HANNUKAINEN MINING OY

KONTROLLPLAN FÖR HANNUKAINENGRUVAN 11.11.2016 HANNUKAINEN MINING OY Preliminär kontrollplan för gruvprojektet i Hannukainen

Kontrollplan för Hannukainengruvan 1 Innehåll 1 INLEDNING...1 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET OCH TIDSPLAN...1 3 ÖVERVAKNINGSOMRÅDE...2 4 DRIFTSKONTROLL...3 4.1 KONTROLL AV GRUVDRIFTEN...3 4.2 VÄRMEVERK...4 4.3 LAGRINGS- OCH DISTRIBUTIONSSTATIONEN FÖR BRÄNSLE...4 5 UTSLÄPPSKONTROLL...5 5.1 KONTROLL AV VATTENUTSLÄPPEN...5 5.2 KONTROLL AV LUFTUTSLÄPP...7 6 AVFALLSKONTROLL...8 6.1 SCHAKTNINGSMASSOR...8 6.2 GRÅBERG...8 6.3 ANRIKNINGSSAND...8 6.4 ASKA FRÅN VÄRMEVERK...8 7 KONTROLL AV MILJÖKONSEKVENSER...8 7.1 YTVATTEN...8 7.1.1 Strömning...8 7.1.2 Vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet...9 7.1.3 Biologisk kontroll av ytvatten...10 7.1.3.1 Bottendjur...10 7.1.3.2 Kiselalger...11 7.2 FISKBESTÅND OCH FISKERI...11 7.2.1 Elprovfiske...11 7.2.2 Fiskeriförfrågan...12 7.2.3 Fiskarnas metallhalt...12 7.3 GRUNDVATTENKONTROLL...12 7.3.1 Allmänt...12 7.3.2 Kontroll av grundvattenståndet...13 7.4 BIOLOGISK KONTROLL I MARKOMRÅDEN...14 7.5 VÄXTLIGHET OCH NATURSKYDDSOMRÅDEN...15 7.5.1 Naturaområdet Niesaselkä...15 7.6 FÅGELBESTÅND OCH DET ÖVRIGA DJURBESTÅNDET...15 7.7 LUFTKVALITET...15 7.7.1 Nedfall...15 7.7.2 Svävande partiklar...16 7.8 BULLER...16 7.9 VIBRATION...17 8 SAMMANDRAG AV KONTROLLEN...18 9 FÖRFARANDE VID UNDANTAGSSITUATIONER OCH AVVIKELSE FRÅN PLANEN...19 10 RAPPORTERING...19 11 ÄNDRINGAR I KONTROLLPLANEN...19 12 REFERENSER...20

2 Pöyry Finland Oy Kontaktuppgifter PB 20, Tutkijantie 2 A 90571 Uleåborg tfn 010 33280 E-post: fornamn.efternamn@poyry.com

1 1 INLEDNING Nedan följer en preliminär plan för drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrollen av Hannukainengruvan. Kontrollplanen har fogats till miljötillståndsansökan. Med kontrollen produceras information om miljöutsläppen i gruvprojektets bygg- och produktionsskede och utsläppens konsekvenser för miljöns tillstånd och människors trivsel. När man utarbetat kontrollplanen har man i tillämpliga delar dragit nytta av och beaktat de utredningar och undersökningar vilka gjorts i samband med statusrapporten och bedömningen av miljökonsekvenserna, så att kontrollresultaten är föremål för jämförelseobjekt och kontinuitet. Programmet har i detta skede presenterats vad gäller så kallade säkra delar, och programmet kommer att kompletteras, då tillståndsbeslutet för projektet fattats och tillståndsvillkoren meddelats. Kontrollplanen uppdateras då projektplanerna framskrider och byggarbetena börjar. Kontrollplanen läggs fram för godkännande av miljövårdsenheten och fiskerienheten vid NTM-centralen i Lappland innan byggarbetena inleds. 2 BESKRIVNING AV PROJEKTET OCH TIDSPLAN Hannukainen Mining Oy ansöker om miljö- och vattenhushållningstillstånd för gruvprojektet i Hannukainen och Rautuvaara. Projektområdet finns cirka 25 km nordost om Kolari kommuns centrum. Utmålets storlek kommer att vara ca 30 km 2. Dagbrotten och gråbergsområdena finns i Hannukainen och anrikningsverket och sandanrikningsbassängerna i Rautuvaara, som finns cirka fem kilometer söder om Hannukainen by och järnmalmfyndigheten. Gruvprojektet i Hannukainen omfattar utnyttjande av en järnoxid-koppar-guldmalmfyndighet. Gruvans huvudprodukt kommer att vara magnetit (Fe 3 O 4 ) och som biprodukt fås koppar-guldkoncentrat. Projektet kommer i sin helhet att omfatta två dagbrott, Hannukainen och Kuervitikko, och tre gråbergsområden och övrig nödvändig infrastruktur. Krossad malm transporteras från Hannukainen till Rautuvaara med en bandtransportör som går ovanför marken. Det behandlade avloppsvattnet pumpas längs med en underjordisk rörledning till Muonio älv. Det planeras att byggandet börjar under den senare hälften av år 2018 och malmbrytningen uppskattas pågå från slutet av år 2020 till slutet av år 2038. Enligt den preliminära planen öppnas brottet i Kuervitikko inom 11 år från det att malmbrytningen i Hannukainen startar, dvs. år 2031. För närvarande är den planerade verksamsamhetstiden för gruvan utifrån minerallagret cirka 27 år (2018 2044), av vilka 19 år hör till det egentliga produktionsskedet. När produktionen når full kapacitet är avsikten att producera i genomsnitt 2 Mt magnetitkoncentrat om året. Årsproduktionen av koppar- och guldkoncentrat uppgår till 20 000 60 000 ton. Den mängd gråberg och lös jord som uppkommer är i snitt 26 Mt per år, medan motsvarande siffror för anrikningssand är 4,4 Mt. Efter att brytningen och anrikningen upphört inleds eftervårdsarbetet i området, såsom eventuell rivning av byggnader och konstruktioner, stängning av verksamhetsområden och anpassning av området till landskapet. Vid de slutliga placeringsområdena för avfall inleds eftervårdsarbetet och anpassningen till landskapet i faser redan då gruvan är i drift, då de slutliga fyllningshöjderna uppnåtts i områdena. Efteruppföljningen pågår i flera år efter att gruvverksamheten lagts ned.

