Årsredovisning Kungliga biblioteket

Årsredovisning 2017 Kungliga biblioteket

Omslagets framsida Äpplet är en gammal symbol för kunskap. I bibliotekens samlingar finns många äpplen, både bildligt och bokstavligt talat. Kungliga biblioteket samlar in och bevarar allt från gamla handskrifter och tidningar till tv-program, musik och reklamblad för forskning, bildning och ökad kunskap.

Datum Dnr 2018-02-21 1.2.2-2018-59 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017 1(96)

Innehållsförteckning Riksbibliotekariens inledning... 4 Vision 2025 och målbild 2020... 6 Årsredovisningens disposition... 7 Samla in... 8 Målbild 2020... 9 Mediernas utveckling... 9 KB:s pliktstudie Plikten under lupp!... 10 Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av tryckt pliktmaterial... 10 Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av audiovisuellt pliktmaterial... 13 Förvärv av icke leveranspliktigt material... 17 Antikvariskt förvärv... 19 Beskriva... 20 Målbild 2020... 21 Förflyttning mot standarder... 22 Katalogisering av pliktmaterial... 23 Katalogisering av icke leveranspliktigt material... 24 Bevara... 25 Målbild 2020... 26 Långsiktigt bevarande... 27 Tillhandahålla... 29 Målbild 2020... 30 Användningen av KB:s samlingar och digitala tjänster... 31 Tillgängliggörande genom digitalisering... 36 Samarbeten inom digitalisering... 38 Nationell överblick och samverkan... 40 Målbild 2020... 41 Nationell överblick främja samverkan... 42 Officiell biblioteksstatistik... 42 Libris nationell biblioteksinfrastruktur... 43 Biblioteksplaner... 44 Centrala avtal för elektroniska informationsresurser... 44 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 2 av 96

Särskilda återrapporteringskrav... 46 Digital lagring... 47 Ekonomiskt stöd till samarbetsprogram... 48 Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning... 50 Öppen tillgång till vetenskaplig information... 51 Kultursamverkansmodellen... 53 Swepub... 53 Nationell biblioteksstrategi... 54 Studie om pliktlagstiftningens roll... 56 Samarbeten... 57 Personal och kompetensförsörjning... 61 Moderna beredskapsjobb i staten... 65 Jämställdhetsarbetet... 65 Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen... 66 Tabellbilaga till resultatredovisningen... 72 Finansiell redovisning... 77 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 78 Anslagsredovisning... 83 Tilläggsupplysningar... 85 Noter... 87 Insynsrådet 2017... 95 Årsredovisningens undertecknande... 96 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 3 av 96

Riksbibliotekariens inledning Det finns än så länge inga fungerande tidsmaskiner men visst kan du på flera sätt komma bra nära i alla fall informationsmässigt genom att besöka Kungliga biblioteket i Stockholm. Så skriver Aftonbladets sportjournalist Patrik Brenning i en längre artikel 1 där han letar fram de försvunna statuterna till det åtråvärda fotbollspriset Guldbollen som Zlatan Ibrahimović fått 11 gånger hittills. I Stockholms-Tidningen den 13 november 1946 hittar Patrik Brenning en artikel där det framgår att priset endast kan erövras en gång av samme idrottsman. Artikeln har rubriken Glömda skriften som kunde rånat Zlatan. Hungerupproret i Västervik 1917 och demokratins genombrott i Sverige är temat för föreställningen Liket rör sig. Föreställningen sattes under hösten upp av amatörteaterföreningen Teaterskeppet i Västervik. Under manusarbetet tillbringade Carsten Palmær två och en halv vecka på KB för att samla material. 2 Fantasyförfattaren Sara Bergmark Elfgren fick sitt genombrott 2011 med romanen Cirkeln. När hon, med anledning av sin senaste rysare Norra Latin, blir intervjuad av Sam Sundberg 3 beskriver hon hur hon bland annat djupdykt i KB:s tidningsarkiv för att lära sig allt om excentriska lärare, hur området runt skolan förändrats och om barnmumien som fanns i biologisalen ända in på 2000-talet. Det här är tre lite oväntade exempel på hur nationalbibliotekets samlingar länkar samman historia med nutid. Vi bär samhällets minne och underlättar upptäckter av och förståelse för ursprung och sammanhang. Det handlar självklart om forskare som använder KB:s samlingar men även om journalister och andra som i likhet med ovanstående användare söker fakta som i vissa fall endast finns bevarade här på nationalbiblioteket. Vi vet inte vad i våra samlingar som kommer att vara viktigt i framtiden. Det är därför en fungerande pliktlagstiftning, där vi samlar in allt som publiceras, är så viktig. I september överlämnade vi vår studie Plikten under lupp! till regeringen. Studien konstaterade att dagens pliktexemplarlagstiftning har stora brister och måste revideras. Allt fler publikationstyper kan inte samlas in. Av upphovsrättsliga skäl är dessutom det elektroniskt insamlade materialet endast tillgängligt i KB:s lokaler i Stockholm. Därmed försvåras forskning på landets lärosäten. Det här är en fråga som behöver fortsatt uppmärksamhet. 1 Aftonbladet 20 november 2017 2 Västerviks-Tidningen 5 november 2017 3 Svenska Dagbladet 6 november 2017 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 4 av 96

För invånarna är det viktigt att det finns en god biblioteksservice över hela landet och i livets alla skeenden. Under året presenterade sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi sin stora omvärldsrapport Den femte statsmakten. Det omfattande underlaget ligger nu till grund för det fortsatta arbetet. En första version av strategiförslaget presenteras i maj 2018, för att sedan slutredovisas i mars 2019. I omvärldsrapporten belyses flera centrala frågor kring biblioteksutveckling. Demokrati, utbildning, digitalisering och tillgängliggörande är några av nyckelorden. För ett år sedan fick KB i uppdrag att samordna arbetet för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Det är ett viktigt arbete. Forskningsresultat bör vara såväl sökbara och tillgängliga som kompatibla och återanvändbara. Här har ett brett arbete inletts där flera olika aktörer samverkar. I en tid präglad av avancerad informationsteknik och ökad internationalisering är Sverige en föregångare när det gäller tillgänglighet och användning av text, bild och ljud. Så inleds KB:s vision för år 2025. Visionen tydliggör vad vi vill åstadkomma och för att den ska bli verklighet har vi riktat in oss på sex fokusområden. 2017 var vårt första verksamhetsår utifrån Vision 2025. Nyttan av våra samlingar och tjänster uppstår, precis som i de inledande exemplen, vid användningen. Därigenom bidrar vi till forskning och demokratisk samhällsutveckling. Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Foto: Helena Anderhag, KB Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 5 av 96

Vision 2025 och målbild 2020 Under 2016 arbetade Kungliga biblioteket (KB) med att utveckla den interna styrmodellen. Med utgångspunkt i instruktionen formulerade ledningen Vision 2025. För att visionen ska bli verklighet togs en treårig målbild för 2017 2019 fram. Målbilden innehåller sex prioriterade fokusområden: Fler ska använda mer Större tillgång till digitaliserat material Tydlighet i samlingsbyggandet Bibliotek är en viktig samhällsresurs Stärkt fokus på kompetens Samarbetskultur med användarfokus ett KB I samband med visionsarbetet infördes även en ny modell för flerårig verksamhetsplanering. Syftet var att åstadkomma en förenklad och mer effektiv planerings- och uppföljningsprocess med mer fokus på att stärka den tvärgående verksamhetens roll. Den nya modellen innebär att en genomgripande verksamhetsplanering genomförs vart tredje år, då också målbilden ses över. Under övriga år fokuseras på uppföljning och justering av aktiviteter. 2017 var det första året med den nya treåriga verksamhetsplanen. I enlighet med den nya modellen gjordes under hösten en verksamhetsuppföljning av treårsplanen, som resulterade i mindre justeringar. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 6 av 96

Årsredovisningens disposition Årsredovisningen består av två delar resultatredovisning och finansiell redovisning. I resultatredovisningen redovisar och kommenterar KB verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2017. KB har sedan flera år valt att redovisa verksamheten i de fem prestationsområdena: Samla in Beskriva Bevara Tillhandahålla Nationell överblick och samverkan Inom respektive prestationsområde i resultatredovisningen återkommer vissa delar: De instruktioner och återrapporteringskrav som avses Koppling till målbild 2020 Resultat per prestationsområde Inom respektive prestationsområde förekommer hänvisningar till resultatredovisningens tabellbilaga. Avslutningsvis följer ett avsnitt som beskriver de resultat som uppnåtts inom de områden där KB har särskilda återrapporteringskrav. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 7 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Samla in Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 8 av 96

Samla in KB ska enligt instruktionen: ta emot den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, ta emot pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radio- och televisionsprogram, fullgöra de uppgifter som följer av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument. Målbild 2020 KB:s målbild 2020 med tillhörande verksamhetsplan har sex fokusområden för perioden 2017 2019. Till prestationsområdet samla in kan mål som handlar om tydlighet i samlingsbyggandet kopplas. Det handlar om att KB ska samla in och beskriva materialet efter materialoberoende principer och processer, att e- pliktlagen ska vara fullt implementerad, att KB:s nationella roll i samlingsbyggande och förvärv är klargjord samt att ett underlag för ny samlad pliktlagstiftning har tagits fram och beredskap för implementering finns. KB vill lyfta fram: En översyn av pliktlagstiftningen är genomförd och överlämnad till regeringen. Antalet levererade e-pliktspaket, det vill säga filer inklusive metadata, har ökat med 70 procent sedan föregående år. Statistik för prestationsområdet samla in finns i tabell 11 12 på sidan 72. Mediernas utveckling Medieutvecklingen drivs av mediernas och samhällets digitalisering. Gamla begreppsapparater, skapade i en tid med tydligt avgränsade medietyper och väldefinierade aktörer, fungerar dåligt i den digitala domänen. Traditionella begrepp som bok, tidning, tv, radio och film får nya betydelser på webben, där Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 9 av 96

text, ljud och bild blandas på ett sätt som är omöjligt i den fysiska utgivningen. Genom att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt för fler aktörer att publicera sig har också traditionella förlag och andra medieföretags roll förändrats. En del i denna förändring är en ökad interaktivitet mellan publicist och konsument. Webben utgör en länkad och ständigt föränderlig struktur av publiceringar, kommentarer och vidarelänkningar. På webben utvecklas också nya medieformer som saknar motsvarighet i den fysiska utgivningen. Framväxten av sociala medier är det tydligaste exemplet på det. KB:s pliktstudie Plikten under lupp! I regleringsbrevet för 2017 fick KB i uppdrag att genomföra en studie som övergripande skulle belysa dagens publicerings- och medielandskap med fokus på pliktbibliotekens möjligheter att samla in och tillgängliggöra relevanta publikationer. KB överlämnade studien, Plikten under lupp! till Regeringskansliet den 30 september 2017. I studien framgår att dagens pliktexemplarslagstiftning har stora brister och behöver revideras. Bristerna grundar sig dels i de principiella skillnader som föreligger mellan lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument och lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material (e-plikt), dels i att lagstiftningen i sin helhet ligger i otakt med medieutvecklingen. Resultatet har blivit en ologisk och haltande samlingsuppbyggnad, där allt fler publikationstyper inte kan samlas in, och där det elektroniska materialet endast kan nås från KB:s lokaler. En utgångspunkt för en revidering av pliktlagstiftningen måste vara att principerna för vad som ska samlas in är format- och medieoberoende, och att samhällets tillgång till pliktinsamlat material radikalt förbättras. Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av tryckt pliktmaterial Dagspressen kämpar med vikande prenumerationer på tryckta upplagor och höga kostnader för utveckling av digitala plattformar. Antalet prenumeranter av tryckta dagstidningar i storstäderna minskar radikalt, medan läsarna visar på ett ökande intresse för lokalpressen. För att kunna överleva börjar publiceringsbranschen se över möjligheten till mer strategiskt samarbete både redaktionellt och kommersiellt samt mellan olika koncerner. De digitala annonsintäkterna ökade markant för morgonpressen under året. Det gäller både storstads- och lokalutgivningen. Detta kan tolkas som en viss tillvänjning även för den digitala annonseringen. För några år sedan var e- tidskrifterna få och bestod i många fall av digitala kopior av den tryckta versionen. Nu har utvecklingen gått mot mer fristående digitala lösningar, i vissa fall som premiumlösningar för prenumeranter. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 10 av 96

Tendensen med ett ökat antal publiceringstjänster som agerar mellanhänder mellan beställare och utförare av tryckeritjänster håller i sig. Affärsmodellerna och typ av aktör varierar. Ibland sker tryckningarna utomlands utan att beställaren har möjlighet att påverka beslutet. I vissa fall sköter dessa tjänster också marknadsföring och försäljning. Publiceringstjänsterna är idag inte pliktleverantörer. Läggs tryckteknikens utveckling till, som medger kontinuerlig framställning av en minimal upplaga, finns en alltmer omfattande flora av utgivare att kartlägga och informera om pliktfrågor. För att överleva styr många tryckerier sin utveckling mot automatiserade helhetslösningar (och kommunikation) på sina webbplatser. Det blir allt vanligare med webbshoppar och kommunikation direkt över webben. Kundkretsen består av både föreningar, företag och privatpersoner. Storformatslösningar är fortfarande av intresse för många kunder. Affischer, broschyrer och andra trycksaker som hör vardagen till produceras som aldrig förr. Direktreklam, kataloger och kundtidningar är mer efterfrågade än någonsin. Men för vissa kategorier har en del produktion gått över till digitala lösningar. Kännetecknande för tryckeribranschen idag är också samarbete mellan olika tryckerier nationellt och internationellt. Ett tryckeri som har specialiserat sig på digitalt tryck kan då lägga ut den beställda offsettryckningen på ett annat tryckeri eller på ett online-tryckeri. Tryckta pliktleveranser Under året konstaterades en viss nedgång i inflödet av det tryckta materialet. Detta gäller såväl tidskriftshäften som kartor, bilder av olika slag och musiktryck. Det är för tidigt att bedöma om är en nedåtgående trend eller en tillfällig nedgång. Böcker (monografier) Antalet pliktlevererade böcker minskade något totalt sett, men mängden pliktlevererade barnböcker var fortsatt många. Barnboksutgivningen har fördubblats sedan millennieskiftet och än finns inget som tyder på någon avmattning. Se tabell 11. Pocketutgivningen har däremot fallit påtagligt under året. Orsaken är en generell nedgång i detaljhandeln men också konkurrensen från strömmade böcker. Dagstidningar Det mottagna antalet dagstidningsnummer och löpsedlar var obetydligt mindre under året jämför med tidigare. Vid utgången av 2017 finns det 350 titlar som KB räknar som dagstidningar. Dessa 350 titlar trycks på 35 tryckerier. Se tabell 11. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 11 av 96

