6 Ekonomi Resultat 1:a kvartalet Bilaga Budget, institutionsgemensamma funktioner. Diskussionspunkt Fördelningsmodell LTH.

Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 5 Onsdagen den 16 maj 2012 Kl 14.00-16.00 Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Anders Mikkelsen, professor Claes-Göran Wahlström, professor Dan Hessman, univ.lektor Else Lytken, bitr.lektor Joakim Bood, univ.lektor Stephanie Reimann, professor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Nilsson-Ahlm, ekonom Bengt Meuller, forsk.ing Studenter Malin Jonsson, doktorand Johanna Paulsson, GLUFS Astrid Sjögren, TLTH Suppleanter Anders Oskarsson, univ.lektor Joakim Schnadt, professor Sven Åberg, professor Stefan Andersson-Engels, professor Anna Sankari, post.doc Jan Pallon, univ.lektor Kimberly Dick, bitr.lektor Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Gabriele Kalus, intendent Mikael Antic, utbildn.adm Elin Grånäs, doktorand Jesper Sjöström Strobel, GLUFS Teresia Olsson, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Birgitta Warhed Britt-Marie Hansson, adm.chef och Tomas Brage, professor, huvudstudierektor har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Ekonomi Resultat 1:a kvartalet 2012. Bilaga Budget, institutionsgemensamma funktioner. Diskussionspunkt Fördelningsmodell LTH. Bilaga 7 Lokalfrågor Inga ärenden

8 GU-frågor Inga ärenden 9 FU-frågor Slutrapport från forskarutbildningsgruppen. Bilaga 10 Arbetsmiljöfrågor Inga ärenden 11 Policyfrågor Beslut angående extra förlängning av doktorandtjänst vid föräldraledighet. Bilaga Kodning av forskningsämnen. Bilaga Jämställdhets-, mångfalds- & likabehandlingsplan för Fysiska institutionen 2012. Diskussionspunkt 12 Nästa styrelsemöte Tisdagen den 12 juni 2012, kl 14.00 16.00 OBS! Datum ändrad från 13 juni till 12 juni 2012 13 Övriga frågor Knut Deppert prefekt

Fysiska institutionen Protokoll Styrelsen Sammanträde nr 4 2012-04-11 Närvarande ledamöter Knut Deppert, professor, prefekt, ordf. Anders Mikkelsen, professor tom 12 Bengt mauller, forskn.ing Anneli Nilsson Ahlm, ekonom Cecilia Bille, ekonom Else Lytken, bitr.lektor Claes-Göran Wahlström, professor Joakom Bood, univ.lektor Astrid Sjögren, TLTH Malin Jonsson, doktorand Frånvarande ledamöter Dan Hessman, univ.lektor Stephanie Reimann, professor Johanna Paulsson, GLUFS Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f. o bitr. prefekt Sekreterare: Birgitta Warhed, inst. adm. I sammanträdet deltog dessutom Britt-Marie Hansson, adm.chef, Annika Hansdotter, kommunikatör/informatör, Mikael Antic, utbildn.admin, Elin Grånäs, doktorand, Gabriele Kalus, intendent 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut Styrelsen var beslutsmässig 2 Utseende av justeringsperson Styrelsen utsåg Joakim Bood 3 Protokollet från föregående sammanträde samt ärendelistan Protokollet godkändes 4 Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes 2 frågor anmäldes. Behandlas under Övriga frågor. 5 Institutionsledningens månadsrapport Prefekten presenterade ledningsgruppens månadsrapport. 6 Institutionsfrågor Annika Hansdotter informerade om arbetet med våra webbsidor och visade hur långt det har framskridit. 7 Styrelsefrågor Information angående nyanställda under månaden kommer att i fortsättningen, enligt styrelsens beslut, att finnas i Nyhetsbrevet. 8 Strategiska frågor Diskussion angående strategisk plan för Fysiska institutionen. Ett förslag lades fram om en SWOT-analys gällande den blivande storinstitutionen: Vad förväntar vi oss och vad har vi för mål. Ett förslag framfördes om att en oberoende person tillsammans med avdelningarna arbetar fram en strategisk plan för institutionen. Förslagen diskuterades men inga beslut togs.

