PARKERINGSNORM FÖR KARLSTADS KOMMUN. Riktlinjer för beräkning, godkänd av kommunstyrelsen

PARKERINGSNORM FÖR KARLSTADS KOMMUN Riktlinjer för beräkning, godkänd av kommunstyrelsen 2016 12 13 1

BAKGRUND Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden att revidera nuvarande parkeringsnorm. Revideringen avser att uppdatera dokumentet så att det stödjer den inriktning av Karlstads utveckling som beslutats av kommunen. I denna strävan ingår att minska bilanvändningen för korta resor och att erbjuda parkeringsmöjligheter utanför, men i nära anslutning till stadskärnan. En attraktiv stad erbjuder goda parkeringsmöjligheter, men inte nödvändigtvis alldeles intill målpunktens entré. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för parkeringsnormen och dess tillämpning. Med parkeringsnormen styr kommunen hur parkering ska lösas vid detaljplanering och bygglovpliktig om- och nybyggnad av till exempel bostäder, kontor och handel. Grundläggande är Plan- och bygglagens 3 kap 15 lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. 2010 tog kommunen fram en parkeringsutredning Parkera i Karlstad som beskriver parkeringssituationen. Utredningen ger förslag på åtgärder för att kommunen ska kunna nå sina mål. Förslagen handlar bland annat om revidering av gällande parkeringsnorm och möjligheter till friköp/parkeringsköp. Den senast parkeringsnormen är från 2000. Sedan dess har mycket hänt i Karlstad och i omvärlden och det finns därför anledning att se över parkeringsnormen. Den nuvarande parkeringsnormen behöver utvecklas på följande punkter: inkludera även cykelparkering indela kommunen i fler geografiska zoner än bara Tingvallastaden och övrigt se över lokalkategorierna lyfta fram parkeringsköpet ta upp Gröna resplaner/ersättning till en del av biltillgängligheten 2

PARKERINGSNORM TABELL OCH SAMMANFATTANDE FÖRKLARING Bilen är det vanligaste transportmedlet. För att kunna göra resandet mer miljövänligt måste trafiksystemen formas mer mot vad människor och miljön tål. Då läggs också grunden till en attraktivare stadsmiljö och ökad livskvalité i Karlstad. I dagens transportsystem dominerar biltrafiken vilket innebär störningar av olika slag. Samtidigt står biltrafiken för ett stort antal positiva värden i människors liv. En del av dagens biltrafik är onödig, till exempel korta arbetsresor som i högre grad kan ersättas av gång, cykel och kollektivtrafik. Den nödvändiga biltrafiken måste anpassas för att bli mer hållbar och vårt bilberoende måste minska, mer alternativa färdmedel måste börja användas. Teknisk utveckling och alternativa, ickefossila bränslen är nödvändiga men inte tillräckliga åtgärder i transportsystemet. ZONINDELNING Olika delar av Karlstad har olika förutsättningar gällande tillgång till service, boendetäthet, arbetstäthet, biltäthet, stadsstruktur, kollektivtrafiktillgång och tillgång till alternativ till bilen som färdmedel. Till följd av detta har fyra olika zoner med olika normtal för bil definierats i Karlstad kommun: Zon 1 omfattar stadskärnan, Tingvallastaden, Klara och Haga. Zon 2 omfattar ett område där dag- och nattbefolkningen har hög densitet. Området ligger närmats zon 1 och inom cirka 500 meters avstånd från zon 1. Zon 3 omfattar all bebyggelse som ligger inom 500 meters gångavstånd från basbusslinjenätet. Zon 4 omfattar övriga delar av Karlstad. PARKERINGSNORM FÖR CYKEL För att få en hållbar och trevlig stad att leva i krävs att fler väljer andra färdmedel än bilen. För att nå dit behöver stadens planering underlätta för de som väljer eller skulle kunna tänka sig att välja andra färdmedel än bil. Ett sätt är att se till att antalet cykelparkeringsplatser vid bostäder, arbetsplatser och verksamheter mm är tillräckligt. Det kan till viss del styras genom att ha en cykelparkeringsnorm som ska följas vid nyetableringar. Cykel Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Flerbostadshus lgh > 40 kvm 30 30 28 20 Flerbostadshus lgh 40 kvm 35 35 30 20 Kontor 25 25 15 15 Dagligvaruhandel 12-16 15-30 15-35 10-20 Sällanvaruhandel 12-16 13-20 10-25 8-15 Tabellen visar parkeringstal för cykel uttryckt i antal cykelplatser per 1 000 kvm BTA. 3

PARKERINGSNORM FÖR BIL Ett mer hållbart transportsystem förutsätter minskat bilresandet. Det är enklare att påverka användandet av bilen snarare än själva bilinnehavet. Därför är det en viktig utgångspunkt att erbjuda boendeparkering till samtliga personbilar, dock kanske inte helt intill bostaden. Samtidigt som arbetsplatsparkeringen planeras mer restriktivt och alternativen till arbetspendling med bil utvecklas och blir både bättre och fler. Då skapas förutsättningar för fler att låta bilen stå hemma under arbetstid och istället använda sig av mer hållbara alternativ för arbetspendling. Bil Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Flerbostadshus lgh >40 kvm 1-7 1-8 1-10 2-11 Flerbostadshus lgh 40 kvm 1-3 1-4 1-5 1-5 Småhus, gemensam parkering 0,1-1,2 bpl/bostad. 0,1-1,3 bpl/bostad. 0,1-1,5 bpl/bostad. 0,1-1,5 bpl/bostad. Kontor 1-3 1-5 3-10 8-15 Dagligvaruhandel 16-25 20-30 25-35 30-40 Sällanvaruhandel 8-16 10-20 25-35 25-35 Tabellen visar parkeringsnorm för bil uttryckt i antal platser per 1000 kvm BTA om inte annat anges PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE Av det antalet parkeringsplatser som krävs för en etablering ska 2-3 procent, helst två men dock minst en plats, anpassas för rörelsehindrade med ett särskilt parkeringstillstånd. Parkeringsplatserna ska vara särskilt anpassade till människor med nedsatta funktioner. Parkeringsplatserna ska placeras nära entrén och skyltas upp för rörelsehindrade. Gångavståndet bör inte överstiga 25 meter. Vid butiker och andra servicelokaler ska 2-3 procent (eller minst en plats) av besöksplatserna anordnas och reserveras för personer med funktionsnedsättning. Bostäder för rörelsehindrade bör om möjligt lokaliseras till byggnader och byggnadsdelar som är lätttillgängliga för biltrafik. Vid platser där det förväntas finnas större efterfrågan på platser för rörelsehindrade, t.ex. vårdinrättning eller sjukhus, ska särskild utredning av behovet utföras. GRÖN RESPLAN REDUKTION AV PARKERINGSNORMENS KRAV Den Gröna resplanen ger parkeringsnormen dess flexibilitet, då den medger möjlighet att justera normen om det på specifika platser eller projekt finns potential för en sänkt norm. För sådana fall krävs det att en Grön resplan, som motiverar en sänkning av parkeringsnormen, tas fram. Ansvaret för att ta fram en Grön resplan som beskriver de lokala förhållandena eller de åtgärder som ska genomföras åligger byggherren. Några av de förutsättningar eller åtgärder som kan leda till en sänkning av parkeringsnormen är: bilpool, prissättning av parkering, samnyttjande, parkeringsköp, cykelåtgärder, god kvalitet och villkor för gång-, cykel- och kollektivtrafik. 4

INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NY PARKERINGSNORM...6 2. MÅL: P-NORM SOM STÖD FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING...10 3. PARKERINGSNORM FÖR CYKEL OCH BIL...11 ZONINDELNING...11 LOKALKATEGORI...12 CYKELPARKERINGSNORM...13 BILPARKERINGSNORM...14 KOSTNADER FÖR BILPARKERING...17 PARKERINGSKÖP...17 GRÖN RESPLAN REDUKTION AV PARKERINGSNORMENS KRAV...18 4. BILAGOR...22 FRÅGOR OCH SVAR...22 KARTOR ÖVER BILINNEHAV PER BOENDETYP OCH OMRÅDE...23 KARTA ÖVER BILINNEHAV PER FAMILJ OCH OMRÅDE...25 KARTOR ÖVER DAG/NATTBEFOLKNING PER OMRÅDE...26333 5

1. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NY PARKERINGSNORM Karlstad har som stöd för tillämpning av Plan- och bygglagens 3 kap 15 Rekommenderade parkeringstal, godkända av Byggnadsnämnden 2000-06-20. De rekommenderade parkeringstalen innehåller parkeringstal för bil men inte för cykel. För att ta fram en parkeringsnorm som är rimlig med avseende på dagens situation samtidigt som den strävar mot målet har normen formulerats utifrån följande förutsättningar: Zonindelning, Lokalkategorier, Bilinnehav, Boendeform och Närhet till kollektivtrafik. I följande stycken beskrivs rådande förutsättningar i Karlstad kommun. ZONINDELNING Idag finns två zoner, Tingvallastaden och övriga kommunen, upptagna i parkeringsnormen. Bilden visar zonindelning i P-norm. Källa: P-norm Karlstad 2000. LOKALKATEGORI 2009 gjordes en översyn av Karlstads kommuns parkeringstal, Parkeringstal Karlstad. Karlstads kommuns parkeringstal jämfördes med 10 andra kommuner (7 av dem större befolkningsmässigt än Karlstad och 3 mindre). Då det var ett antal år sedan översynen genomfördes har några av de 10 kommuner som Karlstad jämfördes med hunnit uppdaterat sina parkeringstal och översynen är därför inte helt aktuell i alla avseenden. Det finns dock några saker som konstaterade vid översynen och som fortfarande är användbara som underlag till detta förslag. Följande konstaterades: Karlstad skiljer sig från de andra kommunerna genom att bara ta upp fyra olika lokalkategorier. Karlstads nuvarande lokalkategorier: bostäder, handel, kontor/hantverk, industri/lager. Den kommun som har flest lokalkategorier redovisar 20 stycken. Av de kommuner som ligger närmast Karlstad rent befolkningsmässigt varierar lokalkategorierna mellan 7-16 stycken. Rekommendationen är att Karlstad bör komplettera med ytterligare lokalkategorier för att få ett mer heltäckande parkeringstal. 6

Bostäder I Karlstads parkeringstal skiljer man inte på bostadstyp utan det parkeringstal som gäller för bostad är det som andra kommuner benämner flerbostadshus. Flera andra kommuner har valt att skilja på flerbostadshus och småhus. Karlstads parkeringstal för centrum och övriga kommunen ligger inom eller nära de flesta övriga kommuners parkeringstal. Karlstads parkeringstal för bostäder (flerbostadshus) anses vara något lågt satta men vittnar om en modern syn på parkeringsfrågan där ett syfte bör vara att minska antalet fordon. Handel Karlstads parkeringstal är bland de lägre jämfört med andra kommuner och på en nivå som bedöms rimlig. Flera andra kommuner delar dock upp lokalkategorin butiker på till exempel dagligvaruhandel och sällanvaruhandel eller motsvarande. Kontor/Hantverk Karlstad har valt att redovisa kontor och hantverk i samma kategori. De flesta andra kommuner redovisar kontor separat. Karlstad har ett mycket lågt parkeringstal för kontor (2 bpl/1000 kvadratmeter BTA för Tingvallastaden och 13 för övriga kommunen). Trots att nivån är låg anses den rimlig och visar tydligt kommunens inriktning. Industri/Lager Karlstad har slagit ihop industri och lager i samma kategori vilket inte andra kommuner gör. De parkeringstal Karlstad har är lägre än de flesta kommuner och i centrum utmärker man sig genom att ha 0 bpl/1000 kvadratmeter BTA. Karlstad rekommenderas att dela upp industri och lager i olika kategorier samt att eventuellt höja parkeringstalet för industri. BILINNEHAV Bilinnehavet i Karlstad kommun varierar med bostadstyp och bostadens placering i kommunen. I tabellen nedan visas antalet bilar/bostad för respektive boendetyp i hela Karlstad kommun. I tabellen visas det genomsnittliga antalet bilar per invånare både inklusive och exklusive tjänstebilar. År 2012 var andelen tjänstebilar i Karlstad cirka sex procent¹. Boendetyp Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Totalt Andel av boende per boendetyp 45 % 20 % 35 % 100 % Bilar/invånare (exklusive 6 % tjänstebilar) 0,4 0,4 0,3 0,4 Bilar/invånare (inklusive 6 % tjänstebilar) 0,5 0,5 0,3 0,4 Tabellen visar antal bilar per invånare för respektive boendetyp i Karlstad kommun. Det faktum att Karlstad kommun systematiskt arbetar med att utveckla sin bebyggelse och trafikplanering för att hushålla med de samlade resurserna talar för att bilinnehavet i kommunen på sikt kan komma att sänkas. I följande figurer illustreras bilinnehav per invånare per NYKO (nyckelkodsområde) i Karlstad kommun exklusive tjänstebilar. Bilderna på nästa sida illustrerar alla boendeformer sammanslaget. ¹ Antal tjänstebilar: Tjänstebilsguiden 2012 Statistik för län och kommun Antal bilar: SCB Antal personbilar (2013-01) i trafik ägda av fysisk person 7

Bilden visar bilar per invånare per NYKO i Karlstads kommun² Bilden visar bilar per invånare per NYKO i Karlstads kommun³ PERSONER PER BOENDEFORM Av bostäderna i Karlstad kommun är 64 procent lägenheter och 36 procent småhus 4. I kommunen bor det i snitt cirka två personer per hushåll. I flerfamiljshus bor i snitt 1,6 personer per hushåll medan det i småhus bor 2,5 personer per hushåll. Parkeringsnormen tar därför hänsyn till boendeform 5. 2 SCB Totalbefolkningen 2012-12-31 samt Antal personbilar (2013-01) i trafik ägda av fysisk person 3 SCB Totalbefolkningen 2012-12-31 samt Antal personbilar (2013-01) i trafik ägda av fysisk person 4 SCB statistikdatabas, 2012, Lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet efter region, hustyp och tid 5 SCB Totalbefolkningen 2012-12-31 efter bostadstyp 8

AVSTÅND TILL KOLLEKTIVTRAFIK I Karlstad är det enkelt att leva utan bil! Det är Karlstadsbuss vision. Bra kollektivtrafik är ett av kännetecknen på en välskött och välmående stad, och bidrar till ett rättvist, jämlikt och miljömässigt hållbart samhälle. I och med baslinjerna har stora delar av Karlstad nära till kollektivtrafik av hög kvalitet. I denna parkeringsnorm anses 500 meter från hållplatsen (fågelvägen) vara ett rimligt gångavstånd till kollektivtrafik och zonindelningen är därför baserad på detta avstånd till kollektivtrafik. Bilden visar linjer för kollektivtrafiken i Karlstad. Källa: Karlstadsbuss För att säkerställa god tillgänglighet till kollektivtrafiken behövs utöver närhet även bra cykel- och gångvägar. En sänkning av normen är därför möjlig när kvaliteten på gång- och cykelvägar mellan kollektivtrafiken och bostadseller arbetsplatsområdet säkras. Bilden visar kollektivtrafikens baslinjer och 500 meters avstånd från baslinjehållplats 9

