Behovsutredning och tillsynsplan

Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-11-23 Dnr: MN 2017/143 Miljö- och byggnadsnämnden Behovsutredning och tillsynsplan 2018-2020 Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämndens beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att godkänna Behovsutredningen och tillsynsplanen för 2018-2020. Miljö- och byggnadsnämnden uppdrar åt förvaltningen att utrededa möjligheten att se över personalresurserna för att kunna uppfylla behovet enligt Behovsutredningen. Ärendebeskrivning Ärendet Enligt miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) ska det hos den operativa tillsynsmyndigheten finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Utredningen ska avse en treårsperiod och den ska ses över vid behov, dock minst en gång per år. Behovsutredning för 2018-2020 ligger till grund för 2018 års tillsynsplan. Tillsynsbehovet för tre år framåt har gjorts utifrån risk och erfarenhet och utgått från de nationella och regionala miljömålen. Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö har bedömts vara särskilt viktiga för miljö- och byggnadsnämndens arbete i Kävlinge kommun. Tillsynsplanen behandlar den tillsyn och kontroll som miljö- och byggnadsnämnden har ansvar för enligt lagstiftning och enligt kommunens reglemente. Föreliggande utredning omfattar tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt livsmedelskontroll och tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Övrigt Med anledning av förändringar i LIVSFS 2005:21 som avser kraven på att utföra offentlig kontroll av livsmedel och för att möta kraven i EU-förordning 2017/625 (ersätter EU-förordning 2004/882) om offentlig kontroll, kommer miljöenheten att ta fram en reviderad och kompletterad kontrollplan för livsmedel i början av 2018. Miljö- och byggnadsnämnden behöver därmed ta ett nytt beslut i början av 2018 om komplettering/revidering av kontrollplanen för livsmedel 2018-2020. Beslutsunderlag Miljö- och byggnadsnämnden Mentor Demjaha Mentor.Demjaha@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 1 av 48

2 (2) Miljö & Teknik Göran Sandberg Samhällsbyggandschef Mentor Demjaha Miljö- och byggchef Beslutet ska skickas till För verkställighet Samhällsbyggnadschef och miljö- och byggchef Sida 2 av 48

Behovsutredning och tillsynsplan 2018 2020 Miljö- och byggnadsnämnden Kävlinge Sida 3 av 48

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 MILJÖMÅL...4 MILJÖENHETENS TILLSYNSUPPDRAG...6 Planerad och händelsestyrd tillsyn/kontroll...6 Myndighetsutövning/uppgifter...11 BEHOVSUTREDNING...12 Behovsutredning 2018-2020...12 TILLSYNSPLAN/KONTROLLPLAN 2018...17 Miljöbalken...17 Livsmedel...17 Prioriteringar 2018...18 Personal...21 Samverkan...22 Kompetens och fortbildning...23 Tillgänglighet...23 AVGIFTSFINANSIERING...23 BILAGA 1, MILJÖKVALITETSMÅLEN...24 BILAGA 2, BEHOVSUTREDNING, MILJÖBALKSTILLSYN...27 BILAGA 3, TILLSYNSPLAN 2018, MILJÖBALKSTILLSYN...31 BILAGA 4, BEHOVSUTREDNING, LIVSMEDEL...35 BILAGA 5, KONTROLLPLAN, LIVSMEDEL...41 Sida 4 av 48

3 SAMMANFATTNING Behovsutredning för 2018-2020 som ligger till grund för 2018 års tillsyns- och kontrollplan presenteras här. Tillsynsbehovet för tre år framåt har gjorts utifrån risk och erfarenhet. Vi har också utgått från de nationella och regionala miljömålen vid bedömningen. Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö har bedömts vara särskilt viktiga för miljö- och byggnadsnämndens arbete i Kävlinge kommun. Den nya behovsutredningen innebär att det uppskattade behovet av tillsynsresurser är ca 6 handläggare för de kommande åren (6,1 för 2018 och 5,8 5,9 för 2019 respektive 2020). Miljöenheten kommer att ha 5 handläggare under 2018. En handläggare kommer att arbeta deltid (50 75 %) pga. föräldraledighet och två andra kommer att arbeta med samordning av miljöbalktillsynen respektive livsmedelskontrollen. Även om de planerade föräldraledigheterna ersätts med vikarier så finns det fortfarande ett underskott på avdelningen med 1 tjänst. Underskottet beräknat utifrån behovsutredningen får konsekvenser i tillsynsplanen. Det finns ett antal tillsynsområden där inga objekt kommer att tillsynas. Nedprioriteringarna får konsekvenser både för miljön och för de boende i Kävlinge kommun. Tillsyn och kontroll samt förebyggande information är viktiga led för att även nå de nationella miljökvalitetsmålen och utebliven tillsyn/kontroll får därav konsekvenser. Tillsynen inom miljöbalksområdet kommer fortsatt att ha ett fokus på hälsoskyddet i form av tillsyn på skolor, förskolor, hygienlokaler samt på fastighetsägares egenkontroll. Dessa tillsynsinsatser anknyter till miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö. Relativt stora tillsynsinsatser kommer att läggas på lantbruk, på hästgårdars gödselhantering och enskilda avlopp inom miljömålet Ingen övergödning. Inom projektområdet är det energieffektivisering för företagen under Länsstyrelsens samordning som planeras under 2018. Behovsutredning och tillsynsplan har vid två olika tillfällen gåtts igenom med miljö- och byggnadsnämndens presidium. Sida 5 av 48

4 INLEDNING Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Tillsynen utgör en avgörande faktor när det gäller förverkligandet av miljöbalkens regelverk och de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen. Enligt miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) ska det hos den operativa tillsynsmyndigheten finnas en utredning av tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Utredningen ska avse en treårsperiod och den ska ses över vid behov, dock minst en gång per år. Ett register ska föras över de verksamheter som behöver återkommande tillsyn. Baserat på utredningen och registret ska myndigheten inför varje verksamhetsår göra en samlad tillsynsplan. Myndigheten ska vara opartisk, effektiv och ha tillgång till tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens. Kontrollen ska vara utformad för att säkerställa likriktning och kvalitet. Miljö- och hälsoskyddstillsyn och livsmedelskontroll är de stora tillsynsområden som miljö- och byggnadsnämnden har ansvar för. Nämnden har dock tillsynsansvar även enligt smittskyddslagen, tobakslagen, lagen om foder och animaliska biprodukter samt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Tillsynsplanen behandlar den tillsyn och kontroll som miljö- och byggnadsnämnden har ansvar för enligt lagstiftning och enligt kommunens reglemente. I tillsynsplanen ingår för första gången även den händelsestyrda tillsynen såsom anmälningar, klagomål, remisser, yttranden mm som ingår i miljöenhetens myndighetuppgifter. Miljö- och byggnadsnämnden ska besluta om behovsutredning och tillsynsplan. Föreliggande utredning omfattar tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt livsmedelskontroll och tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. MILJÖMÅL Med utgångspunkt från de nationella och de regionala miljömålen ska kommunens tillsynsinsatser leda mot att miljömålen uppfylls och att utvecklingen styrs mot ett hållbart samhälle. Tillsynsbehovet beror på antal och typ av verksamheter som finns i kommunen. En kort redovisning av de Svenska miljökvalitetsmålen finns i bilaga 1. Vi har bedömt att miljömålen Giftfri miljö, Ingen övergödning och God bebyggd miljö är särskilt viktiga ur ett tillsynsperspektiv i Kävlinge kommun. Miljömålet Giftfri miljö handlar bland annat om att minska exponeringen för kemiska ämnen som är skadliga för hälsan eller miljön, att områden som Sida 6 av 48

