Vår lön Lönestatistik från 2016, baserad på uppgifter från Vårdförbundets egna medlemmar Fakta om löneprocessen Tips inför lönesamtal och löneförhandling
Din lön en viktig fråga för Vårdförbundet Ett stort tack till alla medlemmar som svarat på vår löneenkät! Svaren har gjort det möjligt att presentera ny lönestatistik som stöd inför ditt lönesamtal. Vårdförbundets mål med lönearbetet är att du ska värderas rätt utifrån din profession. Lönen ska spegla din kunskap, kompetens, ansvar och erfarenhet. Ditt bidrag till utvecklingen av vården och till att uppfylla verksamhetens mål är också viktigt. Aktiv lokal lönebildning Vårdförbundet vill att din lön ska bestämmas så nära dig som möjligt. Vi vill ha en aktiv lokal lönebildning, där lönesättningen ingår i verksamhetsplaneringen och där du själv i dialog med din chef är med och påverkar din lön. Då krävs tydliga kriterier om uppdrag, mål och förväntat resultat kopplat till lön. Din lön ska bygga på din kunskap och ditt bidrag till verksamheten. Hög ingångslön och stor lönespridning Hög ingångslön är viktigt när unga väljer utbildning. En god löneutveckling och stor lönespridning visar också att yrken har goda utvecklingsmöjligheter. Båda är lika viktiga för Vårdförbundet. Karriär och högre lön efter specialistutbildning Specialistutbildning ska ge dig möjlighet till både karriär och högre lön. Alltfler arbetsgivare inför vår modell Akademisk specialisttjänstgöring, AST, som innebär att du kan specialistutbilda dig inom ramen för kollektivavtalet. Modellen finns idag för sjuksköterskor, men vi arbetar för att den även ska gälla barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Jämställda löner Vårdförbundet kräver jämställda löner. Nedvärderingen av kvinnodominerade yrken i främst offentlig sektor måste få ett slut. Du ska värderas utifrån din utbildning, inte utifrån kön och bransch. Central, lokal och egen påverkan Vårdförbundet arbetar med lönefrågan under hela året. Arbetet sker centralt via avtal och partsarbeten. Lokalt sker det genom din förtroendevalda på arbetsplatsen. Vi ger dig också medlemsstöd, exempelvis inför lönesamtal, så att du själv kan påverka din lön. Samtidigt påverkar vi politiker och beslutsfattare för att få större budgetutrymme och en positiv värdeförändring av ditt yrke. Tillsammans arbetar vi för en högre lön för dig och en positiv värdeförändring av våra yrken! Sineva Ribeiro Ordförande Vårdförbundet 2
Det här påverkar din lön Din lön bestäms lokalt hos arbetsgivaren. Hur din kompetens bidrar till verksamhetens utveckling och mål ska synas i din lön. Så kan du påverka lönen När du visar att din kunskap bidrar till att ni når målen i verksamheten ska det synas genom att du får högre lön. Du och dina kollegor ska kunna vara med och påverka lönekriterierna. Prata om det tillsammans med chefen på en arbetsplatsträff innan lönesamtalen drar igång. Du kan också påverka din lön vid nyanställning och när du byter jobb. Det här gör Vårdförbundet för att höja din lön Vårdförbundet sluter kollektivavtal med arbetsgivarorganisationer som till exempel SKL och Vårdföretagarna. Kollektivavtalen gör att vi kan vara med och påverka löneprocessen på din arbetsplats, men också andra villkorsfrågor som arbetstid och arbetsmiljö. Vårdförbundet ger dig också stöd och råd inför ditt lönesamtal. Förutom informationen i den här foldern, kan du ta del av lönestatistik i Lönesnurran på vardforbundet.se, prata med dina förtroendevalda på arbetsplatsen, din lokalavdelning eller ställa frågor till Vårdförbundet Direkt. Arbetsgivaren ansvarar för att ni har tydliga lönekriterier Din chef ska förklara och motivera lönekriterierna, det vill säga hur prestation, bidrag, resultat och måluppfyllelse påverkar din lön. Lönen sätts individuellt och kan därför skilja sig mellan dig och dina kolleger. Arbetsgivaren ska också ha en plan för löneutvecklingen, där kompetens, specialistkunskap, resultat och bidrag till verksamheten ska uppmuntras och belönas. Läs noga igenom anställningsavtalet så att det speglar det ni kommit överens om. 3