2. MÅL: P-NORM SOM STÖD FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING HÅLLBART RESANDE EN NÖDVÄNDIG UTVECKLING Bilen är det allra vanligaste transportmedlet och för att kunna göra resanden mer miljövänligt måste trafiksystemen formas mer mot vad människor och miljön tål. Då läggs också grunden till en attraktivare stadsmiljö och ökad livskvalité i Karlstad. I dagens transportsystem dominerar biltrafiken vilket innebär störningar av olika slag. Samtidigt står biltrafiken för ett stort antal positiva värden i människors liv. En del av dagens biltrafik är onödig, till exempel korta arbetsresor som i högre grad kan ersättas av gång, cykel och kollektivtrafik. Den nödvändiga biltrafiken måste anpassas för att bli mer hållbar och vårt bilberoende måste minska, mer alternativa färdmedel måste börja användas. Teknisk utveckling och alternativa, ickefossila bränslen är nödvändiga men inte tillräckliga åtgärder i transportsystemet. Karlstads kommunfullmäktige har antagit två styrdokument, en strategisk plan och en transportstrategi, som tydligt stödjer utvecklingen mot ökad livskvalitet, attraktivitet och hållbarhet. Det övergripande målet är att Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. STRATEGISK PLAN Målområdena i den strategiska planen berör tillgänglighet och parkering på olika sätt. Tillväxt Karlstad ska vara en kommun med långsiktig ekonomisk hållbarhet. Kommunen bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad genom att vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. All utveckling bygger på möten mellan människor. Attraktiv stad Kommunen ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när kommunen planerar sin verksamhet. Kommunen vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. En stad för alla Karlstad ska vara en långsiktigt, socialt hållbar stad, en omtänksam stad där alla människor känner sig trygga och välkomna. Den goda gröna staden Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Finansiellt perspektiv Karlstads kommun skall ha verksamhet och ekonomi i gott skick. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. 10

3. PARKERINGSNORM FÖR CYKEL OCH BIL Parkeringsnormen redogör för zonindelning och lokalkategori. Dessa delar är gemensamma för bil och cykel. I övrigt har parkeringsnormen delats upp i en del för cykel och en del för bil. För båda delarna redovisas en textdel och en del med parkeringstal i tabellform. Förutom avsnitten om zonindelning, lokalkategori, cykelparkeringsnorm och bilparkeringsnorm finns avsnitt som behandlar kostnader för bilparkering, parkeringsköp och Grön resplan. I avsnittet för bilparkeringsnorm finns underavsnitt om parkering för rörelsehindrade, mc/mopedparkering och laddplatser för elbilar. Parkeringsnormen gäller såväl vid hantering av detaljplanering som vid bygglovsansökan. Exploatören ska i samband med bygglovet redovisa att parkeringstalen för både cykel och bil är uppfyllda. Vid ombyggnation beräknas behovet av parkering på samma sätt som vid nybyggnation i enlighet med denna norm. Fastighetsägaren behöver sedan redovisa hur den eventuella differensen mellan redan befintliga parkeringar och beräknat behov ska lösas. ZONINDELNING På de 16 år som har gått sedan den förra parkeringsnormen togs fram har bebyggelsen i staden förtätats och områden strax utanför stadskärnan har både förtätats och brett ut sig mer i omfång. En liknande utveckling förväntas fortgå framöver och staden kommer att växa. Beroende på var i kommunen man bor samt vilken service som erbjuds ser efterfrågan på både cykelparkering och bilparkering olika ut. Olika delar av Karlstad har olika förutsättningar gällande tillgång till service, boendetäthet, arbetstäthet, biltäthet, stadsstruktur, kollektivtrafiktillgång och tillgång till alternativ till bilen som färdmedel. Till följd av detta har fyra olika zoner med olika normtal för bil definierats i Karlstad kommun. Zonindelningen gäller både för cykel- och bilparkering och generellt sett bedöms efterfrågan på cykelparkeringsplatser vara störst i centrala lägen (zon 1 och 2) medan efterfrågan på bilparkeringsplatser bedöms vara störst i mer perifiera lägen (zon 3 och 4). Zonindelningen avser att ge stöd för att matcha utvecklingen av Karstads bebyggelse, des användning och dess tillgänglighet. Zonindelningen är vägledande och nya planer kan medföra att en zon ökar i sitt omfång. Zonindelningen är en av flera anledningar till att parkeringsnormen behöver vara ett levande dokument som med fördel bör uppdateras inom 5-10 år. Zon 1 omfattar stadskärnan, Tingvallastaden, Klara och Haga. I zon 1 är tillgängligheten god med gång-, cykel och kollektivtrafik och där kostar bilparkeringen mycket att ordna. Efterfrågan på boendeparkering sjunker i detta område när andra färdmedel lyfts fram och parkeringens kostnad tydliggörs. Zon 2 omfattar ett område där dag- och nattbefolkningen har hög densitet. Området ligger närmast zon 1 och inom cirka 500 meters avstånd från zon 1. I zon 2 är tillgängligheten god med gång-, cykel och kollektivtrafik och där kostar bilparkeringen i vissa fall mindre än i zon 1 att ordna. Efterfrågan på boendeparkering sjunker inte lika mycket i detta område när andra färdmedel lyfts fram och parkeringens kostnad tydliggörs, eftersom kostnaden är något lägre. Zon 3 omfattar all bebyggelse som ligger inom 500 meters gångavstånd från basbusslinjenätet. I zon 3 är tillgängligheten mindre god med gång-, cykel och god kollektivtrafik men där kostar bilparkeringen mindre än i zon 2 att ordna. Efterfrågan på boendeparkering sjunker inte lika mycket i detta område när andra färdmedel lyfts fram och parkeringens kostnad tydliggörs, eftersom kostnaden är lägre än i zon 2. Zon 4 omfattar övriga delar av Karlstad. I zon 4 är tillgängligheten mindre god med gång-, cykel och kollektivtrafik. I zon 4 är bilparkeringen billig att ordna. Efterfrågan på boendeparkering är hög. 11

Väg 62 SKÅRE ÄLVÅKER STOCKFALLET Väg 61, 62 BERGVIK HENSTAD Z o n 4 HULTSBERG HAGALUND E18 GRÄSDALEN BELLEVUE GRUVLYCKAN VÅXNÄS ROMSTAD KVARN- BERGET MARIEBERG RÅTORP SAND- BÄCKEN E18 KLARA STRAND FÄRJESTAD E18 Z o n 1 TINGVALLA- STADEN VIKEN ORRHOLMEN HAGA HERR- HAGEN RUD Väg 63 Z o n 3 Z o n 2 SUNDSTA NORRSTRAND TORMESTAD LORENSBERG NORRA KROPPKÄRR E18 SÖDRA KROPPKÄRR SJÖSTAD LAMBERGET ÖRSHOLMEN KRONOPARKEN E18 ALSTER VÄLSVIKEN HEDEN Parkeringszoner Zon 1 ZAKRISDAL SOMMARRO Zon 2 Zon 3 Z o n 4 Z o n 3 SAND- BÄCKEN NORRSTRAND Z o n 2 VÅXNÄS SUNDSTA SJÖSTAD KLARA Z o n 1 HAGA TORMESTAD GRUVLYCKAN ROMSTAD KVARN- BERGET VIKEN TINGVALLA- STADEN HERR- HAGEN LAMBERGET Parkeringszoner MARIEBERG Zon 1 SOMMARRO Zon 2 ORRHOLMEN Zon 3 0 0,5 1 km Bilderna visar parkeringszoner i Karlstads kommun och stadskärna. LOKALKATEGORI Följande lokalkategorier gäller: Flerbostadshus lägenheter >40 m² Flerbostadshus lägenheter 40 m² Småhus, gemensam parkering Kontor Dagligvaruhandel Sällanvaruhandel 12