5 är förorenade åtgärdas så att de inte utgör ett hot mot människor eller miljö och att information om kemiska produkters innehåll görs tillgänglig så att konsumenten kan välja produkter med mindre farliga ämnen. Miljö- och byggnadsnämndens tillsyn omfattar bland annat försäljning och märkning av kemiska produkter samt kontroll av skyddande förpackningar i handeln, användning av hälsopåverkande kosmetiska och hygieniska produkter i olika hygiensalonger såväl som hantering av farligt avfall i olika verksamheter och efterbehandling av förorenade områden. Kävlinge kommun är präglat av det odlade landskapet som omgärdas av vatten, Saxån och Kävlingeån i norr och söder samt Öresund i väster. Åarna och havet ger kommunens medborgare tillgång till rika miljöer för rekreation och fritid och leder till en mycket hög biologisk mångfald. Emellertid påverkas vattenkvaliteten i våra vatten av mänsklig aktivitet i form av dagvatten från tätorterna, utsläpp från industriverksamheter och enskilda avlopp samt utsläpp från det odlade landskapet. Därför är miljömålet Ingen övergödning särskilt viktigt. Uppdraget är att våra olika vatten ska uppfylla miljökvalitetsnormen en god ekologisk status, vilket de inte gör idag. Miljö- och byggnadsnämndens tillsyn omfattar bland annat enskilda avlopp, hantering av gödsel på lantbruk och hästgårdar samt användning av bekämpningsmedel och handelsgödsel i lantbruket. Nämnden har också ett tillsynsansvar för dagvatten från våra tätorter. Detta arbete har också betydelse för miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker samt Hav i balans. Miljömålet God bebyggd miljö innebär att vår dagliga livsmiljö ska vara god och hälsosam, det gäller både inre och yttre miljö. Bostäder såväl som skolor och andra offentliga lokaler ska vara hälsosamma med en god luftväxling och en god ljudmiljö, inomhusmiljön ska vara fri från fukt och mögel och byggnadsmaterial ska inte avge ämnen som ger de som bor eller vistas i byggnaderna allergiska besvär eller andra obehag. I offentliga lokaler ska städningen vara tillräcklig. Det ska finnas en effektiv avfallshantering som är enkel att använda för att uppnå en ökad grad av återvinning. Det ska finnas natur och miljöer lämpliga för rekreation i bostäders närhet. Tillsynen omfattar det som vi kallar hälsoskydd, men även deltagande vid planering och uppförande av bostäder, skolor och annan bebyggelse är av stor betydelse för arbetet mot miljömålet. Sida 7 av 48

6 MILJÖENHETENS TILLSYNSUPPDRAG PLANERAD OCH HÄNDELSESTYRD TILLSYN/KONTROLL Miljöskydd Miljöfarlig verksamhet I kommunen finns både C-verksamheter (anmälningspliktiga) och mindre miljöfarliga verksamheter som inte är anmälningspliktiga (så kallade u-verksamheter), se bilaga 2, tabell 4. Dessa u-verksamheter är inte skyldiga att anmäla vare sig när de startar en verksamhet eller när de avslutar sin verksamhet, varför miljöenheten regelbundet genom olika metoder genomför inventeringar av sådana verksamheter. Inom gruppen u-verksamheter ingår bl.a. fordonsverkstäder, golfbanor, mekaniska verkstäder, däckföretag, tandläkare och många andra verksamheter med olika inriktning. Vid tillsyn kontrolleras bland annat lagring och användning av kemikalier, hantering av avfall inklusive farligt avfall, avloppssystem med slam- och oljeavskiljare mm. En viktig del i miljöenhetens tillsyn rör egenkontrollen. På C-verksamheter är det krav på en omfattande, om än anpassad, skriftlig egenkontroll, där miljöenheten genomför så kallad systemtillsyn. Exempel på C-verksamheter i Kävlinge är fordonstvättar, anläggning för mellanlagring av avfall, drivmedelstationer, plastverksamhet, mekanisk verksamhet med våttrumling samt skytteverksamheter. Lantbruk/Hästgårdar I Kävlinge kommun har vi ett större antal hästgårdar, vars gödselhantering faller under miljöbalkens tillsyn. Hästgårdarnas tillsyn syftar främst till att gårdarna skall ha en godkänd hantering av stallgödsel. Finns det hästar på en gård, krävs en tät lagring av gödsel för att förhindra förorening av mark och vatten. Detta är särskilt viktigt i områden med genomsläppliga jordar på grund av risken för förorening av grundvattnet. Lantbrukstillsynen består framförallt av växtodlande lantbrukare, där tillsynen omfattar allt från tillsyn av växtnäringshantering, bekämpningsmedelshantering till förvaring av farligt avfall. Miljöenheten hanterar även information om slamanvändning, dispenser för gödselspridning och tillsyn av cisterner för förvaring av brandfarlig vara i anknytning till lantbrukstillsynen. Kemiska produkter Miljöenhetens tillsyn av kemiska produkter sker både i handeln och på miljöfarliga verksamheter och på verksamheter där tillsynen fokuserar på hälsoskydd. Ett exempel på sådan verksamhet är skolor, där det är speciellt viktigt vilka kemiska produkter som används inom verksamheterna. Tillsyn av kemiska produkter på miljöfarliga verksamheter sker inom ramen för den ordinarie tillsynen. Vid inspektioner kontrolleras vilka kemiska produkter som används, hur de används och om företagen har undersökt möjligheterna att byta ut dem mot mer miljövänliga alternativ. Enligt miljöbalkens försiktighetsprincip ska verksamheter välja kemiska produkter som är Sida 8 av 48

7 mindre farliga både för miljö och hälsa samt minska förbrukningen så långt som det är möjligt. Vid tillsyn av kemiska produkter i handeln utgår miljöenhetens tillsyn oftast från ett nationellt eller regionalt projekt, där vägledning och arbetsmaterial finns tillgängligt. Under hösten 2017 deltar miljöenheten i ett nationellt projekt initierat av Kemikalieinspektionen med anledning av nya märkningsregler för kemiska produkter. Annan tillsyn inom handeln kan vara försäljning av bekämpningsmedel, kosmetiska produkter, båtbottenfärger, regelverk kring Reach- förordningen, t.ex. kampanjen Våga fråga som rör handelns upplysningsskyldighet för särskilt farliga ämnen i varor samt förvaring av impregnerat virke. Miljöenheten hanterar även anmälnings- och tillståndsärenden gällande spridning av kemiska bekämpningsmedel samt information om användning av biocider. Enskilda avlopp Idag finns några hundra enskilda avlopp i kommunen. Enligt vattenmyndigheten behöver kommunen ställa krav på skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Miljöenheten har tillsammans med kommunens VA-avdelning de senaste åren arbetat med att koppla in en del av de enskilda avlopp som ligger i närheten av kommunala avloppsledningar. Takten i detta arbete bestäms av kommunens VA-avdelning. De enskilda anläggningar som inte uppfyller dagens reningskrav och som inte kommer att kunna kopplas in på kommunens avloppsledningar behöver uppgraderas, vilket ingår i miljöenhetens arbetsområde. Miljöenheten behöver även bedriva tillsyn på de enskilda avlopp som godkänts men nu börjar bli äldre. Dagvatten I miljö- och byggnadsnämndens tillsynsansvar ingår också dagvatten inklusive ledningsnätet som avleder dagvattnet till recipienten. Tillsyn på dagvatten bedöms passa bäst att utföras som tillsynsinstaser inom vissa områden, som t.ex. dagvattendammar, rensbrunnar, pumpstationer eller avgränsade avrinningsområden. Avfall och förorenad mark Miljöenheten arbetar både förebyggande och genom tillsyn för att påverka hanteringen av avfall och farligt avfall inom bygg- och rivningsbranschen. Samarbete sker med byggenheten inom samma avdelning. I anknytning till sådana ärenden inkommer även anmälningar till miljöenheten om saneringar av förorenad mark. I takt med ökad byggnation ökar både sådana ärenden och ärenden som handlar om att återvinna avfall i anläggningsändamål, som t.ex. vid anläggande av bullervallar. I kommunen finns ett antal områden där verksamhet bedrivits och som är förorenade. Förorenad mark kan ha uppstått genom till exempel olyckor, att tidigare industrier förorenat marken eller att avfall av olika typer har grävts ner (deponier). Många ämnen är långlivade och kan ansamlas och spridas i miljön. Människor, djur och växter kan Sida 9 av 48