Lönesamtalet Det är i lönesamtalet som du har möjlighet att påverka din löneutveckling. För att det ska bli ett bra lönesamtal behöver du fundera över hur din kompetens bidragit till verksamhetens utveckling och mål. Vid lönesamtalet ska du och din chef koppla det du gjort till den lön du får. När du uppfyllt de personliga mål som ni satte vid utvecklingssamtalet och du bidrar till att verksamheten utvecklas ska det synas genom att du får högre lön. Oftast sker lönesamtalen i samband med den årliga lönerevisionen på arbetsplatsen. Inför lönesamtalet Gå igenom strukturen för lönesamtalet som finns på arbetsplatsen och förbered dig utifrån den. Gå igenom lönekriterierna. Hur har du bidragit under året och hur värderar du din insats? Hur har din utveckling sett ut? Har dina arbetsuppgifter förändrats, utökats eller blivit svårare? Har du kompetensutvecklat dig? Har du fått använda din specialistkunskap? Hur har du bidragit till verksamhetens utveckling och måluppfyllelse? Plocka gärna fram konkreta exempel. Hur har din lön utvecklats under de senaste åren? Jämför i vår statistik! Vid senaste medarbetarsamtalet, vad sa du och din chef skulle påverka din löneutveckling? Sammanfatta och skriv ner dina argument punktvis. Vill du ha råd och stöd inför lönesamtalet kan du vända dig till din fackligt förtroendevalda, lokala avdelning eller Vårdförbundet Direkt. Under lönesamtalet Undvik missförstånd - tala klarspråk! Lyssna och var lyhörd för hur din chef reagerar. Anteckna och kom överens om hur ni dokumenterar samtalet. Argumentera för högre lön genom att utgå från hur just din kunskap och kompetens bidragit till verksamhetens utveckling och behov. Ställ frågor. På så sätt får du veta hur chefen tänker och hur du lättare kan få fram dina argument. Tycker chefen att din lönenivå och löneutveckling speglar svårighetsgraden på dina arbetsuppgifter och prestationer? Vad ska du förändra eller göra för att du ska få den lön du tycker att du är värd? Var tydlig med om du är beredd att ta på dig svårare arbetsuppgifter och/eller mer ansvar. Om chefen är missnöjd med dina arbetsinsatser, vad behövs från din sida och vad ska din chef göra? Den förtroendevalda på din arbetsplats kan ge dig tips, råd och stöd inför ditt lönesamtal. Har du ingen förtroendevald på arbetsplatsen, kontakta Vårdförbundets lokala avdelning eller Vårdförbundet Direkt. 4
Löneförhandling Det är inför din första anställning eller när du byter arbete som du har möjlighet att förhandla om lön och villkor. När du väl är anställd sätts din lön i samtal med din chef utifrån hur du bidragit till verksamhetens utveckling och mål. Förbered dig väl! Förbered dig väl Undersök löneläge och villkor på den aktuella arbetsplatsen och på andra motsvarande arbetsplatser. Prata med den fackligt förtroendevalda, din lokala avdelning eller Vårdförbundet Direkt. Lämna inte löneanspråk skriftligt när du söker tjänsten, även om det står i annonsen. Det är när du blir aktuell för jobbet som ni kan börja diskutera löneanspråk. Bestäm dig för vad din kunskap är värd och vilken lön du kan acceptera. Diskutera med din chef hur ditt uppdrag kommer att se ut, din roll i teamet och din egen utveckling. Fundera över vilka argument du ska använda och hur du ska beskriva din kunskap och kompetens. Bolla gärna argumenten med någon annan. Prata med dina förtroendevalda, lokala avdelningen eller Vårdförbundet Direkt för råd och stöd. Förhandla även om förmåner utöver lönen. Stäm av med din förtroendevalda, lokala avdelning eller Vårdförbundet Direkt för råd och stöd kring vad som är möjligt. Skriv ner vad ni kommit