3 ÖVERVAKNINGSOMRÅDE 101004010 Gruvområdet i Hannukainen i Västra Lappland i den nordöstra delen av Kolari kommun, cirka 15 km från gränsen mellan Finland och Sverige. Utmålets area är cirka 30 km 2. Avståndet är cirka 25 km till Kolari är och cirka 13 km till Äkäslompolo. De tidigare verksamhetsutövarna i Hannukainenområdet har varit Northland Mines Oy, Rautaruukki Abp och Outokumpu Abp. I Rautuvaaraområdet finns ett tidigare underjordiskt brott, två små dagbrott, gråbergshopar och ett anrikningssandområde. Området används i huvudsak för skogsbruk och renskötsel. Enligt områdesindelningen för skogsväxtlighet är projektområdet beläget i Nordbotten i den nordboreala zonen och i områdesindelningen för myrar i södra Lapplands aapamyrzon. Det typiska för projektområdet är backar och skogsklädda höjder med tallskog och otaliga kärr. Jordmånen utgörs i huvudsak av karg morän, varför frodiga skogs- och kärrtyper är sällsynta. Det finns inga skyddsområden i utmålet. Projektområdet ligger i Kolari-Äkäsjokiområdet (67.3) i den nedre delen Äkäsjoki (67.34) och Niesajoki (67.36) avrinningsområden i Torne älvs Muonio älvs vattensystem. (Bild 1) Projektets konsekvenser sträcker sig till sammanlagt fem älvars avrinningsområden, det vill säga Muonio älv, Kuerjoki, Äkäsjoki, Valkeajoki och Niesajoki. Därtill finns det många mindre bäckar och diken i området. Det finns flera källor i gruvområdet. I gruvområdet och dess närhet finns det grundvattenområden av II- och III-klass. Enligt miljöförvaltningens klassificering lämpar sig grundvattenområden av klass II för vattenförsörjning. Grundvattenområden av klass III kräver noggrannare undersökningar om lämpligheten för vattenförsörjning. Vad gäller grundvattenområden av klass III i projektområdet har man gjort en framställan om ändring av klassificering vad gäller deras lämplighet för vattenförsörjning och därtill ett förslag om ändring av klassificeringarna. 2 Bild1 Läge för Hannukainens gruvområde.

4 DRIFTSKONTROLL 3 4.1 kontroll av gruvdriften Observationer från driftskontrollen, såsom produktionsvolymer, mängden gråberg och anrikningssand, förbrukning av kemikalier, bränsle och energi, vattenbalans, buller- och vibrationsobservationer, miljöskyddskonstruktioners och -anordningars funktion, avvikande situationer och miljöskador registreras i driftjournalen eller något annat lämpligt informationssystem. Användningsövervakningen omfattar också övervakning av en värmecentral och distributionsstationer för bränsle. Driftskontrollen är kontinuerlig. Driftskontrollinformationen utnyttjas vid rapporteringen av utsläppskontrollen och tolkningen av observationer från konsekvenskontrollen. I driftskontrollen förs bok över följande delområden, produktionsvolym (brytningens framskridande: mängden gråberg/avlägsnad jord och placeringen av dem, mängden malm) mängden malm som anrikningsverket behandlar mängden bruten nyttosten och dess placering anrikningssandens mängd och dess placering ytjordens mängd och användning i olika objekt och/eller deponering mängd och placering av annat avfall, uppgifter från avfallshanteringsföretag varje år konsumtion av kemikalier, bränslen, el och energi vattenbalans: vattenmängd som pumpas från dagbrottet och vattenmängd som avleds till vattendrag, vattenmängd som återvinns i processen, lakvattenmängd volym på det sanitetsvatten som avleds till det kommunala reningsverket uppföljning av reningsapparaterna i anrikningsverket pumpning av och störningar i torrhållningsvatten drifttider och störningar i anordningar för dammborttagning damning på vägarna och deponierna (visuell daglig kontroll, vidtagna underhållsåtgärder/bevattning registreras) sprängningar buller- och vibrationsobservationer observationer som gjorts av utomstående och eventuella klagomål (anteckningar och eventuella åtgärder som vidtagits vid gruvan med anledning av observationerna) underhåll av områdena; vattenhanteringsarrangemang och vägnätet undantagssituationer, miljöskador och -olyckor provtagningsdagar och -platser antecknas i provtagningskalendern funktionen för passiva och aktiva vattenbehandlingsmetoder kontrolleras i förhållande till kvaliteten och omfattningen på det inkommande och avgående vattnet o kvaliteten på det inkommande vattnet utnyttjas också i optimeringen av doseringen av kemikaliebehandlingen o kvaliteten på inkommande och utgående vatten kontrolleras genom vattenprovtagning och utan avbrott o kvaliteten på det inkommande och utgående vattnet i passiva konstruktioner kontrolleras genom provtagning o kvaliteten på det inkommande och avgående vattnet granskas oavbrutet o konstruktionerna för passiva metoder övervakas därtill visuellt och upptäckta fel och brister rapporteras och reparation av dessa införs i driftdagboken dammkonstruktionernas hållbarhet (observeras i samband med dammsäkerhetsuppföljningen) oljeavskiljningsapparaternas funktion ska granskas en gång per år, innan anordningarna tappas på olja, med vattenprover där oljekolväten analyseras skyddsbassängerna för oljecisternerna kontrolleras med regelbundna mellanrum och regnvatten

avleds via en oljeavskiljningsbrunn till regnvattenavloppet eftervårdsåtgärder, omfattning, genomförande, funktionen av använda metoder miljöskyddskonstruktionernas skick och funktion kontrolleras varje driftdag alla eventuella andra händelser som kan ha konsekvenser för utsläppen eller deras konsekvenser 101004010 Driftkontrollbokföringen finns tillgänglig i gruvan under hela driftskedet och den ansvariga personens kontaktinformation meddelas till NTM-centralen i Lappland. Ett sammandrag över bokföringen görs årligen. Sammandraget uppvisas på anmodan för myndigheter och bifogas till ansökan om justering av tillståndsvillkoren 4 4.2 Värmeverk I gruvområdet behövs värme för att värma upp byggnader och vatten. Anrikningsverket i sig behöver en del värme, eftersom anrikningsanordningarna producerar en del av värmen. Två kraftverk har planerats för projektområdet. Det större kraftverket skulle placeras i området för anrikningsverket i Rautuvaara och det mindre i området för krossverket i Hannukainen. Enligt preliminära planer kommer en panna som drivs med flis och frästorv (bränsleeffekt 5 MW) och två pannor som drivs med lätt brännolja (bränsleeffekt 6 MW och 2 MW) att placeras i Rautuvaara. För Hannukainen planeras en panna som drivs med flis och stycketorv (bränsleeffekt 1,5 MW) och en panna som drivs med lätt brännolja (bränsleeffekt 2,3 MW). När verksamheten vid värmeverket inletts upprättas ett underhållsprogram. Anordningarnas funktion följs upp regelbundet och underhållsåtgärder vidtas planerat och med jämna mellanrum. Olika åtgärder, deras tidtabell och ansvarspersoner tas in i programmet, En driftsdagbok förs över det viktigaste händelserna och åtgärderna med tanke på det miljöskydd som gäller kraftverkets verksamhet. I boken antecknas de nödvändiga uppgifterna för rapporteringen, såsom uppgifter om exceptionella situationer. Vid värmecentralen kontrolleras förbränningen. Vad gäller bränslen observeras bränslets ursprung, konsumtion, värmevärde och svavelhalt. Bok förs över mängden och kvaliteten av den aska och annat avfall som uppkommit i verksamheten och om deponeringsplatsen. 4.3 Lagrings- och distributionsstationen för bränsle Vid byggandet och placeringen av bränslelager iakttas lagstiftningen och Tukes anvisningar gällande lagren. Bränslelagret byggs i enlighet med standarden SFS 3350 Palavien nesteiden varastopaikka ja siellä olevat palavan nesteen käsittelypaikat. Bränsle lagras på behörigt sätt i markerade cisterner. Cisternerna är värmeisolerade och utrustas med överfyllnadsskydd och läckagedetektorer. Dessutom är cisternerna försedda med mantlar eller skyddsbassänger. Till distributionsstationen hör cisterner, distributionsutrustning och byggnader relaterade till verksamheten. Distributionsstationerna byggs i enlighet med kraven i standarden SFS 3352 Palavien nesteiden varastointi ja käsittely jakeluasemalla. Platserna för i- och urlastning av bränslen byggs med täta ytor och förses med avlopp så att eventuella läckage inte kan rinna ut i marken. Lagercisternerna placeras på en betongplatta med förhöjda kanter för kollisionsskydd. I avloppen installeras oljeavskiljare för att bränsle och olja inte ska kunna följa med dagvattnet. Anordningarna för distributionsområdet för bränsle följs upp regelbundet och underhållsåtgärder vidtas på ett föregripande sätt och med jämna mellanrum.