9 Ekonomi Fördelningsmodell LTH: Arbetet fortsätter och inga stora förändringar har skett sedan förra styrelsemötet. 10 Lokalfrågor Inga ärenden 11 GU-frågor Inga ärenden 12 FU-frågor Doktorandernas lön diskuterades pga löneskillnaden mellan LTH och NF. Institutionen äger inte denna fråga och har mycket svårt att påverka dessa beslut. Anders Mikkelsen lämnade mötet. 13 Arbetsmiljöfrågor Inga ärenden 14 Policyfrågor Jämställdhets- mångfalds- och likabehandlingsplanen diskuterades. Denna kommer att skickas ut till alla anställda för kommentarer. Diskussion angående planen kommer att ske i samband med ett möte i Sal B den 8 maj 2012. 15 Nästa sammanträde Onsdagen den 16 maj 2012, kl 14.00 16.00 13 Övriga frågor 1. En av styrelsens doktorandrepresentanter, Malin Jonsson, meddelade att ett doktorandråd har bildats på Fysiska institutionen. 2. En ledamot ansåg att kallelserna till styrelsemötena kommer ut för sent. Ordförande Knut Deppert Sekreterare Justeringsperson Birgitta Warhed Joakim Bood

Fysiska institutionen Lunds universitet 2012-05- 08 INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE 2012-05- 16 1. Hänt sen månadsskiftet - VR projektansökningar: 12 april - Institutionens nyhetsbrev skickades ut 20 april - Margot Wallström besökte Nfak och LTH: 25 april 2. Aktuellt från fakulteterna LU centralt - ny arbetstidsavtal à se bilaga - nytt klassifikationssystem för SCB à se bilaga - utvärdering av arbetsmiljöenkäten är igång NatFak - Per Möller utreder biblioteksorganisation, ska rapportera till hösten - prissättning för mastersprogram 2013: campuspr. 140 ksek, distanspr. 115 ksek - arbete med SWOT- analysen fortsätter - infrastruktur > 250 ksek ska inventeras LTH - Fortsatt diskussion kring fördelningsmodell för FU- medel à se bilaga Det blir basanslag baserad på drift och lön (alla, även GU- folk) och antal docenter. Ersättning för doktorander höjs till 600 ksek, andra siffror är inte riktig klara än. Mycket diskussion finns kring riktade satsningar, strategiska satsningar, RQ08, genusstöd och hyresstöd. RQ08 ska avvecklas, oklart hur snabbt. Riktade satsningar ska tidsbegränsas. Oklart vem bestämmer om strategiska satsningar. Det blir troligen högre tilldelning för kvinnliga docenter. Oklart om hyresstöd. - HSV- utvärdering: mycket görs från programledningar men under hösten krävs även arbete från alla lärare som är inblandade i fortsättningskurser http://www.hsv.se/kvalitet/utvardering.4.7b18d0f311f4a3995d57ffe3709.html 3. Lokaler - Kortläsare finns nu även till korridorerna i hus A, B och L, kortet behövs utanför arbetstid (kl 8-17) 4. FU Hans Landström, EHL, kommer att ge en fakultetsövergripande doktorandkurs i Entreprenörskap. 1 Månadsrapport till styrelsemöte 2012-05-08