fram till under löneförhandlingen. Acceptera ett nytt jobb först när ni är överens om villkoren. I vilket års löneläge har din lön fastställts? Kontrollera om din lön ingår i kommande års löneöversyn. I annat fall ska du ingå i nästa års löneöversyn/lönerevision och därmed ha ett lönesamtal med din chef. Viktigt med bra introduktion Som ny på en arbetsplats är det viktigt att du får en bra introduktion. Ta även upp detta under anställningsintervjun och löneförhandlingen. Andra förmåner I många kollektivavtal finns det möjlighet att göra individuella överenskommelser i anställningsavtalet kring flera villkorsfrågor. Kontakta din förtroendevalda, lokala avdelningen eller Vårdförbundet Direkt för att ta reda på vad som gäller inom kollektivavtalsområdet hos din blivande arbetsgivare. Kommer du och arbetsgivaren överens om andra förmåner ska de regleras i anställningsavtalet. Exempel på frågor som kan regleras i individuella avtal: Särskilda ersättningar som OB och övertid Arbetstid, restid, jour och beredskap Pension 5
Lönestatistik för Vårdförbundets medlemmar För att statistik ska bli överskådlig måste den förenklas och grupperas. De siffror som presenteras här visar alltså hur lönerna ser ut för en viss grupp medlemmar, inte för en specifik medlem i gruppen. Använd underlaget när du argumenterar för din lön. Så har vi redovisat siffrorna Lönestatistiken redovisas i tabeller och diagram uppdelat efter Vårdförbundets yrkesgrupper och sektorer. Löner för chefer och ledare ligger i ett eget kapitel. Även statlig sektor redovisas separat då arbetsområdena i stort skiljer sig från övriga sektorer. Det är viktigt att komma ihåg att vi redovisar lön efter vad du arbetar som, vilket inte alltid är samma som din utbildning. Exempelvis kan man arbeta som sjuksköterska inom psykiatrin, utan att ha en specialistutbildning på området. I kapitlet om sjuksköterskor redovisar vi däremot lön kopplat till utbildning. Vi redovisar medelvärde, median och spridning. Spridningen visar hur stor lönevariationen är i en viss grupp och kan bland annat bero på olika arbetsuppgifter, prestation och kompetens. Statistiken bygger på uppgifter från augusti 2016. Alla har dock inte hunnit få sina nya löner vid den tiden på året. Därför kan det faktiska löneläget vara högre än tabellerna visar. Om undersökningen Enkäten sändes ut till alla yrkesverksamma medlemmar i Vårdförbundet. Svarsfrekvensen var 45 procent och svaren är representativa mot vår medlemsgrupp efter kön, ålder och geografi. Mer statistik i Lönesnurran I vår lönesnurra på vardforbundet.se (inloggning krävs) hittar du mer lönestatistik utifrån yrke, län och befattning. Lönesnurran bygger på löneuppgifter från samtliga anställda och är insamlad av arbetsgivarna. Siffrorna i Lönesnurran är från 2015, medan uppgifterna i den här foldern är från 2016. Vid frågor om lön eller lönestatistik kontakta Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 eller via webbformulär på vardforbundet.se/direkt Vi redovisar månadslönen i augusti månad 2016 omräknat till heltid. Fasta tillägg ingår men inte rörliga tillägg (OB, jour och övertid). 6
Medellönen är summan av lönerna i en grupp delat med antalet personer i gruppen. Medianlönen är den mittersta lönen i en grupp där lönerna är sorterade från lägsta till högsta. Häften av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med medianlönen och hälften har en högre lön än medianlönen. Det är bra att använda sig av både medelvärde och median. Ett fåtal högavlönade kan dra upp medelvärdet, medan medianen inte påverkas av extremvärden. Lönespridningen visas mellan 10:e och 90:e percentilerna. Genom att studera dessa värden exkluderas eventuella extremvärden som kan bero på fel i statistiken eller löner satta utifrån specifika omständigheter som inte är representativa. 