5 Olje- och bensinavskiljaren töms åtminstone en gång per år. Funktionen för det larmsystem som meddelar att oljeavskiljaren och oljebehållaren är full testas regelbundet. Också andra larmsystems funktion följs regelbundet. 5 UTSLÄPPSKONTROLL Syftet med utsläppskontrollen är att säkerställa att projektets produktionsprocess fungerar enligt planerna och att utsläppen inte överskrider gränser som kan ses som godtagbara. Utsläppen kan delas in i vattenutsläppet, luftutsläpp (inklusive dammutsläpp) och i bullerutsläpp och vibration. Den vattenrelaterade utsläppskontrollen fokuserar på att kontrollera kvaliteten på och mängden av vatten som avleds från gruvområdet. Också kvaliteten på det vatten som kommer till behandling kontrolleras för att bedöma reningseffektiviten för vattnet. Med hjälp av regelbundna kontroller är det möjligt att ingripa i brister i vattenbehandlingen på ett effektivt sätt. Avloppsvatten bildas i anrikningsprocesserna och från lak- och avrinningsvattnet från upplags- och verksamhetsområdena. Alla vattenfraktioner som eventuellt bildas och har försämrad kvalitet granskas. Punktliknande utsläppskällor som orsakar utsläpp i luften är värmeverken, anrikningsprocessen samt malmtransporter och krossning. Punktliknande utsläppskällor, som värmeverk, kontrolleras med hjälp av mätningar. Partikelutsläppsnivåerna från pannan för fast bränsle mäts kontinuerligt. Partikel-, svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen från pannan med fast bränsle mäts med engångsmätningar vart tredje år. Partikel-, kvävedioxid- och svaveldioxidutsläppen från oljepannorna mäts med 2 500 drifttimmars intervall. Partikelutsläpp från krossen och malningsverket kontrolleras med engångsmätningar. Flyktiga utsläpp i luften orsakas bland annat av trafiken och från upplagsområdena för gråberg och anrikningssand. Inga mätningar av flyktiga utsläpp utförs, utan kontrollen genomförs med hjälp av driftskontroll och luftkvalitetskontroll samt indirekt med hjälp av biologiska kontroller i markområden. Vibrationsmätningar utförs oftare i början av projektet på flera konsekvensobjekt, när sprängningsarbetet påbörjas. Utifrån vibrationsmätningar kan rutinerna för sprängningsarbetet ändras för att vibrationskonsekvenserna ska kunna kontrolleras. Ljudeffektnivåerna från bullerkällor mäts när den verksamhet som orsakar buller påbörjas och när verksamheten ändras. Kvaliteten på den anrikningssand som uppkommer i produktionen kontrolleras som en del av planen för utvinningsavfall. Detta förutsätter att NAF- och PAF-material (svavelfattigt och -rikt) avskiljs, så att avfallsmaterial kan placeras på olika platser. Vid undersökning av kvaliteten på anrikningssand och gråberg används mineralogiska, kemiska och löslighetstestmetoder. I dikena i anrikningssandområdets omgivning kontrolleras kvaliteten på lakvatten för att kunna bedöma anrikningssandbassängens miljökonsekvenser. 5.1 Kontroll av vattenutsläppen Avloppsvatten bildas i anrikningsprocesserna och från lak- och avrinningsvattnet från upplags- och verksamhetsområdena (Bild 2). Utsläppskontrollen görs från det vatten som avleds till Muonio älv. Därtill följs vattenfraktionerna inuti gruvområdet vid några punkter som fastställs senare.

6 Vattenprover som anknyter till utsläppskontrollen tas av gruvpersonalen eller vid behov av en extern provtagare. Provtagaren ska ha behörighet (certifiering) för provtagning. Definieringarna görs enligt standarderna och/eller enligt de metoder som godkänts i ackrediteringen eller i övrigt att den övervakande myndigheten. Bild 2 Det allmänna vattenkretsloppet och vattenbehandlingsåtgärder i Hannukainengruvan. Inom gruvområdet kan övervakningen vara mindre frekvent, men det vatten som leds till Muonio älv övervakas veckovis. Vattnet från upplagsrområdet för ytjord och från de omgivande dikena kontrolleras enligt en plan som senare ska visas för NTM-centralen, dock på så sätt att kontrollen till en början är tätare och senare mindre frekvent, om resultaten visar att vattnet är rent. Följande analyser görs från de vattenfraktioner som avleds till vattendragen

temperatur ph elektrisk konduktivitet syrehalt suspenderade ämnen glödningsrester av suspenderade ämnen grumlighet totalkväve NO 2,3 -N NH 4 -N totalfosfor PO 4 -P sulfat järn 7 Därtill tas en gång per år ett omfattande grundämnespaket (t.ex. ICP-OES/MS cirka 30 grundämnen: Al, As, B, Ba, Be, Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, K, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, Nb, P, Pb, S, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Ti, Tl, U, Th, V, Zn) från det vatten som leds från Muonio älv. (Grundämnespaketet innehåller en del av basanalyslistan). 5.2 Kontroll av luftutsläpp Vid Hannukainengruvan utgörs punktliknande utsläppskällor som orsakar utsläpp i luften av värmeverken, anrikningsprocessen samt malmtransporter och krossning. Flyktiga utsläpp i luften orsakas bland annat av trafiken och från upplagsområdena för gråberg och anrikningssand. Flyktiga utsläpp Vägnätet, trafiken och upplagsområdena orsakar flyktiga utsläpp i luften. Inga mätningar av flyktiga utsläpp utförs, utan kontrollen genomförs med hjälp av driftskontroll och luftkvalitetskontroll samt indirekt med hjälp av biologiska kontroller i markområden. Punktliknande utsläppskällor Objekt som orsakar dammutsläpp vid krossverket och anrikningsverket förses med punktutsugning och frånluften avleds via apparaturen för avlägsnande av damm till utomhusluften. Transportörerna har skyddats med tak-, vägg- och bottenstrukturer. Partikelutsläpp från krossen och malningsanläggningen kontrolleras med engångsmätningar. Damningen med anledning av transportören följs visuellt. Punktliknande utsläppskällor, som värmeverk, kontrolleras med hjälp av mätningar. Partikelutsläppsnivåerna från pannan för fast bränsle mäts kontinuerligt. Partikel-, svaveldioxid- och kväveoxidutsläppen från pannan med fast bränsle mäts med engångsmätningar vart tredje år. Partikel-, kvävedioxid- och svaveldioxidutsläppen från oljepannorna mäts med 2 500 drifttimmars intervall. Utsläppen från verken mäts av en ackrediterad mätare (CEN / ISO / annan internationellt godkänd metod). Mätningar görs med den högsta och lägsta effektnivån som används i värmecentralen på så sätt att de i så hög grad som möjligt är representativa för pannans normala verksamhet.