Antalet lokalkategorier skulle kunna utökas avsevärt jämfört med de fyra kategorier som finns idag. Men istället för att ha parkeringstal för alla tänkbara former av lokaler finns istället parkeringstal för de kategorier som är vanligast och där ett antal nybyggnationer förväntas årligen. För resterande lokalkategorier krävs särskilda utredningar avseende parkeringstal för cykel och bil utförs då det är aktuellt. Exepel på övriga kategorier är vårdbostäder, industri, lager, förskola, grundskola, gymnasium, hotell, restauranger, idrottsanläggningar, museer och bytespunkter för olika trafikslag i kombination För småhus med tomtparkering är det upp till varje fastighetsägare att bedöma behovet av antalet parkeringsplatser för cykel respektive bil. Minst en bilparkeringsplats samt yta för uppställning av cyklar rekommenderas dock. Småhus med tomtparkering har ingen egen kategori Småhus med gemensam parkering har ingen egen kategori i cykelparkeringsnormen då det förutsätts att cykelparkering löses på den egna tomten i den utsträckning som varje enskild fastighetsägare önskar. CYKELPARKERINGSNORM För att få en hållbar och trevlig stad att leva i krävs att fler väljer andra färdmedel än bilen. För att nå dit behöver staden planering underlätta för de som väljer eller skulle kunna tänka sig att välja andra färdmedel än bil. Ett sätt är att se till att antalet cykelparkeringsplatser vid bostäder, arbetsplatser och verksamheter mm är tillräckligt. Det kan till viss del styras genom att ha en cykelparkeringsnorm som ska följas vid nyetableringar. Cykelparkeringstalen anger det lägsta antal platser som ska tillföras fastigheten. Kommunen ställer sig positiv till att fler cykelparkeringsplatser skapas än vad som anges i parkeringstalen. För kategorierna dagligvaruhandel och sälanvaruhandel anges ett spann i antalet platser som ska tillföras fastigheten. Det är kommunen som anger vilket parkeringstal inom spannet som ska användas. Då Karlstads kommun inte har någon cykelparkeringsnorm sedan tidigare finns det inga gällande parkeringstal att jämföra med. De parkeringstal som föreslås är framtagna utifrån vanligt förekommande mått i andra cykelkommuner och för att spegla framtidens behov och målsättning om att öka andelen cyklande i Karlstad. Parkeringstalen för cykelparkering redovisas per 1000 kvadratmeter BTA (bruttoarea). För att cykelparkeringar ska vara attraktiva och enkla att använda krävs att de är lättillgängliga. Därför ska ett visst antal av cykelparkeringarna vara i markplan samt ett visst antal av parkeringarna vara väderskyddade. Behovstalen har inte tagit hänsyn till eventuellt samutnyttjande. Flerbostadshus >40 m² Parkeringstalen för flerbostadshus grundar sig på cirka 1,6 boende per lägenhet och inkluderar plats för besökare. Enligt Boverkets byggregler, BBR, 3:23 Bostadskomplement, ska det finnas förrådsutrymme i anslutning till bostaden för förvaring av en cykel per boende. För att förrådet ska vara attraktivt bör det placeras lättåtkomligt och innehålla möjlighet att låsa fast den egna cykeln. Minst hälften av cykelparkeringsplatserna ska vara i markplan och minst hälften ska vara väderskyddade. Flerbostadshus 40 m² I flerbostadshus 40 m² är antalet boende per lägenhet generellt färre än i flerbostadshus med större lägenheter. Många små lägenheter är hem för studenter. Då bilinnehavet hos studenter normalt sett inte är särskilt stort är troligtvis cykeln ett vanligare transportmedel. Minst hälften av cykelparkeringsplatserna ska vara i markplan och minst hälften ska vara väderskyddade. Kontor Behovet av cykelparkeringsplatser för kontor beror på arbetstätheten och antalet besökare. I centrala lägen antas cykeln vara ett vanligare transportmedel än i lite mer perifera lägen. Parkeringstalet baseras på en arbetstäthet om cirka 30 anställda och 4,5 besökare per 1000 kvadratmeter lokalyta. Samtliga platser ska vara i markplan och minst hälften av platserna väderskyddade. Dagligvaruhandel Både när det gäller dagligvaruhandel och sällanvaruhandel så påverkas behovet av cykelparkeringar både av antalet kunder men också av omsättningstiden på parkeringen. En annan viktig faktor är butikens läge i förhållande till cykelvägar samt närheten till andra butiker och möjligheterna till gemensam cykelparkering. Därför anges 13

ett spann när det gäller parkeringstalet för cykel. Vid stora etableringar kan det bli aktuellt att ta fram en egen parkeringsutredning för att se över parkeringstalen och behovet av både cykel- och bilparkeringsplatser. Behovet av antalet cykelparkerings platser är beräknat med utgångspunkten från 15 anställda och 60 besökare per 1000 kvadratmeter lokalyta och uttrycks i antal cpl/1000 kvadratmeter BTA (uträkningen gäller det högre talet i spannet). Minst hälften av cykelparkeringsplatserna ska vara väderskyddade. Sällanvaruhandel Sällanvaruhandeln behöver färre parkeringsplatser för cykel, då den vänder sig till en kundgrupp som är mindre cykelburen än den till dagligvaruhandeln generellt. Här har parkeringstalet reduceras något. Minst hälften av cykelparkeringsplatserna ska vara väderskyddade. Övriga För övriga verksamheter som inte anges ovan, till exempel vårdbostäder, industri, lager, förskola, grundskola, gymnasium, hotell, restauranger, idrottsanläggningar, museer och bytespunkter för olika trafikslag i kombination ska särskild utredning genomföras. Minst hälften av cykelparkeringsplatserna ska vara väderskyddade. TABELL Olika delar av Karlstad har olika förutsättningar gällande tillgång till service, boendetäthet, arbetstäthet, biltäthet, stadsstruktur, kollektivtrafiktillgång och tillgång till alternativ till bilen som färdmedel. Till följd av detta har fyra olika zoner med olika normtal definierats i Karlstad kommun: Zon 1 omfattar stadskärnan, Tingvallastaden, Klara och Haga. Zon 2 omfattar ett område där dag- och nattbefolkningen har hög densitet. Området ligger närmast zon 1 och inom cirka 500 meters avstånd från zon 1. Zon 3 omfattar all bebyggelse som ligger inom 500 meters gångavstånd från basbusslinjenätet. Zon 4 omfattar övriga delar av Karlstad. I tabellen nedan presenteras föreslagna parkeringstal för cykel i Karlstad kommun. Parkeringstal för cykel Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Flerbostadshus lgh > 40 kvm 30 30 28 20 Flerbostadshus lgh 40 kvm 35 35 30 20 Kontor 25 25 15 15 Dagligvaruhandel 12-16 15-30 15-35 10-20 Sällanvaruhandel 12-16 13-20 10-25 8-15 Tabellen visar parkeringstal för cykel uttyckt i antal cykelplatser per 1000 kvm BTA För att cykelparkeringarna ska vara godkända gäller följande: Cykelparkeringsplatser i markplan ska alltid vara placerade närmare entrén än vad bilparkeringarna är. Minst hälften av platserna vara väderskyddade och minst hälften av platserna i nära anslutning till entrén och i markplan. Detta gäller för bostäder. För verksamheter ska minst hälften av platserna vara väderskyddade och samtliga ska vara i markplan och nära entrén. För både bostäder och verksamheter ska minst fem procent av platserna medge möjlighet till parkering för lådcyklar, cykelvagnar mm. Möjlighet till laddning av elcyklar bör också ges. En broschyr om utformning av cykelparkeringar kommer att tas fram inom kort och följa med parkeringsnormen som ett stöd till exploatörer och fastighetsägare. BILPARKERINGSNORM Ett mer hållbart transportsystem förutsätter minskat bilresandet. Det är enklare att påverka användandet av bilen snarare än själva bilinnehavet. Därför är det en viktig utgångspunkt att erbjuda boendeparkering till samtliga 14

