap. 5 Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp 1. under kriminalvård i anstalt, 2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun, 3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Folkbokföringskommun vid kriminalvård på anstalt När någon sitter i fängelse är folkbokföringskommunen ansvarig. Likaså när någon är på sjukhus (om det inte är en kommun som tagit initiativ till placeringen). Detta gäller även frågor som aktualiseras inför avslutning av vården. Det vill säga att när någon ringer från fängelset och söker bistånd är det viktigt att ta reda på var den är skriven, SoL 2 a kap 5. Inte häktade personer När det gäller frågan om ansvarig kommun enligt socialtjänstlagen kan vistelse i häkte inte jämställas med kriminalvård i anstalt. Undantagsbestämmelsen i... SoL är därför inte tillämplig om någon sitter häktad. När den biståndssökande efter häktestiden blir placerad på kriminalvårdsanstalt aktualiseras däremot denna bestämmelse på så sätt att den kommun, där den enskilde är folkbokförd, då får ta över ansvaret för bl.a. bistånd. Kammarrätten i Stockholm 28 oktober 2004, mål nr I övrigt är inte folkbokföringen självständigt avgörande! Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Socialstyrelsens Meddelandeblad nr sidan 2. 26

33 Ansökan om insatser i en annan kommun 8 En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han eller hon 1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas, eller 2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan att de insatser som han eller hon behöver lämnas. 9 En ansökan enligt 8 ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när ansökan prövas. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Tyvärr är jag inte säker på om någon kommun kan leva upp till att ordna boende till alla Sveriges hot- och våldsutsatta, men jag hoppas att jag har fel och att alla får hjälp varhelst de vill flytta. 27

34 TRE VILLKOR FÖR RÄTT TILL BISTÅND 28

35 GÖRA SÅ GOTT MAN KAN Historiskt sett så har alltid arbetslinjen varit allenarådande. Fram till slutet av talet var det olagligt att vara arbetslös. I fattigvårdslagen från 1918 står att Vid fattigvårdens handhavande bör fattigvårdsstyrelsen låta sig angeläget vara att lämna understöd på sådant sätt, att den behövande så vitt möjligt må bliva i stånd att för framtiden genom eget arbete försörja sig och de sina. (26.) Regeringsrättens årsbok 1991 notering 326 (förkortas RÅ 1991 not 326) fastslog att sökanden som bara sökte jobb som discjockey inte gjorde så gott den kunde och därmed inte hade rätt till bistånd. Däremot är det tillräckligt att på heltid vara med arbetsmarknadsprogram, RÅ 1998 ref (referat) 24. Kammarrätten i Sundsvall tyckte 5 april 2018 (mål nr ) att sökande som deltagit i projektet Framgången också skulle söka jobb för att ha rätt till bistånd. Jag kan inte se i domen vad projekt Framgången är men förvaltningsrätten skriver att sökanden inte inför aktuell period i tillräcklig utsträckning sökt arbete, eller deltagit i annan till egen försörjning syftande aktivitet, så antagligen var det inte en arbetsmarknadsåtgärd. Kammarrätten ansåg att sökanden genom att inte söka barnomsorg i tid inte gjort vad de kunnat för att så snart som möjligt komma ut i annan försörjning och att det därför var rätt att avslå ansökan, KR i Göteborg 2 februari 2018, mål nr Kammarrätten ansåg inte att utlandsvistelse var skäl för avslag eftersom det inte innebar att sökanden bröt uppgjord planering, KR i Stockholm 2 februari 2018, mål nr