Antalet reklamationer som KB har gjort under året på grund av uteblivna leveranser av dagstidningar uppgick till 696 en nedgång jämfört med föregående år (2016: 807). Detta tyder på en förbättring av tryckeriernas leveranser. Tidskrifter Inflödet av tidskriftsnummer till KB minskade något under året. Det finns en tendens till att antalet utgivna nummer per år minskar. Se tabell 11. Det gjordes omfattande reklamationer av luckorna i samlingarna. Totalt har KB reklamerat 723 saknade tidskriftsnummer under året, vilket är en ökning jämfört med föregående år (2016: 450). Under året vidareutvecklades arbetet med att skapa effektiva reklamationsrutiner och förebyggande informationsinsatser inleddes. Vardagstryck Efter tre år av ökat inflöde minskade pliktlevererat vardagstryck och pliktlevererade affischer med cirka 9 procent. Det är svårt att bedöma om KB erhåller allt pliktmässigt vardagstryck. Det speciella med vardagstrycket är att det ofta ges ut av företag och organisationer vars huvudsakliga uppgift är en annan än att producera trycksaker. Materialets karaktär ökar också svårighetsgraden att undersöka och bevisa om material saknas. Se tabell 11. KB påbörjade under året insatser för att fånga upp nya leverantörer och informera dem om deras leveransskyldighet samt att kartlägga och analysera olika målgruppers publicering. Kartor, bilder, vykort och musiktryck Inflödet av bilder och vykort har mer än halverats sedan tidigare år. En trolig anledning är att användningen av tryckta bilder och vykort minskar i samhället i stort. En liten minskning av pliktlevererade kartor och musiktryck kan också noteras. Se tabell 11. Det sker varje år en minskning av insamlade kartor. Detta beror till stor del på att utgivare med tidigare omfattande produktion av tryckta kartor antingen har övergått till on-demandproduktion eller digital publicering via interaktiva databaser, en form som idag inte är leveranspliktig. En insamling av dessa databaser skulle dock bli omfattande och tekniskt sett komplicerad att underhålla. Se tabell 11. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 12 av 96

Diagram 1. Inflöde av tryckt pliktmaterial 200000 150000 100000 Tryckt material (plikt) 50000 Tryckta dagstidningar (plikt) 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Omvärldsfaktorer som påverkar insamlandet av audiovisuellt pliktmaterial Det länkade och internationella medielandskapet medför svårigheter att urskilja vad som utgör det nationella mediematerialet. Att producera och publicera över internet är idag inte längre exklusivt enbart för betydande och yrkesmässiga aktörer. Istället utmanas dessa av privat publicering. På så sätt upphör den traditionella marknadsdominansen av yrkesmässiga aktörer. Vad som är privat eller professionellt utgivet blir svårare att fastställa. Sociala medier och meddelandetjänster upptar allt större plats i det digitala medielandskapet och är en del av mångas vardag, där allt fler ständigt är uppkopplade. Traditionella medieföretag flyttar till sociala medier där användarna finns. Även i den fysiska domänen är den som önskar att publicera t.ex. musik och film inte längre beroende av de etablerade förlagen eller andra traditionella medieaktörer. Elektroniskt material kan vara komplement till den fysiska utgivningen eller en ersättning för denna. Informationen skräddarsys och individualiseras efter personliga intressen och preferenser. Användningen av nätbaserade prenumerationstjänster för nyheter, ljudböcker, musik och film ökar. Mediekonsumenten går successivt från att förvärva fysiska publikationer, eller digitala filer, till att i allt större utsträckning betala för tillgång Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 13 av 96

till ett innehåll. Detta innebär att försäljningen av fysiska objekt och digitala filer minskar. Vad som är tillgängligt i en tjänst vid en viss given tidpunkt styrs av medietjänstens ägare. En del av svårigheterna kring inkrävningen av svenska fonogram ligger i att lagstiftningen upplevs som otydlig i fråga om det är utgivaren eller distributören som är skyldig att lämna pliktexemplar. Enligt dagens pliktlagstiftning ska fysiska fonogram och interaktiva medier lämnas av utgivaren förutsatt att publikationen pressats i Sverige. Större delen av utgivarna låter idag pressa sina publikationer utomlands, vilket utifrån aktuell pliktlagstiftning innebär att det är distributören av publikationen, och inte utgivaren, som ansvarar för att lämna pliktexemplar. Detta fungerar dock ibland dåligt i praktiken, med uteblivna leveranser som följd. Teknikutvecklingen är snabb och nya teknologier kompletterar varandra. Virtuell verklighet (VR) och förstärkt verklighet (augmented reality, AR) är två tekniker som är under stark utveckling. Film- och musikleverantörer befinner sig i ett sammankopplat system av producenter, säljare, nätverksoperatörer/distributörer och andra som är mer eller mindre beroende av varandra. Diagram 2. Inflöde audiovisuellt material, antal timmar 1000000 750000 500000 250000 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Film/video Antal inkomna pliktexemplar av film och video var ungefär detsamma under 2017 som året före. Se tabell 11. Många mindre leverantörer, framför allt de som producerar informations- eller skolfilm, använder sig i allt större utsträckning av digitala distributionssätt. Antalet fysiska utgåvor kommer troligen fortsätta minska successivt. De större kommersiella bolagen ligger vanligen på samma leveransnivå som föregående år. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 14 av 96

Dagens digitala biografvisningar utgår från filer och inte från fysiska dokument. Därför omfattas inte digitalt biografvisad film av lagen (1993:1 392) om pliktexemplar av dokument. Digitalt biografvisad film uppfyller inte heller kriterierna för e-plikt. Musik och ljudböcker Ljudboksutgivningen har blivit en stor framgång i Sverige. Från detta år finns inte bara återutgivna ljudböcker utan även innehåll skrivet direkt för elektronisk publicering. Strömmande publicering ligger också bakom den ökande försäljningen av böcker. Det förefaller dock som att det huvudsakligen är parallellutgivna böcker som ingår i prenumerationstjänsterna. Teknikutvecklingen, med bättre plattformar samt bredband med hög kapacitet, har gjort musiken ytterligare tillgänglig, inte bara för nedladdning utan även för strömning via nätbaserade tjänster. KB har löpande arbetat med nya metoder för att få in den endast digitalt distribuerade musiken. Den analoga utgivningen av vinylskivor och ljudkassetter ligger på en jämn nivå jämfört med föregående år, medan cd har ökat något. Även de mer udda formaten (exempelvis samlingsboxar) har påvisat en uppgång i utgivningen. Ljudboksbranschen går mer och mer över till digital publicering (främst strömmad). Men det kommer fortfarande en hel del utgivning på cd-skivor. KB har under året retroaktivt fått cd-böcker från ett stort förlag, vilket bidragit till att inflödet ändå är i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Spel Det är välkänt att den aktuella lagstiftningen om pliktleverans inte täcker digitalt distribuerade spel, vilket utgör majoriteten av den svenska spelproduktionen idag. Det som ges ut i fysisk form är främst de stora produktionerna till vanliga konsoler. Mängden inkomna pliktexemplar är därför nedåtgående. Under året har fokus lagts på att ta in kringmaterial i form av spelrelaterade videos samt att på olika sätt uppmärksamma frågan om risken för framtida förlust av spelkulturarvet. KB har under 2017 fortsatt arbetat för att involvera aktörer inom spelbranschen och arkivsektorn samt knutit kontakter med utländska aktörer inom digitalt bevarande. Syftet har varit att synliggöra de juridiska och tekniska utmaningarna och att presentera förslag på lösningar kring insamlingen och bevarandet. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 15 av 96

Radio och tv Antalet insamlade timmar av radio- och tv-sändningar under året var lägre än under föregående år. Se tabell 11. Det beror delvis på att ett större antal restleveranser inkom under året innan. Antalet kanaler som omfattas av insamlingen av marksänd tv och satellit-tv minskade något under 2017. Det överensstämmer med den generella utbudsmässiga förändring för traditionella linjära tv-sändningar som noterades efter 2016. En allt större del av tittandet flyttar till webbtjänster och andra digitala plattformar. Inom kategorin privata lokalmedier har antalet insamlade timmar av inspelningar från närradioföreningar och kabel-tv-föreningar ökat. E-plikten Lagen om leverans av elektroniskt material, e-plikten, gäller fullt ut från 1 januari 2015 och ger KB möjlighet att samla in vissa typer av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten. Lagen är ett komplement till pliktexemplarslagen för analogt material. Arbetet med e-plikten kan ses som en process i fyra delar identifiera, informera, ansluta och övervaka. Pliktleverans av film som elektroniskt material enligt e-pliktlagen kräver ständiga informationsinsatser och bevakning, liksom tolkningar vid tillämpningen av lagen. Det behövs nära samarbete mellan KB och pliktleverantörer, även teknisk, för att pliktleveranserna ska fungera. Under året gjordes en större satsning på yrkesmässiga producenter av film som levererar elektroniskt. KB har en webbplats för registrering och leverans av e-pliktsmaterial. Efter godkänd registrering följer ofta en process för att konfigurera automatiska leveranser för de som har stora mängder att skicka. Olika typer av leveransformer såsom RSS, webbuppladdning samt FTP underlättar nätverksleveranser. Det är vanligt med en kombination av olika leveranssätt. Diagram 3: Myndigheter som registrerat sig för e-plikt Det finns totalt 531 kommuner och myndigheter under regeringen som omfattas av e-plikten. 2017 registrerade sig ytterligare 57 stycken och därigenom har nu 49 procent av de som omfattas registrerat sig. Detta är en ökning med 11 procentenheter sedan föregående år. Ännu inte registrerade 51% Registrerade för e-plikt 49% Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 16 av 96

Lagtolkningsarbetet har under året främst handlat om konkreta frågor om leverantörernas material men också kring huruvida fenomen som influerare och poddmakare kan anses vara publicister. Under året har olika insatser gjorts för att säkra anslutningstakten hos exempelvis myndigheter. Antalet leveranser ökar stadigt. Under året inkom närmare tre miljoner godkända e-pliktspaket. Se tabell 13. Ett paket kan vara en tidningsartikel, ett webbtv-inslag, en avhandling, myndighetsrapport, film eller en e-bok med tillhörande metadata. Merparten kommer via automatiska leveranser från de stora publicisterna. Diagram 4: Totalt antal inkomna godkända e-pliktspaket, 2015 2017 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000-2015 2016 2017 Förvärv av icke leveranspliktigt material KB ska enligt instruktionen: samla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 17 av 96

Utländsk litteratur Det utländska förvärv som KB bedriver har under femårsperioden 2013 2017 hållit en stabil nivå. KB prioriterar att skaffa utländsk forskningslitteratur som bidrar till att placera in Sverige i ett europeiskt och globalt sammanhang och som möjliggör jämförande studier och/eller kan fungera som ett stöd för forskning i och tolkning av KB:s befintliga samlingar. I första hand förvärvades kvalitativa utgåvor av grundläggande och bestående värde, referenslitteratur i ordets vidaste mening: bibliografier, encyklopedier, lexikon, inflytelserika författares och filosofers samlade skrifter, historiska översikter samt urkundsutgåvor av olika slag. Under året har KB också valt att köpa in drygt 200 utländska monografier istället för att fjärrlåna det användarna efterfrågat. De licensierade databaser som KB håller är noga prövade mot KB:s förvärvsprofil. Avsikten med detta förvärv är framför allt att erbjuda stöd till forskning i KB:s samlingar. Inom området utländska tidskrifter eftersträvas kompletta sviter av ett urval viktiga tidskrifter inom främst humaniora och i viss mån även samhällsvetenskap. Suecana Inom suecana, utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, arbetar KB med insamling inom framför allt följande tre kategorier tryckt material: utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden översättningar till främmande språk från svenska original utomlands utgiven litteratur på svenska språket (här främst finlandssvenskt material) De senaste årens utvecklingsarbete för att effektivisera suecana-förvärvet har fortsatt även under 2017. Se tabell 12. Nätverkskontakter och samarbeten av olika slag är avgörande för att få kännedom om och kunna förvärva så många relevanta titlar som möjligt. En värdefull samverkan äger rum med svenska förlag och litterära agenturer, där allt fler samarbetspartners efterhand knutits till insamlingen. Vidare samarbetar KB inom området med bl.a. Internationella biblioteket (IB), Statens kulturråd och Svenska institutet. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 18 av 96

Antikvariskt förvärv KB ska enligt instruktionen: förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder. KB får som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva sådana dokument som avses i 2 2 och 4, andra upptagningar av ljud och rörliga bilder än sådana som avses i 1 2 och sådana framställningar i skrift, ljud eller rörlig bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Antikvariskt förvärv av tryckt material och handskrifter Det antikvariska förvärvet syftar till att komplettera och fylla luckor i KB:s äldre samlingar av böcker och annat tryck och sker genom köp och donationer. Se tabell 12. KB erbjuds allt oftare stora boksamlingar i samband med t.ex. organisationsförändringar vid myndigheter och andra institutioner. De samlingar som tas emot gallras och rensas. Det innebär en stor diskrepans mellan antalet mottagna böcker och tryck och det antal som kommer att ingå i samlingarna. Gallringen leder till fördröjning mellan donationstillfället och registrering. KB har under 2017 fått 61 erbjudanden om donation av enstaka volymer eller hela samlingar antikvariska böcker och tryck som inneburit utredningsarbete. KB samlar in arkiv efter personer med betydelse för svensk kultur- och samhällsliv. Bildsamlingen berikas genom donation och köp både av antikvariska och samtida bilder. I samband med försäljningen av Säbylunds herrgård donerades Clas Frietzckys bibliotek (1727 1803) inklusive lösa inventarier till KB. Samlingen är ett i det närmaste intakt 1700-tals bibliotek bestående av cirka 4 000 volymer litteratur. Under året hämtades beståndet till KB. Antikvariskt förvärv av audiovisuellt material KB erbjuds löpande donationer av både yngre och äldre samlingar av audiovisuellt material. 2017 inkom 49 förfrågningar, av dessa har 15 mottagits. Under året har en särskild satsning gjorts på material som rör de fem nationella minoritetsspråken. En process har tagits fram för ärendegången för donationer av audiovisuellt material. Arbetet med att strukturera insamlingen av icke pliktlevererat material har fortsatt under året. Insamlingen av icke leveranspliktig tv har ökat under året. Det handlar om insamling av tv-sändningar som riktas till svensk publik men som inte kan samlas in med svenskt lagstöd eftersom de utgår från utlandet. Sändningarna är en del av det svenska kulturarvet och ett viktigt forskningsmaterial. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 19 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Beskriva Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 20 av 96

Beskriva KB ska enligt instruktionen: beskriva den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, beskriva utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning beskriva en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora framställa nationalbibliografin Målbild 2020 KB:s målbild 2020 med tillhörande verksamhetsplan har sex fokusområden för perioden 2017 2019. Till prestationsområdet beskriva kan mål som handlar om att fler ska använda mer kopplas. Det handlar om att våra samlingar med några få undantag ska vara beskrivna, att samlingarna ska vara sammanlänkade med varandra och omvärlden och att KB ska beskriva sitt material efter oberoende principer och processer. KB vill lyfta fram: Äldre kortkataloger har digitaliserats för att användare på egen hand ska kunna söka information om KB:s samlingar. För att öka möjligheten för användare att själva hitta i KB:s material har en inventering av samlingarnas beskrivningsgrad genomförts. KB har gått över till katalogiseringsreglerna RDA, en internationell standard för metadata som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden. Statistik för prestationsområdet beskriva finns i tabell 14 15 på sidan 73. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 21 av 96