LUNDS UNIVERSITET 2012-04-11 1 Jämförelse lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Lunds universitet. Nytt avtal från 2012-07-01 Syfte Arbetstiden för lärarna ska disponeras så att utbildning och forskning av hög kvalitet kan genomföras och så att verksamheten kan utvecklas och förändras utifrån behov och ställda krav. Avtalet syftar också till att skapa bra arbetsförhållanden för universitets lärare. Målet bör också vara att skapa balans i arbetstidens fördelning över kalenderåret. Det är en gemensam uppgift för ledningsorganisationen på alla nivåer, för anställda lärare, övrig personal och de fackliga organisationerna att verka för en god arbetssituation och en god arbetsmiljö. Institutionsledningarna/motsvarande har dock genom sin direkta arbetsledning ett särskilt ansvar för dessa frågor. Genom att skapa goda arbetsförutsättningar tryggas långsiktigt goda inlärningsförutsättningar för studenterna, en effektiv och konkurrenskraftig forskning, den egna kompetensutvecklingen och en ändamålsenlig administration. Nuvarande avtal Syfte Avtalet syftar till att skapa bra arbetsförhållanden för universitets lärare. Arbetstiden för lärarna ska disponeras så att utbildning och forskning av hög kvalitet kan genomföras och så att verksamheten kan utvecklas och förändras utifrån behov och ställda krav. Målet bör också vara att skapa balans i arbetstidens fördelning över verksamhetsåret. Bemanningsplaneringen ska grundas på en realistisk bedömning av vilken faktisk tid som krävs för att fullgöra olika arbetsuppgifter väl. Vid uppföljning och utvärdering av verksamhet ska arbetsfördelningen särskilt uppmärksammas för att förbättra bemanningsplaneringen. Bemanningsplaneringen ska grundas på en realistisk bedömning av vilken faktisk tid som krävs för att fullgöra olika arbetsuppgifter väl. Vid uppföljning och utvärdering av verksamhet ska arbetsfördelningen särskilt uppmärksammas för att förbättra bemanningsplaneringen. 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 4 ALFA-T med bilaga 5. 2 Tillämpningsområde Detta avtal gäller lärare och i tillämpliga delar vissa andra anställningar (se nedan) vid Lunds universitet vilka omfattas av ALFA-T. Avtalet ersätter bestämmelserna i ALFA-T, bilaga 5 samt 4 kap ALFA-T med undantag för 1-3. Om parterna vid förhandling om nytt avtal inte kommer överens tillämpas dock ALFA-T, bilaga 5. 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5. 2 Tillämpningsområde Detta avtal gäller lärare vid Lunds universitet vilka omfattas av ALFA. Med lärare anses enligt högskoleförordningen 4 kap 1 professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, gästlärare samt timlärare.

2 Med lärare avses anställda enligt universitetets föreskrifter rörande anställning av lärare, 1 (dnr LS 2010/771). Avtalets arbetstider tillämpas även, med de begränsningar som anges i detta avtal, högskoleförordningen eller i annan författning, för följande anställningar: amanuens (som undervisar), klinisk assistent, doktorand samt assistent med utbildningsbidrag. 3 Årsarbetstid (per kalenderår) Den totala årsarbetstiden är: 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar (fr o m det år läraren fyller 40 år) 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar (fr o m det år läraren fyller 30 år) 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar (t o m det år läraren fyller 29 år) 3 Årsarbetstid Den totala årsarbetstiden för lärare är: 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar Samtliga förekommande arbetsuppgifter för en lärare ska inrymmas i årsarbetstiden. Den tid som åtgår för uppdrag som t ex prefekt och studierektor regleras inte i detta avtal. Detta regleras i den enskilda överenskommelse om uppdrag som träffas. 4 Arbetsuppgifternas fördelning Utgångspunkten för fördelning av årsarbetstiden för lärare ska vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Målet bör också vara att skapa balans i årsarbetstidens fördelning över kalenderåret. Fördelningen av arbetsuppgifterna (personalplan) kan ske i en dokumenterad flerårsplan på högst tre år, dock längst inom gällande anställningstid, där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Görs fördelningen av arbetsuppgifter i en kortare planeringsperiod, dock minst 4 Arbetsuppgifternas fördelning Arbetsuppgifterna för lärare inom högskolan är angivna i 3 kap 1 högskolelagen. Utgångspunkter för fördelning av årsarbetstiden för lärare skall vara att utnyttja tillgängliga resurser på för verksamheten bästa sätt och skapa en god balans mellan en lärares olika arbetsuppgifter och mellan olika kategorier av lärare. Fördelningen av arbetstiden skall normalt ske i ett flerårsperspektiv på högst tre år, dock längst under gällande förordnandetid, där omfattningen av olika arbetsuppgifter kan variera över tiden. Alla lärare förutsätts i ett sådant perspektiv kunna medverka i grundutbildningen. Utöver utbildningsinsatser skall utrymme ges för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och