10:e percentilen innebär att 10 procent av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med 10:e percentillönen. 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentilen innebär att 90 procent av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med 90:e percentillönen. 10 procent av lönerna är högre. I de redovisade tabellerna bestämmer antal svarande i varje tioårsklass vilka mått vi kan redovisa. Gränserna är satta för att ingen enskild medlems lön ska kunna identifieras. Är det färre än 3 svarande i en klass visar vi inget statistikmått. Är det mellan 3 och 10 svarande i en klass visar vi medelvärde. När vi har fler än 10 svarande i en klass visar vi medelvärde, median och percentiler. 7
Medellönen är summan av lönerna i en grupp delat med antalet personer i gruppen. Medianlönen är den mittersta lönen i en grupp där lönerna är sorterade från lägsta till högsta. Häften av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med medianlönen och hälften har en högre lön än medianlönen. Det är bra att använda sig av både medelvärde och median. Ett fåtal högavlönade kan dra upp medelvärdet, medan medianen inte påverkas av extremvärden. 8
Barnmorskor 45 procent av barnmorskorna arbetar i storstadsområdena Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Över 91 procent finns i landstinget. Antalet fördelar sig ungefär lika mellan förlossning, mödravårdscentral och annat område. Medellönen för barnmorskor är 34 300 kronor och 30 800 kronor för de med examensår 2016. Medellön för barnmorskor per län, samtliga sektorer 38 000 37 000 36 000 35 000 34 300 34 000 33 000 32 000 31 000 30 000 29 000 28 000 Gävleborg Jämtland Södermanland Blekinge Norrbotten Värmland Kronoberg Västerbotten Uppsala Gotland Kalmar Östergötland Västernorrland Västra Götaland Örebro Halland Riket Jönköping Dalarna Västmanland Stockholm Skåne 9
LANDSTING Barnmorska inom förlossning -1976 3 34 433 1977-1986 52 37 812 34 900 37 253 41 500 1987-1996 86 37 560 34 000 37 750 41 500 1997-2006 100 36 010 32 750 35 350 39 850 2007-2016 312 31 896 30 000 31 500 34 500 Totalt 553 34 091 30 000 33 500 39 100 Barnmorska inom mödravårdscentral -1976 6 34 139 1977-1986 75 35 849 34 000 35 400 38 200 1987-1996 93 35 016 33 100 35 000 36 850 1997-2006 100 34 118 32 000 34 000 36 050 2007-2016 134 32 088 30 050 31 940 34 300 Totalt 408 33 974 31 000 34 055 36 700 Barnmorska totalt -1976 13 36 455 31 000 36 200 40 000 1977-1986 198 36 851 34 000 36 150 40 500 1987-1996 297 36 293 33 394 35 900 40 000 1997-2006 305 34 864 32 000 34 630 38 500 2007-2016 602 32 006 30 000 31 700 34 500 Totalt 1 415 34 241 30 500 34 000 38 500 10
PRIVAT SEKTOR Barnmorska inom mödravårdscentral -1976 0 1977-1986 11 35 420 31 000 35 200 37 700 1987-1996 17 37 085 34 000 36 500 41 300 1997-2006 19 35 377 32 000 35 500 39 000 2007-2016 19 33 363 30 904 33 300 37 000 Totalt 66 35 244 32 000 35 200 39 000 Barnmorska totalt -1976 1 1977-1986 14 34 982 31 000 35 085 37 700 1987-1996 22 37 306 34 000 36 750 41 300 1997-2006 25 35 269 30 750 35 500 39 000 2007-2016 32 33 661 30 700 33 200 38 000 Totalt 94 35 382 31 000 35 200 40 000 11
12 I de redovisade tabellerna bestämmer antal svarande i varje tioårsklass vilka mått vi kan redovisa. Gränserna är satta för att ingen enskild medlems lön ska kunna identifieras. Är det färre än 3 svarande i en klass visar vi inget statistikmått. Är det mellan 3 och 10 svarande i en klass visar vi medelvärde. När vi har fler än 10 svarande i en klass visar vi medelvärde, median och percentiler.