Förflyttning mot standarder 2017 har präglats av förberedelser och genomförande av flera system- och standardbyten som är nödvändiga för att KB:s katalogbeskrivningar ska kunna länkas ihop bättre med omvärlden. Inför en övergång till ett nytt system för katalogisering av personarkiv och samlingar har KB arbetat med migrering, översättning och upprättande av manualer. Systemet som har öppen källkod baseras på användningen av internationella standarder för beskrivning av arkiv och underlättar delning av data. Övergången sker under 2018. KB övergick till de internationella katalogiseringsreglerna RDA (Resource Description and Access, på svenska Resursbeskrivning och åtkomst). Det ledde till en omfattande inlärningsprocess och arbete med att dokumentera ny praxis och ta fram arbetsflöden. Under året har beskrivningsgraden för KB:s alla samlingar kartlagts. Kartläggningen ger underlag för vidare prioriteringar och beslut om satsningar för att öka samlingarnas tillgänglighet. Det kan konstateras att det finns ett stort behov av att ordna upp KB:s samlingar och donationer. Ett projekt med mål att uppordna och katalogisera restantier 4 av okatalogiserade personarkiv påbörjades därför under året. KB och Uppsala universitetsbibliotek har fortsatt arbetet med att producera en webbkatalog över bestånd av fornsvenska handskrifter. Katalogen är baserad på öppen källkod och internationella standarder. Den svenska Deweyredaktionen och redaktionen för Svenska ämnesord har under året fortsatt arbetet. De har hållit träffar och utbildat sina respektive användargrupper. De har också vidareutvecklat konceptet med inspelade presentationer, vilket gör innehållet tillgängligt för flera, både geografiskt och över tid. Övergången till nya standarder och arbetsflöden har bidragit till att katalogiseringen av flera medietyper inte kunnat göras komplett. Det finns därför en viss eftersläpning i katalogiseringen av inkommande material. 4 Material som (ännu) inte blivit åtgärdat. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 22 av 96

Katalogisering av pliktmaterial Monografier KB har katalogiserat den mest spridda bokutgivningen i snabb takt, dvs. den som återfinns i bokhandeln och på de flesta bibliotek. Under året hanterades motsvarande 94 procent av samtliga inkommande monografier. Se tabell 14. Katalogiseringen är dock inte helt i fas med inleverans, trots en produktionsökning jämfört med föregående år. Det är framför allt katalogiseringen av viss myndighets- och föreningsutgivning som prioriterats ned. Seriella resurser, däribland tidskrifter Antalet nykatalogiserade seriella resurser fortsätter att öka därför att KB i högre utsträckning än tidigare år beskrivit elektroniska tidskrifter och webbplatser. Se tabell 14. Ungefär två tredjedelar av antalet beskrivna resurser är elektroniska. KB kompletterar också i enlighet med internationell praxis beskrivningen av svenska tryckta resurser och databaser med uppgifter om deras motsvarighet online. Dagstidningar KB har under året arbetat med inventerings- och uppmärkningsarbete av tidningssamlingarna. Uppmärkningsarbetet på nationalexemplarsamlingen blev klart under våren och arbetet fortsatte då med dubblettexemplarsamlingen. Antalet katalogiserade dagstidningar/annonsblad ligger på samma nivå som de senaste åren. Audiovisuellt material Katalogisering av inkommande pliktexemplar för film, musik, spel, ljudböcker samt musiktryck har skett löpande under året. Se tabell 15. Katalogiseringen av det audiovisuella materialet sker nu enligt katalogiseringsstandarden RDA. Inom musikområdet finns en eftersläpning av katalogiserat material. KB genomförde en översyn av katalogiseringen av spel, bland annat för att effektivisera arbetet samt säkerhetsställa en internationell kvalitetsnivå. Under året fortsatte KB att föra in tablåinformation som saknas i Svensk mediedatabas (SMDB). Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 23 av 96

Katalogisering av icke leveranspliktigt material Utländsk litteratur, suecana samt antikvariskt förvärv Totalt sett katalogiserades närmare 90 procent av årets förvärvade monografier av utländsk litteratur och suecana. Se tabell 15. Inom kategorin suecana har litteratur på närmare 50 olika språk katalogiserats i Libris. Audiovisuellt material KB har under året katalogiserat 1 907 poster i SMDB. Inkommet material katalogiseras initialt på grundnivå för att omedelbart bli sökbart på titelnivå för användarna. Senare görs en fullständig katalogisering. Under året har arbetet med att katalogisera en samling av digitaliserade videor från Svenska oberoende musikproducenter (SOM) påbörjats. Detta är ett unikt material som består av dokumentärer och musikvideor. Även en retrospektiv katalogisering av den äldre vinylsamlingen inleddes, samt katalogiseringar av äldre fonogram som beställts av forskare. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 24 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Bevara Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 25 av 96

Bevara KB ska enligt instruktionen: förvara... den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, förvara pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram, förvara... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, förvara en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, vårda bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder,... i fråga om de dokument som avses i 1 2 och 3 vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten samt förvara dem på ett betryggande sätt i fråga om de dokument som avses i 1 2 och 3 gallra samlingarna i den utsträckning som behövs. Målbild 2020 KB:s målbild 2020 med tillhörande verksamhetsplan har sex fokusområden för perioden 2017 2019. Till prestationsområdet bevara kan mål som handlar om större tillgång till digitaliserat material kopplas. Det handlar framför allt om att KB ska ha en långsiktig lösning för digitalt bevarande. KB vill lyfta fram: KB har ett av de största datalagren i Sverige. Under 2017 har KB:s lagringskapacitet för digitalt material utökats ytterligare. Systemet för övervakning av de fysiska samlingarnas klimat har byggts ut och omfattar nu fler samlingar. KB har beslutat att satsa långsiktigt på magasin i Bålsta. Förberedelser pågår för att utveckla och anpassa fastigheten. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 26 av 96

Långsiktigt bevarande Behovet av en långsiktig strategi för utvecklingen av magasin där fysiska samlingar bevaras har identifierats och arbetet har nu inletts med att formulera stommen till en sådan strategi. Som en del av planen har ett nytt inriktningsbeslut fattats för KB:s fortsatta behov av magasinen i Bålsta. Beslutet möjliggör nödvändig utveckling och anpassning av fastigheten till en ändamålsenlig lokal som uppfyller dagens standard. Andra områden har också definierats där olika vägval är nödvändiga. KB:s totala bestånd av samlingar på fysiska bärare är nu cirka 175 hyllkilometer. 2017 års tillväxt motsvarar cirka 1,3 hyllkilometer varav böcker och seriella publikationer ökade med cirka 0,65 hyllkilometer, dagstidningar cirka 0,30 hyllkilometer och vardagstryck cirka 0,25 hyllkilometer. Det systematiska arbetet med utveckling av den infrastruktur som är nödvändig för långsiktigt bevarande har alltid hög prioritet. Målet är att vara proaktiv för att undvika avbrott i informationsförsörjningen eller åtgärder för restaurering och restvärdesräddning vilket alltid är mycket resurskrävande. Systemet för övervakning av klimat (temperatur och luftfuktighet) i magasin och andra rum där samlingar förvaras har under året utökats i Roggebiblioteket i Strängnäs och vid Filmarkivet i Grängesberg. Förhandlingar pågår med hyresvärden om att kunna installera nyare mätare även där det audiovisuella materialet förvaras. Insamlad mätdata används som underlag för kvalitetssäkring i samarbetet med respektive hyresvärd. Den årliga magasinsrapporten överblickar och ger prognoser för samlingarnas tillväxt samt rapporterar resultat inom områden som klimatövervakning, skadedjur och katastrofberedskap. Inga incidenter som kunde innebära avsevärd risk har noterats 2017. Däremot kan det noteras att ett exemplar av långsprötad silverfisk observerades för första gången i KB:s magasin under året. Arten kan orsaka skador på organiskt material i samlingarna och därför pågår fortsatt kontroll. KB:s bevarandearbete syftar till att hålla samlingarna tillgängliga i så hög grad som möjligt och därmed också främja tillgänglighet genom att förbättra sökbarheten. Det bibliografiska arbetet och de aktiva bevarandeåtgärderna samordnas därför med fördel i så kallade uppordningsprojekt med vissa återkommande inslag (beroende på behoven) som inventering, märkning, städning, skyltning och bevarandeåtgärder. Syftet är att öka tillgängligheten för låntagare men också att skapa ordning och effektivisera de inre arbetsprocesserna. En särskild satsning genomfördes under året i personarkiven inom handskriftssamlingen. Exempel på projekt i boksamlingarna som avslutats under året är Svenska och utländska samlingen 1955 och Svenska samlingen 1830 1955. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 27 av 96

Behovet av att kunna tillgängliggöra vissa materialkategorier i digitalt format när de fysiska bärarna är ömtåliga och/eller slitna av flitig användning är stort. Under året slutfördes en förstudie där behoven av teknisk infrastruktur och processer vid digitalisering och digitalt tillhandahållande av tryckta tidskrifter identifierades. Ett projekt med uppgift att skapa denna infrastruktur inleddes. Datalagring Under året har KB gjort ett antal förbättringar i it-infrastrukturen. KB har också fortsatt att migrera de fysiska maskinerna till den virtuella miljön och på så sätt effektiviserat användandet av datorkraft. Virtuella miljöer har en högre driftsäkerhet och underlättar testning av nya system. Under 2017 har KB:s lagringsstruktur utökats och befintlig lagringslösning byggts ut. Migrering av data från äldre lagringslösningar till nya har genomförts. Ett visst förarbete gjordes under året inför en mer omfattande analys av det långsiktiga digitala bevarandet. Digitalisering av audiovisuellt material kan innebära insatser för såväl bevarande som tillhandahållande. Hela avsnittet om digitalisering redovisas under avsnittet tillhandahålla. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 28 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Tillhandahålla Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 29 av 96

Tillhandahålla KB ska enligt instruktionen: inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en effektiv forskningsinfrastruktur. tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, tillhandahålla pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radio- och televisionsprogram, tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samt tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Målbild 2020 KB:s målbild 2020 med tillhörande verksamhetsplan har sex fokusområden för perioden 2017 2019. Till prestationsområdet tillhandahålla kan mål som handlar om att fler ska använda mer och större tillgång till digitaliserat material kopplas. Det handlar om att KB ska tillgängliggöra öppna data i så stor utsträckning som möjligt, att arbeta för öppet tillgänglig forskningsinformation och att våra tjänster ska uppfylla användarnas behov. Vidare ska det mest efterfrågade och skyddsvärda materialet vara digitaliserat. Vår egen kapacitet för digitalisering ska också ha ökat och tillgången till digitalt material ska vara tillgängligt även utanför Humlegården. KB vill lyfta fram: Samtliga lärosäten har fått möjlighet att ta del av KB:s söktjänst Svenska dagstidningar genom en avtalslicens. Digitalisering av tryckta verk som alternativ till traditionella läsesalslån har introducerats. Ytterligare 86 000 timmar audiovisuellt material har tillgängliggjorts genom digitalisering. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 30 av 96

Statistik för prestationsområdet tillhandahålla finns i tabell 16 27 på sidorna 74 76. Användningen av KB:s samlingar och digitala tjänster KB:s samlingar tillgängliggörs på många olika sätt. Det är därför svårt att ge en helt samlad bild av den totala användningen. KB finns på flera adresser och i trettiotalet webbtjänster. Olika grupper har skilda sätt att använda KB:s samlingar och tjänster, och den som besöker KB:s lokaler i Humlegården är troligen inte den vanligaste användaren. Fysiska besök och lån Under 2017 har KB välkomnat cirka 137 700 fysiska besökare. Detta är en ökning med 9 500 besökare jämfört med år 2016. En bidragande orsak till ökningen kan vara en rad uppskattade evenemang samt att KB:s lokaler lockar fler att studera på plats. Se tabell 16. Diagram 5: Antal fysiska besökare till KB åren 2009 2017 200 000 150 000 100 000 50 000-2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antalet nytillkomna låntagare har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, med cirka 5 500 nyregistrerade lånekortsinnehavare årligen. Se tabell 17. För det audiovisuella materialet, som tillgängliggörs via Svensk Mediedatabas (SMDB), har antalet nytillkomna låntagare efter några års nedgång stabiliserats. Under året registrerades cirka 750 nya användarkonton i SMDB. Uppgifterna om låntagare redovisas inte uppdelat på kön. För att skydda den personliga integriteten dokumenterar KB inte låntagarnas könsidentitet. Se tabell 17, sidan 74. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 31 av 96

Antalet lån ur de tryckta samlingarna har minskat med knappt tre procent jämfört med 2016. En bidragande orsak är de olika digitaliseringssatsningarna. Detta ligger i linje med KB:s målsättning att ge användarna större tillgång till digitaliserat material. Se tabell 18. Sökningar i KB:s kataloger KB har en mängd sökbara digitaliserade kataloger. De mest använda är den nationella bibliotekskatalogen Libris samt KB:s egna kataloger Regina och SMDB. Regina är KB:s huvudsakliga katalog för material ur den tryckta samlingen i såväl fysisk och digital form och SMDB är KB:s katalog för audiovisuellt material. Antalet sökningar i Regina har minskat något jämfört med föregående år men är ändå omfattande. Sökningarna i SMDB har ökat något. Tiden får utvisa om detta är en ny trend. Se tabell 25. Diagram 6: Antal sökningar efter material i KB:s samlingar 2 000 000 Regina SMDB 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2014 2015 2016 2017 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 32 av 96

Diagram 7: Antal sökningar i Libris 15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Sökningarna i Libris är till allra största delen sökningar utförda av personer och inte maskiner. Se tabell 26. Användning av audiovisuellt material Det audiovisuella materialet i SMDB är tillgängligt för forskare i KB:s lokaler. Uppspelningen av audiovisuella filer har mer än fördubblats sedan föregående år efter att dessförinnan ha minskat kraftigt. Användningen fluktuerar mycket över åren. Några få aktiva forskare som laddar ner några tusen filer var under året får stort genomslag i statistiken. Se tabell 19. Diagram 8: Antal timmar uppspelade filer audiovisuellt material från KB åren 2012 2017 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000-2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 33 av 96

Tjänsten Svenska dagstidningar Den digitala tjänsten Svenska dagstidningar gör det möjligt att fritextsöka i de digitaliserade dagstidningarna. Under 2017 gjordes 1 300 441 sökningar i materialet. Det är en kraftig ökning av antalet sökningar jämfört med året innan då det gjordes 803 000 sökningar. Under 2017 noterades 105 031 besökare på tjänsten. Tidigare var det upphovsrättskyddade materialet i tjänsten enbart tillgängligt i KB:s lokaler i Humlegården. Under året har KB ingått ett tvåårigt avtal med Bonus Copyright Access, en kollektiv avtalslicens. Avtalslicensen möjliggör tillgång på distans för fyra tidigare tidningspliktsbibliotek, universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Det möjliggör även för övriga lärosätesbibliotek att ansluta sig. Referensfrågor Antalet referensfrågor följer en flerårig nedåtgående trend. Samtidigt skönjs en tendens till att frågorna blir mer och mer komplexa och djuplodande. Det ligger i KB:s mål att användare ska kunna lösa enklare frågor och rutinärenden på egen hand så att resurser kan läggas på mer kvalificerat stöd. Se tabell 21. Utvecklingsarbete för att skapa en användaranpassad ingång för frågor och rådgivning har påbörjats. Diagram 9: Antal referensfrågor åren 2012 2017 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000-2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 34 av 96

