Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp



Relevanta dokument
Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Historia v Antiken fram till år 1700

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Matris - Identitet & livsstil

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Syfte och mål med kursen

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kursplanen i ämnet historia

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Förslag den 25 september Historia

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

HISTORIA. Ämnets syfte

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Övergripande planering Reviderad:

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Momentguide: Kalla kriget

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Övergripande planering

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Att leva tillsammans

Ny läroplan Föräldrainformation

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LPP historia och samhällskunskap

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Samhällskunskap Civics

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Tummen upp! Historia ÅK 6

Den svenska statistiken 3 Människorna i Sverige 4 Samhällets ekonomi 6 Utbildning, jobb och dina pengar 8 Val och partier 10

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Världshandel och industrialisering

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Samhällskunskap Civics

DIN HISTORIA Historia 1 a

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. Bok elev B.indb 1 2013-02-08 16:59

Delprov B Vid varje uppgift i provet finns en symbol där vita rutor beskriver vilka belägg för kunskap uppgiften ger dig möjlighet att visa. Du skall inte själv skriva något i rutorna. Referens Källor Användning Begrepp E C A Första raden (Referens) handlar om förmågan att använda en historisk referensram. Andra raden (Källor) handlar om förmågan att granska, tolka och värdera källor. Tredje raden (Användning) handlar om förmågan att reflektera över sin egen och andras användning av historia. Fjärde raden (Begrepp) handlar om förmågan att använda historiska begrepp. Provtid: 120 minuter 2 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 2 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 1 Rädda Barnen använder historia om rösträtten i Sverige Rädda Barnens ungdomsförbund vill att rösträttsåldern ska sänkas från 18 till 16 år. Detta kan läsas på deras hemsida. Uppgift: Hur vill Rädda Barnens ungdomsförbund att vi ska uppfatta historien om rösträtten i Sverige? Kryssa för ett alternativ. Rösträtten var orättvis då och är orättvis nu. Rösträtten var rättvis då men är orättvis nu. Rösträtten var orättvis då men är rättvis nu. Rösträtten var rättvis då och är rättvis nu. Äp9 Hi 13 3 Bok elev B.indb 3 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 2 OS-invigningen i London 2012 Bilden visar en scen från OS-invigningen i London 2012. Den 27 juli 2012 invigdes de olympiska spelen i London, Storbritannien, med en öppningsceremoni. För denna ceremoni byggde man upp en scen på stadion med rykande skorstenar, industrimiljöer och arbetande människor i 1800-talskläder. Scenen föreställde industrialiseringen. Uppgift: Resonera om orsakerna till att arrangörerna under invigningen av OS valde att använda industrialiseringen för att visa upp en bild av Storbritannien. E Du förklarar varför arrangörerna använder industrialiseringen för att visa upp en bild av landet. Så här bedöms ditt svar C Du förklarar varför arrangörerna använder industrialiseringen för att visa upp en bild av landet. Du använder exempel från historien och nutiden som gör dina resonemang tydligare. 4 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 4 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 5 Bok elev B.indb 5 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 3 Olof Palme använder historia Det finns material och hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Julen 1972, under Vietnamkriget, utförde USA bombningar av staden Hanoi. Bombningarna gjorde att Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme i radion kommenterade det USA gjorde. Det uttalandet har kommit att kallas för Olof Palmes jultal. I sitt tal använder Olof Palme namnen på flera geografiska platser med historisk betydelse (du kan läsa om dessa platser i Texthäftet). Läs Olof Palmes tal i Texthäftet! Uppgift: Resonera om orsakerna till att Olof Palme valde att ta med just dessa platser för att kommentera bombningarna av Hanoi julen 1972. Tänk på att: använda platserna i materialet i ditt resonemang. värdera Olof Palmes historieanvändning. Så här bedöms ditt svar E C A Du förklarar varför Olof Palme använde historia. Du förklarar varför Olof Palme använde historia. Du förklarar varför Olof Palme använde historia. Du använder kunskaper om några av platserna i materialet i resonemanget om varför Olof Palme använde historia om just dessa platser. Du använder kunskaper om några av platserna i materialet i resonemanget om varför Olof Palme använde historia om just dessa platser. Du gör en värdering av Olof Palmes användning av historia och motiverar din värdering. 6 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 6 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 7 Bok elev B.indb 7 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 4 En källa om 1950-talet Följande uttalande gjordes 2004 av en man som var barn under 1950-talet. Källa: Men världens oro nådde även Vällingby, där jag växte upp. Ungernrevolten 1956 kunde få en tioåring att undra om det inte skulle bli krig i alla fall. I varje trappuppgång fanns anvisningar om var man skulle samlas vid en utrymning. Bussar skulle köra ut oss till landet. Det övades en solig söndag och Vällingby fylldes av exotiska bussar. Någon succé blev det inte, så kärnvapenhotet tonades ned och så var det problemet löst. Uppgift: Om du ska använda denna källa i en undersökning måste du ta ställning till källans användbarhet (Kan jag använda källan i detta sammanhang?) Kryssa för ett alternativ. Källan är användbar om jag vill veta något om: hur kärnvapen användes under 1950-talet. hur olika kvinnor upplevde 1950-talet. hur det var att vara barn i Ungern 1956. hur det var att vara barn i Sverige under 1950-talet. 