3 omfattande ett år, kan omfattningen av arbetsuppgifter inte fördelas mellan olika kalenderår. Oavsett vilket tidsperspektiv som används vid planeringen får inte årsarbetstiden enligt 3 överskridas. att följa utvecklingen inom egna ämnet. Till ledning för riktlinjerna gäller följande: Utöver utbildningsinsatser ska utrymme ges för forskning, pedagogiskt och konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och att följa utvecklingen inom egna ämnet. Även administrativa arbetsuppgifter kan ingå. Utrymme för forskning ska normalt ges enbart till vetenskapligt kompetenta lärare, det vill säga de som avlagt doktorsexamen eller på annat sätt bedöms ha denna behörighet. Även adjunkter antagna till forskarutbildning bör ges utrymme för forskning. Lärare inom konstnärlig verksamhet ska normalt ges utrymme för konstnärligt utvecklingsarbete. Vid planering av arbetstiden ska särskild hänsyn tas till ledande uppgifter för utbildning och forskning såväl inom ämnet som i övrigt. Detsamma gäller för ansvar som huvudhandledare eller biträdande handledare för studerande i forskarutbildningen. Se även 3, andra stycket. Som riktlinjer för arbetsuppgifternas fördelning gäller följande: Professor, gästprofessor, adjungerad professor En professor ska normalt ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt forskning samt delta i utbildning och handledning av forskarstuderande. En professor bör även delta i undervisning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Professor En professor skall normalt ägna huvudparten av sin arbetstid åt forskning och forskarutbildning men kan även deltaga i undervisning och handledning. Seniorprofessor Arbetsuppgifterna för en seniorprofessor regleras i den enskilda överenskommelse som träffas. En seniorprofessor ska normalt ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt forskning. En seniorprofessor kan även delta i undervisning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning och handledning av forskarstuderande.

4 Universitetslektor En universitetslektor ska normalt ägna sig åt både utbildning och forskning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska normalt uppgå till i genomsnitt högst 70 % för planeringsperioden. Övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 30 % av arbetstiden varav minst 20 % ska avse forskning och kompetensutveckling. Postdoktor, biträdande universitetslektor, forskarassistent En postdoktor, biträdande universitetslektor och forskarassistent ska ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt forskning. Det ska ges möjlighet till högskolepedagogisk utbildning och att vara verksam inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för att kunna meritera sig för anställning som universitetslektor och professor (se universitetets föreskrifter rörande anställning av lärare, 22 ). Universitetsadjunkt En universitetsadjunkt ska normalt ägna huvudparten av sin årsarbetstid åt utbildning. Den del av årsarbetstiden som används för utbildning ska normalt uppgå till i genomsnitt högst 80 % för planeringsperioden. Övriga arbetsuppgifter ska normalt uppgå till minst 20 % av arbetstiden varav minst 10 % ska avse kompetensutveckling, vari forskarutbildning kan ingå där så är relevant. 5 Kompetensutveckling Varje enskild lärare ska under en flerårsperiod garanteras viss tid för egen kompetensutveckling. Denna ska planeras och dokumenteras i samråd mellan arbetstagare och arbetsgivare och kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut mera kontinuerligt under perioden. Lärare bör stimuleras att meritera sig. I den mån detta är ekonomiskt möjligt bör sådan lärare, beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning, forskarutbildning eller kompetensutveckling. Utrymme för högskolepedagogisk utbildning ska vid behov ges. Universitetslektor En universitetslektor skall i ett flerårsperspektiv normalt ägna sig åt utbildning och forskning. Den del av arbetstiden som använts för utbildning uppgår i genomsnitt normalt till högst 70 % för lektorskollektivet. Utrymmet för forskning och annan kompetensutveckling uppgår normalt till minst 20 % av arbetstiden för en universitetslektor. Forskarassistent En forskarassistent skall huvudsakligen ägna sig åt forskning. Forskarassistenter bör ges möjlighet att vara verksam inom grundutbildningen och därmed meritera sig för anställning som universitetslektor och professor. En forskarassistent bör ha högst 100 undervisningstimmar per år, för pågående förordnande bör inte undervisningsskyldigheten ändras. Universitetsadjunkt En universitetsadjunkt skall huvudsakligen ägna sig åt utbildning. Utbildningsvolymen uppgår normalt till högst 80 % av arbetstiden för planeringsperioden. Utrymmet för forskarutbildning eller kompetensutveckling utgör minst 10 % av arbetstiden. Varje enskild tillsvidareanställd lärare skall under en flerårsperiod garanteras viss tid för egen forskning/eget utvecklingsarbete, och kompetensutveckling. Denna tid kan sammanföras till längre sammanhängande perioder eller läggas ut mera kontinuerligt under perioden. Lärare, som så önskar, bör stimuleras att meritera sig för befordran. I den mån detta är ekonomiskt möjligt bör sådana lärare, beredas utrymme för återkommande sammanhängande perioder för forskning, forskarutbildning eller annan kompetensutveckling. I fråga om kompetensutveckling gäller att en