Fjärrlån Fjärrlån, lån mellan olika bibliotek för en användares räkning, fortsatte att minska även under 2017. Se tabell 20. Det gäller framför allt antalet utlån från KB:s samlingar av tryckt material till andra bibliotek. En del av minskningen av fjärrlån från andra bibliotek till KB har sin förklaring i att KB i ökad omfattning väljer att ersätta fjärrinlån med förvärv. Det är att betrakta som en servicehöjning för användarna. Fjärrlån av audiovisuellt material ökade däremot något jämfört med föregående år, trots att den långsiktiga trenden är nedåtgående. Fjärrlån av audiovisuellt material sker ofta genom att KB spelar in en kopia på det efterfrågade materialet och sedan skickar dvd-skivor per post till forskarens lärosätesbibliotek. KB fortsatte under året arbetet med fjärraccess till samlingarna. Syftet är att forskare utanför Stockholm på ett enklare sätt ska få tillgång till digitalt material med upphovsrättsskydd. Under året bestod insatserna på detta område främst i att samla upp lärdomarna från föregående års pilotprojekt samt att förbereda kommande års aktiviteter. Användningen av förvärvade (licensierade) e-resurser KB tillhandahåller en mindre mängd licensierade databaser för att komplettera beståndet inom samhällsvetenskap och humaniora. En nedgång i användningen noterades under året. Detta berodde huvudsakligen på att KB valt att teckna avtal med färre leverantörer än tidigare år på grund av låg användning. Se tabell 22. Användning av kb.se Antalet besök på KB:s webbplats (kb.se) var drygt 773 000 under året. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Se tabell 24. För att underlätta för intresserade att hitta KB:s olika tjänster har ett omfattande arbete pågått för att förnya KB:s webbplats. Användarstudier har indikerat att trösklarna är höga för den som aldrig tidigare varit i kontakt med KB. Funktioner och lösningar som skapats på den nya webbplatsen fokuserar därför på enkelhet, guidning, introduktion och samlingsbredd. Detta underlättar för en ny användare att förstå och börja använda kb.se. En van användare använder sällan kb.se utan går direkt till Libris, Regina, Svenska dagstidningar eller annan tjänst där de vet att de hittar vad de söker. Den nya webbplatsen lanseras under 2018. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 35 av 96

Tillgängliggörande genom digitalisering KB har som mål att ge större tillgång till digitaliserat material och under året har flera digitaliseringssatsningar genomförts. För att maximera nyttan av digitaliseringen av icke upphovsrättskyddat material har det mesta tillgängliggjorts fritt. KB uppmuntrar också andra aktörer att använda materialet till att bygga applikationer och söktjänster. Materialet finns tillgängligt på data.kb.se och via Libris. KB har under året förberett implementering av EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft 2018. GDPR kommer att ha stor betydelse för hur KB:s digitala samlingar kan tillhandahållas i framtiden. KB har haft en expertroll inom ramen för forskningsdatautredningen och på så sätt företrätt myndighetens behov inom detta område. Dagstidningar Digitaliseringen av pliktlevererade dagstidningar har löpt hela året utan några större problem och sidorna har varit uppladdade i gränssnittet mellan två och fyra månader efter mottagandet. Mängden digitaliserade dagstidningssidor, historiska och pliktlevererade, uppgick vid årets utgång till totalt 18 649 100 stycken. KB:s samling med digitaliserade tidningar tillhör därmed en av de större i Europa. Audiovisuellt material Under året har KB digitaliserat 85 998 timmar för att bevara men också för att lättare tillgängliggöra audiovisuellt material. Jämfört med året innan är antalet digitaliserade timmar betydligt lägre. Se tabell 23. Detta beror på att KB slutfört ett projekt med digitalisering av SR lokalradios material från år 2004 2013. Det genererade tidigare den stora ökningen i digitaliserade timmar eftersom digitaliseringen kunde göras med robotlösning. Migreringsprocessen med SVTmaterial från DVCPRO (digitalt videoformat) har fortlöpt under året vilket underlättar tillgängliggörandet av material för användarna. Digitaliseringstakten av det icke enhetliga materialet påverkas fortfarande av att vissa objekt kräver manuell hantering. En del av de problem som måste lösas vid digitaliseringen beror på fel vid inspelning av pliktexemplaret hos leverantören. Under året har flera stora samlingar digitaliserats, exempelvis filmsamlingar från Svenska Institutet och Söderhamns kommun. Två nya filmskannrar har köpts in och tagits i drift. Detta har ökat digitaliseringskapaciteten och kvaliteten. Kortkataloger Under året har ett antal kortkataloger, totalt fler än 250 000 katalogkort, digitaliserats och tillgängliggjorts på nätet. Det har ökat synligheten av, och Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 36 av 96

underlättat tillgången till, flera av KB:s tidigare mer svårtillgängliga samlingar. I kortkatalogerna beskrivs bl.a. handskrifter, skillingtryck och äldre radioprogram. Efterfrågedrivet tillhandahållande En del av KB:s digitalisering är efterfrågedriven, det vill säga görs först efter direkt beställning från låntagare. KB har under året på försök initierat ett flöde med digitalisering som alternativ leveransmetod för visst upphovsrättsligt fritt svenskt material. Det innebär att när materialet beställs fram av en låntagare så väljer KB om möjligt att snabbdigitalisera. Inom några timmar levereras materialet sedan digitalt i stället för som ett traditionellt lån. Det innebär att beställaren snabbt får tillgång till det efterfrågade materialet via nätet och inte är bunden vid att läsa det på plats på KB. De digitaliserade verken publiceras också på nätet och är fria för alla att använda i enlighet med Creative Commons Public Domain Mark. Förutom den förenklade tillgången till materialet medför digitaliseringen besparingar för KB genom minskat slitage och enklare handläggning. För att underlätta för användarna tillhandahåller KB även tjänsten ebooks on Demand (EOD). Användare kan beställa och betala för en digitalisering av fysiska medier. Efter att den betalande användaren erhållit det digitaliserade materialet tillgängliggörs det också för alla andra användare. Under 2017 beställdes 555 stycken EOD och KB digitaliserade med samma teknik 544 äldre efterfrågade broschyrer för att enklare kunna tillgängliggöra dessa. KB svarar nu allt oftare på användarfrågor med hjälp av referensbilder tagna med mobilkamera som ett första steg. Forskarna slipper därmed beställa fram material som de inte har användning av. Under året har KB även genomfört en inventering av prioriterade samlingar för digitalisering. Andra exempel på digitaliseringar Exempel på samlingar som digitaliserats under året är 42 fornsvenska handskrifter och cirka 3 800 visitkortsporträtt som publicerats i Libris. Andra samlingar som har digitaliserats under året är 157 vardagstryck och 367 affischer. Ett annat exempel är digitaliseringen av Historisk Tidskrift som påbörjades under året. Snart finns samtliga hittills utgivna nummer fritt tillgängliga i digital form och därmed kan alla användare ta del av en källa som tidigare varit svåråtkomlig. Digitaliseringen av samtliga biografteaterblad i KB:s samlingar till och med år 1912 avslutades under året. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 37 av 96

Samarbeten inom digitalisering KB är representerat i Digisams styrgrupp, beredningsgrupp samt ett antal arbetsgrupper. KB samarbetar sedan tidigare med Riksarkivet, vars digitaliseringsenhet MKC i Fränsta har byggt upp en omfattande kompetens och kapacitet för digitalisering av dagstidningsmaterial. Detta samarbete överklagades av företaget Depona, som hävdade att digitaliseringsarbetet istället borde ha upphandlats. Två rättsinstanser har avfärdat klagan som inkommen för sent, men samtidigt bedömt att digitaliseringen borde ha upphandlats. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i slutet av året att inte bevilja prövningstillstånd. Rättsläget är därmed fortsatt oklart. Frågan har potentiellt stor generell betydelse för samarbetet mellan alla statliga myndigheter. Under året har KB även drivit ett pilotprojekt i samarbete med Riksarkivet för digitalisering av 200 vhs-band och ljudkassetter ur Riksarkivets samlingar. Filmarkivet.se drivs i samverkan mellan KB och Svenska Filminstitutet (SFI). Under året inriktades arbetet på utveckling av en ny webbplats. I början av året tog KB över förvaltningen av webbplatsen Filmarkivforskning.se från RJ-projektet Filmarkivet.se en filmhistorisk plattform. Webbplatsen med allt innehåll flyttades över till KB:s it-miljö. KB deltar sedan början av 2000-talet i samarbetsprojektet Litteraturbanken, som drivs som en ideell förening med KB, Kungl. Vitterhetsakademien, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska litteratursällskapet i Finland och Svenska Vitterhetssamfundet som medlemmar. Under 2017 vidgades KB:s deltagande, då audiovisuellt material ur KB:s samlingar (film, radio) för första gången togs fram och förbereddes för publicering på Litteraturbankens webbplats. Under året inledde KB ett samarbete med Riksbankens Jubileumsfond (RJ) med anledning av Hundraårsjubileet av det demokratiska genombrottet i Sverige. Det så kallade demokratijubileet ska under åren 2018 2021 uppmärksamma den process i vilken den allmänna och lika rösträtten tillkom. Två nätverksmöten har hållits för forskare och företrädare för ett stort antal ABM-institutioner. En utredare med placering på KB har även anställts för att kartlägga material på ABM-institutionerna som skulle kunna digitaliseras och presenteras på en webbplattform inom ramen för jubileet. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 38 av 96

Insatser för att öka tillgängliggörandet I forskningspropositionen lyfte regeringen fram forskningspotentialen i att digitalisera samlingar vid bibliotek och andra kulturarvsinstitutioner. Här framhålls också att en ökad tillgång till stora datamängder erbjuder möjlighet att utveckla nya metoder för analys, så kallad digital humaniora. För att komma vidare i den praktiska tillämpningen inledde KB under året, med finansiering från RJ, en förstudie som kommer att belysa förutsättningarna för att inrätta ett digitalt humanioralaboratorium på KB. Biblioteksanvändare måste känna förtroende för att deras användning av bibliotekets tjänster inte innebär intrång i den personliga integriteten genom att andra får åtkomst till känslig information. KB har under året främjat integritetsskyddet genom att ta fram en checklista som även har spridits till hela bibliotekssverige. Den som använder checklistan ska få ett underlag för att föra ett resonemang med kollegor och leverantörer om hur man kan minska risken för intrång i besökarnas personliga integritet när de använder digitala tjänster i biblioteksmiljö. Under året inleddes en specialsatsning på de fem nationella minoritetsspråken. Som ett resultat anordnades en workshop om samisk representation i film och television finansierad av RJ och med deltagare från bl.a. Ájtte och Stockholms universitet. För att brett lyfta fram KB:s samlingar och visa hur de kan användas för att bygga ny kunskap har föreläsningsserien Berättelser från KB fortsatt med 14 programkvällar under året. En ny utställningsmiljö skapades under året i samarbete med Statens Fastighetsverk vilken gör det möjligt att visa KB:s kanske mest kända bok, Djävulsbibeln eller Codex Gigas, för allmänheten både i fysisk och i digital form. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 39 av 96

Nationell överblick och samverkan Foto: Jens Gustavsson/KB Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 40 av 96

Nationell överblick och samverkan KB ska enligt regleringsbrevet lämna en fördjupad redovisning av myndighetens insatser och uppnådda resultat på biblioteksområdet enligt 5 i KB:s instruktion. KB ska enligt instruktionen ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området. Myndigheten ska särskilt ansvara för: 1. biblioteksstatistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, 2. de nationella bibliotekssystemen Libris, och 3. den uppföljning som myndigheten ska göra tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna av hur de biblioteksplaner som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen (2013:801) har utformats och hur de används. KB ska enligt regleringsbrevet samordna arbetet med införandet av principer för att främja publicering av vetenskapliga publikationer med öppen tillgång (open access). KB ska även enligt instruktionen: svara för frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek när det gäller digitalisering och digitalt tillgängliggörande, och analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet. verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet. Målbild 2020 KB:s målbild 2020 med tillhörande verksamhetsplan har sex fokusområden för perioden 2017 2019. Till prestationsområdet nationell överblick kan mål som handlar om att biblioteken är en viktig samhällsresurs kopplas. Det handlar om att KB ska vara en synlig samhällsaktör, att KB som biblioteksmyndighet systematiserat överblicken med statistik och analys, att antalet bibliotekshuvudmän som ansluter sig till Libris ska öka och att Sverige ska ha en nationell biblioteksstrategi som ger bibliotekshuvudmännen goda förutsättningar att uppfylla bibliotekslagens krav. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 41 av 96

KB vill lyfta fram: För att uppnå regeringens mål om ett öppet tillgängligt publiceringssystem har fem utredningar *) påbörjats. Genom KB:s stöd har andelen kommuner med antagen biblioteksplan på tre år ökat från 35 till 86 procent. Ytterligare 17 bibliotek har anslutit sig till Librissamarbetet, som nu omfattar totalt ca 500 bibliotek. En omvärldsanalys har tagits fram som underlag för den kommande nationella biblioteksstrategin*). *) Redovisas under Särskilda återrapporteringskrav. Nationell överblick främja samverkan Samverkansplattformen Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling sjösattes 2016. Inom plattformen, som stödjer KB:s uppdrag att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet, pågår arbete inom elva grupper. Arbetet omfattar allt från biblioteksstatistik till öppen tillgång. I forumgrupperna deltar bland annat representanter från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Skolverket, Statens kulturråd, SKL, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), utbildningsinstitutionerna inom Biblioteks- och Informationsvetenskap samt Vetenskapsrådet. Den myndighetsöverskridande gruppen med fokus på skolbiblioteksfrågan har under året utarbetat inspel till Läsdelegationen och till arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Deltagande myndigheter förutom KB är MTM, Skolinspektionen, Skolforskningsinstitutet, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens kulturråd och Statens medieråd. Officiell biblioteksstatistik Inom ramen för KB:s uppdrag att samla in Sveriges officiella biblioteksstatistik redovisades för tredje året i rad en samlad nationell statistik över de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. Totalt sett tillfrågades 2 239 bibliotek på enskilda gatuadresser om sin verksamhet 2016. För att utveckla kvaliteten på statistikens urvalsram gjordes en förfrågan till Sveriges kommuner om det tillkommit ytterligare skolbibliotek som har minst halvtidsbemanning under året och dessa lades till urvalsramen. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 42 av 96

För att stärka möjligheterna att kombinera den officiella biblioteksstatistiken med individbaserade undersökningar inleddes ett samarbete med SOM-institutet, Svensk biblioteksförening och Borås högskola för att få tillgång till biblioteksrelaterade SOM-resultat. Libris nationell biblioteksinfrastruktur Libris nationella biblioteksinfrastruktur omfattar flera tjänster, till exempel Libris samkatalog, Libris webbsök, Libris fjärrlån och Libris uppsök (söktjänst för uppsatser och examensarbeten från svenska lärosäten). Libris är ett samarbete och innehållet byggs gemensamt upp av de cirka 500 biblioteksorganisationer som registrerar sitt material där. Tjänsten Libris webbsök innehåller mer än 10 miljoner titlar. Cirka 1 600 biblioteksenheter i Sverige har tillgång till Libris fjärrlån och cirka 1 000 biblioteksenheter, varav en tredjedel folkbibliotek, använde Libris fjärrlån under 2017. Drygt 500 utländska bibliotek har tillgång till systemet och under året användes systemet aktivt av 239 bibliotek från Danmark, Finland och Norge. För att effektivisera samarbetet finns en grupp som arbetar med att informera och guida biblioteken in i Librissamarbetet. KB hade också under året regelbunden kontakt med de medie- och systemleverantörer som verkar på den svenska marknaden. Under året arrangerades Libris användardag, en konferens för alla Librisanslutna bibliotek. Dessutom höll KB utbildningar i Libriskatalogisering och introduktion till Librissystemen. KB deltog aktivt i arbetsgruppen Folkbibliotekens samverkan i Libris i samverkan med KB:s partnerbibliotek Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå. Under året har tillströmningen av folkbibliotek som vill delta i Librissamarbetet fortsatt. Dessutom har överenskommelser träffats med 17 bibliotek och fler har förberetts för kommande anslutning. Libris utvecklas Under 2017 har utvecklingen av systeminfrastrukturen för Librissystemen fortsatt. I det ingår: helt ny systeminfrastruktur, ett utvecklat verktyg för att registrera material och ett omfattande arbete med att byta ut det format i vilket data sparas så att systemet kan hantera länkade data. Det nya systemet ska klara nya, ökade krav på flexibilitet och tillgänglighet samt förbättrade möjligheter att distribuera metadata. KB följer det initiativ som leds av Library of Congress, Bibframe. Öppenhet och länkade data fortsätter att vara av strategisk vikt för KB och Librissystemen. Arbetet med att tillgängliggöra Libris under en öppen licens (CC0) fortsatte under året. Det långsiktiga målet är att bidra till bättre förutsättningar för vidareutnyttjandet av KB:s data. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 43 av 96