8 skadas bland annat genom kontakt med föroreningar via mark eller indirekt via vatten från förorenade områden. Förorenade områden har inventerats av länsstyrelsen, men arbetet med vidare undersökningar och/eller riskklassning återstår i flertalet av områdena. Vid inventering och riskklassning av förorenade områden används Naturvårdsverkets metod MIFO som står för Metodik för inventering av förorenade områden. Efter inventeringen får områdena en riskklass 1-4, där riskklass 1-2 ska prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar i första hand för inventering och riskklassning av områden där det tidigare bedrivits anmälningspliktig verksamhet eller där det idag fortfarande pågår miljöfarlig verksamhet. Inom området miljöskydd ingår i miljöenhetens arbetsområde även t.ex. tillsyn på köldmedia, främst genom granskningar årsrapporter, tillsyn på vindkraftverk och strandskydd, båttvätt i hamnar och energieffektivisering på verksamheter. Hälsoskydd Inom området bedrivs planerad tillsyn både på icke anmälningspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter. Till de senare ingår skolor, förskolor och liknande verksamheter, bassängbad upplåtna åt allmänheten samt verksamheter där allmänheten erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta. Liksom inom området miljöskydd finns verksamheter inom hälsoskyddsområdet som regelbundet måste inventeras, då de inte har skyldighet att anmäla eller avanmäla sitt företag. Sådana verksamheter är t.ex. frisörer, massageverksamheter, nagelbyggare, hotell och vandrarhem, vårdboenden, LSS-boenden och flerfamiljshus. Tillsyn inom hälsoskyddsområdet handlar om att förebygga och undanröja olägenheter för människors hälsa. Tillsynen omfattar ett brett arbetsområde som inkluderar allt från problem med buller, lukt, fukt, mögel, radon och ventilation till tillsyn av hygieniska lokaler. Olika verksamheterna ska besökas med olika tidsintervall med hänsyn till vilka hälsorisker som finns och vilka erfarenheter miljöenheten har från tidigare tillsyn. Miljö- och byggnadsnämnden ska enligt miljöbalken också ägna särskild uppmärksamhet åt; 1) byggnader som innehåller en eller flera bostäder, 2) lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande, 3) samlingslokaler där många människor brukar samlas, 4) hotell, pensionat och liknande lokaler, 5) idrottanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor, 6) lokaler där almänheten erbjuds hygienisk behandling, 7) lokaler för förvaring av djur. Miljöenheten arbetar med förebyggande tillsyn av trafikbuller på Lommabanan (spårbunden trafik) och hanterar allt oftare klagomål på buller från installationer, musikanläggningar m.m. En stor del av tillsynen inom hälsoskyddsområdet är Sida 10 av 48

9 händelsestyrt, d.v.s. beror av inkommande ärenden. Sådana ärenden rör ofta bostadsklagomål som handlar om dålig ventilation, mögel, lukter, temperatur eller fukt. För att förebygga en dålig inomhusmiljö bedriver miljöenheten numera planerad tillsyn på flerbostadshus, där fastighetsägarens egenkontroll kontrolleras. Från om med nästa år kommer det vid den löpande tillsynen att ställas krav på att radonhalten ska klara riktvärdet. Information kommer även att ske på hemsidan, i linje med miljömålet God bebyggd miljö. Antalet och karaktären av inkommande ärenden till miljöenheten varierar under året. Vissa ärenden kräver stora insatser i form av utredningar och kontakter med den som klagat och ibland den som är föremål för klagomålet. Klagomålsärenden rör förutom bostadsklagomål också eldning, störande djur, nedskräpning och buller. Inom hälsoskyddsområdet räknas också den tillsyn som följer av Tobakslagen, att det är förbjudet att röka i lokaler och skolgårdar för skola och motsvarande för barnomsorg samt på restauranger och andra serveringsställen. Miljöenhetens tillsyn inom det här området får inte avgiftsfinansieras. Miljöenheten bedriver regelbunden planerad tillsyn av solarier, både utifrån strålskyddslagen och utifrån miljöbalken. Livsmedel Dricksvatten Miljöenheten bedriver tillsyn över det kommunala dricksvattnet. Dricksvattenkontrollen innebär bland annat granskning och fastställande av VA-avdelningens förslag till årligt kontrollprogram, granskning av analysrapporter gällande kommunalt vatten och information till allmänheten. Livsmedelsverket har till kommunerna påpekat vikten av att distributionsanläggningar får tillsyn. I Kävlinge finns inget vattenverk, varför ledningsnätet utgörs av ett distributionssystem och en reservoar. Det finns en privat registrerad dricksvattenanläggning i kommunen. Livsmedel Bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Målsättningen med tillsynsmyndighetens kontroller är säkra livsmedel och att konsumenten ska få korrekt information om livsmedlet för att kunna göra ett medvetet val och inte bli lurad, det vill säga redlighet. Myndighetens arbete ska ske riskbaserat och regelbundet och omfattar exempelvis inspektioner, revisioner, provtagningar och rådgivning. Den offentliga kontrollen av livsmedel syftar till att ge konsumenterna säkra livsmedel. Konsumenterna ska känna trygghet om att livsmedlen är producerade på ett säkert sätt. För att säkerställa detta ska kontrollen vara effektiv, riskbaserad, regelbunden, rättssäker och ändamålsenlig. Livsmedelskontrollen baseras på en riskklassning av Sida 11 av 48