5 En kompetensutvecklingsplan ska finnas för varje lärare om det inte finns särskilda skäl däremot. En kompetensutvecklingsplan är normalt flerårig. De resurser som avsätts för kompetensutveckling ska användas på ett sätt som stämmer överens med denna plan så att de positiva konsekvenser för verksamhet och anställd som är avsedda kan uppnås. kompetensutvecklingsplan normalt skall finnas för varje lärare. I medarbetarsamtal sker avstämning och revidering av planen. I utvecklingssamtal ska en uppföljning och revidering av planen göras. För lärare som befordras p g a behörighetsbedömning skall undervisningsdelen inte automatiskt ändras i förhållande till den generella reglering som gällde för den befattning läraren hade före befordran. (Se ALFA bilaga 5, 4 ). På sikt skall fördelningen av arbetsuppgifterna för den som befordrats ske på samma sätt som för den som erhållit motsvarande anställning på annat sätt. 6 Personalplan Planeringen av årsarbetstiden ska ske i samråd med berörd lärare. Denna dialog är en viktig förutsättning för en god arbetsmiljö. Avvägningar ska göras utifrån lärosätets uppdrag, verksamhetens krav, dess ekonomiska förutsättningar och en helhetssyn på lärarens arbetsuppgifter och arbetssituation. Planering ska genomföras för varje kalenderår och resultera i en personalplan för varje enskild lärare baserad på institutionens verksamhetsmål samt utbildnings- och forskningsuppdrag och en helhetssyn på lärarens samlade vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens. Arbetsfördelningen ska beakta lärarens behov av balans mellan de uppgifter som är förenade med anställningen och behov av kompetensutveckling. I personalplanen regleras omfattningen av och innehållet i arbetsskyldigheten, d v s omfattning och förläggning av arbetsuppgifter inom undervisning, handledning, forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, kompetensutveckling och övrigt arbete, såsom administrativt arbete, deltagande i planering och utvärdering, ledning av viss verksamhet eller samverkan med det omgivande samhället. Den tid som avsätts för olika arbetsuppgifter ska anges i tid som sammanlagt uppgår till den 5 Personalplan Riktlinjer för fördelning av lärares arbetstid mellan forskning, utvecklingsarbete, utbildning, administrativt arbete och övriga uppgifter skall fastställas i en årligen upprättad personalplan. I de fall överenskommelse inte kan träffas skall överläggning ske mellan institutionen och de fackliga organisationerna. För varje verksamhetsår skall denna personalplan utarbetas i samråd med respektive lärare. I denna regleras arbetsskyldigheten, d v s omfattning och förläggning av arbetsuppgifter inom områdena utbildning, forskning, utvecklingsarbete, administrativt arbete, egen kompetensutveckling och tid för att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet. Planeringen av årsarbetstiden skall ske utifrån institutionens verksamhetsmål samt utbildnings- och forskningsuppdrag och en helhetssyn på lärarens samlade vetenskapliga, pedagogiska och övriga kompetens och att denna kompetens skall utvecklas inom ramen för anställningen. Arbetsfördelningen skall beakta lärarens behov av balans mellan de uppgifter som är förenade med anställningen. Vid fördelning av arbetsuppgifter skall hänsyn tas till arbetsuppgifternas karaktär och svårighetsgrad samt arbetstagarens kompetens