8 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 8 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 9 Bok elev B.indb 9 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 5 Källor om barnarbete i Sverige i slutet av 1800-talet Det finns material till uppgiften i Texthäftet. Källorna i Texthäftet beskriver barnarbete i fabriker i Sverige i slutet av 1800-talet. Uppgift: Resonera om de två källornas användbarhet för den som ska skriva om hur situationen kunde vara för barnarbetare i slutet på 1800-talet. Tänk på att: förklara varför man kan säga något om barnarbete utifrån källorna. förklara om källan är trovärdig eller inte. använda källkritiska begrepp. Så här bedöms ditt svar E C Du förklarar varför man kan dra Du förklarar varför man kan dra någon slutsats om barnarbete. någon slutsats om barnarbete. Du anger ett källkritiskt argument till varför en av källorna är trovärdig eller inte. Du förklarar med källkritiska argument varför båda källorna är trovärdiga eller inte. 10 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 10 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 11 Bok elev B.indb 11 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 6 Att arbeta som sömmerska på Strumpan Det finns material och hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Under 1900-talet hade Sverige en stor textilindustri. Inom textilindustrin tillverkades garn, tyg och kläder. En typ av kläder som tillverkades i Sverige var strumpor. En av de fabriker som gjorde det kallades för Strumpan. Titta på de tre källorna i Texthäftet. Uppgift: 1. Du ska med hjälp av källorna dra slutsatser om hur det kan ha varit att arbeta som sömmerska på fabriken Strumpan på 1960- och 1970-talen. 2. Du ska också resonera källkritiskt om hur användbara källorna är. Tänk på att: vara noga med att skriva vilken källa du använder. olika källor kan stödja varandra. använda källkritiska begrepp. Du använder en av källorna för att dra en slutsats om hur det var att arbeta på Strumpan. Så här bedöms ditt svar E C A Du använder två av källorna, var för sig, för att dra slutsatser om hur det var att arbeta på Strumpan. Du låter två källor stödja varandra för att dra slutsatser om hur det var att arbeta på Strumpan. Du förklarar varför källan stödjer din slutsats. Du förklarar med något källkritiskt argument varför källorna är användbara för att du ska kunna dra dina slutsatser. Du förklarar med några källkritiska argument varför källorna är användbara för att du ska kunna dra dina slutsatser. 12 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 12 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 13 Bok elev B.indb 13 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 7 Välfärdssverige Under framför allt 1950- och 60-talen byggdes ett välfärdssamhälle upp i Sverige. Uppgift: Vilken konsekvens fick framväxten av välfärdssamhället för människor under 1950- och 60-talen? Kryssa för ett alternativ. Miljöproblem som koldioxidutsläpp minskade. Skatterna sänktes för alla som arbetade. Arbetstiden sänktes från 48 till 42,5 timmar per vecka. Genom Internet fick de flesta tillgång till mer information. 14 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 14 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 15 Bok elev B.indb 15 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 8 Den demokratiska utvecklingen i Sverige Det finns material och hjälpmeningar till uppgiften i Texthäftet. Titta noga på de tre bilderna i Texthäftet. Studera bilder och bildtext. Bilderna kan ses som exempel på vilka som styrt landet under tre olika tidsperioder. Demokrati handlar bland annat om folkets möjligheter att bestämma vilka som ska styra i landet. Uppgift: Använd begreppen kontinuitet och förändring och beskriv hur och förklara varför den demokratiska situationen förändrats eller inte förändrats mellan de tre tidsperioderna. Tänk på att: du kan använda historiska exempel från följande områden: politiska reformer, utbildning, ideologi och människors värderingar. Du anger någon likhet eller skillnad mellan tidsperioderna, i fråga om något demokratiskt förhållande Så här bedöms ditt svar E C A Du anger också en orsak till en likhet eller skillnad mellan tidsperioderna. Du underbygger ditt svar med hjälp av exempel från historien. Du anger också en orsak till en likhet och en orsak till en skillnad mellan tidsperioderna. Du underbygger ditt svar med hjälp av exempel från historien. Du visar att den demokratiska situationen förändrats eller varit kontinuerlig. Du visar att den demokratiska situationen både förändrats och varit kontinuerlig. Du använder exempel från historien för att visa att den demokratiska situationen både förändrats och varit kontinuerlig 16 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 16 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 17 Bok elev B.indb 17 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 9 Ett historiskt begrepp En svensk lärobok i historia från år1886 börjar så här: Den del av historien som handlar om vårt land Sverige, kallar vi fäderneslandets historia. Detta är den viktigaste och käraste historien för oss svenskar, eftersom den lär oss hur våra förfäder levde, kämpade och led. Den lär oss vilka stordåd de uträttat, vilka svåra problem de har löst och hur vårt älskade land så småningom blivit vad det nu är. Uppgift: Varför har boken en sådan början? Kryssa för ett alternativ. Det har den eftersom författaren ville: skapa en gemensam svensk identitet hos eleverna. ge en negativ förklaring till Sveriges historia. lära eleverna hur man tänker källkritiskt om Sveriges historia. ge ett internationellt perspektiv på svensk historia. 18 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 18 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 19 Bok elev B.indb 19 2013-02-08 16:59

