4801 Det amerikanska valet och arbetarrörelsen. // Virkesmätaren. 7(1948):4, s. 4 6. Äo: Förenta staterna; Presidentval



Relevanta dokument
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Tal Anförande av statsrådet Olof Palme. // Svenska fastighetsarbetareförbundet. Kongress (7 : 1965 : Stockholm), Protokoll S.

Kalla kriget Håkan Danielsson Flöjtvägen Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Världskrigens tid

1 I takt med tiden Olof Palme av Kjell Östberg, professor i historia

Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans

5401 Försvarskostnaderna i Västeuropa och Nordamerika. // Kontakt med krigsmakten. 10(1954):4, s ,

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget)

6403 Reformering av de gymnasiala skolorna. // Riksdagens protokoll / Första kammaren. 1964:40, s , 60, 61

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Drömsamhället svenska som andraspråk

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

S-studenters långtidsplan fram till 2020

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Det kalla kriget

Internationella relationer

Innehållsförteckning. Inledning Olof Palme Tidigt internationellt intresse Från borgare till socialist... 3

Proposition 6: Medlemskapsansökan i LSU Sveriges ungdomsorganisationer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Basfrågor: En delad värld

Efterkrigstiden

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Säkerhetspolitik för vem?

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

Tjugoårskrisen

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

TAGE ERLANDER :e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Olika läsning för olika ämnen?

What s on tonight. Passar för: Gymnasiet, samhällskunskap, mediekunskap

Rätten att återvända hem

Första världskriget

DEMOKRATI. - Folkstyre

Europa efter det första världskriget

DEN STORA UPPBYGGNADEN,

Kalla kriget

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Sveriges internationella överenskommelser

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

Första världskriget

Månadsträff Lucky Strike 16 mars 2018

Kalla kriget

Första världskriget The Great War

Demokrati på skolgården och i klassrummet

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

1959. S , , Äo: Författningsfrågor; Majoritetsval; Valsystem. Äo: Försvaret; Kärnvapenfrågan; Nedrustning

Liten introduktion till akademiskt arbete

Motion till riksdagen 1989/90: U614. Stopp för statsbesök av diktatorer. av Hans Lindblad (fp)

Förvaltningstraditioner. Karlsson kap 7

Demokrati Folket styr

MONA LILJA & STELLAN VINTHAGENI RED

Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

SVERIGE INFÖR UTLANDET


Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

SVERIGE UNDER KALLA KRIGET

Sverige då och nu. Sveriges historia

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

AMERIKANSKA REVOLUTIONEN

Islands President Ólafur Ragnar Grímssons tal på konferensen om handel och kultur i Vasa i Finland den 27 augusti 1997

Nålmärken från Arbetarrörelsen, samlingen tillhör Minnesbiblioteket

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Det krigshärjade 1940-talet.

Tidslinje (traditionell) Svältkatastrofen

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

Standard Eurobarometer 90

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Diverse nationalsocialistiska och högerextrema publikationer

Världen idag och i morgon

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Säg hej till din nya bibliotekarie:


Centrum för Iran Analys

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

Slutrapport VoteIT Mix

Transkript:

1948 Artiklar 4801 Det amerikanska valet och arbetarrörelsen. // Virkesmätaren. 7(1948):4, s. 4 6 Äo: Förenta staterna; Presidentval 4802 Czechoslovakia gone what about Sweden? // The Advocate. 2(1948):6, s. 3, 10 11 Äo: Kommunism; Neutralitet; Pragkuppen 1948; Tjeckoslovakien 4803 Laski och manifestet : [bokrecension]. // Aftontidningen. 1948-12-20, s. 2 3 Även publ.: Palme och manifestet. // Palme : en presentation / av Lars Svedgård. 1970. S. 55 58. Palme och manifestet. // Libertas. 1998:1, s. 6 8 Äo: Kommunism; Kommunistiska manifestet 4804 Strax före valet. // Aftontidningen. 1948-11-01, s. 2 Äo: Förenta staterna; Presidentval 23

1949 Artiklar 4901 Den amerikanska krigsgenerationen : [bokrecension]. // Svenska dagbladet. 1949-02-21, s. 9 Äo: Förenta staterna; Mailer, Norman; De nakna och de döda 4902 Demonstration i Prag. // Svenska dagbladet. 1949-06-15, s. 9 Äo: Kommunism; Tjeckoslovakien 4903 Generation ohne Abschied. // Studenten. 1(1949):2, s. 17 18, 22 Äo: Studentfrågor; Västtyskland 24

