Gödsla! Det lönar sig.

Relevanta dokument
Knowledge grows. Skogsgödsling

Gödsling gör att din skog växer bättre

Bildyta - Välj Infoga bild. Nu genomsyrar GIS hela flödet vid skogsgödsling

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Gödsling ett effektivt och lönsamt sätt att öka produktionen

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Vegetationsförändringar efter gödsling

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Korsnäs Din skogliga partner

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Stockholm

PLUS Gallring. gynnar din skogs värde.

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

GROT är ett biobränsle

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Mora JÄ s:2. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Markberedning privata Vännäs kommun

Skogsstyrelsens författningssamling

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Investeringskalkyler, föryngring

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

MEDDELANDE Kvävegödsling av skogsmark

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare.

Förslag till nytt naturreservat

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Exempelgården Potatis och svin

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016

Kvalitet från planta till planka

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Biobränslen från skogen

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Biobränslehantering från ris till flis

ANMÄLAN OM SAMRÅD ENLIGT 12 KAP. 6 MILJÖBALKEN Anmälan om samråd för om- och nybyggnation av ledningar görs på särskild blankett.

MAGGÅS 25:6 ID Vålarna Östra ORSA. Avverkning

Skogsstrategi Arvika kommun

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Rapport Grönt bokslut 2017 efter slutavverkningar, gallringar och NS-åtgärder 1 (40)

Skogsbruksplan. Planens namn ÅKRA 5:4. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av december 1899

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Planens namn Ånhult 5:19. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Kvävegödsling på skogsmark

Skogsägande på nya sätt

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Sammanställning över fastigheten

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun %

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub]

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Nyttjande av det digitaliserade stickvägsnätet vid skogsgödsling med traktor

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 VÄSTRA KEDJEÅSEN 1:10. Karlskoga

Åtgärdsprogram för levande skogar

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Lättfattligt om Naturkultur

Biobränsle. - energi för kommande generationer

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogscertifiering enligt finska modellen Umeå Kii Korhonen

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

SCA Skog. Contortatall Umeå

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Ägarförhållanden Ägare, 100 %

STÄMPLINGSRAPPORT v Medel Stamvol [m3sk] Volym [m3fub] Volfunk Barkfun Höjdfun %

Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Mera tall på Skara stift - ekonomisk vinst eller förlust Vilka arealer berörs av vår nya skötselpolicy? Arealfördelning per ståndortsindex

Skogsbruksplan. Planens namn Bälhult 1:5, Kråkås 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2016

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 ETTALA 1:1. Storfors

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen UMEÅ Töre Sbs

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Betalplan med ränta - så fungerar det

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Sammanställning över fastigheten

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Transkript:

Gödsla! Det lönar sig.

2

Varför gödsla? Kvävegödsling är en av de absolut lönsammaste åtgärder du kan vidta i din skog. Lönsamheten skapas av volymeffekten respektive dimensionseffekten. Gödslingen ger en ökad tillväxt under ca 8-10 år, vilket ger ett tillskott på cirka15-20 skogskubikmeter/ha. Värdet av dessa kubikmeter utgör volymeffekten. Dimensionseffekten är en konsekvens av trädens ökade diametertillväxt. Den ökade diametertillväxten ger dig ett högre kubikmeterpris och dessutom något lägre avverkningskostnader per kubikmeter. Kort och gott: 1 satsad krona ger 3 tillbaka. Skogsgödsling ger en årlig real förräntning på insatt kapital på 10-15 %. Genom att gödsla ett bestånd kan värdetillväxten i beståndet öka med ca 50 %. VAD PÅVERKAR LÖNSAMHETEN? Virkespriset och förräntningstiden har klart störst påverkan på skogsgödslingens lönsamhet i ett enskilt bestånd. Det aktuella virkespriset vid slutavverkning är svårt att påverka i någon större omfattning, men genom skötselåtgärder som exempelvis stamkvistning kan virkesvärdet höjas kraftigt. Förräntningstiden styrs genom att förlägga gödslingen så nära inpå slutavverkningen som möjligt. Eftersom gödslingseffekten i normalfallet är ca 8-10 år bör gödslingen i första hand styras till bestånd som ska avverkas om 10-15 år. I andra hand gödslas fina bestånd med 20-30 år kvar till slutavverkning. Gå gärna in på www.sg-systemet.com och använd vår lönsamhetskalkyl för att göra dina egna beräkningar utifrån din skog. VILKET BESTÅND SKA DU GÖDSLA? Alla bestånd är inte lika lönsamma att gödsla. En del marker är naturligt kväverika och då blir effekten av kvävegödsling osäker. På väldigt magra marker där man har låg löpande tillväxt får man ofta bra effekt mätt i procent men inte så många kubikmeter. Men i nästan all skog är gödsling väldigt lönsamt och som du ser här nedanför handlar det om helt vanlig produktionsskog. Behöver du hjälp med urvalet? Kontakta oss! GÖDSLINGSVÄRDA BESTÅND:* Fastmark Podsoljordmån Ståndortsindex 16-30 meter Minst 80 % av grundytan ska vara barrträd Lägst förstagallringsskog Ingen gallring under den period som gödslingseffekten varar Avverkning får göras 10 år efter gödslingstillfället Frisk och välsluten skog LÄMPLIGA BESTÅND FÖR SG-SYSTEMET: Beståndet och basväg körbara maj september Ca 20 meter mellan stickvägarna Minst 2 hektar; samordning för att uppnå en större totalareal är önskvärd Hållbara skogsbilvägar fram till avlastningsplatsen *Källa: Skogforsk 3