personbilar, dock kanske inte helt intill bostaden. Arbetsplatsparkeringen planeras samtidigt mer restriktivt och alternativen till arbetspendling med bil utvecklas och blir både bättre och fler. Då skapas förutsättningar för fler att låta bilen stå hemma under arbetstid och istället använda sig av mer hållbara alternativ för arbetspendling. Kategorierna bostäder och kontor har flexibla parkeringstal. Det innebär att parkeringstalen redovisas som ett spann. Flexibla parkeringstal innebär att en sänkning av parkeringstalen erbjuds mot att fastighetsägaren eller exploatören åtar sig att genomföra åtgärder (dessa presenteras i form av en grön resplan) som kan minska efterfrågan på parkering. För att en sänkning ska bli aktuell behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service. Färre parkeringsplatser kan också i vissa fall leda till att fler bostäder kan anläggas och att mindre ytor används till parkering vilket gör gårdsmiljöerna större. Det är bra både för fastighetsägare, exploatörer och kommun. Det högsta talet som anges i spannet är det som är normtalet och det kan sedan reduceras nedåt. Det högsta talet är även ett maxtal och om fastighetsägaren eller exploatören vill bygga fler bilplatser än vad parkeringstalen anger ska detta ske i dialog med kommunen. Det är extra viktigt när fastighetsägaren eller exploatören avser att bygga markparkering, då markparkering dels kan motverka ambitionen om att bygga en tät stad men även påverka stadsbilden negativt. Att erbjudas möjlighet till att nyttja de flexibla parkeringstalen är ingen rättighet fastighetsägaren eller exploatören har utan avgörs av kommunen. Upplägget medför totalt sett en subvention för fastighetsägaren eller exploatören i form av lägre anläggningskostnader, samtidigt som kommunen får ett fastighetsbestånd där potentialen är större att dess användare ska använda hållbara färdsätt. Beroende på om det är bostäder eller verksamheter som ska anläggas krävs det olika åtgärder för att minska efterfrågan på parkering. Se avsnitt 3.7 Grön resplan reduktion av parkeringsnormens krav. Även för kategorierna inom handel anges parkeringstalet i ett spann. Här ges dock inte fastighetsägaren eller exploatören samma möjlighet att få ett reducerat parkeringstal med hjälp av en grön resplan utan det är kommunen som avgör var i spannet parkeringstalet landar beroende på läge, möjligheter till samordning av parkeringsplatser, kollektivtrafikläget mm. Flerbostadshus >40 m² Maxtalet för flerbostadshus med lägenheter större än 40 m², eller där lägenhetsstorleken inte är känd, är baserad på bakgrundsfakta i form av antal bilar per person, antal boende per bostad geografiskt läge, dag- och nattbefolkning per områden men också med hänsyn till de mål kommunen har för hållbart resande. Besöksparkering är inkluderad i föreslagna parkeringstal. Flerbostadshus 40 m² I små lägenheter är oftast bilinnehavet hos de boende betydligt lägre än för större lägenheter i samma zon. Det medför att behovet av bilparkeringar inte är lika stort. Maxtalet för små lägenheter kan därför sättas betydligt lägre än för flerbostadshus med större lägenheter. Besöksparkering är inkluderad. Småhus, gemensam parkering Småhus med gemensam parkering innefattar fristående villor, parhus, kedjehus eller radhus som har sin parkering gemensamt i ett garage/garagelänga och/eller öppet på en gemensam yta. Här uttrycks parkeringstalet i antal bilplatser/bostad. Besöksparkering är inkluderad Kontor På senare år har arbetstätheten (antalet anställd per 1000 kvadratmeter BTA) ökat inom kontorsområdet. Öppna kontorslandskap ökar oftast arbetstätheten. Behovet av parkeringsplatser vid kontor beror främst på antalet anställda och på besöksbehovet. Det är av stor vikt att påverka färdmedelsvalet vid arbetsresor i strävan att uppnå ett mer hållbart transportsystem. Parkeringspolitiken spelar här en viktig roll, då utbudet av arbetsplatsparkering har stor betydelse för huruvida en person väljer att ta bilen till jobbet. Enligt den översyn av parkeringstalen som gjordes år 2009 ligger Karlstads mycket lågt. I översynen skrivs att trots att nivån i Karlstad är låg anses den rimlig och visar tydligt i vilken riktning Karlstad vill jobba. Besöksparkering är inkluderad men hänsyn måste naturligtvis tas till de fall där kontoret har en särskilt besökstät verksamhet. 15