10 livsmedelsföretagen som utgår ifrån modellen som presenteras i Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Verksamheterna klassas efter typ av verksamhet, produktionens storlek, typ av konsumentgrupper samt eventuellt märkningsansvar. Utifrån detta får man fram antalet timmar som ska läggas på varje verksamhet under ett år. Därefter kan verksamhetens kontrolltid justeras beroende på Miljöenhetens erfarenhet från tidigare kontroller av verksamheten (A, B eller C). Miljöenheten kontrollerar verksamheter som har en årlig kontrolltid på 3 timmar eller mer en eller flera gånger om året, medan verksamheter som har en årlig kontrolltid på under 3 timmar kontrolleras vartannat eller vart tredje år. För närvarande finns ca 206 livsmedelsverksamheter registrerade hos Miljöenheten. Det sker en genomgång av erfarenhetsklassningen vid årets slut och det är då eventuell omklassningar sker. Riskklassningen som ett livsmedelsobjekt har avgör den kontrolltid som en verksamhet ska ha. Kontrollmyndigheterna ska ha en dokumenterad kontrollplan (3a LIVSFS 2005:21) som eventuellt kompletteras med andra dokument såsom budget, verksamhetsplan, genomförandeplan eller styrkort. Förutom dokument kan planeringen också innefatta anläggningsregister, databaser eller andra digitala verktyg. Mer detaljerad planering kan finnas i dokument för att styra, fördela och strukturera det operativa arbetet, till exempel rutiner och instruktioner för olika arbetsuppgifter. Livsmedelsverket har tillsammans med andra myndigheter utarbetat en mall för kontrollplan som kontrollmyndigheter kan använda för att beskriva sitt system för offentlig kontroll av livsmedel. Alla kontrollmyndigheter rekommenderas att använder denna mall eftersom det leder till enhetlighet och underlättar kommunikationen mellan myndigheter. Mallen är också till hjälp i planeringen eftersom den hänvisar till gällande lagstiftning som kontrollmyndigheten ska uppfylla. Mallen är inte tänkt att ersätta all annan dokumentation och dokumenttyper som myndigheterna har i sin planering, som verksamhetsplan, genomförandeplan, styrkort och instruktioner. Miljöenheten har upprättat en flerårig kontrollplan där samtliga registrerade livsmedelsverksamheter i kommunen finns med. Planeringen av kontroller gäller för 2018-2020 och uppdateras löpande. Under 2018 planerar Miljöenheten att genomföra 162 kontroller med en total kontrolltid på ca 770 timmar. Med anledning av förändringar i LIVSFS 2005:21 som avser kraven på att utföra offentlig kontroll av livsmedel och för att möta kraven i EU-förordning 2017/625 (ersätter EU-förordning 2004/882) om offentlig kontroll, kommer kontrollplanen för livsmedel att revideras/kompletteras under 2018. Läkemedel Sida 12 av 48

11 Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsynsansvar enligt Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Kommunerna har i lagstiftningen fått ansvaret för kontrollerna av att regelverket följs och Läkemedelsverket har det övergripande tillsynsansvaret och sanktionsmöjligheter. Arbetet med kontrollen innebär att hålla register som bygger på månadsvis rapportering från Läkemedelsverket. Kontrollerna genomförs vartannat år av verksamheterna och åtgärderna rapporteras dels till verksamhetsutövaren och till Läkemedelsverket efter det att en uppföljning fått genomföras av kommunen. De verksamheter som säljer receptfria läkemedel är cirka 14 till antalet och de faktureras två timavgifter per år. MYNDIGHETSUTÖVNING/UPPGIFTER Utöver planerad och händelsestyrd tillsyn och kontroll har miljöenheten andra arbetsuppgifter som tillsynsmyndighet. Av tillsynen som bedrivs följer att ärenden kan bli överklagade till högre instans, varvid miljöenheten ska överlämna ärendet samt yttra sig i nästa instans. Ärenden kan också medföra påföljder där miljöenheten är skyldig att åtalsanmäla eller begära utdömande av en miljösanktionsavgift. För sådana verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet kallas miljöenheten ibland till samråd eller bör yttra sig när det handlar om nya verksamheter eller nya tillstånd. Miljöenheten har även en myndighetsfunktion inom kommunen när översiktplaner och detaljplaner ska granskas eller det ska tas fram nya program/avtal inom enhetens tillsynsområden såsom städning, utformning av förskola, hemvård eller mikroplaster. Till miljö- och byggnadsnämndens arbetsområde tillhör även smittspårning vid vissa sjukdomar såsom legionella, då uppdraget inkommer från Smittskydd Skåne samt spårning av osäkra livsmedel, då uppgifter inkommer genom EU-gemensamma varningssystem, s.k. RASFF. Sådana ärenden ska hanteras utan dröjsmål. Till större delen utförs tillsyn med stöd av miljöbalken eller livsmedelslagstiftningen, men förvaltningslagen säger också att en myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan liknande hjälp till enskilda inom myndighetens verksamhetsområde. Rådgivning ska också ges enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Myndigheten ska också vara tillgänglig, samarbeta med andra myndigheter, handlägga ärenden snabbt och garantera rättssäkerhet för den enskilde. Detta innebär att miljöenheten lägger ner tid på att besvara frågor från både allmänheten och från verksamhetsutövare samt ta fram information för att förebygga risker för olägenhet för människors hälsa och för miljön. Miljöenheten besvarar även ett stort antal remisser från kommunens byggenhet och årliga enkäter från Länsstyrelsen och de centrala myndigheterna om den utförda tillsynen under året. Sida 13 av 48

12 BEHOVSUTREDNING Tillsynen som bedrivs av miljö- och byggnadsnämnden ska säkerställa syftet med miljöbalken och dess följdlagstiftning samt leda till att miljökvalitetsmålen uppfylls. Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses. (26 kap 1 miljöbalken). Miljö- och byggnadsnämndens tillsyn har också en viktig funktion genom att se till att alla verksamheter som faller under miljöbalken eller livsmedelslagen, följer gällande regelverk och därmed motverka snedvriden konkurrens. Ansvarsområdet är mycket brett och omfattar bland annat tillsyn beträffande skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador/efterbehandling av förorenade områden, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter och biotekniska organismer samt avfall och producentansvar. Förutom en mycket omfattande lagstiftning, bland andra miljöbalken och livsmedelslagen med förordningar och EU-lagstiftning arbetar miljöenheten mot ett antal statliga myndigheter och måste hålla sig á jour med dessa myndigheters föreskrifter, allmänna råd och andra anvisningar. BEHOVSUTREDNING 2018-2020 Miljöbalken Länsstyrelsen som har ett ansvar för att kontrollera de kommunala tillsynsmyndigheterna, gjorde ett tillsynsbesök i Kävlinge i december 2014 samt ett i november 2016. Länsstyrelsen kritiserade 2014 kommunen för brist på resurser i förhållande till behovsutredningen och samma kritik framfördes efter besöket 2016. Länsstyrelsen hade 2016 också synpunkter på att den händelsestyrda tillsynen inte framkom i behovsutredningen och tillsynsplanen samt att konsekvenser av de bristerna resurserna inte beskrevs i tillsynsplanen. Miljöenheten har nu efter påpekandet från Länsstyrelsen tagit med den händelsestyrda tillsynen och myndighetsutövningen i behovsutredningen för den kommande treårsperioden samt visar i tillsynsplanen tydligare vilka prioriteringar som görs p.g.a. resursbristen. Behovsutredningen är indelad i planerad tillsyn där miljöskydd och hälsoskydd redovisas var för sig och även tidsåtgång för anmälningar och dylikt, tillsyn och myndighetsuppgifter samt projekttillsyn. I projekttillsynen har objekt lagts in där vi bedömt att tillsynsbehovet är mer tillfälligt, kan bedrivas med längre intervall eller som kampanjtillsyn. I denna del har en viss avvägning och prioritering gjorts över tid utifrån Sida 14 av 48