Biblioteksplaner I bibliotekslagens 17:e paragraf åläggs kommuner och landsting att anta planer för biblioteksverksamheten. Under året antog 39 kommuner nya biblioteksplaner i en politisk beslutsprocess. Vid utgången av 2017 fanns 250 kommunala biblioteksplaner. Detta innebär att 86 procent av kommunerna i landet, vid utgången av året, hade en giltig plan, att jämföras med 66 procent året innan. När den nya bibliotekslagen började gälla 2014 var motsvarande andel 35 procent. KB kan konstatera att arbetet som påbörjades 2012 har gett stöd för att öka följsamheten mot lagens paragraf som ålägger kommunerna att ha en politiskt antagen biblioteksplan. En utveckling från 35 procent till 86 procent på tre år visar att arbetet har drivits i rätt riktning och att kommunerna nu tar sitt biblioteksuppdrag på större allvar. En framtida osäkerhet är de biblioteksplaner som antas med en planperiod som saknar slutår. För närvarande är 44 kommunala biblioteksplaner utan slutår, 30 av dessa är antagna innan den nya bibliotekslagen tillkom. Två nya regionala biblioteksplaner har antagits under året. Det betyder att alla län eller regioner utom två har en aktuell biblioteksplan för den regionala biblioteksverksamheten. Bibliotekslagens 18:e paragraf ger KB i uppdrag att tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och använts. Detta sker på flera olika sätt, bl.a. inom gruppen Kvalitetsdialog där alla tre nivåerna staten, regioner och kommuner finns representerade. I dialogform och gruppsamtal diskuteras aktuella frågor. Syftet med gruppen är att stödja det övergripande målet om full implementering av bibliotekslagen genom att undersöka utformningen av biblioteksplanerna och dess användning. Centrala avtal för elektroniska informationsresurser Inom ramen för Bibsamkonsortiet sluter KB licensavtal med förlag och databasproducenter i syfte att effektivisera tillgång till elektroniska informationsresurser för högre utbildning och forskning. Konsortieformen ger lägre priser och rationell administration för deltagande organisationer. År 2017 anslöt sig 75 lärosäten och statligt finansierade forskningsinstitut till ett eller flera av de 45 tillgängliga licensavtalen. Avtalen omfattar 68 olika e-resurspaket och omsatte totalt närmare 354 000 tkr, vilket är en ökning med nio procent jämfört med föregående år (2016: 325 000 tkr, 2015: 317 000 tkr). Sedan 2016 har KB ett pilotprojekt med förlaget Springer Nature. Piloten innebär att deltagande organisationers forskare automatiskt får sina artiklar publicerade öppet tillgängligt (open access) i mer än 1 650 av Springers hybridtidskrifter. Prismodellen kombinerar licens- och publiceringsavgifter i syfte att skapa Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 44 av 96

överblick och kontroll över den totala kostnaden. Piloten har resulterat i att de deltagande organisationernas forskare under 2017 hittills publicerat cirka 1 400 artiklar direkt öppet tillgängliga, vilket kan jämföras med 2015 då endast 157 artiklar publicerades öppet tillgängliga hos Springer. Pilotprojektet har fått bidrag med 3 200 tkr från Vetenskapsrådet. KB har ingått ett nytt offsetavtal med förlaget Institute of Physics (IOP). Avtalsmodellen innebär att deltagande organisationer får tillbaka en viss del av de publiceringsavgifter som betalats för artiklar publicerade av forskare knutna till organisationen (lokal offset). Resterande andel används för att sänka prenumerationsavgifterna globalt (global offset). Modellen innehåller en glidande skala som innebär att när andelen öppet tillgängliga artiklar i IOP:s tidskrifter är låg så blir andelen lokal offset hög och andelen global offset låg. När andelen öppet tillgängliga artiklar successivt ökar, sänks andelen lokal offset och andelen global offset ökar. Detta avtal skiljer sig från Springeravtalet då forskaren när det gäller IOP själv aktivt måste välja att publicera sig öppet tillgängligt. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 45 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Särskilda återrapporteringskrav Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 46 av 96

Särskilda återrapporteringskrav KB redovisar de särskilda återrapporteringskrav som getts i detta kapitel under varje delkapitel. De särskilda kraven är: Digital lagring KB ska enligt regleringsbrevet redovisa hur volym och kostnader för digital lagring har utvecklats de tre senaste åren samt bedöma framtida lagringsbehov och kostnaderna för detta. Under 2017 har KB ökat hastigheten på migrering av data från äldre lagringssystem. På grund av detta har siffrorna för 2017 justerats under posten Ackumulerad Pb (petabyte) originaldata inklusive kopior jämfört med föregående årsredovisning. Även posten Direkt hänförbara kostnader har reviderats något jämfört med prognos från tidigare årsredovisning. Tabell 1: Volym och kostnader (tkr) för digital lagring, åren 2015 2017 Uppgifter om volym och kostnader 1 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ackumulerad (Pb) originaldata inklusive kopior 12 16 22 24 27 30 33 Direkt hänförbara kostnader (tkr) 2 10 300 8 600 6 900 4 900 4 300 4 300 3 700 1) KB, Utredning av KB:s lagring 2013 (dnr. 170-KB 102-2013) 2) Under posten direkt hänförbara kostnader redovisas kostnader för avskrivningar och räntor, bandkostnader och personalkostnader avgränsat till it-drift (1,25 åak) och fr.o.m. 2015 bedömt 2 åak p.g.a. arbete med ny lagringslösning (migrering). Det finns osäkerheter i behov av framtida investeringar eftersom behovet av lagring påverkas av många olika faktorer. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 47 av 96

Ekonomiskt stöd till samarbetsprogram KB ska redovisa vilka samarbetsprogram myndigheten har lämnat ekonomiskt stöd till, beloppen på de ekonomiska bidragen för programmen och en analys av resultaten av programmen. Bidrag till KB:s partners i det nationella uppdraget KB har under 2017 fördelat verksamhetsbidrag på 14 180 tkr till KB:s partners i det nationella samverkansuppdraget: Internationella biblioteket i Stockholm Malmö stadsbibliotek Sveriges depåbibliotek och lånecentral i Umeå Tabell 2: Bidrag till KB:s partners, tkr, åren 2015 2017 tkr 2017 2016 2015 Internationella biblioteket 6 600 6 600 6 612 Malmö stadsbibliotek 1 330 1 600 773 Regionbibliotek Stockholm - - 1 000 Sveriges depåbibliotek och lånecentral 6 200 6 200 6 128 Totalt bidrag till KB:s partners 14 130 14 400 14 513 Projektstöd inom Kvalitetsdialog 50 100 108 SOM-institutet 15 - - Internationella biblioteket (IB) har under året fortsatt att öka sin berikning av Libris med poster för mångspråkiga medier. Ytterligare berikning har gjorts genom retroaktiv överföring av originalskrift från den lokala katalogen till Libris. IB har i samarbete med KB gjort en enkätundersökning om mångspråkskatalogisering, vars resultat publicerades i en rapport. En riktad insats till gymnasiebibliotek resulterade i en rapport om mångspråkiga gymnasiebibliotek som distribuerats till landets alla gymnasiebibliotek. IB är vidare Sveriges representant i det nordiska samarbetsprojektet kring en mångspråkig e-medieplattform kallad Världens bibliotek/verdensbiblioteket, som Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 48 av 96

leds av Norges nationalbibliotek och genomförs inom nätverket Nordic Best Practice for Multicultural Library Services. Malmö stadsbibliotek har under året fortsatt att sköta driften och utvecklingen av den digitala tjänsten Bibblan svarar. Ett projekt för att omvandla tjänsten till klartext har inletts. En utredning om hur den mångspråkiga delen av tjänsten ska se ut i framtiden har genomförts. I den presenterades olika scenarion för digitala tjänster i en mångspråkig kontext. Sveriges depåbibliotek och lånecentral har under 2017 sett en fortsatt efterfrågan på lån från folkbibliotek. För att stödja folkbibliotekens anslutning till den nationella bibliotekskatalogen Libris driver de arbetsgruppen Folkbibliotekens samverkan i Libris och har producerat utbildningsfilmer i katalogisering av folkbibliotekspecifikt material. Nationella utvecklingslinjer KB har i uppgift att ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området samt verka för utveckling och samordning av digitala tjänster. KB har i detta sammanhang valt att arbeta efter en modell som kallas nationella utvecklingslinjer, vilka fångar upp behov eller områden som KB annars inte prioriterar i löpande verksamhet. Under 2017 var följande utvecklingslinjer aktuella och har erhållit bidrag: Värdet av bibliotek metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar Syftet med utvecklingslinjen är att ta fram metoder för utvärdering och uppföljning av projekt och extraordinära satsningar inom bibliotekssfären. Metoderna ska kunna användas av alla typer av bibliotek. KB har under 2017 gett en forskare i uppdrag att göra en fördjupad studie kring betydelsen av ett bemannat skolbibliotek för elevers lärande och måluppfyllelse. Det lämnade bidraget var 700 tkr. Bibliotekarierollen KB har under 2017 gett i uppdrag till de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna vid Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet att göra en studie som i olika teman och ur olika perspektiv belyser bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar utifrån olika omvärldsförändringar. Studien ska även innehålla förslag på hur de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna kan bidra till att stärka primärt bibliotekarieprofessionen. Den ska redovisas i mars 2018. Det lämnade bidraget var 1 000 tkr. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 49 av 96

Migration och språklig mångfald Under året har KB gjort en kartläggning av bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället som publicerades i rapporten Migration och språklig mångfald bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. KB har även bidragit med 200 tkr. Open Access och licenser Syftet är att stödja en samverkan mellan statens olika aktörer (forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek) som underlättar för forskningsinstitutionerna att hantera övergången till öppen tillgång. Pilotprojektet inom linjen presenteras under rubriken Centrala avtal för elektroniska informationsresurser. Öppen källkod (open source) Hösten 2017 startade en aktivitet vars syfte är att öka kompetensen inom det svenska Koha-nätverket. Koha är ett biblioteksdatasystem som är utvecklat med öppen källkod. I nätverket ingår såväl folkbibliotek som lärosätes- och specialbibliotek. KB har bidragit med 600 tkr. Digitalt kompetenslyft Syftet med utvecklingslinjen är att förbereda och stödja det digitala kompetenslyft som sekretariatet för nationell biblioteksstrategi har föreslagit. Se vidare det arbete som Malmö stadsbibliotek har gjort med plattformen Bibblan bildar under rubriken KB:s partners i tabell 2. Kompensation för omkostnader vid fjärrutlåning KB ska enligt regleringsbrevet fördela 10 130 000 kronor för kompensationsmedel med anledning av fjärrlån. KB fördelade under året 10 130 tkr i fjärrlånekompensation till statligt finansierade forskningsbibliotek. Ersättningen fördelades mellan 42 olika bibliotek och blev 125 kronor per nettolån. Göteborgs universitetsbibliotek är fortfarande det bibliotek som står för i särklass flest nettolån och som därmed får störst del av fjärrlånekompensationen. Tabell 3: Fjärrlånekompensation, tkr, åren 2015 2017 tkr 2017 2016 2015 Utbetald fjärrlånekompensation 10 130 10 130 10 066 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 50 av 96

Öppen tillgång till vetenskaplig information Kungliga biblioteket ska enligt regleringsbrevet: samordna arbetet med införande av principer för att främja publicering av vetenskapliga publikationer med öppen tillgång (open access). I arbetet ska principerna för publicering med öppen tillgång utformas så att de beaktar principen att forskningsresultat får fritt publiceras i enlighet med 1 kap. 6 högskolelagen (1992:1434). Vid genomförandet av uppdraget ska Kungl. biblioteket samråda med Vetenskapsrådet. Utifrån rapporten Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information och inom ramen för samordningsuppdraget har KB initierat fem utredningar med målet att ta fram rekommendationer till lösningar på de utmaningar som Sverige står inför i omställningen till ett öppet tillgängligt publiceringssystem. I de olika utredningsgrupperna deltar representanter från lärosätena genom SUHF, forskningsfinansiärer, forskarsamhället samt KB. I oktober 2017 arrangerade KB en kick-off i konferensformat för den nationella samordningen inklusive utredningsarbetet. KB inledde 2016 en pilotstudie för att undersöka möjligheterna att etablera ett nationellt öppet repositorium med data rörande publiceringskostnader för öppen tillgång, med namnet Open APC Sweden. Under 2017 har antalet deltagande lärosäten utökats till åtta stycken. I repositoriet finns även data från tre internationella förlag. Vid slutet av 2017 innehöll repositoriet prisuppgifter för cirka 2 250 vetenskapliga artiklar skrivna av svenska forskare som publicerats med öppen tillgång till en uppskattad kostnad om cirka 39 000 tkr kronor. KB har under året tagit fram statistik för utvecklingen av publicering med öppen tillgång (OA) i Sverige under åren 2010 2016 med hjälp av den nationella databasen Swepub. Statistiken visar att andelen sakkunniggranskade publikationer som publicerats med öppen tillgång har ökat från cirka 30 procent 2010 till 39 procent 2016, med en topp på 42 procent 2015. Anledningen till den sjunkande andelen OA det sista mätåret beror på eftersläpningen av registrering i Swepub, men också på den fördröjning som de så kallade embargotiderna som förlagen kräver för publicering av manuskript i repositorierna, ger upphov till. Andelen guld OA har mer än fördubblats från 8 procent till 18 procent under de sju mätåren och andelen hybrid OA har femdubblats under åren 2010 2016. För att stärka kopplingen mellan licenser för elektroniska informationsresurser och öppen tillgång arrangerade KB ett första nordiskt möte med representanter från både de nordiska bibliotekskonsortierna och ansvarig för open access i respektive nordiskt land. Mötet har bland annat genererat en gemensam checklista att använda vid förhandlingar med förlag om öppen tillgång. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 51 av 96