Kriterierna för skogscertifiering enligt FSC och PEFC utgör inget hinder för gödsling förutsatt att du följer Skogsstyrelsens allmänna råd. Dessa kan du ta del av på www.skogsstyrelsen.se. Här gör du också samrådsanmälan. MARK OCH VATTEN Genom att bara tillföra den mängd växtnäring som beståndet kan tillgodogöra sig och behöver för att öka tillväxten, undviks utlakning av näringsämnen. Markens humusförråd ökar med några procent efter en eller två gödslingar under en omloppstid tack vare att en större mängd barr faller till marken. Vattenkvaliteten påverkas mycket lite om gödslingen utförs på rätt sätt. Eftersom spridningen sker när växtligheten är aktiv, tas största andelen växtnäring upp direkt. Genom att lämna ogödslade skyddszoner runt vattendrag är risken minimal för kväveläckage. För att skona marken och undvika onödigt slitage och skador på stående skog kör SG-systemets maskiner varannan stickväg. VEGETATION En gödsling ger vissa vegetationsförändringar. Den generella bilden är att gräs och örter ökar om de redan finns i beståndet. Blåbär ökar om det inte finns gräs. Lingon ökar om det inte finns blåbär. Lavar och mossor minskar. Mykorrhizan påverkas genom att artsammansättningen förändras. Gödslad vegetation är näringsrik vilket kan locka betande vilt. Vid en normal gödsling är förändringarna små och svåra att se med blotta ögat. Efter 5-10 år brukar vegetationen ha återgått till det normala. GÖDSLING MOTVERKAR VÄXTHUSEFFEKTEN I takt med sin tillväxt ackumulerar träden kol men i ett långt tidsperspektiv kommer allt kol i biomassan förr eller senare återföras till atmosfären. Den stora potentialen för skog som kol sänka utgörs av att träråvaror kan ersätta andra material vars framställning genererar utsläpp av koldioxid. Genom att gödsling ökar produktionen, ökar också inlagringen av koldioxid i skogen. DEKLARERAT LITET KLIMATAVTRYCK Vårt gödselmedel omfattas av en deklaration för klimatavtryck. Den visar att utsläppen vid produktionen ligger under 4 kg CO 2 -ekvivalenter per kilo kväve. Klimatavtrycket verifieras av DNV (Det Norske Veritas), en oberoende tredje part. Mark med grunt jordlager som också är genomsläppligt. Ingen gödsling. Tall av hög kvalitet. Högre gödselgiva. 2 Stormlucka. Ingen gödsling. 4 Kärrmark. Ingen gödsling. 5 Stort lövinslag. Gödsling lönar sig ej. 11 10 meters gödslingsfri zon mot rågång. 1 3 6 12 25 meters gödslingsfri zon utmed vattendrag. 7 8 Röjningsskog. Ingen gödsling. 10 meters gödslingsfri zon lämnas mot annans mark och väg. 9 10 Myrmark. Ej gödsling. Gran med styltrötter på svartjord. God näringstillgång ej gödsling. Känslig biotop med bl a orkidéer. Ej gödsling. Kartan visar exempel på hur SG-systemet utför en kostnads effektiv skogsgödsling med miljöhänsyn. 4

Med tanke på miljön 5

SG-systemet SG-systemet är en helhetslösning för skogsgödsling. Det innefattar råd givning, transport av gödselmedel, planering och spridning av gödsel, omhändertagande av emballage samt återrapportering av dokumentationen från utfört uppdrag till ett fast pris. LEDANDE INOM SKOGSGÖDSLING Bakom SG-systemet finns Skogens Gödslings AB, som har varit verksamt inom skogsgödsling sedan 1973 och har gödslat mer än 400 000 hektar. Idag är vi en ledande aktör i Sverige både sett till volym och kompetens inom markburen skogsgödsling. SG-systemet används av skogsbolag, allmänningar, stift och enskilda skogsägare runt om i Sverige. ERFARNA ENTREPRENÖRER Det praktiska arbetet i fält sköts av fristående, välutbildade entreprenörer. En 24-meters långtradare transporterar och ställer ut säckarna med Skog- CAN på startplatsen vid objektet. Säckarna väger 1 ton och räcker till 2 ha. Efter utförd spridning ansvarar vi för att tomemballage tas tillvara och lämnas till återvinning. En SG-grupp hinner med att gödsla ca 30-80 ha per dag beroende på maskingrupp, terrängförhållanden och objekts storlek. Alla entreprenörer som vi samarbetar med är PEFC-certifierade. På www.sg-systemet.com kan du se vår film om hur gödsling med SG-systemet går till. 6