13 verksamheternas behov av tillsyn, de nationella miljömålen och möjligheten att genomföra tillsynen samtidigt med myndighetens andra tillsynsområden. För att beräkna tid för återinspektioner och framtagande av beslut i samband med den planerade tillsynen har tiden multiplicerats med en faktor. Vilken faktor som lagts in i beräkningen bygger på erfarenhet av tillsyn inom olika områden. Beräkning av tidsåtgången för anmälningar och dylikt bygger på ett genomsnitt från de senaste tre åren. Den del av behovsutredningen som rör tillsyn och myndighetsuppgifter utgår från erfarenhet, genomsnitt från de senaste tre åren samt framtagna schabloner, beroende på uppgiftens karaktär. Den här delen tillsammans med anmälningar och dylikt utgör den händelsestyrda tillsynen. Behovsutredningen för de kommande tre åren redovisas i bilaga 1, tabell 4. Då inspektionsintervallet för tillsyn på verksamheterna bygger på resultatet vid den senaste inspektionen, är behovet för år 2020 och framförallt 2021 mer osäkert. Det kan ändå med säkerhet sägas att behovet kommer att öka för den planerade tillsynen de åren. Samtidigt växer kommunen och det etableras nya verksamheter, vilket i sin tur leder till ett ökat behov av resurser för att klara av tillsynen enligt lagstiftningen. Miljöenheten uppdaterar behovsutredningen varje år för att fånga upp sådana förändringar över tid. Livsmedelslagen Bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen syftar till att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för konsumenternas intressen när det gäller livsmedel. Målsättningen med myndighetens kontroller är säkra livsmedel och att konsumenten ska få korrekt information om livsmedlet för att kunna göra ett medvetet val och inte bli lurad, det vill säga redlighet. Myndighetens arbete ska ske riskbaserat och regelbundet och omfattar exempelvis inspektioner, revisioner, provtagningar och rådgivning. Inom livsmedelskontrollen ska tillsynen vara planerad för att kunna säkerställa att lagstiftningen följs i alla led av livsmedelskedjan. Myndigheten ska vara opartisk, effektiv och ha tillgång till tillräckligt med personal med tillräcklig kompetens. Kontrollen ska vara utformad för att säkerställa likriktning och kvalitet. Kraven finns bl a i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 beslutad den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. I Livsmedelsverkets föreskrift (LIVSFS) 2005:21 regleras kraven om hur myndigheterna ska planera, leda och utföra livsmedelskontroll. Enligt 23 och 25 livsmedelsförordningen ansvarar nämnden för att effektiv och ändamålsenlig kontroll genomförs på de anläggningar som kommunen är ansvarig för. Sida 15 av 48

14 Effektiv Ändamålsenlig Riskbaserad Rättssäker Juridiska befogenheter Instruktioner och rutiner Uppföljning Laboratoriekapacitet Beredskapsplaner m.m. Tillräcklig finansiering Tillräckligt stor personal Tillräckligt kvalificerad personal Bild 1. System för offentlig kontroll. BERÄKNING AV RESURSBEHOV, MILJÖBALKEN Kävlinge kommun behöver ca 4 600 timmar per år för tillsyn enligt miljöbalken enligt den behovsutredning som gjorts. Antalet timmar innefattar både planerad och händelsestyrd tillsyn samt de myndighetsuppgifter som ingår miljöenhetens uppdrag. Behovet av personalresurser baseras på att varje handläggare ska arbeta 1000 timmar/år med myndighetsutövning enligt behovsutredningen. Optimal fördelning per handläggare är 600timmar/år för planerad tillsyn och 400 timmar/år för händelsestyrd tillsyn/myndighetsuppgifter. För samordnaren beräknas en större andel av arbetstiden utgöras av myndighetsuppgifter. Hur resursbehovet ser ut beror på om man utgår från den sammanlagda tiden per handläggare eller att en handläggare ska arbeta 600 timmar med planerad tillsyn eller 400 timmar med händelsestyrd tillsyns- /myndighetsuppgifter, se bilaga 2. Miljöenheten har i dagsläget enligt beräkningsmodellen 600/400, en för hög andel händelsestyrd tillsyn/myndighetsuppgifter per handläggare, vilket framgår av nedanstående tabell 1. Den tid som ingår i arbetstiden, men inte i de 1000 timmar som planeras enligt behovsutredingen, uppgår till ca 600h/år. Den tiden åtgår till interna möten, utbildning, kontakter med andra myndigheter, verksamhetsmål m.m., och redovisas inte i den här utredningen. En mer detaljerad beräkning av det bedömda tillsynsbehovet finns i bilaga 2. Sida 16 av 48

15 Tabell 1. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillsynsbehovet anges i timmar. Behovet av planerad och händelsestyrdtillsyn för en heltidshandläggare beräknas till 1000 timmar per år. Sammanlagd tid för tillsyn Årtal 2018 2019 2020 Planerad miljötillsyn 1105,7 904,8 1037,4 Planerad hälsoskyddstillsyn 943,7 815,2 845,6 Anmälningar och dylikt 436,0 437,0 438,0 Tillsyn och myndighetsuppgifter 1648,0 1595,0 1682,0 Behovsstyrd-/projekttillsyn 470,6 579,4 459,8 Summa tillsynstid 4604,0 4331,4 4462,8 Behov: 1000h/handläggare=antal handläggare 4,6 4,3 4,4 Planerad tillsyn Årtal 2018 2019 2020 Planerad miljötillsyn 1105,7 904,8 1037,4 Planerad hälsoskyddstillsyn 943,7 815,2 845,6 Behovsstyrd-/projekttillsyn 470,6 579,4 459,8 Summa tillsynstid 2520,0 2299,4 2342,8 Behov: 600h/handläggare=antal handläggare 4,2 3,8 3,9 Händelsestyrd tillsyn m.m. Årtal 2018 2019 2020 Anmälningar och dylikt 436,0 437,0 438,0 Tillsyn och myndighetsuppgifter 1648,0 1595,0 1682,0 Summa tillsynstid 2084,0 2032,0 2120,0 Behov: 400h/handläggare=antal handläggare 5,2 5,1 5,3 Sida 17 av 48

16 BERÄKNING AV RESURSBEHOV, LIVSMEDEL Enligt genomförd behovsinventering baserad på aktuella riskklassningar av alla livsmedelsanläggningar, finns det ett behov på 1547 timmar för planerad och uppföljande och händelsestyrd kontroll, registreringar, resor, klagomål, råd och anvisningar samt övriga administrativa uppgifter. Kontrollbehovet och de tillgängliga resurserna fördelar sig enligt tabell 2. Kontrollbehovet är beräknat enligt den modell för riskklassificering som Livsmedelsverket har tagit fram. En mer detaljerad beräkning av det bedömda behovet finns i bilaga 4, tabell 6. Tabell 2. Behov livsmedelskontroll för 2018. Tillsynsbehovet anges i timmar. Behov av kontroll för en heltidshandläggare beräknas till 1000 timmar per år. Kontrolltid Antal objekt Antal besök 2018 > 7 tim 17 37 5-7 tim 20 20 3-5 tim 55 55 0,5-2,5tim 114 50 Summa objekt och besök 206 162 Antal kontrolltimmar livs 534 Körtid 90 Registrering inkl besök 90 Extra offentlig kontroll 90 Läkemedel 45 Totalt planerad kontroll 804 Myndighetsuppgifter 743 Totalt timmar 2018 1547 Behov: 1000h/handläggare=antal handläggare 1,5 Tabell 2. Sida 18 av 48