8 Utsläppen på årsnivå fastställs årligen utifrån den använda bränslemängderna, kvalitetsuppgifterna om bränslen och utsläppskoefficienterna. Mätapparater som oavbrutet är i drift underhålls och kalibreras åtminstone en gång per år. 6 AVFALLSKONTROLL 6.1 Schaktningsmassor 6.2 Gråberg Vid gruvverksamhet uppkommer en stor mängd schaktningsmassor, det vill säga ytjord som ska avlägsnas (cirka 75 Mt totalt) och de lagras i jordupplagsområdena. Mängden schaktningsjord följs upp i samband med uppläggningen. Från fall till fall undersöks totalhalterna och lösligheten för centrala metaller, fosfor och svavel från den ytjord som ska upplagras under verksamheten. Ämnenas lösliga andel fastställs med ett CEN-skaktest i två faser (SFS-EN12457-3), SRf 202/2006. I dagbrytningen av malm bryts gråberg i en omfattning på cirka 370 Mt. Gråberg är av en sådan art att det i huvudsak inte är lämplig för användning bland annat för vägbyggande eller andra markbyggnadsobjekt. Gråberg lagras i egna områden. NAFoch PAF-upplagsområdena finns mellan brotten i Hannukainen och Kuervitikko och väster om brottet i Hannukainen. Placeringsplatser för gråberg som eventuellt bildar syra (PAF) och gråberg som inte bildar syra (NAF) har planerats på så sätt att risken för att grundvatten som eventuellt förorenats når omkringliggande vattendrag minimeras. Eventuellt syrabildande gråberg (PAF) deponeras i områden där grundvattenströmningen är riktad mot dagbrotten (cone-of depression-område), Från fall till undersöks från aska som ska lagras totalhalter och lösligheten för centrala metaller och svavel på ovan nämnda sätt. 6.3 Anrikningssand Vid anrikningsverket uppstår årligen cirka 4,4 Mt anrikningssand. LIMS-anrikningssand pumpas med kolvpumpar från fabriksområdet till upplagsområdet i Rautuvaara längs en 4 400 m lång, gummibeklädd stålrörledning. Från anrikningssanden undersöks totalhalter och lösligheten för centrala metaller och svavel kvartalsvis på ovan nämnda sätt. 6.4 Aska från värmeverk Vid värmekraftverket uppkommer aska av fasta biobränslen. Utifrån löslighetstesterna sänds askan till återvinning i skogsgödsling, i stängningen av området eller i annat mark-/miljöbyggande. Från aska undersöks totalhalter och lösligheten för centrala metaller och svavel halvårsvis på ovan nämnda sätt.

7 KONTROLL AV MILJÖKONSEKVENSER 9 7.1 Ytvatten 7.1.1 Strömning I syfte att följa upp strömningen i Muonio älv inrättas en mätstation som oavbrutet mäter strömningen nära utloppsröret i Muonio älv. Mätningen grundar sig på oavbruten (online) registrering av vattenståndet. Mätstationen inrättas innan byggandet inleds, då man får mätbaserad information om strömningarna i naturtillstånd. 7.1.2 Vattnets fysikalisk-kemiska kvalitet Uppföljningen av vattenkvaliteten omfattar alla älvar som hör till influensområdet för gruvprojektet i Hannukainen. Kuerjoki, Äkäsjoki, Muonio älv, Niesajoki och Valkeajoki. I närområdet kring gruvområdet observeras vattenkvaliteten redan nu i ansökningsskedet (Tabell 1). Kontrollen startas innan byggandet av gruvan börjar. Placeringen för kontrollpunkterna fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTM-centralen. Kontrollpunkterna under byggandet och produktionen är de samma som punkterna för övervakningen före byggandet. I så fall är det enklare att följa ändringar i vattenkvaliteten. Antalet kontrollpunkter kan vid behov ökas i produktionsskedet i förhållande till övervakningen under byggskedet, så att verksamhetens konsekvenser i miljön ger en bredare bild och så att det ses om gruvdriften orsakar ändringar i ett större vattendragsområde. Vid vissa punkter är uppföljningen tätare, medan den är säsongsbetonad vid andra. Provtagaren ska vara certifierad eller så ska hans behörighet för miljöprovtagning på annat sätt visas för den övervakande myndigheten. I provtagningen iakttas miljöförvaltningens anvisningar. Definieringarna görs enligt standarderna och/eller enligt de metoder som godkänts i ackrediteringen eller i övrigt att den övervakande myndigheten. Tabell 1 Nuvarande vattenkontrollpunkter för gruvprojektet i Hannukainen. Pintavesipisteet y-koord x-koord Kartan koodi Äkäsjoki Äj5 7494804 370315 Äj5 Äkäsjoki Äj6 7493775 368143 Äj6 Äkäsjoki Pulkkasaaret 7495799 371844 ÄjPu Muonionjoki M2/1 7481716 360902 M2/1 Muonionjoki M3 7485512 355680 M3 Äkäsjoki Äj327 7485240 359030 Äj327 Kuerjoki ala 7498347 373875 Kuer ala Den grundläggande uppföljningen av vattenkvaliteten omfattar för provtagningsgånger vid samma punkter under följande tidpunkter: mars juni augusti oktober