Vårt gödselmedel Skog-CAN är ett specialgödselmedel för skog som är väl testat och beprövat. Det tillför kväve i en form som snabbt tas upp av trädrötterna. Det innehåller också dolomitkalk som motverkar försurningen. Då svensk skogsmark ofta har ett lågt innehåll av näringsämnet bor finns även detta ämne med i Skog-CAN *. 150 kg kväve eller 555 kg Skog-CAN är en lämplig giva per ha. På sämre boniteter kan man öka givan något. Bara några dagar efter spridning brukar gödselkornen vara upplösta och inte synas mer. SG-systemet använder grovgranulerad Skog-CAN. Tack vare de stora granulerna kan vi sprida 20 meter åt vardera håll, vilket gör att vi kan köra varannan stickväg. På så sätt minimeras markskador. *Bor är betydelsefullt för rot- och skottillväxt och kan vid brist hämma den totala volymtillväxten. Kraftig brist kan leda till att nya skott dör. 7

8

Spridningsteknik Vi sprider gödselmedlet med skotare utrustade med GPS och riktbar spridningsutrustning. Det gör att spridningen kan anpassas och styras under körningen, vilket krävs i både heterogena och mer homogena bestånd. Spridningen kan också begränsas till de delar av bestånden som har bäst tillväxtpotential, vilket bidrar till god gödslingsekonomi. Samtidigt skonas miljön eftersom spridning kan undvikas på impediment som hällmarker, vattendrag, kärr, vägar och ekologiskt känsliga ytor. SG-NUTRIMAP SG-systemets dataprogram SG-NutriMap är ett egenutvecklat GPS-baserat system för att logga spridning och körvägar under körning. SG-Nutri- Map använder digitala kartor som visar beståndsgränser, skyddsvärda miljöer, vägar och annan viktig information. 9

Välkommen med din beställning Gör en beställning av SG-systemet genom din skogskontakt eller direkt på www.sg-systemet.com. Gärna före den 15 mars. Då börjar vi planera kommande säsong och kan erbjuda bäst pris! Gödslingen debiteras i helt antal spridda ton per startplats. Total kostnaden för SG-systemet kan fastställas före spridning. Priset bygger på den totala arealen som hör till en och samma startplats och är lägre med ökande antal ha. Pristillägg tillkommer när ett objekts tyngdpunkt ligger mer än 400 meter körväg från startplatsen. Vill du ha en prislista för SG-systemet? Kontakta oss på 0418-765 00 eller e-posta till skogensgodsling@yara.com. Våra försäljningsvillkor finns att ladda ner på www.sg-systemet.com. Har du själv inte tillräckligt stora arealer? Kontakta din virkesköpare eller oss, så kan vi se om det finns möjlighet att samordna spridningen i ditt närområde under nästa säsong. TÄNK GÄRNA PÅ: STARTPLATS Planera din beställning utifrån så kallade startplatser, alltså platser där maskingruppen kan lasta av och på maskinerna och där gödsel kan lossas. Alla objekt som ligger inom 1 km körväg från varandra hör till samma startplats och debiteras därefter. OBS! Koppla ihop beställningen med kartmaterialet så att det är lätt att hitta rätt karta till rätt startplats och objekt. Beställnings f ormuläret innehåller exempel på hur det kan fyllas i. Om en startplats är stor, så markera lämpliga lossningsplatser för gödsel säckarna i kartmaterialet. RESERVOBJEKT I anslutning till gödslingsobjekten måste det finnas reserv objekt där ev. överbliven gödsel kan spridas. Tumregeln är att reservobjekten ska motsvara ca 10 % av den totala arealen som ordinarie bestånd utgör. KARTMATERIAL SG-systemet använder digitala kartor över de objekt som ska gödslas, både till lastbilarna som transporterar gödselsäckarna ut till objekten samt till skogsmaskinerna. Ett bra kart material är en förutsättning för att vi ska kunna hitta fram till gödslingsobjekten, utföra ett bra arbete i skogen och sedan lämna en dokumentation på utfört arbete. Följ gärna anvisningarna som du hittar på www.sg-systemet.com. Naturligtvis är du också välkommen att kontakta oss om du har problem med att ta fram lämpligt kartmaterial. 10

11

Skogens Gödslings AB Tel: 0418-76500 skogensgodsling@yara.com www.sg-systemet.com Följ oss gärna på Facebook: @skogensgodsling