UPPGIFT 10 Vad kan vi säga om framtiden med hjälp av historien Det finns material till uppgiften i Texthäftet. I uppgiften skall du utgå från dessa två förutsättningar: 1. Tänk dig att ekonomin i Sverige i framtiden har blivit sämre än idag och med en hög arbetslöshet. 2. Tänk dig också att du är historiker och har bjudits in till ett TVprogram som heter Vad kan vi lära av historien? De vill att du ska diskutera hur den höga arbetslösheten kan påverka människors vilja att utvandra från Sverige. Som historiker kommer du att använda historiska exempel i ditt resonemang. Studera bilderna i Texthäftet. I ditt framträdande i TV-programmet skall du använda dig av dina kunskaper om dessa två historiska perioder där arbetslösheten varit hög i Sverige. Uppgift: Programledaren frågar dig: Kan en högre arbetslöshet leda till att fler människor kommer att utvandra från Sverige i framtiden? Du svarar på programledarens fråga med ett resonemang där du visar att dina historiska exempel talar både för och emot en ökad utvandring i tider av arbetslöshet. Ditt svar börjar med meningen Jag har två historiska exempel som visar att å ena sidan. Tänk på att: använda din kunskap om de båda historiska exemplen i ditt svar till programledaren. hänvisa till de historiska perioderna. orsaken till att man vill utvandra beror på hur det är i Sverige jämfört med hur det är i länder som man kan utvandra till. Hur du med hänvisning till en av tidsperioderna och nuet argumenterar för att utvandringen antingen kan öka eller minska. Så här bedöms ditt svar E C A Hur du med hänvisning till båda tidsperioderna och nuet argumenterar för att utvandringen både kan komma att öka och minska. Hur du sätter in de båda tidsperioderna i sina historiska sammanhang. Hur du hänvisar till dessa sammanhang och nuet i en argumentation för att utvandringen både kan komma att öka och minska. 20 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 20 2013-02-08 16:59