Av vattenproven görs till exempel följande analyser: ph temperatur elektrisk konduktivitet syre syremättnadsgrad kemisk syreförbrukning (COD Mn) färg suspenderade ämnen grumlighet totalfosfor fosfatfosfor totalkväve ammoniumkväve nitrat- och nitrittyp klorid sulfat järn mangan 10 Därtill är det möjligt att från till exempel proverna från mars och oktober ta ett omfattande grundämnespaket (t.ex. ICP-OES/MS cirka 30 grundämnen: Al, As, B, Ba, Be, Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, K, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, Nb, P, Pb, S, Sb, Se, Si, Sn, Sr, Ti, Tl, U, Th, V, Zn) (Grundämnespaketet omfattar en del av basanalyslistan). Från vattendragen fastställs också två dagar per år de lösliga metallerna Cd, Ni, Pb, Hg enligt förordningen 1308/2015. Ovan presenterade analyslistor är exempel och en närmare överenskommelse om analyserna görs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTM-centralen. 7.1.3 Biologisk kontroll av ytvatten 7.1.3.1 Bottendjur Bottendjursanalyser är ett vanligt sätt att bedöma de ekologiska effekterna av tryck som riktas mot vattendrag. Bottendjur förekommer i praktiskt taget alla vattendrag, och eftersom de stannar på samma ställe och är relativt långlivade ger de uttryck för långsamma förändringar i livsmiljön på längre sikt än vid den aktuella provtagningstidpunkten (Koskenniemi & Ruoppa 2004). Bottendjur används som en biologisk delfaktor vid bedömningen av det ekologiska tillståndet i vattendrag. Bottendjurbeståndet i de strömmande vattendragen i gruvprojektet i Hannukainen har undersökts bland annat åren 2008 och 2012 (t.ex. Lapin vesitutkimus Oy). Vad gäller strömmande vatten i området är ställvis också bottendjurmaterial av miljöförvaltningen tillgängligt (Pohje-registret 2016). I genomförandet av gruvprojektet är det möjligt att använda detta material som jämförelsematerial i kontrollen av gruvdriften och bedömningen av vattendragskonsekvenserna. Strömmande vatten Prover av strömmande vatten tas i september oktober enligt nuvarande anvisningar av miljöförvaltningen (Meissner m.fl. 2013, eller nyare). Bottendjursprover tas från

7.1.3.2 Kiselalger 101004010 11 Äkäsjoki, Niesajoki, Valkeajoki, Kuerjoki och Muonio älv. Från alla älvar tas ett prov nedanför gruvdriften och ett jämförelseprov ovanför gruvdriftens konsekvensområde. Från områden för vilka tidigare bottendjurmaterial inte är tillgängligt samlas jämförelsematerial över bottendjur innan gruvdriften inleds. Placeringen för kontrollpunkterna fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTMcentralen. Det ekologiska tillståndet i vattenströmningspunkterna bedöms tre olika bottenfaunaindikatorer som numera används i bedömningen av ekologisk status (TT, förekomst av typenliga taxoner, EPTh; förekomst av typenliga EPT-familjer och PMA, relativ modellikhet). Utöver de egentliga indikatorerna för klassificering av ekologisk status beräknas även andra nyckeltal som beskriver bottenfaunasamfundens mångfald och mängden organisk belastning utifrån bottenfaunamaterialet i strömmande vatten (bl. a. ASPT-indexet, Shannon-Wiener diversitetsindexet (H ), antalet individer och arter och EPT-artantalet). Definiering av prover och lagring av uppgifter I definieringen av alla bottendjurprover är målet att uppnå en precision av minst miljöförvaltningens eftersträvade taxonomi (Meissner m.fl. 2013, eller nyare). Bottendjurparametern ska vara etablerad för målbeståndet via jämförelseprov för bottendjurdefiniering som gjorts av Finlands miljöcentral. De definierade bottendjursproverna och eventuella bestående preparat bevaras i minst 10 år. Alla observationsplats- och provtagningsuppgifter i bottendjursutredningen och bestämningsresultaten sparas i Pohje-datasystemet, som administreras av miljöförvaltningen. Resultaten av bottendjursproverna jämförs lokalt med resultaten av tidigare bottendjursprover i den utsträckning som jämförbart material är tillgängligt. Kiselalger förekommer i alla vattendrag och de utgör en betydande del av nettoprimärproducenterna, i synnerhet i små strömmande vatten. Kiselalger som växer på stenytor i strömmande vatten får all sin näring från det omkringliggande vattnet, och följaktligen beskriver strukturen på algsamhället väl vattendragets ekologiska status och frodighet samt eventuell belastning på vattendraget. Artsamhällena är väldigt ofta mångsidiga och redan utifrån ett kiselalgsprov fås information om vattendragets status, vilken stöder och kompletterar den fysikaliska-kemiska av uppföljningen av vattenkvaliteten. Faktorer som anknyter till ph och salthalten i vattendraget, vattnets näringshalt och till exempel metallbelastningen påverkar kraftigast strukturen på kiselalgsamhället. I synnerhet kiselalgsamhällen i näringsfattiga strömmande vatten reagerar till och med på en vecka på ändringar i vattenkvaliteten, varför metoden ger väldigt uppdaterad information om ändringarna i vattenkvaliteten (Dixit m.fl. 1992, Soininen m.fl. 2004, Lavoie m.fl. 2008, Falasco m.fl. 2009). Kiselalgkontrollen görs vart tredje år. Prover tas från samma platser som bottendjursprover från strömmande vatten i samband med bottendjursprovtagning. I provtagningen, behandlingen och beräkningen av prover iakttas anvisningarna i standarderna SFS-EN 13946 och SFS-EN 14407 och av miljöförvaltningen (Eloranta m.fl. 2007). Målet är att ta prover från stenytorna, men i brist på stenar är det möjligt att ta prover från lämpliga underlag (t.ex. vattenväxter, sjunkvirke). Utifrån det material som fåtts med kiselalgundersökningen räknades förekomsten av typenliga taxoner (TT40) och den procentuella modellikheten (PMA). Från proverna räknas därtill många nyckeltal som beskriver mångfalden och omfattningen på den organiska belastningen

12 och den ekologiska fördelningen för centrala variabler (ph, trofi- och sabrobinivåer, syrets mättnadsgrad). 7.2 Fiskbestånd och fiskeri 7.2.1 Elprovfiske Strukturen på forsfiskbeståndet i älvarna undersöks med elprovfiske i vattendragen Äkäsjoki och Niesajoki. Det finns provfiskeobjekt i olika vattendrag såväl i projektets influensområde som ovanför det. Placeringen för provfiskeobjekten fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTM-centralen. Provfiske görs innan byggandet inleds och därefter med tre års intervall. Från provområdena fiskas enligt mån av möjlighet också ytor på cirka 200 m 2 eller i små fåror i en sträcka på cirka 40 meter enligt standarden SFS-EN 14011. Provområdenas placering fastställs med GPS-apparater. Provområdena granskas två gånger en täthet enligt räknas utifrån resultaten och biomassan enligt ytan. Laxfiskar mäts individuellt för att de ska kunna granskas som olika längdkategorier i rapporteringen. Resultaten lagras i provfiskeriregistret. I samband med provfisket görs i området också en beskrivning av objektet, det vill säga en definiering av områdets mått, vattendjup, strömningsförhållanden, bottenkvaliteten, växtligheten jämte en täckningsuppskattning samt alg- och slamlager. Därtill fotograferas provfiskar. 7.2.2 Fiskeriförfrågan En fiskeriförfrågan som gäller Äkäsjoki vattendragsområde görs året innan byggarbetet inleds, tre år senare och därefter med fem års intervall. Förfrågan görs som en postförfrågan i tre omgångar till ett urval av personer som löst in fiskekort för Äkäsjoki- Kesänkijärvi av forststyrelsen. Fiskekortet är ett gemensamt fiskekort, som också omfattar vattendragen i Äkäsjoki delägarkommuner. I förfrågan beaktades de personer som fiskat i Äkäsjoki nedanför Äkäslompolo. I samband med försäljningen av fiskekort för det år som är föremål för förfrågan antecknats köparens fångstområde, då personer som fiskat annanstans, bland annat i de övre delarna av Äkäsjoki och Kesänkijärvi kan avgränsas från förfrågan. Med förfrågan utreds också fiskeriet i Äkäsjokis biflöden, Kuerjoki, Valkeajoki, Kivivuopionoja och Laurinoja. Utifrån förfrågan görs en utskrift av antalet fiskare enligt område, fångstmängden och - arten och den Vid sidan om egentliga frågor om fiske och fångst inkluderas i förfrågan frågor om olika omständigheter som störs fisket. 7.2.3 Fiskarnas metallhalt Definieringen av fiskarnas metallhalt görs från abborrar som fångats i Äkäsjoki nedanför Hannukainen innan byggarbetet börjat och därefter med tre års intervall. Definieringarna görs från fem cirka 15 20 cm långa abborrar. Följande metaller fastställs utifrån proverna: Al, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Ni, Pb, Zn. 7.3 Grundvattenkontroll 7.3.1 Allmänt Utvinning av naturresurser och byggåtgärder i berggrunden och jordmånen orsakar alltid ändringar i vattenhushållningen i marken och i jordmånens fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska egenskaper. Till exempel behandling av markytan, röjning av

