Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen... 2 2.2 Förslag som påverkar landstingen... 3 3 Nya planeringsförutsättningar från SKL... 4 3.1 Utveckling av skatteunderlag och skatteintäkter... 4 3.2 Prisindex (LPIK)... 5 1
1 Sammanfattning Regeringen presenterade den 16 april den ekonomiska vårpropositionen. Nedan beskrivs regeringens bedömning av samhällsekonomins utveckling och kortfattat om förslag som påverkar landstingen. I propositionen finns inga rent finansiella tillskott till kommuner och landsting. I underlaget redovisas även nya planeringsförutsättningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), daterade den 26 april. Dessa får följande effekter för Västra Götalandsregionens ekonomi, jämfört med budgetunderlaget 2013-2015. Mnkr 2013 2014 2015 Förändrat prisindex (LPIK) 81 146 192 Ny skatteunderlagsprognos m m 105 11-125 Ny prognos från KPA för pensionskostnader -50-25 -50 Nettoeffekt 137 132 16 Beräknat resultat i budgetunderlag 2013-2015 (räknesnurra 2012-03-05) 219 601 942 Nytt beräknat resultat 356 733 958 Regionkansliet har även beaktat de ekonomiska effekterna av den senaste pensionsskuldsprognosen från KPA Pension (mars 2012). Kostnaderna bedöms nu bli högre än vad som angavs i budgetunderlaget. 2 Vårpropositionen 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen Till följd av den finansiella oro som råder i flera europeiska länder bromsade den svenska ekonomin in kraftigt under slutet av 2011. Oron har under inledningen av 2012 avtagit och förtroendet för marknaden har successivt börjat återvända hos både hushåll och företag. Tillväxten förväntas dock vara låg i stora delar av omvärlden under de närmaste åren. Den svenska ekonomin är exportberoende och påverkas därmed negativt av en svag tillväxt i omvärlden. Detta bidrar till att lågkonjunkturen kan bli utdragen. BNP kalenderkorrigerad, procentuell volymförändring Prognos per 2012 2013 2014 2015 Regeringen (budgetpropositionen) 1109 1,3 3,5 3,9 3,7 Regeringen (vårpropositionen) 1204 0,4 3,3 3,7 3,6 Den svaga utvecklingen i svensk ekonomi sätter även sina spår på arbetsmarknaden. Indikatorer på arbetskraftsefterfrågan och varsel visar på en svag utveckling av arbetsmarknaden den närmaste tiden, vilket gör att regeringen bedömer att arbetslösheten kommer att ligga runt 7,7-7,8 procent av arbetskraften 2012 och 2013. I takt med att efterfrågan i ekonomin ökar kommer även återhämt- 2
ningen på arbetsmarknaden. Först 2016 bedömer regeringen att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden åter är normalt. Procent 2012 2013 2014 2015 Arbetade timmar, årlig procentuell förändring 1-0,3 0,5 1,6 1,5 Antal sysselsatta, årlig procentuell förändring 2-0,1 0,3 1,4 1,7 Arbetslöshet i procent av arbetskraften 7,8 7,7 6,9 5,7 1 Kalenderkorrigerad Åldersgrupp 15-74 år 2.2 Förslag som påverkar landstingen I vårpropositionen presenteras inga skarpa förslag som påverkar sektorn, utan förslag till förändringar skjuts fram till höstens budgetproposition. SKL kommenterar detta i EkonomiNytt 06/12 och anser att besked om reformer och förändringar bör ligga i vårpropositionen för att sektorns planeringsförutsättningar ska underlättas. Nedan redovisas några punkter från vårpropositionen och vårändringsbudgeten för 2012. 2.2.1 Regional tillväxt Regeringen föreslår att bemyndiganderamen för regionala tillväxtåtgärder ökas 2012 med 89 mnkr till 2 489 mnkr, för att möta framtida behov under 2013-2020. Skälen är bland annat de särskilda omställningsbehov som Trollhättan och Västra Götaland står inför. Behovet är stort på grund av Saab Automobile AB:s konkurs. Anslaget behöver därför ökas med 25 mnkr. Regeringen ha dessutom beslutat stöd till större företagsetablering i norra Sverige, vilket medför en ytterligare höjning av bemyndiganderamen. 2.2.2 Medfinansiering av statlig transportinfrastruktur Regeringen lämnar inget besked om principer för medfinansiering från kommuner och landsting av statlig transportinfrastruktur. Regeringen avser att återkomma med förslag för att skapa ökade förutsättningar för kommuner och landsting att medverka i finansiering av statlig infrastruktur. SKL:s kommentar om medfinansiering av den statliga transportinfrastrukturen: I likhet med den proposition som regeringen nyligen lämnat till riksdagen om nytt planeringssystem för transportinfrastrukturen (prop. 2011/12:118) finns inget resonemang kring principer och avgränsningar, vilket SKL krävt för att ställa sig bakom medfinansieringen. 