KB har fortsatt att delta i EU-projektet OpenAIRE2020, vars syfte är att skapa en infrastruktur för fria publikationer och forskningsdata från EU:s sjunde ramprogram respektive forskningsprogrammet Horizon 2020. Bland annat har KB i samarbete med Vetenskapsrådet och Vinnova arrangerat en nationell konferens med titeln Opportunities in Open Science. KB har vidare deltagit med en representant i Vetenskapsrådets nationella styrgrupp för forskningsinformation som leder arbetet med att ta fram och förnya vision och målbild för svensk forskningsinformation. KB har under 2017 gett ekonomiskt stöd på cirka 566 tkr till både nationella och internationella initiativ som Kriterium, Knowledge Unlatched, Open Book Publishers och Open Library of Humanities för att främja och stärka öppen tillgång till vetenskapliga publikationer. Diagram 10: Utvecklingen av publiceringen med öppen tillgång (OA) i Sverige under åren 2010 2016*) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Total OA Grön OA Guld OA Hybrid OA 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 *) Underlaget för statistiken utgörs av 278 195 artiklar och konferensartiklar i Swepub som markerats som sakkunniggranskade. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 52 av 96

Kultursamverkansmodellen Kungliga biblioteket ska: delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen. KB deltar aktivt i arbetet inom Statens kulturråds berednings- och uppföljningsgrupp. KB läser och bedömer området bibliotek samt de tvärgående perspektiven. Under 2017 års beredning har KB handlagt fyra kulturplaner som avser planperioder från och med 2018, samt revideringar och kompletteringar från övriga län/regioner som befinner sig i en löpande planperiod. KB kan konstatera att nivåskillnaderna mellan kulturplanerna kvarstår, främst betingat av att regioner/län har olika modeller för hur de skriver planerna. Följsamheten mot bibliotekslagen har blivit bättre, men ännu finns det delar av lagen som inte avhandlas i kulturplanernas beskrivning. Bristerna handlar främst om att inte alla prioriterade grupper har behandlats i beskrivningar på ett sätt som tydliggör länets/regionens avsikter. KB noterar att det är allt svårare att avläsa aktuellt läge för den regionala biblioteksverksamheten på grund av länens/regionernas organisatoriska konstruktioner och sättet ekonomin redovisas. KB konstaterar även att kopplingen mellan den regionala kulturplanen, regionala biblioteksplanen och kommunernas biblioteksplaner fortsatt behöver följas. KB betonar att både de kulturpolitiska målen och mål kopplade till bibliotekslagen bör återfinnas på alla nivåer i planinstrumenten genom målformuleringar som är uppföljningsbara. Swepub Kungl. biblioteket ska i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och högskolor, genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, förvalta och vidareutveckla databasen Swepub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser. Kungl. biblioteket ska i samband med årsredovisningen redovisa till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) hur uppdraget fortskrider. Swepub har två syften: 1) att stödja bibliometriska uttag av metadata om vetenskaplig publicering från svenska lärosäten via Swepub för bibliometri och analys och 2) informationsförsörjning och sökning bland 1,2 miljoner referenser (december 2017) till forskningspublikationer i söktjänsten Swepub. Tjänsten är Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 53 av 96

avsedd att vara heltäckande och hämtar sina data från 41 lärosätens och forskande myndigheters lokala publiceringssystem (december 2017). 31 januari 2017 avslutades ett projekt för vidareutveckling av Swepub, med fokus på Swepub för bibliometri och analys och utveckling av praxis för kvalitetssäkring av data. Som överlämningsdokument publicerades en sammanställning av Rekommendationer och förslag på åtgärder för vidareutveckling av Swepub. I gruppen för Swepub inom Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling behandlas strategiska frågor kring tjänsten, bland annat frågor kring lärosätenas behov. Under 2017 har gruppen haft tre möten. I september presenterade Vetenskapsrådet sitt beställarunderlag för ett analyserbart Swepub för gruppen, med en förteckning över de kvalitetsförbättringar som bör göras för att Vetenskapsrådet ska kunna använda tjänsten som underlag för bibliometrisk analys och uppföljning. I november 2017 initierades ett nytt projekt för vidareutveckling av Swepub. Avsikten är att göra tjänsten mer lättanvänd och att öka datakvalitet, uppdateringsfrekvens, stabilitet och öppenhet. Arbetet är baserat på Vetenskapsrådets beställarunderlag samt på behov och önskemål som identifierats av KB och de organisationer som deltar i Swepubsamarbetet. Projektet deltar, tillsammans med Vetenskapsrådet, i ett pågående arbete med att skapa ett nordiskt auktoritetsregister över vetenskapliga publiceringskanaler. Auktoritetsregistret, den så kallade Nordiska listan, skapas utifrån en metodisk bedömning i de nordiska länderna av vilka publikationskanaler som anses som vetenskapliga. En validering av Swepubdata mot Nordiska listan kommer på så sätt att göra det möjligt att dra en tydlig skiljelinje mellan vetenskapligt granskat och inte granskat material, vilket väsentligt ökar systemets potential som bibliometrisk källa. Nationell biblioteksstrategi Ku 2014/01693/KI, Ku 2015/00747/KI KB ska årligen i årsredovisningen redovisa hur uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi fortlöper. Länk till punkterna 1-4 2015 fick KB i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till en nationell biblioteksstrategi för hela landet. Uppdraget ska slutredovisas i mars 2019. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 54 av 96

Omvärldsrapporten Den femte statsmakten Under 2017 sammanställdes omvärldsrapporten Den femte statsmakten som lämnades över till regeringen i september. Rapporten byggde på underlag som sammanställts av utvalda forskare och skribenter. Rapporten presenterades vid en välbesökt konferens som också direktsändes. Under hösten presenterades rapporten vid olika expertmöten och konferenser samt publicerades kapitelvis i strategins facebookgrupp med cirka 2 000 medlemmar, i syfte att uppmuntra till dialog och diskussion. Under hösten påbörjades även arbetet med strategiformuleringen, som presenteras i en första version under våren 2018. Utredningen har löpande genomfört presentationer av sitt arbete för riksdagens kulturutskott, samt haft kontakt med enskilda ledamöter och partigrupperingar i utskottet. Under året har samråd skett med Kulturdepartementet, SKL, Skolverket och Skolinspektionen, Statens kulturråd, MTM, Medieutredningen, landets institutioner för forskning och utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, Författarförbundet samt Förläggarföreningen. Vid seminariet Bibliotekens digitala infrastruktur, arrangerat av sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi i samarbete med Göteborgs universitet, synliggjordes ett behov av ökad samordning och samverkan kring bibliotekens digitala satsningar. Två grupper, en för forsknings- och sjukhusbibliotek och en för folk- och skolbibliotek, tillsattes för att belysa området. Grupperna inkom i slutet av året med varsitt utredningsunderlag som kommer att ligga till grund för pågående strategiformulering. Sekretariatet för den nationella biblioteksstrategin har under året deltagit i och föreläst vid ett stort antal möten, konferenser och seminarier inom framför allt biblioteksväsendet samt kultur- och utbildningssektorerna i hela landet. Vid Biblioteksdagarna och Kultur i Västs konferens gavs lägesrapport om omvärldsrapporten samt framåtblickar. På Bokmässan i Göteborg deltog strategin med flera föreläsningar och seminarier. Gruppen har även hållit tal vid finska biblioteksföreningen och haft möte med företrädare för det danska kulturdepartementet, samt deltagit i Almedalsveckan. Under året genomfördes en studieresa till Chicago, Library of Congress i Washington DC samt New York, där bl.a. en intervju genomfördes med New York Public Librarys chef Tony Marx. För att inspirera och inleda diskussion har också fem filmer producerats, som finns öppet tillgängliga via webben. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 55 av 96

E-böcker Under 2017 har KB haft en dialog med Kulturdepartementet. Som resultat av denna har e-boksuppdraget förtydligats enligt följande: KB bör bidra med sin kompetens inom metadata och utnyttja den nationella infrastrukturen Libris. KB bör för närvarande inte utveckla någon egen e- bokslösning för kommersiellt material utan istället fokusera insatserna i följande områden: 1. Driva forum/mötesplats för diskussion och samarbete kring e-boksfrågor. 2. Understödja standardisering och metadata. 3. Tillgängliggöra fritt e-innehåll/fria e-resurser (som underlag till vidareförädling m.m.). Detta har utgjort grundvalen för det operativa arbetet kring e-boken under 2017, vilket kommer att fortsätta under 2018. Parallellt med detta pågår ett undersökningsarbete för att skapa beredskap för eventuella andra uppgifter i kölvattnet av den nationella biblioteksstrategins kommande förslag. Studie om pliktlagstiftningens roll Kungl. biblioteket ska genomföra en studie som övergripande belyser dagens publicerings- och medielandskap med fokus på pliktbibliotekens möjligheter att samla in och tillgängliggöra relevanta publikationer. Myndigheten ska i studien belysa pliktlagstiftningens roll och utformning och eventuella behov av andra insamlingsmetoder. När det gäller insamling och tillgängliggörande av film ska studien genomföras i samråd med Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Kungl. biblioteket ska överlämna studien till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Kulturdepartementet) senast den 30 september 2017. KB genomförde 2017 en studie som belyser pliktbibliotekens möjligheter att samla in och tillgängliggöra pliktexemplar. Rapporten Plikten under lupp! tydliggör att dagens pliktlagstiftning har stora brister och snarast behöver revideras. Studien visar att många av dagens publikationer, trots införandet av en e-plikt, helt har hamnat utanför pliktlagstiftningen. Det gäller t.ex. sociala medier, Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 56 av 96

nätdistribuerade spel och andra multimediala och interaktiva uttryck. För att kunna samla in detta material behöver KB få ett legalt stöd för en kompletterande digital insamling. Studien visar också att pliktlagstiftningen omgående behöver uppdateras för radio, tv och biografvisad film. I studien presenteras förslag till en ny modell för pliktinsamling av film som bygger ett nära samarbete mellan KB och Svenska Filminstitutet. Studien lyfter också behovet av att se över dagens pliktbibliotekssystem. För att syftet med KB:s samlingsbyggande och nationella roll ska kunna upprätthållas behöver tillgången till KB:s digitala samlingar radikalt förbättras. Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att de juridiska förutsättningarna för digital fjärraccess till KB:s digitala samlingar fastställs. Samarbeten Kungliga biblioteket ska: lämna en redogörelse för samarbeten med andra myndigheter och organisationer, inklusive internationella organ, samt en bedömning av hur länge varje samarbete väntas fortgå, Nedan presenteras samarbeten med internationella organisationer etc. En bedömning av hur länge varje samarbete väntas fortgå har inte varit möjligt att redovisa eftersom flertalet av dessa samarbeten är mångåriga. Nationella samarbeten redovisas där de hör hemma under respektive avsnitt. KB samarbetar med många internationella organ. Här presenteras de internationella organisationer som KB betalar medlemsavgift till samt andra större samarbeten. Under 2017 betalade KB närmare 567 tkr (2016: 533 tkr) i medlemsavgifter till internationella organisationer. Bibliotheca Baltica Bibliotheca Baltica arbetar för bibliotek i Östersjöområdet. CENL (The Conference of European National Librarians) CENL är den europeiska samarbetsorganisationen för nationalbibliotek. Organisationen motsvarar de 47 länder som är medlemmar av Europarådet, av vilka 28 också är medlemmar av EU. CERL (Consortium of European Research Libraries) Konsortiet för europeiska forskningsbibliotek är en internationell organisation med syftet att dela resurser och expertis mellan forskningsbibliotek för att Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 57 av 96

förbättra tillgången till samt utnyttjandet och bevarandet av det europeiska tryckta kulturarvet. CDNL (Conference of Directors of National Libraries) CDNL är ett globalt samarbetsorgan för nationalbibliotekarier. COAR (Confederation of Open Access Repositories) COAR är en internationell förening med över 100 medlemmar och partners från hela världen som representerar bibliotek, universitet, forskningsinstitut, statliga finansiärer och andra aktörer. COAR samlar stora repositorienätverk i syfte att stärka kompetensen, anpassa policydirektiv och praxis samt fungera som en global röst för repositoriesamfundet. COUNTER (Counting Online Usage of Networked Electronic Resources) Project COUNTER är ett internationellt initiativ som underlättar för bibliotek, förlag och aggregatorer genom att upprätta standarder för hur användningsstatistik rapporteras på ett konsekvent, trovärdigt och kompatibelt sätt. DOAJ (Directory of Open Access Journals) DOAJ är en tjänst som indexerar och tillhandahåller öppet tillgängliga vetenskapliga kvalitetsgranskade tidskrifter. EBLIDA (The European Bureau of Library, Information and Documentation Associations) EBLIDA är en organisation för biblioteks- och informationsområdet som fokuserar på europeiska frågor inom informationssamhället. EBLIDA verkar för fri tillgång till information och för bibliotekens och arkivens roll för att uppnå detta. KB deltar aktivt i en Eblida Egil (Expert Group on Information Law) som arbetar med juridiska frågor kopplade till bibliotek och arkiv i Europa. EDUG (European Dewey User Group) KB deltar i det europeiska samarbetet för Dewey decimalklassifikation, EDUG. EROMM (European Register of Microform and Digital Masters) Syftet med partnersamarbetet är att sprida information om digitaliserad forskningsinformation. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 58 av 96

EURIG (European RDA Interest Group) KB deltar aktivt i den europeiska intresseorganisationen EURIG som arbetar med det nya internationella regelverket för katalogisering, RDA (Resource Description and Access). FIAT/IFTA KB har en representant i FIAT/IFTA:s Media Management Commission. FIAT/IFTA är en sammanslutning av nationella audiovisuella arkiv som KB. IADA (International Association of Book and Paper Conservators) Internationell organisation för konservatorer. IASA (International Association of Sound and Audiovisual Archives) Organisationen stödjer utbyte av information och samarbete mellan audiovisuella arkiv. ICOLC (The International Coalition of Library Consortia) Sammanslutning av 200 bibliotekskonsortier världen över. Möten två gånger per år med information om nya elektroniska informationsresurser, prissättning av elektroniska informationsleverantörer samt andra frågor av betydelse för bibliotekskonsortier, styrelser och chefer. IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) KB har ett brett deltagande inom IFLA. KB är engagerat i grupper kring nationalbibliotek, metadata, bevarande, tidningar, audiovisuella medier, urfolk m.m. IIPC (International Internet Preservation Consortium) IIPC är en medlemsorganisation som önskar förbättra de verktyg, standarder och praxis som används för webbarkivering. IIPC arbetar också för att främja internationellt samarbete för tillgång till och användning av webbarkiv för forskning och kulturarv. International ISBN Agency (International Standard Book Number) ISBN är en internationell standard för alla typer av böcker. The International ISBN Agency är registermyndighet för standarden globalt. Sveriges ISBN-central ligger på KB. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 59 av 96

ISMN (The International Standard Music Number for Notated Music) Organisationen arbetar med internationell standard för musik. ISSN (International Standard Serial Number) ISSN-nummer ges till publikationer som periodiskt eller fortlöpande utkommer i tryck eller elektroniskt. Den internationella centralen ligger i Paris, Sveriges ISSN-central ligger på KB. LIBER (Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche) KB deltar aktivt i LIBER som är ett nätverk för Europas forskningsbibliotek som bland annat arbetar för en effektiv informationstjänst och tillgång till forskningsinformation. KB har bl.a. representation i programkommittén för den internationella konferens som LIBER arrangerar årligen. NAPLE (National Authorities on Public Libraries in Europe) KB är medlem i NAPLE som är det internationella forumet för biblioteksmyndigheter i Europa. Det övergripande syftet är att främja nationella strategier och övergripande policyer för folkbibliotek samt identifiera områden för europeiskt samarbete. NNG (Nordic Networking Group) NNG är ett nordiskt nätverk kring bibliografiska och infrastrukturella frågor. Medlemmarna är olika nordiska biblioteksorganisationer och syftet är erfarenhetsutbyte och samarbete. NORDLIC KB deltar i samarbetet mellan nordiska bibliotekskonsortier som arbetar med licensavtal för elektroniska informationsresurser. SCOAP3 (Sponsoring Consortia for Open Access Publishing in Particle Physics) KB fungerar som svensk nationell nod i SCOAP3 och administrerar ekonomiska insatser från svenska deltagande lärosäten. SHERPA/RoMEO SHERPA/RoMEO är en tjänst som samlar ihop och analyserar open accesspolicyer globalt. Tjänsten erbjuder även sammanställningar över självarkiveringstillstånd och rättigheter som ges författare i öppet tillgängliga tidskrifter. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 60 av 96