13 växtligheten, täckning, tätning och avloppssystem hindrar eller minskar regnvattnets infiltration till grundvatten. Dessa ändringar har konsekvenser också för grundvattnets höjd och kvalitet. Målet med grundvattenkontrollen är att få information om grundvattenytans höjd och ändringarna i grundvattnets kvalitet under gruvdriften. Grundvattenkontrollen inleds i god tid innan byggarbetet inleds och den fortsätter under gruvans drift och i flera år efter att gruvdriften upphört. I grundvattenkontrollprogrammet beaktas funktionerna i hela området (bland annat brotten och dränering av dessa, sandanrikningsbassängen). Det existerande rörnätet utnyttjas i utarbetandet av programmet. Utifrån dessa väljs rör för uppföljningen, där ett tillräckligt tjockt vattenskikt upptäckts under monteringstiden eller därefter. 7.3.2 Kontroll av grundvattenståndet Grundvattenytans ställning beror på nederbörden, väderförhållandena och årstiden. Därför är variationen i vårt lands olika delar väldigt olika och de ändras tydligt då man förflyttar sig från norr mot söder (Bilder 3). Hannukainenområdet hör till zon I, liksom största delen av Lapplands län. Bottenvattnets yta är som lägst på våren i april innan snön smälter. Efter att snön och tjälen smält stiger vattenytan och den är som högst i juni. I takt med att sommaren framskrider sjunker vattenytan i allmänhet (avdunstning) långsamt mot hösten och vintern. Inget särskilt minimi i augusti-september kan inte urskiljas i zon I, vilket är fallet annanstans i Finland. Jordarterna, vegetationen och topografin påverkar också variationen i grundvattenytan. I åsar med bra vattenkonduktivitet är variationen i grundvattenytan relativt långsam och den varierar under olika årstider beroende på omfattningen på förekomsten från cirka 0,5 meter till 1 meter. Variationen i åsar i naturtillstånd är vanligen under 0,5 meter, men i omfattande grustäktsområden, där det inte finns vattenavdunstande växtlighet är variationsintervallet cirka en meter. På lång sikt kan variationen dock öka och grundvattenytorna kan sjunka under torra perioder som pågår i till och med flera år. I morän är variationen kraftigare än i åsar och den kan vara upp till flera meter i kuperad terräng. I bergsområden varierar vattenytan i mindre omfattning (Hatva m.fl. 2008). Bild 3 Variationer i grundvattenytan i olika delar av landet (Hatva m.fl. 2008).

14 I gruvverksamheten påverkas jordmånen och berggrunden och grundvattnet mest av dagbrott. Dagbrott som utvidgas och blir djupare i och med driften påverkar nivån på grundvattenytan i omkringliggande områden på grund av att brotten hålls torra. Grundvattensänkningen ökar så småningom då brottet blir djupare och uppnår till slut ett balansläge, där den mängd grundvatten som får sitt utlopp i brottet inte längre ökar desto mer. Grundvattenhöjden följs med grundvattenrör i Hannukainen- och Rautuvaaraområdet. Från båda områden följs bottenvattnen från cirka 5 10 olika ställen. Placeringen för kontrollpunkterna fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTMcentralen. Grundvattnets höjd följs i april, juni och september-oktober. Det är sannolikt att vattenytorna inte kan mätas på alla ställen i april på grund av att objekten är snötäckta. 7.3.3 Kontroll av grundvattnets kvalitet Grundvattenprover tas en gång per år i september-oktober. Provtagningspunkterna har presenterats i tabellen (Error! Reference source not found.) och de nödvändiga definieringarna i följande tabell (Error! Reference source not found.). Placeringen för kontrollpunkterna fastställs senare i det övervakningsprogram som ska godkännas av NTM-centralen. Till exempel följande definitioner ska göras från grundvattenproverna: syrehalt syremättnadsgrad ph alkalinitet elektrisk konduktivitet grumlighet färg totalhårdhet sulfat (SO 4 ) kemisk syreförbrukning (COD Mn) totalt kväve (N) ammonium (NH 4 ) nitrat (NO 3 ) totalfosfor (P) fosfatfosfor (PO 4 -P) klorid Därtill fastställs metaller och grundämnen, som presenteras i det kontrollprogram som senare ska godkännas av NTM-centralen (t.ex. Al, As, Co, Cd, Cr, Cu, V, Zn, U, S, Ca, Mg, Sr, Th, Ni och Mo). Dessa tas med en pump eller hämtare beroende på rörets avgivningskapacitet. I provtagningen tillämpas SFS-EN-standarder, aktuella anvisningar av Finlands miljöcentral och anvisningar som getts det laboratorium som undersöker prover. Från grundvattenrören pumpas vatten i samband med provtagningen på så sätt att vattnet avdunstar i röret. Syftet är att få ett representativ prov av det grundvatten som flyter omkring och inte av det vatten som stått i röret. I samband med provtagning mätts grundvattnets temperatur.