Dagligvaruhandel Både när det gäller dagligvaruhandel och sällanvaruhandel så påverkas behovet av bilparkeringar både av antalet kunder men också av omsättningstiden av parkeringarna. En annan viktig faktor är butikens läge i förhållande till cykelvägar, kollektivtrafik samt närheten till andra butiker och möjligheterna till gemensam parkering. Därför anges parkeringstalet iett spann. Behovet av antalet parkeringsplatser är beräknat med utgångspunkten från 15 anställda och 60 besökare per 1000 kvadratmeter lokalyta och uttrycks i antal parkeringsplatser per 1000 kvadratmeter BTA (uträkningen gäller det högre talet i spannet). Sällanvaruhandel Sällanvaruhandel bör vara belägen utanför stadskärnan och därför anges endast norm för zon 3 och zon 4. Behovet baseras på 10 anställda och 70 besökare per 1000 kvadratmeter lokalyta och uttrycks i antal parkeringsplatser per 1000 kvadratmeter BTA. (även här gäller uträkningen det högre talet i spannet). Övriga kategorier För övriga verksamheter som inte anges ovan, till exempel vårdbostäder, industri, lager, förskola, grundskola, gymnasium, hotell, restauranger, idrottsanläggningar, museer och bytespunkter för olika trafikslag i kombination ska särskild utredning genomföras. TABELL Olika delar av Karlstad har olika förutsättningar gällande tillgång till service, boendetäthet, arbetstäthet, biltäthet, stadsstruktur, kollektivtrafiktillgång och tillgång till alternativ till bilen som färdmedel. Till följd av detta har fyra olika zoner med olika normtal för bil definierats i Karlstad kommun: Zon 1 omfattar stadskärnan, Tingvallastaden, Klara och Haga. Zon 2 omfattar ett område där dag- och nattbefolkningen har hög densitet. Området ligger närmats zon 1 och inom cirka 500 meters avstånd från zon 1. Zon 3 omfattar all bebyggelse som ligger inom 500 meters gångavstånd från basbusslinjenätet. Zon 4 omfattar övriga delar av Karlstad. Parkeringsnorm för bil Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Flerbostadshus lgh >40 kvm 1-7 1-8 1-10 2-11 Flerbostadshus lgh 40 kvm 1-3 1-4 1-5 1-5 Småhus, gemensam parkering 0,1-1,2 bpl/bostad. 0,1-1,3 bpl/bostad. 0,1-1,5 bpl/bostad. 0,1-1,5 bpl/bostad. Kontor 1-3 1-5 3-10 8-15 Dagligvaruhandel 16-25 20-30 25-35 30-40 Sällanvaruhandel 8-16 10-20 25-35 25-35 Tabellen visar parkeringsnorm för bil uttyckt i antal platser per 1000 kvm BTA om inte annat anges PARKERING FÖR RÖRELSEHINDRADE Av det antalet parkeringsplatser som krävs för en etablering ska två till tre procent, helst två men dock minst en plats, anpassas för rörelsehindrade med ett särskilt parkeringstillstånd. Parkeringsplatserna ska vara särskilt anpassade till människor med nedsatta funktioner. Parkeringsplatserna ska placeras nära entrén och skyltas upp för rörelsehindrade. Gångavståndet bör inte överstiga 25 meter. Vid butiker och andra servicelokaler ska 2-3 procent (eller minst en plats) av besöksplatserna anordnas och reserveras för personer med funktionsnedsättning. Bostäder för rörelsehindrade bör om möjligt lokaliseras till byggnader och byggnadsdelar som är lätt tillgängliga för biltrafik. Vid platser där det förväntas finnas större efterfrågan på platser för rörelsehindrade, t.ex. vårdinrättning eller sjukhus, ska särskild utredning av behovet utföras. 16

PARKERING FÖR MOTORCYKEL OCH MOPED En parkering för motorcykel eller moped behöver ha en jämn ytbeläggning så att fordonet står stadigt. Precis som för cykelparkering efterfrågas ofta möjligheten att låsa fast motorcykeln eller mopeden. Beroende på det geografiska läget och typ av verksamhet varier efterfrågan på parkering. Därför har inga parkeringstal för motorcykel och moped tagits fram. Det är upp till fastighetsägaren att undersöka behovet av sådana parkeringsplatser och vid behov skapa dem. Vid nybyggnation av större parkeringsanläggningar bör alltid parkering för motorcykel och moped märkas ut och förses med möjliget till fastlåsning av fordonet. PARKERING OCH LADDPLATSER FÖR ELBILAR För att uppmuntra elbilsanvändning bör laddplatser för elbilar införas vid nybyggnation. Det är svårt att veta hur många laddplaser som behövs eller hur stor andel av antalet parkeringsplatser inom ett område som bör vara laddplatser. Vid både boende- och arbetsplatsparkering är det framför allt platser för långsamladdning som är aktuellt. Installation av långsamladdplatser är inte så kostsamt och de platserna kan även tjäna som motorvärmarplatser därför kan det vara rimligt att minst 25 procent av parkeringsplatserna bör förses med stolpar för långsamladdning. Vid handelsparkeringar och andra korttidsparkeringar kan snabbladdningsplatser vara av större intresse. Snabbladdplatser är dock i dagsläget relativt dyrt att införa. Därför känns det inte rimligt att ställa krav på enskilda fastighetsägare att skapa snabbladdplatser om inte etableringen är stor. KOSTNADER FÖR BILPARKERING Till viss del hänger efterfrågan på parkeringsplatser ihop med kostnaden för parkeringsplatser. Antagligen betalar parkeringsanvändarna idag sällan eller aldrig fullt pris för vad det kostar att anlägga och sköta de parkeringsplatser som de nyttjar. I tabell 3 nedan redovisas kostnaden för olika typer av parkeringar, enligt Malmö stads parkeringspolicy. I totalkostnaden inkluderas byggkostnad, markpris, ränta, avskrivning och driftskostnader. Ett samnyttjande av parkeringen har inte räknats in. Markpriserna och kostnaderna varierar i olika delar av landet, men tabellen ger en fingervisning om vad parkeringsanvändare skulle behöva betala för att parkeringskostnaden inte ska sponsras av till exempel hyror, lägenhetspriser eller skattebetalare. Typ av parkering Byggkostn./bpl Totalkostn./bpl och år Totalkostn/bpl och månad Markparkering 15 000 30 000 3 500 8 000 300-700 P-hus 120 000 20 000 25 000 1 500 2 000 Garage plan -1 250 000 30 000 35 000 2 500 3 000 Garage plan -2 350 000 35 000 45 000 3 000 4 000 Garage plan -3 450 000 45 000 55 000 4 000 4 500 Sällanvaruhandel 8-16 10-20 25-35 Tabellen visar parkeringsnorm för bil uttyckt i antal platser per 1000 kvm BTA om inte annat anges I flera äldre bostadsområden är bristen på särskilt ordnad boendeparkering stor. Erfarenheten visar att de som saknar boendeparkering väljer att lösa sin parkeringsfråga på annat sätt i första hand, exempelvis genom att parkera på gator eller i grannområdet, snarare än att göra sig av med bilen. Det bidrar bland annat till ett onödigt resande vid sökande efter parkeringsplats samt en sämre trafiksituation då gatorna fylls av parkerande bilar. Fastighetsägaren bör uppmuntras att särskilja kostnad för boende respektive för parkering. PARKERINGSKÖP Parkeringsköp är ett sätt för fastighetsägaren eller exploatören att genom avtal ordna de parkeringsplatser som krävs för bygglov på annan plats än inom den egna fastigheten, exempelvis på en privat eller kommunal parkeringsanläggning. Kommunen anger de krav som ska uppfyllas för att avtalet ska godkännas som ett giltigt parkeringsköp. Dessa krav kan exempelvis röra varaktighet, rimlig närhet och omfattning. Genom att tillämpa 17