SIS (Swedish Standards Institute) KB är huvudintressent i kommittén för standarder inom metadata, interoperabilitet och biblioteksstatistik. SPARC (the Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition) SPARC är en internationell sammanslutning av akademiska och vetenskapliga bibliotek som arbetar för att skapa ett mer öppet system för vetenskaplig kommunikation. KB har en representant i styrelsen. Svensk biblioteksförening KB samarbetar inom många områden med arbetsgrupper i Svensk biblioteksförening. Trots att organisationen är svensk nämns den på denna plats för att samarbetena inte är omnämnda i resultatredovisningens andra textavsnitt. TEL (The European Library) TEL är en internettjänst som tillgängliggör fysiska och digitala tjänster från 48 europeiska nationalbibliotek, varav KB är ett. World Digital Library World Digital Library är ett internationellt digitalt bibliotek som ligger under UNESCO och Library of Congress i USA och där KB tillgängliggör material. Personal och kompetensförsörjning Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska en myndighet redovisa de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att myndigheten har kunnat fullfölja dessa uppgifter. Kompetensförsörjning För att KB ska fungera effektivt utifrån uppdrag och mål har fokus inom kompetensförsörjningen för 2017 varit att uppnå förbättrad effektivitet, såväl genom att utveckla stödprocesser som genom att fokusera på ledarutveckling och arbetsmiljön inom KB. Verksamheten har genomförts inom ramen för den Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 61 av 96

arbetsgivarpolitiska strategin. Avslutningsvis redovisas personalstatistik för myndigheten. Utveckling och innovation KB:s samtalsmodell har utvecklats för att harmonisera med den treåriga verksamhetsplaneringen. Det innebär en förändring av hur resultat-, löne- och utvecklingssamtal genomförs samt när de ska genomföras. KB:s bedömning är att den nya modellen på ett effektivare sätt hanterar uppföljningen av medarbetarnas resultat och även tydliggör kopplingen mellan genomfört resultat och lönesättning. Därtill kommer KB genom ett mer långsiktigt fokus på medarbetarnas utveckling bättre kunna koppla utvecklingsinsatser mot vision och målbild. Inom ramen för arbetet med kompetensomställning för att nå KB:s målbild 2020 har ett arbete genomförts med att identifiera avgörande kompetenser. Det gäller de formella och funktionella kompetenser som behöver förstärkas inom KB. Det finns behov av att rekrytera ny kompetens men även att stärka kompetensen hos befintliga medarbetare genom intern kompetensutveckling. Under 2017 påbörjades arbetet med att utforma en personalpolicy som tydliggör KB:s personalpolitik och förväntningar på medarbetare och chefer. Policyn väntas bli fastställd under 2018. En utbildning i kommunikativt ledarskap har genomförts där merparten av KB:s chefer deltog. Utbildningen genomfördes i syfte att tydliggöra och förbättra kommunikationsflödet inom myndigheten. En uppföljning av ledarskapet på KB har genomförts för att stödja cheferna i deras individuella behov av chefsutveckling. Introduktionsprogram för nyanställda har genomförts vid fyra tillfällen under året. KB har under 2017 fortsatt arbetet med att effektivisera personaladministrationen och har bland annat tecknat en överenskommelse med SPV gällande stöd med pensionsadministration. Därtill har arbete påbörjats med att GDPR-anpassa myndighetens personaladministrativa system. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutvecklingen Syftet med KB:s hälso- och arbetsmiljöarbete är bland annat att ge förutsättningar för en god arbetsrelaterad hälsa hos medarbetarna. Ett systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete är en naturlig del av verksamheten. KB har under 2017 prioriterat att utveckla stödet till chefer och medarbetare med anledning av den nya arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och psykisk ohälsa. Utöver utbildningsinsatser så har myndigheten tagit fram en ny riktlinje Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 62 av 96

och handlingsplan gällande kränkande särbehandling. Därtill har KB tagit fram rutiner vid meningsskiljaktigheter och konflikter i syfte att på ett bättre sätt kunna hantera dessa på ett tidigt stadium. En särskild undersökning har genomförts av chefers arbetsmiljö med fokus på stress. Syftet är att identifiera orsaker till upplevd stress och därmed kunna vidta relevanta åtgärder. För att utveckla formerna för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer har flera åtgärder vidtagits. Det gäller såväl utbildning av alla skyddsombud som gemensam utbildning av företrädare för arbetsgivaren och respektive arbetstagarorganisation. Aktiviteter inom ramen för myndighetens friskvårdsplan har genomförts. Bland dem finns exempelvis hälsoundersökningar för medarbetare som är 55 år eller äldre, föreläsningar och hälsofrämjande aktiviteter. Personalförsörjning KB har under året fortsatt arbeta med att införa en mer långsiktig personalplane ring och omställning. Det innebär att planeringen genomförs med ett treårspers pektiv istället för ett år i taget. Under 2017 har myndigheten genomfört 88 rekryteringsprocesser. Myndighetens personalstatistik 2017 Tabell 5: Myndighetens personalstatistik 2015 2017 Ålder och kön m.m. 2017 2016 2015 Antal anställda personer på KB 31 december inklusive provanställda och tidsbegränsade 337 333 331 Procentuell andel anställda kvinnor ** 55 53 52 Procentuell andel anställda män ** 45 47 48 Medelålder totalt antal år ** 49 49 49 Medelålder kvinnor ** 49,6 49 49 Medelålder män ** 49,5 49 49 Procentuell andel anställda 30 49 år ** 46,8 47,7 46,7 Procentuell andel anställda 50 år eller äldre ** 51,9 51,6 52 Antal tidsbegränsat anställda 27 25 29 Procentuell andel tidsbegränsat anställda kvinnor 67 72 72 Procentuell andel tidsbegränsat anställda män 33 28 28 Procentuell personalomsättning 12,5 7,5 11,8 Antal årsarbetskrafter totalt 301 298 305 ** Inkluderar både tillsvidareanställda och provanställda Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 63 av 96

Myndigheten hade 337 anställda per den 31 december 2017. Av dem var 310 tillsvidareanställda (inklusive provanställda). Könsfördelningen var mycket jämn; 55 procent kvinnor och 45 procent män. Medelåldern var 49 år, varav för kvinnor 49,6 och för män 49,5. Åldersstrukturen 2017 var jämn mellan åldersgrupperna 30 49 år (46,8 procent) och 50 år och äldre (51,9 procent). Antalet tidsbegränsat anställda var per den 31 december 2017, 27 personer inklusive riksbibliotekarien med könsfördelningen 67 procent kvinnor och 33 procent män. Det är en förbättring jämfört med 2016 då 28 procent var män. Under 2017 började 46 medarbetare och 42 medarbetare slutade. Personalomsättningen var 12,5 procent. Antalet årsarbetskrafter för kalenderåret 2017 var 300,57 anställda. Myndighetens sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid har under 2017 uppgått till 4,4 procent. Tabell 6: Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid Ålder och kön m.m. 2017 2016 2015 2014 2013 Totalt 4,4 4,6 4,4 3,2 3,0 Åldersgruppen 29 år eller yngre 5,5 4,5 3,7 * 2,7 Åldersgruppen 30 49 4,4 4,1 4,3 3,1 2,7 Åldersgruppen 50 år eller äldre 4,3 5,0 4,5 3,3 3,4 Kvinnors sjukfrånvaro 5,5 6,0 5,8 4,5 3,8 Mäns sjukfrånvaro 3,0 2,9 2,8 1,8 2,1 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 39,7 40,4 43,6 37,6 22,7 *Redovisas ej eftersom statistiken avser färre än fem medarbetare. Tabell 7: Sjukfrånvaro KB och staten som helhet Ålder och kön m.m. 2017 2016 2015 2014 2013 Sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, KB 4,4 4,6 4,4 3,2 3,0 Sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid, staten - 4,1 3,9 3,4 3,2 Andel långtidssjukfrånvaro, KB 39,7 40,4 43,6 37,6 22,7 Andel långtidssjukfrånvaro, staten - 54,8 52,9 50,7 43,1 Anm. Uppgifter om sjukfrånvaron i staten som helhet är hämtade från Statskontorets årliga rapport om Sjukfrånvaron i staten. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 64 av 96

Moderna beredskapsjobb i staten Myndigheterna ska bidra till regeringens satsning på moderna beredskapsjobb i staten som införs successivt fr.o.m. 2017 och som syftar till att sysselsätta minst 5 000 personer 2020 / / Kungl. biblioteket ska lämna in en redovisning till Statskontoret senast den 1 augusti 2017 enligt instruktion från Statskontoret. / / Under 2017 har arbete genomförts med att bereda möjligheter för moderna beredskapsjobb. Enligt planeringen kommer det att kunna genomföras med start under 2018. KB har lämnat redovisning till Statskontoret enligt instruktion. KB har också fortsatt samarbetet med Korta vägen på Stockholms universitet för att erbjuda nyanlända personer praktikplatser inom myndigheten. Jämställdhetsarbetet Kungliga biblioteket ska: lämna en redogörelse för sitt jämställdhetsarbete inom myndigheten, KB vill tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning tillför en verksamhet. Myndigheten arbetar efter antagen jämställdhets-, diskriminerings- och mångfaldsplan som har utgångspunkt i diskrimineringslagen (2008:567) och de jämställdhetspolitiska målen. Aktiva åtgärder följs upp och dokumenteras minst två gånger per år av en jämställdhets- och mångfaldsgrupp med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Planen är indelad i tre huvudområden: arbetsförhållanden, rekrytering och lönefrågor. En jämn könsfördelning eftersträvas inom såväl chefsgruppen som bland medarbetare. Myndighetens ledningsgrupp består av fem kvinnor och fyra män. Av myndighetens enhetschefer är drygt 65 procent kvinnor. Könsfördelningen inom enheterna varierar mycket beroende på verksamhetens karaktär. Rekrytering har varit ett prioriterat område under 2017. En undersökning av könsfördelningen bland sökande till lediga tjänster, cirka 1 100 personer, visade att det är främst kvinnor som söker anställning på KB. 58 procent av de sökande var kvinnor och 41 procent män. Ett arbete med att se över annonsutformning utifrån layout samt språk- och bildbruk startades. Jämställdhetsfrågorna uppmärksammas kontinuerligt vid intern och extern rekrytering och kompetensutveckling. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 65 av 96

Sammanfattande bedömning av kostnadsutvecklingen KB ska redovisa en kortfattad analys av verksamhetens övergripande kostnadsutveckling. KB redovisar sina kostnader fördelade inom områdena samla in, beskriva, bevara, tillhandahålla samt nationell överblick och samverkan. I tabellen på nästa sida redovisas myndighetens verksamhetskostnader uppdelade på de fem prestationsområdena. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 66 av 96

Tabell 8: Kostnadsutveckling per prestationsområde, tkr Samla in 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 60 231 16 % 59 656 17 % 59 420 17 % Övriga intäkter 647 3 % 861 5 % 749 4 % Kostnader 60 878 16 % 60 517 16 % 60 169 17 % Utfall samla in 0 0 0 Beskriva 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 58 224 16 % 53 621 15 % 54 802 16 % Övriga intäkter 1 464 8 % 1 965 11 % 2 708 14 % Kostnader 59 688 15 % 55 586 15 % 57 510 16 % Utfall beskriva 0 0 0 Bevara 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 78 842 21 % 77 613 22 % 74 904 22 % Övriga intäkter 1 741 9 % 1 942 10 % 2 677 14 % Kostnader 80 583 21 % 79 555 21 % 77 581 21 % Utfall bevara 0 0 0 Tillhandahålla 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 95 967 26 % 93 127 26 % 90 895 26 % Övriga intäkter 10 737 55 % 8 123 44 % 5 645 30 % Kostnader 106 704 27 % 101 250 27 % 96 540 26 % Utfall tillhandahålla 0 0 0 Nationell överblick och samverkan 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 76 018 21 % 72 515 20 % 65 557 19 % Övriga intäkter 4 781 25 % 5 606 30 % 7 098 38 % Kostnader 80 799 21 % 78 121 21 % 72 655 20 % Utfall nationell samverkan 0 0 0 Totalt för KB 2017 % 2016 % 2015 % Intäkter av anslag 369 282 100 % 356 532 100 % 345 578 100 % Övriga intäkter 19 370 100 % 18 498 100 % 18 877 100 % Kostnader 388 652 100 % 375 030 100 % 364 455 100 % Verksamhetsutfall 0 0 0 Fördelning av de gemensamma intäkterna och kostnaderna görs enligt en fördelningsmodell som utgår från avdelningens andel årsarbetskrafter. Därefter Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 67 av 96

sker en proportionell fördelning av de gemensamma kostnaderna utifrån lönekostnader per prestationsområde. Det finns en osäkerhet i siffrorna eftersom tidredovisning inte har legat till grund för fördelningen. Av tabellen nedan framgår att KB:s verksamhetskostnader utgör samla in 16 procent, beskriva 15 procent, bevara 21 procent, tillhandahålla 27 procent och nationell överblick och samverkan 21 procent. Diagram 11: Verksamhetskostnader per prestationsområde Nationell överblick och samverkan Tillhandahålla Samla in Bevara Beskriva Den procentuella fördelningen för verksamhetskostnader har inte förändrats mot föregående år. Samla in Kostnaderna är i stort sett på samma nivå som tidigare år. Beskriva Kostnaderna har ökat med 4 102 tkr och det avser främst ökning av lönekostnader som har finansierats med anslag. Den främsta orsaken är arbetet med katalogisering och arbetet mot nya standarder. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 68 av 96

Bevara Kostnaderna har ökat med 1 028 tkr och avser i huvudsak ökning av lönekostnader som finansierats med anslag. Tillhandahålla Kostnaderna har ökat med 5 454 tkr jämfört med föregående år och avser främst köpta digitaliseringstjänster som har finansierats både med anslag och med bidragsintäkter. Nationell överblick och samverkan KB har erhållit medel från regeringen för nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (open access) och vidareutveckling av den nationella databasen för vetenskaplig produktion Swepub. Kostnaderna har ökat med 2 678 tkr vilket främst beror på ökade driftskostnader, exempelvis konsultkostnader för systemutveckling. Även kostnader för elektroniska tidskrifter har ökat på grund av ett pilotprojekt för öppet tillgängliga artiklar. Kostnaden för e-boken har minskat jämfört med tidigare år och det beror på att en dialog har förts angående uppdragets inriktning. Tabell 9: Kostnader för nationell överblick och samverkan per utgiftsområde, exklusive transfereringar (inklusive overhead), tkr tkr 2017 2016 2015 Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning 60 573 53 586 53 743 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid 16 557 18 555 13 663 Externa medel 3 669 5 980 5 249 Summa kostnader 80 799 78 121 72 655 Prestationsområdet nationell överblick och samverkan fördelar sina kostnader på två utgiftsområden (16 och 17 enligt tabell 9 och 10). Externa medel avser främst bidrag som erhållits från Vetenskapsrådet och EU. Medel för Swepub redovisas från och med 2017 inom utgiftsområde 16. För åren 2016 och 2015 var detta bidragsmedel från regeringen och redovisades under raden externa medel. För anslag 17 1:6 ap. 2 beräknas en overhead utifrån andel årsarbetskrafter. För 2017 utgör overheaden 4 033 tkr varav 1 489 tkr avser lokalkostnader och 2 544 tkr är kostnader för gemensam administration som återfinns i raden kostnader för personal. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 69 av 96