6 aktuella årsarbetstiden. Vid fastställande av arbetsuppgifternas omfattning och fördelning ska hänsyn tas till arbetsuppgifternas karaktär och svårighetsgrad samt lärarens kompetens och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet samt till respektive arbetsuppgifters finansieringsförutsättningar. När en förändring av personalplan är påkallad ska den genomföras i samråd med berörd lärare och hänsyn ska tas till den enskilde lärarens önskemål. Det föreligger variationer i undervisningens karaktär mellan olika utbildningsområden och begrepp som t ex lektionsundervisning kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetet. En konsekvens av detta är att generella beräkningsgrunder för tidsåtgång för olika typer av undervisning är svåra att fastställa. Vid beräkning av tidsåtgång för den enskilde lärarens medverkan i undervisningen ska hänsyn bl a tas till: undervisningens och examinationens uppläggning och metod, kursens svårighetsgrad och nivå samt för- och efterarbete. Utgångspunkt vid fördelning av undervisningsuppgifterna är att en undervisningstimme (45 minuter), inklusive för- och efterarbete, ska omräknas till 2-7 klocktimmar. Vid föreläsning/lektion används normalt faktorn 4, dock lägst faktorn 3. När det ingår examination används lägst faktorn 4. För det konstnärliga området kan annan omräkningsfaktor användas. Lärare som i huvudsak har undervisningsuppgifter ska inte åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den generella reglering som tidigare gällt för den som innehade sådan anställning (se ALFA-T, bilaga 5, 5 ). och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet. Parterna är införstådda med de variationer i undervisningens karaktär som föreligger mellan olika utbildningsområden och att begrepp som t ex lektionsundervisning kan ha olika innebörd inom olika delar av universitetet. En konsekvens av detta är att generella beräkningsgrunder för tidsåtgång för olika typer av undervisning är svåra att fastställas. Vid beräkning av tidsåtgång för den enskilde lärarens medverkan i undervisningen skall hänsyn bl a tas till: undervisningens och examinationens uppläggning och metod, kursens svårighetsgrad och nivå för för- och efterarbete. Utgångspunkt för arbetsplanen är att en undervisningstimme, inklusive för- och efterarbete, omräknas till två till sju klocktimmar. Vid föreläsning/lektion används normalt faktorn 3 till 4, när det ingår examination i arbetsuppgifterna användes faktorn 4, för det konstnärliga området kan annan omräkningsfaktor användas. Jämför formuleringen i ALFA: Lärare som i huvudsak har undervisningsuppgifter ska inte åläggas mer sådana uppgifter än vad som angetts i den generella reglering som tidigare gällt för den som innehade sådan anställning. Institutionernas personalplan och arbetsplan fastställs av prefekten efter underrättelse till berörd lokal arbetstagarorganisation. Denna informations- och förhandlingsskyldighet ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL. De lokala arbetstagarorganisationerna kan påkalla förhandling. Lärares personalplan utarbetas i god tid, dokumenteras och fastställs av prefekt/motsvarande. 7 Närvaro på arbetsplatsen Lärare ska vara närvarande på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Även övriga lärares, andra anställdas och studenternas tillgång till kontakt med läraren, exempelvis genom mottagningstid, ska beaktas. För att bidra till 8 Närvaro på arbetsplatsen Om en lärare, under sådan tid då hans tjänstgöring inte finns upptagen på tjänstgöringsschema, kommer att vara frånvarande från arbetsplatsen skall han till prefekten anmäla på vilken adress han är anträffbar, om han inte är anträffbar på sin