17 TILLSYNSPLAN/KONTROLLPLAN 2018 Miljöenhetens tillsyn och kontroll styrs av regler i miljöbalken, strålskyddslagen, livsmedelslagen, lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, tobakslagen samt lagen om foder och animaliska biprodukter. Miljöenheten är en ren myndighetsavdelning. Kommunens del i tillsynen är en länk i det nationella tillsynsarbetet. Det operativa tillsynsansvaret är fördelat på fler än 300 regionala och lokala myndigheter. För den centrala tillsynsvägledningen står ett antal statliga myndigheter, bl.a. Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Länsstyrelsen är regional tillsynsmyndighet och har ansvar för tillsynsvägledning åt kommunerna såväl som ett ansvar för att följa upp och utvärdera kommunernas tillsyn och kontroll. MILJÖBALKEN I tillsynsplanen för 2018 redovisas den planerade tillsynen för miljöskydd och hälsoskydd samt den så kallade oplanerad eller händelsestyrda tillsynen. Den senare innefattar anmälningar/tillståndsansökningar för miljöfarlig verksamhet, spridning av bekämpningsmedel, cisterner, värmepumpar m.m., inkomna klagomål, nya verksamheter och köldmediarapporter m.m., se bilaga 3 tabell 5. I en del av tillsynsplanen framgår hur mycket tid miljöenheten lägger ner på andra myndighetsuppgifter som inte ingår i den planerade eller händelsestyrda tillsynen, såsom remisser från byggenhet, planenhet och länsstyrelse, yttranden till mark- och miljödomstol, samråd, information och upplysningar till allmänheten, centrala myndigheter och verksamheter mm. I denna del redovisas även tid för framtagande av behovsutredning, tillsynsplan, verksamhetsuppföljningar och verksamhetsplanering som alla är delar av miljöenhetens arbete för att för tillsynsarbetet ska fungera och skötas enligt rådande lagstiftning. Utbildning, administration, planering, uppföljning, samordning intern och externt mm redovisas inte i tillsynsplanen. LIVSMEDEL Den offentliga kontrollen av livsmedel syftar till att ge konsumenterna säkra livsmedel. Konsumenterna ska känna trygghet om att livsmedlen är producerade på ett säkert sätt. För att säkerställa detta ska kontrollen vara effektiv, riskbaserad, regelbunden, rättssäker och ändamålsenlig. Livsmedelskontrollen baseras på en riskklassning av livsmedelsföretagen som utgår ifrån modellen som presenteras i Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Verksamheterna klassas efter typ av verksamhet, produktionens storlek, typ av konsumentgrupper samt eventuellt märkningsansvar. Utifrån detta får man fram antalet timmar som ska läggas på varje verksamhet under ett år. Därefter Sida 19 av 48

18 kan verksamhetens kontrolltid justeras beroende på Miljöenhetens erfarenhet från tidigare kontroller av verksamheten (A, B eller C). Verksamheter som har en årlig kontrolltid på 3 timmar eller mer besöks en eller flera gånger om året, medan verksamheter som har en årlig kontrolltid på under 3 timmar besöks vartannat eller vart tredje år. För närvarande finns ca 206 livsmedelsverksamheter såsom restauranger, produktionsanläggningar, butiker, gatukök, kaféer, skol- och förskolekök, dricksvattenanläggning med mera. Kontrollen är baserad på riskklassning av anläggningarna. Det sker en genomgång av risk- och erfarenhetsklassningen vid års slut och det är då eventuell omklassningar sker. Riskklassningen som ett livsmedelsobjekt har avgör den årliga avgiften samt den kontrolltid som en verksamhet ska ha. Planerad kontroll och kontroll som görs på grund av brister (uppföljande kontroller) är avgiftsfinansierad. För att kontrollen ska fungera och ge önskad effekt behövs verksamhetsstyrning. Den operativa kontrollen utförs av miljöenheten. Miljöenheten har upprättat en flerårig kontrollplan där samtliga registrerade livsmedelsverksamheter i kommunen finns med. Planeringen av kontroller gäller för 2018-2020 och uppdateras löpande. De verksamheter som har en årlig kontrolltid på 3 timmar eller mer kommer att besökas vid minst ett tillfälle varje år. Under 2018 planerar Miljöenheten att genomföra 162 kontroller enligt risk- och erfarenhetsklassningen med en total kontrolltid på 534 timmar. För den planerade kontrollen tillkommer tid för kontroll efter registreringar och extra offentlig kontroll. PRIORITERINGAR 2018 Miljöbalken Prioriteringar Mellan 15 % och 20 % av vuxna i Sverige anger att de har besvär av inomhusmiljön. Det kan vara i hemmet, i skolan eller på arbetsplatsen. Tillsynen inom miljöbalksområdet kommer därför fortsatt att ha fokus på hälsoskyddet i form av tillsyn på fastighetsägares egenkontroll, städning och ventilation i skola och förskola samt med visst fokus på radon. På förskola och skola avser miljöenheten fortsätta med miljösamverkan Skånes projekt om utemiljö. Samtliga av dessa tillsynsinsatser anknyter till miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö och tillsynen på utemiljön till miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö, till det senare målet hänförs även tillsynen på solarier. Miljöenheten kommer även 2018 att ha tillsyn på anmälningspliktiga hygienlokaler. Enligt miljöbalken bör miljö- och byggnadsnämnden alltid prioritera viss Sida 20 av 48

19 hälsoskyddstillsyn, se avsnittet Hälsoskydd under rubriken Miljöenhetens tillsynsuppdrag. Relativt stora tillsynsinsatser kommer att läggas på lantbruk, på hästgårdars gödselhantering och på enskilda avlopp inom miljömålet Ingen övergödning. Fastighetsägare med avloppsanläggningar som inte uppfyller dagens krav ska i första hand koppla in sig på det kommunala spillvattennätet i det fall det är möjligt, i andra fall uppgradera avloppsanläggningen till att motsvara moderna krav. Miljöenheten kommer 2018 även påbörja tillsyn av enskilda avlopp. Hästgårdar och andra djurhållare ska ha en ordnad lagring och hantering av gödsel som uppkommer vid verksamheten. Under miljömålet Giftfri miljö kommer tillsyn under året att ske av bekämpningsmedel på golfbanor, lantbruk och växthus. På dessa verksamheter liksom på samtliga verkstäder, diverse miljöfarliga verksamheter, bensinstationer och fordonstvättar ingår tillsyn av förvaring och hantering för att förhindra att kemiska produkter och avfall läcker skadliga ämnen till mark- och vatten. Vid tillsyn på fordonstvättar ställs också krav på vilka fordonstvättmedel som får användas och vid tillsyn på oljeavskiljare att dessa vart 5:e år ska genomgå en besiktning enligt standard. Den planerade tillsynen på trävaruhandeln och dess förvaring av impregnerat virke ingår också under samma miljömål. Miljöenheten arbetar proaktivt med mycket information vid tillsynsbesök på verksamheter för att förebygga både skador på miljön men även för att förbättra boendemiljön, skolmiljön eller t.ex. inomhusmiljön på badanläggningar och idrottsanläggningar. Under 2018 kommer miljöenheten att arbeta med ett projekt om energieffektiviseringar på 11 av Länsstyrelsen utvalda verksamheter inom kommunen. Länsstyrelsen som är drivande i projektet har pekat ut företag med större potential att genom miljöenhetens insatser kunna spara mer energi. Projektet ligger i linje med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Miljöenheten hanterar förutom den planerade tillsynen även en stor del händelsestyrt, både anmälningsärenden, nystartade verksamheter och klagomål. Även vid handläggning av sådana ärenden måste miljöenheten utgå från både miljökvalitetsmål, lagstiftning och annan vägledning från centrala myndigheter. Den planerade tillsynen utgår från miljöenhetens samlade erfarenhet om vilka verksamheter som behöver tillsyn och med vilket intervall tillsynen bör bedrivas. Prioriteringar har främst gjorts inom de områden i behovsutredningen, där tillsyn inte bedrivits på många år, i liten skala eller lämpligen kan bedrivas som projekttillsyn, se bilaga, tabell 5. När tillsynsplanen för 2018 tagits fram har prioriteringar även gjorts utifrån den tillgängliga personalens kompetens. Sida 21 av 48