1950 Artiklar 5001 Efter Prag : Franck talar : Palme svarar : [svar på artikel av Hans Göran Franck]. // Gaudeamus. 27(1950):7, s. 9, 16 Äo: International Union of Students; Kommunism 5002 För sista gången IUS. // Studenten. 2(1950):3, s. 9, 14 Äo: International Union of Students; Kommunism; Studentsamarbete 5003 Kalle Dussin. // Gaudeamus. 27(1950):9, s. 6 Äo: Karl XII-firande 5004 Kominformkongress i Prag. // Gaudeamus. 27(1950):6, s. 12 13 Äo: International Union of Students; Kommunism 5005 Olof Palme i Prag 1950: En kongress i fredshetsens tecken : [rapport till SFS signerad i Claestorp, Sjösa i september 1950]. // Folket i bild-kulturfront. 12(1983):3, s. 12 13, 9 Äo: International Union of Students; Kommunism 5006 Studenterna, reaktionen och Karl Vennberg. // Gaudeamus. 27(1950):3, s. 10 11, 17 Även publ.: The downfall of the IUS. // Studenten. 2(1950):2, s. 10. [Utdrag] Äo: International Union of Students; Studentsamarbete 25

1951 Artikel 5101 Akademiskt bakåtsträveri. // Gaudeamus. 28(1951):3/4, s. 3 5 Äo: Socialinstitut; Studiesociala frågor; Sveriges förenade studentkårer 26

1952 Tal 5201 Der Weg der deutschen Studentenschaft aus der Isolation : [Rede am 2. Deutschen Studententag in Berlin]. // Colloquium. 1952:3, Sonderausgabe zum 2. Deutschen Studententag, s. 4 5 Äo: International Union of Students; Studentsamarbete Artikel 5202 Reformprogram i baklås? // Studenten. 4(1952):3, s. 3 4 Äo: Studiesociala frågor 27

1953 Artiklar 5301 Hinder vid startlinjen. // Tiden. 45(1953):8, s. 479 485 Även publ.: Hinder vid startlinjen. // Palme själv : texter i urval / redigerad av Sven Ove Hansson. 1996. S. 21 24. [Utdrag] cf. 9601 Äo: Studiesociala frågor 5302 Internationellt studentarbete. // Tofsen. 10(1953):3, s. 8 9 Äo: Coordinating Secretariat of National Students Unions; Studentsamarbete 5303 Den kommunistiska studentunionen. // Tofsen. 10(1953):2, s. 1 2 Äo: International Union of Students; Kommunism; Studentsamarbete 5304 Olof Palme reser : ett brev från Indien sommaren 1953 : [brev till Kaj Björk återgivet i artikel av Stellan Andersson]. // Arbetarhistoria. 25:97(2001):1, s. 4 5 Äo: Indienresan 1953; Palme, Olof 5305 Studenternas förräderi : [svar på insändare av Henning Österberg]. // Vecko-journalen. 44(1953):19, s. 12 13 Äo: Studentfrågor 5306 Studentriksdagen. // Kårbladet. 10(1953):6, s. 1, 19 20 Äo: Sveriges förenade studentkårer 28