Biomedicinska analytiker 45 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar i storstadsregionerna Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Hela 90 procent arbetar i landstingssektorn. 71 procent arbetar inom laboratoriemedicin och 17 procent arbetar inom klinisk fysiologi. Medellönen för biomedicinska analytiker är 29 900 kronor och 24 900 kronor för de med examensår 2016. Medellön för biomedicinska analytiker (inklusive cytodiagnostiker) per län, samtliga sektorer. 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 29 900 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 Kalmar Västerbotten Halland Östergötland Uppsala Gotland Västernorrland Västra Götaland Jönköping Riket Gävleborg Värmland Stockholm Norrbotten Skåne Södermanland Dalarna Kronoberg Jämtland Örebro Västmanland Blekinge 13
LANDSTING Biomedicinsk analytiker inom laboratoriemedicin -1976 149 31 803 29 000 31 700 35 200 1977-1986 325 31 408 28 575 31 000 34 500 1987-1996 178 30 587 28 200 30 400 33 500 1997-2006 147 29 580 26 500 29 150 32 800 2007-2016 312 26 122 24 000 25 850 28 500 Totalt 1 111 29 603 25 340 29 735 33 550 Biomedicinsk analytiker inom klinisk fysiologi -1976 23 34 395 31 800 33 300 38 250 1977-1986 53 33 774 31 000 33 200 37 700 1987-1996 44 32 734 30 000 32 025 36 500 1997-2006 42 30 478 26 000 30 200 34 400 2007-2016 110 27 212 24 600 26 200 31 375 Totalt 272 30 495 25 050 31 000 35 750 Biomedicinsk analytiker totalt (inklusive cytodiagnostiker) -1976 195 32 255 29 000 32 000 35 900 1977-1986 440 31 741 28 850 31 400 35 050 1987-1996 260 31 145 28 275 30 850 35 075 1997-2006 212 29 824 26 500 29 500 33 900 2007-2016 443 26 414 24 300 26 000 29 000 Totalt 1 550 29 921 25 345 30 000 34 400 14
PRIVAT SEKTOR Biomedicinsk analytiker inom laboratoriemedicin -1976 10 30 590 1977-1986 24 32 076 28 400 31 588 35 600 1987-1996 10 30 716 1997-2006 10 30 658 2007-2016 27 27 176 25 500 27 100 29 275 Totalt 81 29 916 26 025 30 000 33 450 Biomedicinsk analytiker totalt -1976 13 31 829 28 300 31 000 33 150 1977-1986 31 32 725 28 400 32 150 37 000 1987-1996 16 31 734 29 450 30 698 36 000 1997-2006 16 31 830 27 400 31 900 41 700 2007-2016 38 27 451 25 500 27 163 30 760 Totalt 114 30 600 26 000 30 250 35 500 15
Röntgensjuksköterskor 42 procent av röntgensjuksköterskorna finns i storstadsregionerna Västra Götaland, Stockholm och Skåne. Hela 90 procent arbetar inom landstingssektorn. Medellönen för röntgensjuksköterskor är 30 500 kronor och 25 400 kronor för de med examensår 2016. Medellön för röntgensjuksköterskor per län, samtliga sektorer 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 30 500 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 Västerbotten Norrbotten Uppsala Värmland Blekinge Jämtland Södermanland Jönköping Kalmar Skåne Riket Gotland Västernorrland Halland Dalarna Kronoberg Stockholm Östergötland Gävleborg Västra Götaland Västmanland Örebro 16
Vi redovisar månadslönen i augusti månad 2016 omräknat till heltid. Fasta tillägg ingår men inte rörliga tillägg (OB, jour och övertid). LANDSTINGET Röntgensjuksköterska -1976 71 34 658 31 638 34 000 38 800 1977-1986 127 34 392 30 860 34 200 38 300 1987-1996 83 32 780 29 700 32 500 36 000 1997-2006 127 31 202 28 000 30 900 34 400 2007-2016 375 27 109 25 000 26 750 29 600 Totalt 783 30 240 25 500 29 700 35 500 PRIVAT SEKTOR Röntgensjuksköterska -1976 5 37 618 1977-1986 13 34 844 30 900 35 100 36 226 1987-1996 10 33 895 1997-2006 20 34 438 29 550 33 800 39 417 2007-2016 19 29 599 25 600 28 900 35 200 Totalt 67 33 301 28 000 33 600 38 200 17
18 Vid frågor om lön eller lönestatistik kontakta Vårdförbundet Direkt på 0771-420 420 eller via webbformulär på vardforbundet.se/direkt
Sjuksköterskor 43 procent av sjuksköterskorna arbetar i storstadsregionerna Västra Götaland, Stockholm och Skåne. 72 procent arbetar inom landstingssektorn, 19 procent i kommunala sektorn och 9 procent i privat/idéburen organisation. Medellönen för en legitimerad sjuksköterska är 29 000 kronor och motsvarande för en intensivvårdssjuksköterska är 34 100 kronor. Totalt ligger medellönen för sjuksköterskor på 31 400 kronor och 25 600 kronor för de med examensår 2016. Medellön för sjuksköterskor per län, samtliga sektorer 35 000 34 000 33 000 32 000 31 400 31 000 30 000 29 000 28 000 27 000 26 000 25 000 Västerbotten Gävleborg Blekinge Kalmar Västernorrland Västra Götaland Värmland Halland Jämtland Norrbotten Östergötland Gotland Uppsala Jönköping Västmanland Riket Dalarna Kronoberg Skåne Örebro Södermanland Stockholm 19