7.4 Biologisk kontroll i markområden 101004010 I markområden följs de biologiska konsekvenserna av gruvdriftens konsekvenser genom att under prover från barr i barrträd, svampar, rörda skogsmyror och mossor. Placeringen för provområdena fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTM-centralen. Den första provtagningsomgången görs före gruvan byggs, då jämförelsematerial fås för eventuella miljökonsekvenser av gruvan. Observationsplatserna väljs enligt rådande vind. Konsekvenserna av luftföroreningarna i gruvområdets omgivning följs upp utifrån totalkvävehalterna i barrträdens barr. Barr är känsliga för luftkvaliteten och i enlighet med deras funktionssätt släpper de föroreningar via lufthålen till vävnaden. Bränsleutsläppen från gruvan innehåller svavelföreningar, vars kumulering kan följas från barr. Därtill definieras de metallhalter som senare ska tillämpas på barr. Prover från barrträd samlas in och analyseras enligt standarden SFS 5665. Prover samlas in från tall (Pinus sylvestris), men prover kan också tas från gran (Picea abies) ifall tall saknas i provområdena. Proverna borde i så stor utsträckning som möjligt samlas in under samma tidpunkt. 15 7.5 Växtlighet och naturskyddsområden 7.5.1 Naturaområdet Niesaselkä Niesaselkä Naturaområde (SCI), som skyddas med habitatdirektivet, utgörs av gammal skog. Området hör till målen för skyddsprogrammet för gamla skogar. Konsekvenserna för närliggande Naturaområden bedöms i en separat rapport som gäller Naturabedömningen. Projektets konsekvens för Niesaselkä Naturaområde är i sin helhet liten, dammkonsekvensområdet kan högst sträcka sig till Niesaselkä Naturaområde. Det bedöms dock att konsekvenserna förblir små, och de inverkar inte på naturtillståndet enligt direktivnaturtyperna för Niesaselkä. Inte heller mängderna tungmetaller, svaveloxid och kväveoxider bedöms överstiga de riktvärden som bestämts för Naturaområdet. Dammnedfallet i Naturaområdet Niesaselkä kontrolleras med biologisk kontroll i markområden. 7.6 Fågelbestånd och det övriga djurbeståndet Konsekvenserna av ändringarna i livsmiljön och utsläppen (främst trafik, buller och damm) av gruvdriften för det häckande fågelbeståndet övervakas genom att följa antalet fåglar och ändringar i artbeståndet. Övervakningen görs i Hannukainen- och Rautuvaaraområdet, men inriktning på kärr som är betydelsefulla för områdets fågelfauna (Sotkavuoma). Inventeringarna görs i tio års tid vartannat år med inventering från slingor och fasta punkter (Väisänen & Koskimies 1988). Inventeringar görs tre gånger per år under olika delar av häckningsperioden. De första inventeringarna görs innan byggandet och gruvdriften startar, så att eventuella ändringar i fågelbeståndet på grund av projektet kan konstateras. Gruvverksamhetens konsekvenser för hönsfåglar i området (tjäder, orre, dalripa) följs med kärrinventeringar och därtill med förfrågningar som sänds till områdets jägare, tillika i tio års tid vartannat år. Uppföljningen av reviren för utrotningshotade fåglar i projektområdet och närliggande områden utförs i anknytning till kärrinventeringen.

16 Gruvdriftens konsekvenser för djurbeståndet i området (älg, stora rovdjur, utter) följs också med förfrågningar som sänds till jägarna i området vart annat år. Resultaten av fågelinventeringen och förfrågningar rapporteras före slutet av det år då de genomförts. I rapporten presenteras de använda metoderna och inventeringsresultaten (arter, antal par) 7.7 Luftkvalitet 7.7.1 Nedfall Damm uppstår vid brytning, krossning, lastning, sprängningar och vid upplagsområdena samt utifrån trafiken på byggarbetsplatsvägarna. Det mineraldamm som uppstår sjunker i huvudsak i bullerkällans näromgivning, finkornigt damm sprider sig i ett större område. Nedfallet av det damm som sprider sig kontrolleras med dammuppsamlare. Kontrollen av nedfallet inleds före byggandet/produktionen startar och fortsätter årligen. Uppsamlingstiden för nedfallet är 30 dygn, det vill säga att uppsamlarna byts med 30 ± 2 dygns intervall enligt standarden SFS 3865. Uppsamlingsapparaturen och uppsamlingskärlen är förenliga med standarden SFS 3865. Från nedfallsproverna definieras månatligen elkonduktiviteten, ph, suspenderade ämnen, glödningrester och - svinn av suspenderade ämnen och totalfosfor. Också metallhalterna fastställs med prover av engångskaraktär, de metaller som ska fastställas överenskoms senare med NTM-centralen. Placeringen för dammuppsamlarna fastställs senare i det kontrollprogram som ska godkännas av NTM-centralen. Nedfallsstationer placeras i närheten av objekt som orsakar damning på så sätt att till exempel trädbeståndet inte hindrar dammnedfall i uppsamlaren. 7.7.2 Svävande partiklar 7.8 Buller Halter av inandningsbara partiklar (PM 10 ) i utomhusluften mäts med kampanjer vid två kontrollpunkter med analysatorer som oavbrutet är i funktion under en period på 6 månader. Mätstationernas läge väljs med beaktande av kriterierna i luftkvalitetsförordningen (711/2001) på så sätt att den ena mätplatsen är ett närliggande exponerat objekt (bosättningsobjekt) och den andra är placerad för att bedöma den allmänna damningen i gruvområdet. En närmare mätningsplan överlämnas för godkännande till NTM-centralen i god tid före mätningen. De exakta positionerna för mätstationerna väljs i samband med monteringen av anordningar i terrängen. Resultaten jämförs med gällande gränsvärden som gäller halter i inandningsbara partiklar (statsrådets förordning 711/2001) och riktvärdet för halter i inandningsbara partiklar (statsrådet förordning 480/1996). Mätningar utförs i det skede då gruvan anläggs och därefter med fem års intervall. Mätning av bullerkällornas ljudeffektnivåer Mätningar görs vid bullerkällor i det inledande skedet av verksamheten. Ljudeffektsmätningar kan vid behov göras på nytt, om bullerproducerande apparater som avviker från mätningarna eller som är helt nya upptäcks. De största arbeten som orsakar buller under produktionstiden är

1. Arbete för att avlägsna ytjord från dagbrottet 2. Malmgrävningsarbeten i dagbrottet inklusive eventuella sprängningar 3. Brytning av nyttosten 4. Materialtransport 5. Krossningen och gallring av malmsten 17 Miljöbuller Miljöbullermätningar under produktionen görs vid vissa punkter som definieras senare. Den noggranna placeringen väljs i terrängen. Den första gången görs mätningarna då byggandet börjat. En närmare mätningsplan överlämnas för godkännande till NTMcentralen i god tid före mätningen. Målet är att tidsplanera mätningar så att de sammanfaller med den tid då bullret av produktionsverksamheten är som kraftigast. I mätningarna finns det därtill skäl att dra nytta av ljudinspelningstekniken, med vilken det är möjligt att säkerställa uppkomstkällorna för buller vid bullerhändelser. Med mätningarna utreds utbredning av det faktiska bullret vid produktion mot bosättningen. På samma gång säkerställs det att bullermodelleringarna stämmer. Som mätningsanvisning används följande anvisningar och standarder: Vid bullerutsläppskällmätningar tillämpas mätstandarden för ljudeffektsnivå ISO 3746. Allmän anvisning: Mätning av miljöbuller, Miljöministeriets anvisning 1/1995 och ISO 1996-1, -2 och -3. Konstaterande av impulsartat buller: Nordtest NT ACOU 112 Den som genomför mätningarna ska ha den materiel och yrkeskunnighet som krävs för att utföra de aktuella mätningarna. 7.9 Vibration Bullermätningsrapport Utifrån bullermätningarna görs bullermätningsrapporter, där mätningsresultaten och osäkerhetsgranskningar i dessa presenteras. Mätningsosäkerheten definieras enligt utvidgad beräkning (Miljöministeriets anvisning 1/1995). Bullermätningsresultaten jämförs med Statsrådets riktvärden för buller dag- och nattetid och ett utlåtande ges om bullernivån, bullrets art och utbredningen av buller i produktionsskedet till mätobjekten. Buller sprids i omgivningen bland annat på grund av brytningen och trafiken. Vibrationens styrka beror i första hand på den mängd sprängämnen som används på en gång i brytningen. Styrkan på den vibration som trafiken orsakar beror bland annat på fordonets sammanlagda vikt och körhastighet och vägens skick. Vid brytning av malm och nyttosten utbreds vibrationsvågor i omgivningen, vilka dämpar väldigt snabbt i hård markbotten (bland annat granit, fast morän). I mjuka jordarter, som är bland annat lös morän, sand och lera, har vibrationskonsekvensen längre verkan. Vibration som framskrider i mjuka jordarter är också svårare än vibration som framskrider i hårda jordarter. Vibrationskonsekvenserna kan minskas med bra brytningsplanering. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet Bureau of Mines uppfattar människan vibration då dess pendlingshastighet är 2 10 mm/s. Buller med en pendlingshastighet