20 Nedprioriteringar Utifrån behovsutredningen beräknas miljöenheten 2018 sakna 0,8 % tjänst inom området miljö- och hälsoskydd, vilket får konsekvenser i tillsynsplanen. De områden som enligt behovsutredningen behöver tillsyn 2018, men som miljöenheten inte beräknas hinna med framgår under rubriken Sammanställning nedprioriteringar, bilaga 3 tabell 5. De tillsynsområden där inga objekt kommer att tillsynas är vårdboende, rökfria miljöer, mindre idrottsanläggningar, strandskydd, frisörer, hudvård/nagelbyggare, strandbad, måleriverksamheter, dagvattennätets rensbrunnar, nya verksamheter och förorenade områden (MIFO). Inom två tillsynsområden kommer miljöenheten inte att hinna med alla tillsynsobjekt som skulle behöva tillsyn 2018, varför det återstår objekt inom områdena hästgårdar, och fastighetsägare till flerfamiljshus. Det beräknas inte heller finnas tillräckligt med tid för att ta fram informationsmaterial, informera på hemsida och uppdatera annan skriftlig information. Nedprioriteringarna får konsekvenser både för miljön och för de boende i Kävlinge kommun. Inom de områden som sorterar under hälsoskydd innebär miljöenhetens uteblivna besök att riskerna för människors hälsa ökar att inomhusmiljön blir sämre när tillsyn inte sker. Utebliven tillsyn gällande rökfria miljöer påverkar barn och elevers dagliga närmiljö och till viss del det förebyggande arbetet med tobaksanvändning hos unga. Miljömålet Giftfri miljö påverkas av om tillsyn uteblir på miljöfarliga verksamheter som måleriverksamheter, nya verksamhet och förorenade områden. Inom områdena strandskydd och strandbad kan utebliven tillsyn tänkas medföra fler inkommande klagomål till miljöenheten, då detta är områden som är viktiga för allmänheten. Bristande egenkontroll gällande dagvattennätets rensbrunnar kan ha en negativ påverkan på utsläpp till vattenmiljön och få konsekvenser för de miljömål som handlar om marin miljö och utsläpp. Miljöenheten har i tillsynsplanen valt bort att 2018 deltaga i Miljösamverkan Skånes projekt Bedömningsgrunder för utdömande av lokaler och bostäder, trots tillsynsmyndigheternas behov av att projektet blir av och att kompetensutvecklingen det skulle medföra för personalen och avdelningen uteblir. När inte tillräckligt med tid finns för att genom information förebygga utsläpp av farliga kemiska produkter, dålig inomhusmiljö, olämplig förvaring av farligt avfall mm. innebär det att riskerna för föroreningar, ohälsa och en försämrad miljö ökar. Tillsyn och förebyggande information är viktiga led för att nå miljökvalitetsmålen och utebliven tillsyn får därav konsekvenser. Sida 22 av 48

21 Livsmedel Gemensamma effektmål Med utgångspunkt i de övergripande målen i livsmedelkedjan har fyra gemensamma effektmål fastställts nationellt. Effektmålen utgår från fyra fokusområdens säkert dricksvatten, mikrobiologiska risker, kemiska risker och information i livsmedelskedjan. - Säkert dricksvatten. För att få säkert dricksvatten måste de negativa hälsoeffekterna orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvatten minska. - Mikrobiologiska risker. Minska antalet livsmedelsburna sjukdomar med fokus på campylobakter, listeria, ehec/vtec och norovirus. - Kemiska risker. Minska hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar (fokus dioxiner och PCBer), tungmetaller och mykotoxiner i livsmedelskedjan. - Information inom livsmedelskedjan. Information om livsmedel och om livsmedelsproducerande djur och växter kan säkerställas genom hela livsmedelskedjan. Operativa mål I den Nationella kontrollplanen finns 17 operativa mål som är satta på nationell nivå som ska bidra till att effektmålen som tagits fram inom fyra fokusområden ska nås. De ska hjälpa till att: - minska antalet livsmedelsburna sjukdomar orsakade av listeria, EHEC/VTEC och norovirus, - minska exponeringen av tungmetaller, mykotoxiner och miljöföroreningar som dioxin och PCB, - minska risken för odeklarerade allergener eller fusk med livsmedel genom att korrekt information om livsmedel finns i, och följer, livsmedelskedjan, samt - minska negativa hälsoeffekter orsakade av kemiska och mikrobiologiska ämnen i dricksvattnen. Målen är satta med utgångspunkt att skydda konsumenter och tar i första hand sikte på kontroll som rör livsmedel: - som är baslivsmedel, - som konsumeras av känsliga grupper som barn och äldre, och/eller - som är förknippade med kända säkerhets- eller redlighetsproblem. De 17 uppsatta operativa målen gäller 2017 2019 och ger en inriktning och prioritering av riskbaserade kontrollinsatser inom ramen för den årliga kontrolltiden. De handlar om kontroll för att verifiera att reglerna med fokus på de största hälsoriskerna följs. Målen handlar också om att förhindra sådant som på ett avgörande sätt kan vara vilseledande för konsumenterna. För att en sådan kontroll ska kunna utföras, och ge effekt (skydda konsumenternas hälsa och intresse), krävs mer än det som anges i de operativa målen. Sådana operativa förutsättningar anges i Sida 23 av 48