KOMMUNAL SEKTOR Allmänsjuksköterska -1976 4 32 725 1977-1986 37 32 890 30 500 33 300 35 000 1987-1996 81 33 383 30 800 33 000 36 500 1997-2006 166 31 656 29 400 31 500 34 500 2007-2016 302 29 489 27 000 29 150 32 100 Totalt 590 30 869 27 500 30 800 34 249 Distriktssköterska inom öppen hälso- och sjukvård -1976 41 34 979 33 200 34 915 37 000 1977-1986 124 34 544 32 450 34 481 37 050 1987-1996 89 33 819 31 220 34 000 36 300 1997-2006 241 33 589 31 450 33 550 35 800 2007-2016 127 31 602 28 500 31 900 34 500 Totalt 622 33 498 30 800 33 600 36 100 Medicinskt ansvarig sjuksköterska -1976 5 43 688 1977-1986 42 42 132 38 000 41 700 47 600 1987-1996 26 41 419 37 000 40 980 45 000 1997-2006 22 41 041 38 800 40 450 43 000 2007-2016 1 Totalt 96 41 769 38 000 41 000 45 600 Skolsköterska -1976 83 35 073 31 300 34 500 39 940 1977-1986 266 34 482 31 800 34 025 37 800 1987-1996 262 33 947 31 550 33 625 36 800 1997-2006 225 33 554 31 000 33 400 36 700 2007-2016 80 32 297 29 550 33 000 35 003 Totalt 916 33 964 31 200 33 685 37 300 20
Vård av äldre -1976 42 33 592 31 000 33 788 37 150 1977-1986 183 33 404 30 500 33 100 36 644 1987-1996 239 33 061 30 500 32 960 36 200 1997-2006 472 32 351 29 600 32 024 35 769 2007-2016 644 29 938 27 000 29 600 33 000 Totalt 1 580 31 630 28 000 31 500 35 300 Sjuksköterskor totalt -1976 211 35 000 31 400 34 600 39 000 1977-1986 855 34 626 31 500 34 050 38 459 1987-1996 905 33 760 31 000 33 475 36 800 1997-2006 1 389 32 898 30 000 32 789 36 000 2007-2016 1 421 30 101 27 000 29 950 33 300 Totalt 4 781 32 631 28 600 32 600 36 500 21
LANDSTINGET Allmänsjuksköterska -1976 25 32 982 29 200 32 367 35 900 1977-1986 154 33 037 30 050 32 700 37 000 1987-1996 336 31 971 29 500 31 900 35 000 1997-2006 605 30 344 27 700 30 000 33 300 2007-2016 1 946 26 863 24 800 26 500 29 325 Totalt 3 066 28 470 25 000 27 850 32 800 Ambulanssjuksköterska -1976 1977-1986 26 32 733 30 400 32 350 35 575 1987-1996 81 33 195 30 764 33 200 35 850 1997-2006 358 31 969 29 400 31 813 34 500 2007-2016 299 28 984 25 900 29 200 31 890 Totalt 764 30 957 27 300 31 000 34 124 Anestesi-, Intensiv-, Operationssjuksköterska -1976 117 36 879 33 700 36 750 40 400 1977-1986 403 36 858 33 500 36 400 40 650 1987-1996 522 35 636 32 715 35 300 39 100 1997-2006 794 33 105 30 450 32 975 36 000 2007-2016 533 30 643 28 700 30 500 32 960 Totalt 2 369 33 934 30 000 33 700 38 250 Distriktssköterska inom öppen hälso- och sjukvård -1976 102 34 689 32 000 34 475 37 300 1977-1986 345 34 283 32 300 34 200 36 200 1987-1996 323 33 634 31 700 33 500 35 700 1997-2006 490 32 642 30 650 32 500 34 850 2007-2016 215 31 210 28 300 31 200 34 000 Totalt 1 475 33 176 30 600 33 200 35 700 22
Psykiatrisjuksköterska -1976 31 34 975 32 350 34 800 38 000 1977-1986 196 34 647 31 500 34 375 38 250 1987-1996 307 33 948 31 000 33 850 37 032 1997-2006 374 32 475 29 200 32 500 35 675 2007-2016 453 28 637 25 500 28 250 32 300 Totalt 1 361 31 899 26 950 32 200 36 200 Sjuksköterska inom barn och ungdom -1976 51 35 510 32 700 35 000 39 600 1977-1986 158 35 108 32 500 34 578 38 500 1987-1996 211 34 053 31 500 33 800 36 900 1997-2006 362 32 388 29 500 32 280 35 300 2007-2016 518 27 748 25 000 27 200 31 300 Totalt 1 300 31 262 25 500 31 700 36 000 Sjuksköterska inom medicin och kirurgi -1976 44 33 084 30 200 33 000 36 459 1977-1986 220 33 215 30 000 32 800 36 670 1987-1996 366 32 571 29 660 32 369 36 000 1997-2006 692 30 494 28 000 30 295 33 500 2007-2016 1 893 26 654 24 700 26 200 29 100 Totalt 3 215 28 691 25 000 28 000 33 400 Sjuksköterska totalt -1976 544 35 008 31 400 34 800 38 700 1977-1986 2 289 34 497 31 088 34 225 38 050 1987-1996 3 051 33 564 30 480 33 400 37 000 1997-2006 4 798 31 747 28 715 31 700 34 879 2007-2016 7 212 27 634 25 000 27 000 31 100 Totalt 17 894 30 850 25 700 31 000 35 635 23