18 över 20 mm/s upplevs ofta som störande. Vibration kan i allmänhet kännas på ett avstånd på högst 500 meter från sprängningsplatsen, då sprängningarna görs under kontrollerade former. I Finland finns det inte officiella författningar om mätning av vibration eller riktvärden för vibration. Vid bedömningen av den vibration som sprängningarna orsakar används allmänt social- och hälsovårdsministeriets publikation "Säkerhetsföreskrifter 16:0 (1998). Normer för sprängningsarbete." I ministeriets anvisningar fastställs maximivärdet för vertikal förflyttning som kriterium för skaderisk. Riktvärden för vibrationer i publikationen anges i tabellen (Tabell 2). Tabell2. Riktvärden för vibration v(ve) på ett avstånd på 100 2 000 meter från vibrationskällan i olika typer av jordmån (mm/s) Avstånd (m) Lera, sand, grus och lös morän Fast morän, glimmerskiffer och mjuk kalksten Berg granit, gnejs, hård kalksten 100 10 17 28 200 9 14 22 500 7 11 15 1000 6 9 12 2000 5 7 9 Sprängningar är den viktigaste orsaken till vibration i gruvverksamhet. Sprängningarnas frekvens och intensitet är som störst i verksamhetsskedet. I byggskedet görs färre sprängningar och i stängningsskedet är antalet mycket begränsat. Andra vibrationsorsaker i projektet är landsvägs- och järnvägstrafik samt tunga maskiner. Jordmånen i Hannukainen utgörs i första hand av morän, sand och lera. Riktvärdet för den högsta vertikala pendlingshastigheten i denna typ av jordmån på 1 000 meters avstånd är 9 mm/s. Samtliga värden som beräknats för ett avstånd på 1 000 meter från gruvan med olika sprängningshål understeg riktvärdena. Också på 500 meters avstånd understiger värden riktvärdena. Övriga källor, såsom vibration som orsakas av maskiner, begränsar sig till de inhägnade områdena i Hannukainen och Rautuvaara. Konsekvenserna av den vibration som orsakas av den tunga trafiken begränsar sig till den omedelbara närheten. Trafiken på väg 940 kan vara i konsekvensområdet. Vägen kan stängas för kort tid under sprängningar, vilket effektivt avlägsnar sprängningskonsekvenserna för trafiken. Det är möjligt att det är nödvändigt att för kort tid stänga vägen i cirka två års tid tio år efter att gruvdriften startat. Vibrationen mäts under gruvans först driftår då vid närmaste byggnads grund. Mätningen görs som en trekomponentmätning från byggnadens (semesterbostadens) grund. En närmare mätningsplan överlämnas för godkännande till NTM-centralen i god tid före mätningen. 8 SAMMANDRAG AV KONTROLLEN I följande tabell (Tabell 3) presenteras ett sammandrag av kontrollen av Hannukainengruvan. Tidsplanen är preliminär och den preciseras i och med tidsplanerna för tillstånden, planerna och investeringsbesluten.

Tabell3 19 Preliminär tidsplan för övervakningen av utsläpps- och miljökonsekvenserna av gruvprojektet i Hannukainen Tarkkailun osa-alue Y0 Y1 Y2 Y3 Y4 Y5 Y6 Y7 Y8 Y9 Y10 Käyttö- ja kuormitustarkkailu, jätteet Pintavedet (virtaama, laatu) Pohjavedet (korkeus, laatu) Biologinen tarkkailu vesistöissä Perifyton Pohjaeläimistö Kalasto Koekalastukset (joet) Kalastustiedustelu Biologinen tarkkailu maa-alueilla Linnusto Ilman laatu Leijuma Laskeuma Melu Tärinä 9 FÖRFARANDE VID UNDANTAGSSITUATIONER OCH AVVIKELSE FRÅN PLANEN Störningar som orsakar exceptionella utsläpp och andra skador och olyckor där skadliga ämnen kommer ut i miljön anmäls omedelbart till NTM-centralen i Lappland och till kommunens miljö- och hälsovårdsmyndighet. Betydande utsläpp ska även meddelas omedelbart till räddningsmyndigheten. Verksamhetsidkaren ska ofördröjligen vidta nödvändiga åtgärder för att bekämpa skadorna, återställa situationen och förhindra en upprepning av det inträffade samt ordna lämplig övervakning. Gruvans miljöchef beslutar tillsammans med den övervakande myndigheten om nödvändigheten och omfattningen på övervakningen av undantagssituationer. Den som genomför övervakningen ska anmäla avvikande observationer utan dröjsmål till gruvans miljöchef, som vid behov anmäler ärendet vidare till NTM-centralen i Lappland och den kommunala miljö- och hälsovårdsmyndigheten. Vid avvikelse från kontrollplanen ska orsakerna till detta antecknas och händelsen ska utan dröjsmål meddelas till gruvans miljöchef, som överför informationen till NTMcentralen i Lappland och den kommunala miljövårdsmyndigheten. Det prövas från fall till fall om det är nödvändigt att ta ersättande eller kompletterande prover i samråd med gruvans miljöchef, den övervakande myndigheten och den som utför kontrollen. 10 RAPPORTERING Ett årligt sammandrag av drifts-, utsläpps- och konsekvenskontrolluppgifterna överlämnas före slutet av mars under följande år till NTM-centralen (miljövårdsmyndigheten och fiskerihushållningsmyndigheten), den kommunala miljövårdsmyndigheten, fiskeriavdelningen och Forststyrelsen. Årsanmälan till datasystemet för miljöskyddet (VAHTI) överlämnas i elektronisk form före utgången av februari under följande år. Resultaten av övervakningen av vattenutsläppen och yt- och grundvattnet från varje provomgång sänds så fort de färdigställts eller senast en månad efter provtagningen till registratorskontoret vid NTM-centralen i Lappland, ansvarspersonen för kontrollen vid gruvan och till den kommunala miljövårdsmyndigheten. I årsrapporten presenteras utöver resultaten de använda kalkylmässiga metoderna, bakgrundsuppgifter som förklarar resultaten, slutsatser och en jämförelse jämte tillståndsvillkor.