Jämförelsetalen för 2015 är justerade med 133 tkr avseende utgiftsområde 16 och externa medel. KB:s transfereringar ingår inte i tabellen ovan eftersom de inte är verksamhetskostnader. Tabell 10: Fördjupad redovisning av kostnader för nationell överblick och samverkan. Kostnader exklusive transfereringar (inklusive overhead), tkr tkr 2017 2017 (åak) * 2016 Utgiftsområde 16: utbildning och universitetsforskning 2016 (åak) * 2015 2015 (åak) * Kostnader för personal 35 624 29 967 31 653 Kostnader för lokaler 9 540 8 727 9 467 Övriga driftskostnader 12 800 11 750 9 241 Finansiella kostnader 41 65 37 Avskrivningar och nedskrivningar 2 568 3 079 3 345 Summa kostnader och åak anslag 16 60 573 35,4 53 586 35,9 53 743 37,4 Utgiftsområde 17: kultur, medier, trossamfund och fritid Kostnader för personal 10 848 12 659 9 098 Kostnader för lokaler 1 489 1 755 1 230 Övriga driftskostnader 4 220 4 141 3 335 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak anslag 17 16 557 10,6 18 555 13,2 13 663 10,1 Externa medel Kostnader för personal 260 3 937 3 252 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader 3 409 2 043 1 997 Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader och åak externa medel 3 669 0,3 5 980 2,7 5 249 3,7 Summa kostnader och summa åak 80 799 46,3 78 121 51,8 72 655 51,2 *) Åak = Årsarbetskrafter Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 70 av 96

Totala kostnader KB:s verksamhetskostnader har ökat från 375 030 tkr år 2016 till 388 652 tkr år 2017, vilket är en ökning med 13 622 tkr. KB fick 2017 en ökning på ramanslaget med 3 mnkr för ett nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer (open access) och 3 500 tkr för den nationella databasen för vetenskaplig produktion, Swepub. Personalkostnaderna har ökat med 6 207 tkr vilket i huvudsak avser en ökning av antalet anställda och årlig lönerevision. Lokalkostnaderna har ökat med 1 838 tkr vilket i huvudsak beror på att lokalerna på Karlavägen har fått en hyreshöjning på grund av ändrade villkor och att uppräkning av bashyror skett enligt avtal. Driftskostnaderna har ökat med 8 449 tkr. Ökningen avser främst kostnader för digitalisering av historiska svenska dagstidningar. Digitaliseringen av dagstidningar är både anslags- och bidragsfinansierad, där KB har erhållit bidragsmedel från bl.a. RJ för detta ändamål. Även kostnader för elektroniska tidskrifter har ökat. Det beror på att KB är med i ett pilotprojekt för öppet tillgängliga artiklar där en del av kostnaden har finansierats med bidrag från Vetenskapsrådet. Avskrivningskostnaderna har minskat med 2 747 tkr, vilket främst beror på minskade kostnader för data- och teknikutrustning. Orsaken är att föregående år blev en större investering för disksystem för digital lagring färdigavskriven och kostnaderna för ny- och ersättningsinvesteringar har varit lägre. Intäkter Intäkter av avgifter har minskat med 755 tkr. KB har minskade intäkter gällande kopiering och reproduktion vilket främst beror på ett ökat tillgängliggörande av tryckt material genom digitalisering samt minskade intäkter för utbildningar och kurser. Intäkter av bidrag har ökat med 1 641 tkr. Ökningen avser exempelvis medel från RJ och Vetenskapsrådet. Transfereringar KB:s transfereringar ingår inte i tabellerna eftersom det inte skulle ge en rättvisande bild av fördelningen mellan prestationsområdena. Under 2017 uppgick transfereringarna till 27 511 tkr enligt resultaträkningen. Kompensationsmedel för fjärrlån har fördelats med 10 130 tkr. På det nationella samverkansuppdraget har även fördelats 14 195 tkr till KB:s partners samt externt projektstöd. KB har även lämnat bidrag på 200 tkr för det nationella samordningssekretariatet för digitalisering (Digisam) enligt regleringsbrev. Myndighetens totala kostnader för 2017, det vill säga både verksamhetskostnader och transfereringar uppgick till 416 163 tkr. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 71 av 96

Tabellbilaga till resultatredovisningen Statistik för området samla in Tabell 11: Totala inflödet av pliktlevererat material 2017 2016 2015 2014 2013 Monografier 1) 20 253 22 156 21 118 24 150 22 492 Tidskriftshäften 19 132 22 310 18 454 18 804 20 825 Kartor/bilder/vykort/musiktryck 1 816 2 607 2 191 1 798 2 390 Affischer/vardagstryck 92 717 102 357 101 972 96 658 92 204 Dagstidningar 108 372 112 109 111 173 121 792 130 613 Fonogram 2) och taltidningar 5 446 4 623 4 013 3 716 4 338 Film/video 2 009 2 108 1 971 2 640 3 915 Radio/tv (antal timmar) 654 804 786 805 766 724 649 754 639 397 Flermedialt material 3) 203 291 321 193 181 1) Siffran för 2014 ej jämförbar med tidigare års siffror. Ny beräkningsmetod från och med 2015, vilket innebär att siffran i ÅR 2015 var felaktig och nu har korrigerats. Nu räknas varje monografi dagligen och ackumuleras. 2) Ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar ljud, exempelvis cd och lp. 3) Material som innehåller flera dokumentslag. Exempelvis skrift, fonogram, videogram och interaktiva spel. Tabell 12: Totala inflödet av icke leveranspliktigt material 2017 2016 2015 2014 2013 Monografier 6 687 6 147 6 277 6 196 5 497 varav antal suecana 1 881 2 074 1 828 1 966 2 338 - andel suecana i procent av alla monografier 27,3 33,7 29,1 31,7 42,5 Löpande serier/flerbandsverk ca 500 ca 490 ca 480 ca 470 ca 450 Löpande tidskrifter 1 063 1 100 1 070 1 084 1 051 Elektroniska tidskrifter, fulltext 6 153 6 084 3 430 3 985 3 967 Antikvariskt förvärv 4 203 123 189 186 200 E-böcker 320 336 313 249 628 Accessioner handskrifter, antal (hyllmeter) 62 (71 hm) 66 (89 hm) 88 67 95 Databaser (licensierade) 52 60 58 57 49 Kartor och bilder (antal objekt) 3 499 39 210 105 054 Ca 18 200 1 902 Anm. Siffrorna för monografier är framtagna med hjälp av i Excel manuellt förd förvärvsstatistik, medan antalet serier/flerbandsverk, tidskrifter och elektroniska tidskrifter huvudsakligen är beräknade utifrån leverantörernas uppgifter. Siffran för antal elektroniska tidskriftstitlar i fulltext baseras på motsvarande sätt att räkna som i föregående årsredovisningar. Denna metod avviker delvis från SCB:s rekommenderade definitioner för den nationella forskningsbiblioteksstatistiken. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 72 av 96

Tabell 13: Antal godkända inkomna e-pliktspaket 2017 2016 2015 Större publicister (t.ex. via FTP) 2 944 075 1 731 289 1 603 706 Mindre publicister (webbuppladdning) 7 361 5 447 3 378 Totalt antal godkända e-pliktspaket 2 951 436 1 736 736 1 607 084 Statistik för området beskriva Tabell 14: Dokumentation av pliktexemplar 2017 2016 2015 2014 2013 Monografier 17 305 16 056 19 602 18 280 18 373 Tidskriftshuvudposter Seriella huvudposter 402 363 283 291 296 Affischer och vardagstryck 1 055 1 019 1 143 1 546 1 147 Dagstidningar/annonsblad 12 34 13 3 8 Film/video 648 696 864 1 787 1 447 Fonogram 2 474 1 943 1 998 2 273 2 245 Radio/tv 465 198 468 889 496 001 486 635 506 183 Tabell 15: Dokumentation av icke-leveranspliktigt material 2017 2016 2015 2014 2013 Nyförvärvade monografier 5 977 6 924 6 059 5 507 5 384 varav suecana 1 776 2 317 2 029 1 739 2 287 Tidskrifter och serier 12 8 9 16 23 Bidrag i monografier 74 90 154 104 94 Antikvariskt förvärv samt retrospektiv katalogisering av litteratur tryckt 1955 213 217 459 263 203 Poster till bibliografin Suecana extranea utan att förvärv skett 404 263 191 263 419 Antal poster. Kartor, bilder, och musiktryck, digitaliserade handskrifter (från 2014 även personarkiv) 6 256 5 284 5 673 5 401 2 214 Handskrifter 39 148 156 88 84 Katalogiserade filmer 1 907 1 786 1 351 1 042 1 204 Övrigt audiovisuellt material 187 288 134 430 Anm. Tabellens uppgifter är framtagna via KB:s katalog Regina utifrån vid katalogiseringen inlagda statistikkoder, förutom uppgiften om poster till bibliografin Suecana extranea utan förvärv, som tagits fram via Libris webbsök. Den litteratur som är utgiven före 1956 består oftast av svenska skrifter, som förvärvats till KB antikvariskt eller via gåvor. Poster till bibliografin Suecana extranea utan förvärv avser i första hand utgåvor av översättningar från svenska original av vilka KB redan äger en utgåva. Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 73 av 96

Statistik för området tillhandahålla Tabell 16: Antal fysiska besökare 2017 2016 2015 2014 2013 Antal besökare 137 736 128 189 131 829 167 600 131 300 Anm. Fram till och med 2014 beräknades antal besökare med stickprov, varefter en extrapolering gjorts. Antalet besökare avrundades då till jämna hundratal. Tabell 17: Antal nytillkomna låntagare 2017 2016 2015 2014 2013 Tryckt material 5 344 5 635 4 652 5 988 5 852 Audiovisuellt material 767 745 884 957 952 Summa 6 111 6 380 5 536 6 945 6 804 Tabell 18: Antal lån tryckt material 2017 2016 2015 2014 2013 Allmän läsesal 59 409 61 965 55 702 59 730 60 359 Specialläsesal tryck 6 412 5 811 8 010 11 209 8 444 Specialläsesal handskrifter 3 615 4 430 4 574 4 699 4 664 Summa läsesalslån 69 436 72 206 68 286 75 638 73 467 Hemlån 14 966 15 070 14 772 17 004 16 179 Omlån 5 466 5 286 5 625 6 104 5 366 Totalt hemlån 20 432 20 356 20 397 23 108 21 545 Summa alla fysiska lån 89 868 92 562 88 683 98 746 95 012 Anm. 2016 års siffra för antal lån i den allmänna läsesalen är inte helt jämförbar med tidigare år p.g.a. ändrade interna arbetsflöden. Uppskattningsvis ligger antalet lån till allmänna läsesalen i nivå med år 2015. Korrigerad summering av summa lån för 2015 jämfört med förra årets årsredovisning. Tabell 19: Antal timmar uppspelade filer audiovisuellt material 2017 2016 2015 2014 2013 Antal timmar uppspelade filer 37 307 16 221 28 750 51 970 212 562 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 74 av 96

Tabell 20: Antal fjärrlånebeställningar (lån inkl. kopior) 2017 2016 2015 2014 2013 Summa tryckt material 5 541 5 706 8 181 9 256 9 072 varav fjärrlån in 2 034 1 903 2 638 3 204 2 763 varav fjärrlån ut 3 507 3 803 5 543 6 052 6 309 Audiovisuellt material 4 429 3 995 5 730 5 717 7 234 Anm. Från och med 2016 är omlån inte medräknade för att skapa enlighet med redovisningen i Sveriges officiella biblioteksstatistik. Från och med 2015 redovisas antalet lån, dvs. inte beställningar, för det fysiska materialet. Fysiska och elektroniska kopior är inte medtagna. Tabell 21: Referensfrågor 2017 2016 2015 2014 2013 Totalt exkl. nedanstående 6 734 8 294 10 712 12 818 15 678 Audiovisuellt material 1 092 1 300 806 2 028 1 742 Handskrifter, kartor och bilder 1 552 1 780 1 976 1 846 1 846 Referensfrågor totalt 9 378 11 374 13 494 16 692 19 266 Anm. Beräkningsunderlaget för referensfrågor är förändrat jämfört med tidigare redovisning för att det i fortsättningen ska överensstämma med uppgifterna i Sveriges officiella biblioteksstatistik. Värdena är därför omräknade för 2013 2016 så att jämförelse mellan åren blir rättvisande. Tabell 22: Användning av förvärvade e-resurser 2017 2016 2015 2014 2013 Sökningar i bibliografiska databaser 4 250 4 938 9 245 8 799 9 496 Sökningar i fakta- och nyhetsdatabaser 1 249 3 408 3 754 3 878 - Framtagna fulltextdokument i databaser 39 820 37 425 33 472 49 262 38 896 Tabell 23: Antal digitaliserade timmar audiovisuellt material 2017 2016 2015 2014 2013 Antal digitaliserade timmar 85 998 876 941 116 415 151 774 199 000 Anm. Skillnaden mellan 2017 och 2016 beror huvudsakligen på att migreringen 2016 gjordes med robotlösning. 2017 migrerades inget material som kunde göras med robotlösning. Tabell 24: Antal besök på externa webben kb.se 2017 2016 2015 Antal besök 773 145 872 336 857 492 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 75 av 96

Tabell 25: Antal sökningar i KB:s kataloger Regina och SMDB 2017 2016 2015 2014 2013 Sökningar i Regina 707 457 777 462 617 919 611 820 565 916 Sökningar i SMDB 896 197 881 011 917 543 777 582 - Tabell 26: Antal sökningar i Libris per år och antal framtagna poster per år 2017 2016 2015 2014 2013 Sökningar i Libris 12 316 794 12 600 639 13 582416 11 197 036 12 040 055 Framtagna poster 12 285 953 12 360 211 12 827 310 9 546 503 20 470 717 Xsearch 79 163 892 40 472 117 72 835 639 20 587 079 20 470 717 Anm. Xsearch gör det möjligt att söka och få ut träfflistor och enskilda poster från Libris i en rad olika format. Dessa sökningar skapas oftast maskinellt av andra aktörer. Att Xsearch 2015 och 2017 har fler sökningar än 2015 beror på att en aktör gjorde tiotals miljoner sökningar. Trenden sedan 2011 är ändå stigande. Tabell 27: Antal fjärrlånebeställningar i Libris nationella fjärrlånesystem 2017 2016 2015 2014 2013 Fjärrlånebeställningar totalt 206 343 218 882 234 155 247 166 248 837 varav folkbiblioteken 112 447 117 821 123 912 129 381 132 678 varav bokbeställningar 180 206 190 142 200 687 213 237 219 158 varav kopiebeställningar 26 137 28 740 33 468 33 929 29 679 Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 76 av 96

Foto: Per och Per Fotograf AB Finansiell redovisning Kungliga bibliotekets årsredovisning 2017, dnr 1.2.2-2018-59 Sida 77 av 96