1953 29 1948 1953 Det är skrivet i en stil som i fråga om dramatisk intensitet, gnistrande klarhet och passionerad segerstämning inte kan lämna något övrigt att önska. Så har också manifestet blivit historiens främsta politiska stridsskrift vars betydelse och inflytande ännu knappast kan överblickas. Tvärtom frapperas man vid en genomläsning av hur det ännu på ett sällsamt sätt synes handla om samtida problem. Dess grundläggande idéer äga till stor del samma giltighet som för hundra år sedan Ur Laski och manifestet, 1948 1 Olof Palme var 21 år gammal, när han i februari 1948 som student vid Kenyon College i Ohio, USA, nåddes av nyheterna om den kommunistiska kuppen i Prag. Ett klart ställningstagande mot kommunismen, liksom en alldeles speciell relation till Prag, skulle komma att spela en viktig roll i Olof Palmes liv. Nu våren 1948, när det kalla kriget snabbt förvärrades, och långt hemifrån sedan flera månader, analyserade han Sovjetunionens politik mot sina grannländer och Sveriges läge och neutralitetspolitik i en artikel i tidskriften The Advocate under rubriken Czechoslovakia gone what about Sweden?. Några månader senare skrev han sitt examensarbete om Friedrich A. von Hayeks bok Vägen till träldom, som hävdade att socialism och planhushållning skulle leda till ofrihet och demokratins undergång. Olof Palme fann att inte heller i en otyglad marknadsekonomi kunde frihet och demokrati bli bestående. 2 Hemma i Sverige hösten 1948 började han studera juridik vid Stockholms högskola. Erlander vann sin första, oväntade seger i det svenska valet och socialdemokratin kunde fortsätta regera. Strax före jul 1948 publicerade Olof Palme en artikel i Aftontidningen, denna gång om det Kommunistiska manifestet som fyllde 100 år. Marx och Engels menade Palme hade varit reformister. Den kommunism som Sovjetunionen med Lenin och Stalin representerade var inte deras. Han skrev: Marx betvivlade aldrig nödvändigheten av de traditionella demokratiska fri- och rätttigheterna, åsikts- och yttrandefrihet, fria och allmänna val o.s.v., utan vilka varje omvälvning vore av högst tvivelaktigt värde. 3 1 4803 2 8565 3 4803

30 1953 Olof Palmes egna erfarenheter från ett Amerika, där framtidstro och hopp om en bättre värld präglade den unga generationen efter krigsslutet, stod i skarp kontrast till de pessimistiska tongångarna som fortfarande var förhärskande bland ungdomen i ett sargat Europa. I en understreckare i Svenska dagbladet den 21 februari 1949 kallad Den amerikanska krigsgenerationen ställde Olof Palme de egna erfarenheterna mot Norman Mailers bok The Naked and the Dead, 1948 års obestridliga bestseller i Amerika. 4 Understreckaren i Svenska dagbladet väckte intresse hos många och det var nu som Olof Palme uppmärksammades av Sveriges förenade studentkårers ledning, som i sin efterkrigstida verksamhet alltmer börjat engagera sig i internationellt studentsamarbete. Olof Palme tillfrågades om han ville hjälpa till och i mars 1949 blev han sekreterare i SFS internationella utskott. 1951 valdes Olof Palme till SFS ordförande, en post han skulle inneha till maj 1953. Som ny SFS-ordförande höll Olof Palme ett stort anförande kallat Der Weg der deutschen Studentenschaft aus der Isolation inför den andra tyska studentdagen i Berlin den 2 maj 1952. Här tecknade han först den bakgrund av entusiasm och hopp om ett utvidgat internationellt samarbete som rått vid krigsslutet. Bland alla de internationella konferenser som då ägde rum och de organisationer som bildades var det självklart att studenterna också skulle ha sin: 1946 bildade man i Prag den Internationella studentunionen, IUS. Kontakt och samarbete över gränserna var ju själva grundförutsättningen för universitetens frihet och den akademiska forskningens existens. Speciellt viktigt var det för den studentgeneration som hade kommit hem från fronterna, fånglägren och koncentrationslägren. Under paroller om fred, nationell självständighet och demokrati skulle världens alla studenter samlas och verka för ett bättre, rikare och fullkomligare liv för alla människor. Det dröjde dock inte länge förrän IUS kom att domineras av de kommunistiska studenterna och förvandlas till ett kamporgan för Kominform. Därför hade det varit nödvändigt att bilda en alternativ internationell studentorganisation. I nära nog samma ordalydelser som Olof Palme använt i sina artiklar 1950 talade han nu om hur en studentorganisation bör fungera, om nödvändigheten av kompromisser, om solidaritet med de förtryckta, och att när man ska verka för att förbättra studenternas sociala och ekonomiska förhållanden gällde: Die praktische Zusammenarbeit ist der Hauptzweck; um diese zu fördern, müssen politische und ideologische 4 4901

1953 31 Prinzipien, wenn nicht modifiziert, so doch in den Hintergrund gerückt werden. Speciellt viktigt blev det att man vidgade sitt samarbete att också omfatta studenterna i de nyligen befriade områdena i Asien, Afrika och Latinamerika. De hade oftast varit den intellektuella elit som gått i spetsen för befrielserörelserna. 5 5 5201