PRIVAT SEKTOR Allmänsjuksköterska -1976 1 1977-1986 14 32 922 29 100 32 900 35 000 1987-1996 37 33 080 27 600 33 118 36 700 1997-2006 75 32 363 29 000 32 000 35 319 2007-2016 149 29 795 26 000 29 600 34 000 Totalt 276 31 136 26 800 31 000 35 190 Ambulanssjuksköterska -1976 1977-1986 2 1987-1996 9 31 318 1997-2006 51 31 171 29 700 30 800 33 500 2007-2016 71 29 627 26 700 29 995 32 400 Totalt 133 30 344 27 000 30 500 32 800 Anestesi-, Intensiv-, Operationssjuksköterska -1976 5 37 443 1977-1986 25 37 905 33 200 37 700 43 000 1987-1996 38 37 198 33 500 37 000 41 000 1997-2006 38 35 992 31 800 36 000 40 600 2007-2016 17 33 624 28 500 34 500 38 000 Totalt 123 36 485 32 250 36 500 41 000 Distriktssköterska inom öppen hälso- och sjukvård -1976 19 35 489 32 450 35 650 39 000 1977-1986 76 35 421 32 790 35 000 38 000 1987-1996 80 33 952 31 975 33 852 35 901 1997-2006 152 33 983 31 400 33 600 36 750 2007-2016 73 33 109 30 000 32 500 36 500 Totalt 400 34 162 31 500 34 000 36 950 24
Företagssjuksköterska -1976 11 34 700 32 500 34 650 36 700 1977-1986 44 35 181 32 620 35 000 37 500 1987-1996 33 34 181 32 000 33 800 36 000 1997-2006 34 32 990 30 650 33 196 35 000 2007-2016 26 31 727 28 600 31 115 35 500 Totalt 148 33 812 31 000 33 900 36 950 Psykiatrisjuksköterska -1976 2 1977-1986 19 35 890 33 300 35 860 38 950 1987-1996 22 36 012 32 000 36 025 38 000 1997-2006 23 35 045 31 700 34 950 38 415 2007-2016 44 32 817 29 000 32 400 37 000 Totalt 110 34 497 30 260 34 600 38 125 Vård av äldre -1976 12 34 899 33 400 34 410 37 500 1977-1986 29 35 208 32 127 34 670 38 600 1987-1996 47 35 341 31 345 35 000 39 300 1997-2006 76 34 493 30 420 35 000 37 500 2007-2016 131 31 538 27 000 31 840 36 500 Totalt 295 33 403 27 800 34 000 38 000 Sjuksköterska totalt -1976 80 35 126 32 275 35 000 38 650 1977-1986 309 35 131 31 586 35 000 38 600 1987-1996 416 34 253 31 000 34 000 38 000 1997-2006 637 33 553 30 000 33 500 37 000 2007-2016 817 30 766 26 600 30 500 35 022 Totalt 2 259 32 945 28 070 33 000 37 086 25
Lön efter utbildning för sjuksköterskor I kapitlet om sjuksköterskor finns ett avsnitt där vi tittar närmare på utbildning kopplat till arbete. Här kan du se lön för arbete inom ett specialistområde då du dessutom är utbildad inom samma område. Till exempel om du har en specialistutbildning inom psykiatri och arbetar som psykiatrisjuksköterska. Lönespridningen visas mellan 10:e och 90:e percentilerna. Genom att studera dessa värden exkluderas eventuella extremvärden som kan bero på fel i statistiken eller löner satta utifrån specifika omständigheter som inte är representativa. 10:e percentilen innebär att 10 procent av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med 10:e percentillönen. 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentilen innebär att 90 procent av lönerna i gruppen är lägre än eller lika med 90:e percentillönen. 10 procent av lönerna är högre. 26
KOMMUNAL SEKTOR Specialistområde Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc Distriktssköterska inom 513 33 846 31 423 33 800 36 350 öppen hälso- och sjukvård Skolsköterska 81 33 746 31 150 33 500 37 000 Vård av äldre 153 33 454 30 180 33 300 37 400 LANDSTINGET Specialistområde Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc Ambulanssjukvård 431 31 706 29 100 31 700 34 300 Anestesi-, Intensiv-, 2 306 33 960 30 000 33 700 38 250 Operationssjukvård Distriktssköterska inom 1 403 33 306 30 950 33 250 35 700 öppen hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård för 775 33 206 29 900 33 100 36 760 barn och ungdomar Kirurgisk och medicinsk 161 32 688 29 650 32 500 36 200 vård Psykiatrisk vård 855 33 333 30 000 33 201 36 600 PRIVAT SEKTOR Specialistområde Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc Ambulanssjukvård 80 30 995 29 450 30 698 32 925 Anestesi-, Intensiv-, Operationssjukvård 120 36 474 32 175 36 500 40 950 Distriktssköterska inom öppen 378 34 270 31 600 34 000 37 000 hälso- och sjukvård Företagssjuksköterska 76 34 592 31 450 34 565 37 500 Hälso- och sjukvård för 47 34 929 32 000 34 800 37 800 barn och ungdomar Psykiatrisk vård 61 35 717 32 200 35 700 38 250 Vård av äldre 41 35 797 32 615 35 800 39 500 27
Chefer och ledare 73 procent är chefer med verksamhetsansvar, personalansvar och ekonomiansvar. 27 procent är ledare (med minst ett ansvarsområde inom verksamhet, personal eller ekonomi). 75 procent av cheferna och ledarna finns inom landstinget, 15 procent i kommunal sektor och 9 procent i privat/idéburen organisation. Chefer har cirka 44 300 kronor i medellön och ledare har 38 000 kronor. Medellön för chefer per län, samtliga sektorer 47 000 46 000 44 300 45 000 44 000 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 38 000 37 000 Norrbotten Värmland Västerbotten Västernorrland Kalmar Västmanland Östergötland Dalarna Jämtland Södermanland Riket Skåne Halland Örebro Gävleborg Kronoberg Jönköping Uppsala Västra Götaland Blekinge Stockholm Medellön för ledare per län, samtliga sektorer 42 000 41 000 40 000 39 000 38 000 38 000 37 000 36 000 35 000 34 000 33 000 32 000 Västernorrland Västerbotten Gävleborg Värmland Östergötland Södermanland Kronoberg Västra Götaland Norrbotten Västmanland Uppsala Dalarna Halland Riket Skåne Jönköping Blekinge Örebro Kalmar Stockholm 28
KOMMUNAL SEKTOR Chef och ledare Befattning Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc CHEF Första linjens chef eller 139 40 518 36 765 40 000 45 300 motsvarande Verksamhets chef eller 44 47 320 38 350 46 650 56 000 motsvarande Samtliga chefer 193 42 510 37 000 41 000 50 500 LEDARE Samtliga ledare 50 37 575 32 750 37 492 42 000 LANDSTINGET Chef och ledare Befattning Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc CHEF Första linjens chef eller 722 42 946 38 000 43 000 47 900 motsvarande Verksamhets chef eller 100 55 881 45 800 55 800 66 900 motsvarande Samtliga chefer 879 44 521 37 750 43 500 53 000 LEDARE Sektionsledare 153 35 647 30 650 36 000 40 100 Samtliga ledare 309 37 632 31 400 36 900 43 600 PRIVAT SEKTOR Chef och ledare Befattning Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc CHEF Första linjens chef eller 31 46 207 39 000 45 300 54 000 motsvarande Verksamhets chef eller 43 46 385 36 500 44 500 57 100 motsvarande Samtliga chefer 87 46 355 38 000 44 500 54 000 LEDARE Samtliga ledare 59 40 164 32 500 39 000 46 850 29
Statlig sektor Medellönen för medlemmar anställda inom statlig sektor är 35 000 kronor. Vårdförbundets medlemmar inom staten arbetar delvis med andra uppgifter. En tredjedel av medlemmarna arbetar med forskning, utredning eller utbildning och dessa har en medellön på 37 900 kronor. STATLIG SEKTOR Arbetsområde Antal Medellön 10:e perc Median 90:e perc Biomedicinsk analytiker 16 27 992 24 150 26 700 33 800 Chef/ledare 12 45 092 36 700 45 500 56 500 Forskning/Utredning/Utbildning 103 37 922 29 800 37 800 45 000 Sjuksköterska 127 31 691 25 200 32 300 36 300 Totalt 301 35 009 26 500 34 400 43 100 30
31
Artikelnummer: VF000417. Upplaga: 118 500 ex. December 2016. Foto: Ulf Huett. Tryck: Ineko. Grafisk form: Jojo Form. Miljömärkt trycksak. Vårdförbundet är ett yrkesförbund. Vi utvecklar yrke, vård och villkor. Vi är 114 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgen sjuksköterskor som arbetar för en personcentrerad säker vård och ett hållbart yrkesliv. www.vardforbundet.se