22 myndighetsmålen för livsmedelskontrollen. De operativa målen ska därmed läsas och tillämpas med myndighetsmålen som bakgrund. PERSONAL Miljöenheten kommer inför 2018 att ha 5 handläggare, en assistent på 50 % och en chef med ansvar för både miljö och för byggenheten. Två av handläggarna som arbetar med miljöskyddstillsyn och livsmedelskontroll kommer även att arbeta med samordningsuppgifter inom respektive verksamhetsområde. Två handläggare kommer att vara föräldraledig på heltid/deltid och ersätts med vikarier. Tabell 3. Personal på miljöenheten 2018 Namn Titel Huvudansvar Mentor Demjaha Miljö- och byggchef Övergripande personal-, ekonomi- och verksamhetsansvar, planarbete, strandskydd Elisabeth Kron Kerstin Landén Evelina Chatters Samordnare för miljöbalkstillsynen Samordnare för livsmedelskontrollen Miljöinspektör 25-50% föräldraledig Samordnare för miljöbalkstillsynen, Förorenade områden, bekämpningsmedel, kemikalier, Hälsoskydd offentliga lokaler, bassängbad, golfbanor Samordnare för livsmedelskontrollen, livsmedel, dricksvatten, läkemedel i detaljhandel Lantbruk, cisterner, Hälsoskydd hygienlokaler, djurklagomål, tandläkare Louise Lindblom Miljöinspektör Miljöfarliga verksamheter; bensinstationer, fordonstvättar, verkstäder mm, buller, avfall, kemikalier, hästgårdar, energieffektivisering Matilda Gröön Miljöinspektör Fastighetsägares egenkontroll, enskilda avlopp, bostadsklagomål, värmepumpar, köldmedia, systemadministratör, vindkraftverk, däck/bilvård, skytteverksamhet, solarier Susann Löfvendahl Miljöassistent 50% Administration, arkiv, fakturafilhantering, blanketter, avdelningens bilar, systemadministratör Susanne Strand Miljöinspektör - föräldraledig Av behovsutredningen, se tabell 1 och 2 framgår behov av personal. Av tabell ovan framgår tillgängliga resurser 2018, vilket innebär att det finns ett underskott på handläggarresurser inom miljöenheten nästa år. För att täcka behovet 2018 skulle det behövas ytterligare cirka 0,8 handläggare på miljö/hälsoskydd respektive 0,5 på livsmedel/läkemedel. SAMVERKAN Sida 24 av 48

23 Miljöenheten deltar i olika former av samverkan med andra kommuner och med länsstyrelsen. Miljösamverkan Skåne är ett samarbete mellan skånska kommuner och länsstyrelsen. Handläggare från miljöenheten kan medverka i olika projektgrupper som planerar och genomför gemensamt beslutade projekt, eller så kan miljöenheten delta i olika tillsynsprojekt som initierats av miljösamverkan Skåne. Inom 5Yeskommunerna (Kävlinge, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Svedala) drivs samarbetsprojekt inom både livsmedels- och miljö- och hälsoskyddsområdet. I vissa projekt deltar även andra kommuner, Lund, Landskrona och Vellinge. Syftet är dels att få samsyn i tillsynsarbetet, men även att mindre kommuner drar nytta av deltagande kommuners olika kompetenser. KOMPETENS OCH FORTBILDNING Miljöenhetens personal skall aktivt delta i utbildningar, seminarier osv organiserade av Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Miljösamverkan Skåne m.fl. rörande information, aktuella samverkansprojekt och lagstiftning inom området. Syftet är naturligtvis att hålla sig á jour med det omfattande regelverket samt för att upprätthålla och utveckla en fortsatt hög kompetens inom olika tillsynsområden. Varje medarbetare ansvarar för att delta i relevanta utbildningar för att hålla sig uppdaterad. TILLGÄNGLIGHET Personalen på miljöenheten är i princip tillgänglig under kontorstid. Vid inspektioner, möten etc. kan telefonsamtal naturligtvis inte tas emot. Då kan den som ringer lämna meddelande för att senare bli kontaktad. Handläggare kan också kontaktas per epost. Personalen på miljöenheten har ingen beredskap, det är alltså inte säkert att någon handläggare går att nå vid eventuellt utbrott, utsläpp av miljöskadligt ämne eller liknande utanför normal arbetstid. Även under semestertider och under så kallade klämdagar finns personal tillgänglig på miljöenheten. Eftersom olika handläggare har olika kompetens, kan alla ärenden inte handläggas alltid, utan handläggningen får ibland dröja tills rätt handläggare är på plats. Detta är en konsekvens av miljöenhetens låga bemanning, varje handläggare har sin specialkompetens, men det finns inte resurser för att ha samma specialkompetens på flera handläggare. AVGIFTSFINANSIERING Tillsyn och kontroll ska vara avgiftsfinansierad. Livsmedels- och läkemedelskontrollerna tar ut kontrollavgift som fasta årsavgifter, medan miljöbalkstillsynen tar ut avgifter genom en besöks- eller timtaxa som trädde i kraft den 1 januari 2014 och reviderats 1 juli 2015. Beroende på typ av verksamhet får verksamheten betala en besöksavgift som är ett bestämt antal timmar gånger timavgiften som idag är 854 kr. Sida 25 av 48

24 I Kävlinge är det eftersträvade förhållandet mellan skattefinansierat och avgiftsfinansierat ca 30 procent respektive 70 procent (ca 500 timmar resp. ca 1150 timmar per år). Det innebär att ca 30 % av verksamheten ska skattefinansieras, medan resten finansieras av avgifter. Sida 26 av 48

25 BILAGA 1, MILJÖKVALITETSMÅLEN Begränsad klimatpåverkan. Etappmålet innebär att utsläppen av klimatpåverkande gaser bör år 2020 vara 40% lägre än 1990. Delmål för Skåne gäller utsläpp av växthusgaser, en effektivare energiförbrukning, användning av förnybar el, en ökad biogasproduktion och minskade utsläpp av växthusgaser från transporter. Frisk luft. Miljökvalitetsmålet innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet preciseras med ett antal riktvärden för ett antal ämnen, bland annat partiklar, marknära ozon, kvävedioxid, bensen och formaldehyd. Bara naturlig försurning. Miljökvalitetsmålet innebär att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet i södra Sverige av försurande ämnen är relativt stort men på grund av markens buffrande förmåga är försurning inte ett problem i kommunen. Giftfri miljö. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Målet preciseras med att exponeringen för kemiska ämnen inte ska vara skadlig för människor eller den biologiska mångfalden, användning av särskilt farliga ämnen ska upphöra, spridning av ämnen med farliga egenskaper är mycket liten, förorenade områden ska åtgärdas så att de inte utgör ett hot människors hälsa eller i miljön samt ökad kunskap och information om kemiska produkter och varor. Skyddande ozonskikt. Miljökvalitetsmålet innebär att ozonskiktet ska utvecklas så att det ger ett långsiktigt skydd mot skadlig strålning. Sida 27 av 48

26 Säker strålmiljö. Miljökvalitetsmålet innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Målet preciseras bland annat med att antal hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning ska minska och exponeringen för elektromagnetiska fält inte ska skada människors hälsa. Ingen övergödning. Miljökvalitetsmålet innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Målet preciseras bland annat med att sjöar och vattendrag ska ha en god ekologisk och kemisk status, sjöars och vattendrags viktiga ekosystemtjänster ska vidmakthållas och sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och utvecklas. Grundvatten av god kvalitet. Miljökvalitetsmålet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet preciseras bland annat med att grundvattnet ska hålla dricksvattenkvalitet och naturgrusavlagringar av betydelse för grundvattnet ska bevaras. Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att havet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Målet preciseras bland annat med att grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Myllrande våtmarker. Miljökvalitetsmålet innebär att våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Målet preciseras bland annat med att våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Sida 28 av 48

27 Levande skogar. Miljökvalitetsmålet innebär att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Målet preciseras bland annat med att natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Ett rikt odlingslandskap. Miljökvalitetsmålet innebär att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Målet preciseras bland annat med att åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna och odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. God bebyggd miljö. Miljökvalitetsmålet innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Ett rikt växt- och djurliv. Miljökvalitetsmålet innebär att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Sida 29 av 48