parkeringsköp där kommunen anger villkoren och godkänner parkeringsköpet kan kommunen styra var och hur många parkeringsplatser som byggs och det möjliggör för fler bilplatser i gemensamma parkeringsanläggningar, vilket i sin tur underlättar samnyttjande och sänkt parkeringsnorm. Parkeringsköp regleras i Plan och Bygglagen (2010:900) 8 kap. 9 och måste godkännas av kommunen och är ingen rättighet för fastighetsägaren. De två vanligaste formerna för parkeringsköp, och som skulle kunna användas i Karlstad kommun, är friköp och avlösen. Vid friköp betalar fastighetsägaren ett engångsbelopp, ett bestämt belopp per parkeringsplats, till kommunen och därmed har fastighetsägaren eller exploatören inte längre något ansvar för att ordna eller tillgängliggöra parkering till fastigheten. Genom friköpet förbinder sig istället kommunen till att bistå fastigheten med parkering och hålla den tillgänglig för fastigheten. Vid avlösen förbinder sig fastighetsägaren till att hyra parkeringsplatser i kommunal eller privat parkeringsanläggning på lång tid, oftast minst 25 år. Vid parkeringsköp bör inte fasta platser erbjudas, utan endast tillstånd att parkera vid en särskild anläggning. På så sätt kan parkeringarna genom samnyttjande användas maximalt. För att kommunen ska kunna erbjuda denna möjlighet krävs att utrymme finns i befintliga anläggningar eller att byggnation av nytt parkeringshus är inplanerat. I dagsläget finns ingen kommunal organisation för parkeringsköp och ej heller några kommunala parkeringsgarage eller parkeringshus för kommunen att erbjuda parkeringsköp i. Därför bör friköp tillämpas sparsamt till dess att frågan om parkeringsköp är utredd. GRÖN RESPLAN REDUKTION AV PARKERINGSNORMENS KRAV Den Gröna resplanen ger parkeringsnormen dess flexibilitet, då den medger möjlighet att justera parkeringstalen om det på specifika platser eller projekt finns potential för ett sänkt tal. Genom möjligheten att sänka parkeringstalen inbjuds även fastighetsägare till att påverka resvanorna, vilket är positivt då det krävs bred förankring för att samhällsförändringar ska ske. För att få möjlighet till sänkt parkeringstal krävs det att en Grön resplan, som motiverar en sänkning av parkeringstalen, tas fram. Ansvaret för att ta fram en Grön resplan som beskriver de lokala förhållandena eller de åtgärder som ska genomföras åligger fastighetsägaren eller exploatören. Fastightesägaren eller exploatören presenterar resplanen för kommunen. Kommunen fattar sedan beslut om och i vilken omfattning parkeringstalen kan sänkas till följd av resplanens innehåll. Detta kräver dock att utredningar och underlag avseende parkering i detaljplane- och bygglovsskeden måste göras utförligare, vilket kommer att ta mer resurser i anspråk för kommunens tjänstemän. Nedan beskrivs några av de förutsättningar eller åtgärder som kan leda till en sänkning av parkeringstalen. En mer detaljerad beskrivning av förutsättningar och åtgärder för Grön resplan redovisas i dokumentet Parkeringstal och Grön resplan för Karlstads kommun. Bilpool upp till 20 procent sänkning Prissättning av parkering upp till 10 procent sänkning Samnyttjande sänkningens storlek beror på det enskilda fallet Parkeringsköp och avlösen upp till 10 procent sänkning Cykelåtgärder upp till 10 procent sänkning God kvalitet och villkor för gång-, cykel- och kollektivtrafik upp till 10 procent sänkning Övriga mobility management-åtgärder upp till 10 procent sänkning Bilfria avtal upp till 90 procent sänkning Åtgärderna som är tänkbara att arbeta med för en fastighetsägare skiljer sig åt beroende på om det handlar om bostäder eller verksamheter. För verksamheter och då främst arbetsplatser är det i första hand samnyttjande, parkeringsköp och avlösen, cykelåtgärder, god kvalitet och villkor för gång-, cykel- och kollektivtrafik och övriga mobility management-åtgärder som är lämpliga att arbeta med. Genom avtal ska det säkerställas att den gröna resplanen är långsiktig, tillämpas och följs upp. På så sätt ska det även säkerställas att fastighetsägaren kan ordna parkering för normal parkeringsnorm om åtgärderna i den gröna resplanen inte tillämpas eller om förhållandena visar sig bli annorlunda än den bedömning som har gjorts i den Gröna resplanen. Vid sänkt parkeringsnorm kan det bli aktuellt att göra en markreservation i detaljplanen för normal parkeringsnorm för att möjliggöra en eventuell utökning av parkeringen. 18

BILPOOL Om bilpool planeras och etableras tidigt i planprocessen kan parkeringstalen sänkas. Genom medlemskap i bilpool har boende och verksamma tillgång till bil utan att behöva äga den. Då fler använder samma fordon minskar efterfrågan på parkeringsplatser. Platserna för bilpoolsbilar tillkommer utöver det normen anger, eftersom platsen inte kan användas av andra än poolbilen. I den Gröna resplanen ska det framgå vilka verksamheter/bostäder som har tillgång till bilpoolen, hur information om bilpoolen ska kommuniceras till de boende och verksamma och hur man kan garantera att bilpoolen finns kvar i minst fem år. Om fastighetsägaren själv inte vill hantera bilpoolen finns det ett antal fristående operatörer som kan stå för driften. PRISSÄTTNING AV PARKERING Det är viktigt att medvetandegöra personer om de faktiska kostnaderna som kan relateras till parkering, både för att uppföra parkering och för att använda marken i attraktiva lägen för parkering. Då parkering anläggs i garage ovan eller under marknivån kommer kostnaderna för parkering att öka vilket de boende eller verksamma i fastigheten bör medvetandegöras om. Om exploatör eller fastighetsägare kan påvisa en prissättningsmodell som begränsar efterfrågan på parkering utan att uppmuntra till parkering på gatumark finns det möjlighet att sänka parkeringsnormen. Det kan handla om att de boende som vill ha parkering får möjlighet att köpa en parkeringsrätt eller att det tas ut en månadsavgift som speglar de verkliga kostnaderna. SAMNYTTJANDE AV PARKERING Olika slags parkering gör anspråk på parkering i olika omfattning och under olika tider på dygnet. Om flera användargrupper kan samnyttja samma parkeringsplatser skapas ett mer effektivt utnyttjande. En förutsättning för samnyttjande är att brukargrupper med olika behov finns inom acceptabelt gångavstånd. 100 80 60 40 20 Angöring Ärende Boende Verksamma 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Diagrammet visar exempel på beläggningsgrad för olika typer av parkering en viss dag Om samnyttjande av parkeringsplatser kan säkerställas kan normtalen sänkas. I vilken grad beror på sammansättningen av verksamheter i området, i vilken grad samnyttjande är möjlig samt genomförande. Till skillnad mot övriga reducerande åtgärder för sänkt parkeringstal finns inte ett procentuellt tak för samnyttjande utan det räknas fram i särskild utredning. Samnyttjande bör i första hand användas för verksamhetsparkering (handel och arbetsplatser) och med försiktighet avseende bostadsparkering. Samtliga boende bör ha möjlighet att vid arbetspendling lämna bilen hemma till förmån för hållbara transportslag. När fastighetsägaren eller exploatören identifierat en potential för samnyttjande initierar denne samtal med 19