Äp9 Hi 13 21 Bok elev B.indb 21 2013-02-08 16:59

Bildförteckning Sid 3 http://rostavid16.nu/130108. Sid 4 Foto: Shimelle Laine (privat). ÖVRIGA KÄLLOR Citat sid 18 C. T. Odhner, Lärobok i fäderneslandets historia.norstedts. Stockholm 1886. 22 Äp9 Hi 13 Bok elev B.indb 22 2013-02-08 16:59

Namn: Klass: Förmåga Kunskapskrav Belägg på E- nivå Belägg på C- nivå Belägg på A- nivå Förmåga att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter och utvecklingslinjer. Delprov A Delprov A Delprov A Delprov B Delprov A Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 3 Uppgift 3 Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 7 Uppgift 12 Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 8 Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 10 Uppgift 10 Uppgift 10 Totalt antal belägg för denna förmåga: Antal belägg för E: Antal belägg för C: Antal belägg för A: Förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap. För resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Förklarar hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Beskriver samband mellan olika tidsperioder och inom olika utvecklingslinjer. Anger en tänkbar fortsättning på en utvecklingslinje och hänvisar till det förflutna och nuet. Drar slutsatser om människors levnadsvillkor. För resonemang om källors trovärdighet och relevans. Delprov A Uppgift 5 Delprov A Uppgift 5 Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 4 Uppgift 6 Uppgift 6 Uppgift 6 Delprov A Delprov A Delprov A Uppgift 4 Uppgift 6 Uppgift 6 Uppgift 6 Delprov B Uppgift 5 Delprov B Uppgift 5 Totalt antal belägg för denna förmåga: Antal belägg för E: Antal belägg för C: Antal belägg för A: Förmåga att För resonemang om hur historia har reflektera över sin använts och kan användas. egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. För resonemang om hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Delprov A Delprov A Delprov A Uppgift 9 Uppgift 9 Uppgift 9 Delprov B Delprov B Delprov B Delprov A Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 3 Uppgift 3 Uppgift 7 Delprov A Uppgift 7 Totalt antal belägg för denna förmåga: Antal belägg för E: Antal belägg för C: Antal belägg för A: Förmåga att Använder historiska begrepp. Delprov A Delprov A använda historiska begrepp för att analysera hur Uppgift 10 Uppgift 11 Uppgift 11 historisk kunskap ordnas, skapas och används. Delprov B Delprov B Delprov B Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 8 Uppgift 9 Delprov A+B Delprov A+B Delprov A+B Uppgifter. A5,A6,B5,B6 Uppgifter. A5,A6,B5,B6 Uppgifter. A5,A6,B5,B6 Totalt antal belägg för denna förmåga: Antal belägg för E: Antal belägg för C: Antal belägg för A: Skola: Summa belägg för E: Summa belägg för C: Summa belägg för A: Hur många förmågor finns belägg för på E, C och A? Antal förmågor med belägg: Antal förmågor med belägg: Antal förmågor med belägg: Elevens provbetyg: Elevens totala antal belägg (summa belägg för E, C och A): Blanketten ifylls av läraren INTE av eleven. Bok elev B.indb 23 2013-02-08 16:59

Skolverket Institutionen för individ och samhälle Bok elev B.indb 24 2013-02-08 16:59