2.2.3 Förstärkning av utbildnings- och forskningspolitiken i fokus Under hösten 2012 kommer en forsknings- och innovationsproposition att överlämnas till riksdagen. Propositionen kommer bland annat att innehålla en översyn av rörligheten mellan olika lärosäten och näringsliv/samhälle. Vidare ska systemet för kompetensförsörjning ses över och incitamenten för högkvalitativ forskning stärkas. En innovationsstrategi kommer också att presenteras som lyfter ovanstående frågor. 3
3 Nya planeringsförutsättningar från SKL SKL har just presenterat nya planeringsförutsättningar för åren 2012-2016 i EkonomiNytt 07/12. Där ingår ny skatteunderlagsprognos, löne- och prisförändringar för landsting samt preliminär kostnadsutjämning 2013. Den sistnämnda utgår från nuvarande utjämningssystem och tar inte hänsyn till liggande utredningsförslag om förändrat system. Regeringen har fortfarande inte lagt fram någon proposition på förslaget. 3.1 Utveckling av skatteunderlag och skatteintäkter SKL:s nya prognos för skattunderlagsutvecklingen de kommande åren ligger något under 4 procent per år för att 2015 ta sig upp strax över 4 procent. Trots att förhållandena på arbetsmarknaden skiftar mellan åren ligger ökningstakten relativt konstant. Under 2012 och 2013 ligger sysselsättningen på en nästan oförändrad nivå men kompenseras av ökade inkomster från pensioner och arbetsmarknadsstöd. När sysselsättningen vänder upp och löneökningstakten tilltar motverkas effekten på skatteunderlaget dels genom att den automatiska balanseringen av pensioner åter slår till och dels genom att grundavdragen växer i snabbare takt. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 SKL, april 2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 VÅP, april 2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 SKL, feb 2012* 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 *) Låg till grund för budgetunderlag 2013-2015 Skillnaden mellan regeringens prognos i vårpropositionen 2012 och SKL:s prognos i april, för 2012, beror till största del på olika bedömningar av antalet arbetade timmar. Regeringen förutspår 2012 en minskning medan SKL tror på en oförändrad nivå. Skillnaden 2014 och 2015 beror på att regeringen har en mer optimistisk syn på utvecklingen av tillväxten och sysselsättningen dessa år. I tabellen visas prognosen för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 2013-2015 enligt SKL:s prognos i april 2012. I denna prognos finns en ny preliminär beräkning av kostnadsutjämningen, som innebär att Västra Götalandsregionen tappar stort i modellen för hälso- och sjukvård och då främst avseende vårdtunga grupper. Mnkr 2013 2014 2015 Preliminära skatteintäkter 32 922 34 100 35 510 Kommunalekonomisk utjämning 4 521 4 541 4 578 - varav inkomstutjämning 5 055 5 240 5 474 - varav kostnadsutjämning -101-105 -101 - varav regleringsavgift/bidrag -433-595 -789 Totalt 37 443 38 641 40 088 4
3.2 Prisindex (LPIK) SKL:s aktuella bedömningar av landstingens löne- och prisförändringar (LPIK) bygger på den samhällsekonomiska bild som också påverkar skatteunderlagets utveckling. Nedan redovisas nytt LPIK, såväl med som utan läkemedel, och en jämförelse med SKL:s bedömning i februari. Indexförändring, procent 2013 2014 2015 LPIK inkl. läkemedel, prognos april 1,8 2,0 2,4 LPIK inkl. läkemedel, prognos februari 2,0 2,1 2,5 Differens -0,2-0,1-0,1 LPIK exkl. läkemedel, prognos april 2,4 2,2 2,9 LPIK exkl. läkemedel, prognos februari 2,6 2,6 3,0 Differens -0,2-0,4-0,1 För LPIK inklusive läkemedel noteras marginella förändringar jämfört med SKL:s februariprognos. Att indexet ligger på en lägre nivå 2013 är kopplat till svagare timlöneökningar och en bedömning om kraftigare prissänkningar på läkemedel. Även för LPIK exklusive läkemedel noteras marginella förändringar jämfört med SKL:s februariprognos för åren 2013 och 2015, medan indexminskningen 2014 uppgår till 0,4 procentenheter. 5