kommunen och den part som fastighetsägaren eller exploatören avser ingå samnyttjandeavtal med. Kommunen har en aktiv roll i dialogen mot överenskommelse och avtal om samnyttjande. Samnyttjande kräver ett långsiktigt arbete där avtal, som regelbundet följs upp av kommunen, tecknas mellan parterna över lång tid. PARKERINGSKÖP Om en fastighetsägare till största delen placerar sin parkering i en parkeringsanläggning, en bit ifrån, men samtidigt på gång avstånd till fastigheten och där utbudet av andra pakreingsmöjligheter är litet, kan det främja ett minskat bilberoende. Det kan som enskild åtgärd ge en sänkning av parkeringstalen. Läs mer om parkeringsköp under 3.6. CYKELÅTGÄRDER För att en fastighetsägare ska få bygglov för sin fastighets krävs att cykelparkeringsplatser anordnas enligt parkeringsnormen. För att kunna få reduktion från bilparkeringstalen krävs åtgärder för cykel som är utöver de krav som parkeringsnormen för cykel anger. Exempel på cykelåtgärder som skulle kunna ge en reduktion av bilparkeringstalen är cykelpool med lådcyklar och cykelkärror, ett lättillgängligt cykelförråd innehållande till exempel dörröppnare, cykelservice, laddmöjlighet för el-cyklar mm. GOD KVALITET OCH VILLKOR FÖR GÅNG- CYKEL- OCH KOLLEKTIVTRAFIK Genom zonindelningen anpassas parkeringsantalet efter närheten till kollektivtrafiken. Tillgängligheten baseras inte bara på närheten utan även kvaliteten på den infrastruktur som sammanbinder olika målpunkter. Avståndet till kollektivtrafiken anges i parkeringsnormen, men inte kvalitet och villkor. God kvalitet på gångvägar till olika målpunkter är viktig för att få de som bor eller arbetar i nära anslutning till kollektivtrafiken att välja att gå. God kvalitet på cykelvägar till olika målpunkter och cykelparkering vid start och målpunkt är viktig för att de som bor eller arbetar i nära anslutning till kollektivtrafiken ska välja att cykla dit. Om det går att påvisa att det finns eller anläggs attraktiva gång- och/eller cykelvägar och cykelparkeringar (säkra, trygga och vackra) som sammanbinder målpunkter med kollektivtrafiken i Karlstad finns det en möjlighet att sänka parkeringsnormen. God kollektivtrafikförsörjning i anslutning till etableringen skapar förutsättningar för att en större andel resor görs med kollektivtrafik istället för bil. Om etablering sker i områden med särskilt god kollektivtrafikförsörjning, eller där särskilda insatser gjorts i anslutning till hållplats kan parkeringsnormen sänkas. ÖVRIGA MOBILITY MANAGEMENT-ÅTGÄRDER Det finns egentligen obegränsat med olika lösningar som kan minska parkeringsbehovet. Det är bara fantasin som sätter gränserna. Det är dock viktigt att kunna motivera varför parkeringsbehovet skulle minska på grund av den valda årgärden. Några exempel på åtgärder för bostäder kan vara gratis eller subventionerat kollektivtrafikkort vid inflyttning, hemkörning av beställda matkassar, gemensamt anordnade handlingsresor mm. För verksamheter kan arbetsplatser och företag ta fram reseriktlinjer för verksamheten och anställda skulle kunna få subventioner som stödjer ett val av hållbara färdmedel. BILFRIA AVTAL För att få 90 procent sänkning av parkeringstalet krävs det att samtliga som flyttar in i fastigheten genom avtal skriver under på att de inte har bil. Det krävs vidare att fastighetsägaren arbetar med i princip samtliga ovan nämnda åtgärdskategorier. RÄKNEEXEMPEL GRÖN RESPLAN Ett nytt bostads- och verksamhetsområde ska utvecklas. Verksamheterna i området ska bli en blandning av kontor 20

(5 000 m2 BTA) och handel (7 000 m2 BTA) och totalt 500 nya bostäder ska byggas (genomsnittlig lägenhetsstorlek motsvarar 100 m2 BTA). Till området kommer det skapas bra cykelvägar och cykelparkering av god kvalitet. Byggherrarna i området har tillsammans tagit fram en Grön resplan. Nedan anges de delar som ingår i planen och den reduktion av normen som det kan medföra. Samnyttjande mellan bostäder, kontor och handel (-10 % för bostäder, -15 % för handel och -15 % för kontor) Bilpoolsbilar placeras i området så att de kan användas av både boende och kontor (-10 % för bostäder och -10 % för kontor) Goda gång- och cykelmöjligheter anläggs mellan kollektivtrafik, bostäder, kontor och handel (-5 % för bostäder, -5 % för handel och -5 % för kontor) CYKEL Lägenheter eller BTA Normtal Motsvarar antal platser Lokala förutsättningar Motsvarar antal platser Flerfamiljshus 500 4 2000 2000 Kontor 5 000 25 125 125 Handel 7 000 25-35 175-225 175-225 BIL Lägenheter eller BTA Normtal zon 2 Motsvarar antal platser Sänkning av norm Zon 2 Reducerade normtal Motsvarar antal platser Besparing Flerfamiljshus 500 8 400 30 % 6 280 120 Kontor 5 000 5 25 30 % 3,5 17 8 Handel 7 000 20-30 140-210 20 % 16-24 112-168 28-42 21

4. BILAGOR FRÅGOR OCH SVAR Vad händer om parkeringen är feldimensionerad? För många parkeringsplatser tar yta i anspråk som skulle kunna användas till att stödja stadens utveckling. Parkeringeplatser med liten användning hushåller inte med de gemensamma resurserna. Vad händer om parkeringen är felplacerad? Parkering för tidskorta ärenden och för ärenden där närhet är viktigt bör få parkering nära målet. Om tillgången på parkering för detta ändamål inte tillgodoses dämpas efterfrågan på den typen av ärenden. Ärendet uträttas inte eller löses på annat sätt. Vad händer om parkeringen är fel tidsreglerad? För långa tidsregleringar ger högre beläggningsgrad då fler med längre uppställningstid kan stå närmare målet. De tränger då undan de som har kortare ärenden. För korta tidsregleringar ger låg beläggningsgrad. Parkeringeplatserna kommer inte att kunna användas med en rimligt hög beläggningsgrad. Vad händer om parkeringen är fel prisreglerad? För billig parkering lockar till en ökad bilanvändning, det blir billigt att använda bilen då parkering är billig. Alternativa resor och transporter får en sämre konkurrenssituation. För dyr parkering tränger undan även de grupper som rimligen bör kunna använda sin bil för ärenden och besök. Kostnaden för parkering ger en negativ effekt på sociala kontakter och handel. Vad händer om parkeringen används fel? Parkering som är avsedd att stödja ett visst ändamål men som inte fyller den funktionen på grund av skillnad mellan hur den är tänkt att användas ger inte den effekt som den är avsedd att ge. Markanvändning och investering ger inte den avkastning som den var tänkt att ge, en brist i hushållning med genmensamma resurser. 22

KARTOR ÖVER BILINNEHAV PER BOENDETYP OCH OMRÅDE BIlden visar bil per invånare i småhus. Källa SCB 2013 BIlden visar bil per invånare i bostadsrätt. Källa SCB 2013 23

24 BIlden visar bil per invånare i hyresrätt. Källa SCB 2013

KARTA ÖVER BILINNEHAV PER FAMILJ OCH OMRÅDE I figuren nedan visas antalet bilar per familj, där SCB vid avgränsningen av familjer utgår från relationer mellan personer som är folkbokförda på samma fastighet. Personer som är bosatta i olika lägenheter på fastigheten kan då felaktigt bli betraktade som ingående i samma familj. Det är inte möjligt att göra personer till sambor om gemensamt barn saknas. Detta medför att antalet ensamstående överskattas och att antalet sambor underskattas. SCB beräknar att det finns cirka 500 000 personer i Sverige som är sambor men som inte kan sammanföras till familj. Eftersom lägenhetsregister fortfarande saknas kan folkbokföring på lägenhet inte genomföras. Det är därför inte möjligt att framställa statistik över familjer och hushåll av god kvalitet med folkbokföringen som grund. Bilden nedan ger ändå en indikation på antalet bilar per familj i Karlstad kommun. Bilden visar bilar per familj per NYKO i Karlstad kommun. Källa: SCB 2013. 25

KARTOR ÖVER DAG/NATTBEFOLKNING PER OMRÅDE Bilden visar nattbefolkning per hektar. Källa: SCB 2013 Bilden visar nattbefolkning per hektar. Källa: SCB 2013 26

Bilden visar dagbefolkning per hektar. Källa: SCB 2013 Bilden visar dagbefolkning per hektar. Källa: SCB 2013 27