7 verksamhetens utveckling, en god arbetsmiljö och goda studievillkor för studenterna ska läraren delta i och vara delaktig i de möten och aktiviteter som institutionen/motsvarande genomför eller anordnar. ordinarie bostadsadress. Om en lärare, under övrig tid kommer att vara frånvarande från arbetsplatsen ska hon/han till prefekten anmäla på vilken adress hon/han är anträffbar, om hon/han inte är anträffbar på sin ordinarie bostadsadress. 8 Övertid och mertid En lärares arbetsuppgifter ska planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter inryms inom årsarbetstiden. Mertid eller övertid utöver den totala årsarbetstiden ska normalt inte förekomma. Mertid eller övertid ska vara beordrad eller godkänd i efterhand av prefekt/motsvarande. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer ska i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om det under kalenderåret uppkommer särskilda behov av att lärare fullgör arbetsuppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden har prefekt rätt att begära mertid med högst 175 klocktimmar eller övertid med högst 150 klocktimmar per kalenderår. Begränsningsperioden för beräkning av mertid och övertid är kalenderåret. Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en lärare vara högst 200 timmar. Mertid och eller övertid regleras normalt en gång per kalenderår i samband med årsbokslutet, men ska stämmas av vid vårterminens slut för eventuella åtgärder inför höstterminen. Lärare som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn är inte skyldig att arbeta mertid eller övertid. Lärare som är delpensionsledig är skyldig att arbeta högst 25 timmar mertid och högst 25 timmar övertid per kalenderår. Doktorand, assistent med utbildningsbidrag, amanuens och klinisk assistent kan inte åläggas arbete på övertid. För arbetstid för forskning, forskarutbildning 6 Övertid En lärares arbetsuppgifter skall planeras på sådant sätt att samtliga arbetsuppgifter skall inrymmas inom årsarbetstiden. Övertid utöver den totala årsarbetstiden skall normalt inte förekomma. Om särskilda behov av att utföra vissa inte planerade arbetsuppgifter uppkommer skall i första hand en omfördelning av arbetsuppgifterna göras. Om det under verksamhetsåret uppkommer särskilda behov av att lärare fullgör arbetsuppgifter utöver de som är planerade inom ramen för årsarbetstiden har prefekt rätt att ålägga övertid med högst 150 klocktimmar per kalenderår. Begränsningsperioden för beräkning av övertid är kalenderåret. Lärare som är partiellt tjänstledig med stöd av lag, är inte skyldig att arbeta övertid. Lärare som är delpensionsledig är skyldig att arbeta högst 25 timmar övertid per kalenderår. Den som är partiellt sjukskriven får inte arbeta övertid. Doktorand, assistent med utbildningsbidrag och amanuens kan inte åläggas arbete på övertid. För arbetstid för forskning och eget utvecklingsarbete, som lärare själv förfogar över, utgår ingen övertidsersättning. Ersättning ges i form av pengar (övertidstillägg) eller i form av ledighet (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om läraren själv önskar det och prefekten bedömer det som möjligt med hänsynstagande till verksamhetens krav. Vid beräkning av övertidstillägg respektive kompensationsledighet tillämpas reglerna i

8 eller kompetensutveckling och eget konstnärligt utvecklingsarbete, som lärare själv förfogar över, utbetalas ingen mertidseller övertidsersättning. ALFA, 4 kap, 21 22. Ersättning för övertid ges i form av pengar (övertidstillägg) eller i form av ledighet (kompensationsledighet) senast inom nästföljande kalenderår. Kompensationsledighet ges om läraren själv önskar det och prefekten bedömer det som möjligt med hänsyn till verksamhetens krav. Vid beräkning av mertidstillägg/övertidstillägg respektive kompensationsledighet tillämpas reglerna i ALFA-T, 4 kap 11-12 och 23-24. 9 Kvälls- och helgundervisning För kvällsundervisning efter klockan 18.00 samt för undervisning på lördagar och söndagar utgår lönetillägg enligt gällande lokalt avtal om arvoden för timundervisning samt för kvälls- och helgundervisning. 10 Semesterns förläggning Utöver det som följer av semesterlagen ska i fråga om semesterns förläggning följande gälla. Årssemestern förläggs i en följd till sommaren med början måndagen som infaller efter midsommarhelgen, såvida inte annat skriftligen överenskommes mellan prefekt och enskild arbetstagare i god tid före semesterns påbörjande. Denna bestämmelse tillämpas inte för doktorand, assistent med utbildningsbidrag, amanuens och klinisk assistent. För kvällsundervisning efter klockan 18.00 samt för undervisning på lördagar och söndagar utgår lönetillägg med 75 kronor/timme. För lärare som omfattas av chefsavtalet utgår ingen ersättning för övertid eller ersättning för kvällsundervisning samt för undervisning på lördagar och söndagar. 7 Semesterns förläggning Utöver det som följer av semesterlagen skall i fråga om semesterns förläggning följande gälla: årssemestern för lärare samt andra anställningar utan reglerad arbetstid förläggs i en följd till sommaren med början måndagen som infaller efter midsommarhelgen, såvida ej annat skriftligen överenskommes mellan prefekt och enskild arbetstagare. (Se kollektivavtal ALFA/LU I A 4 17529/93) 11 Årsarbetstid vid sjukfrånvaro och ledighet Vid sjukfrånvaro och ledighet minskas årsarbetstiden i relation till sjukfrånvarons och ledighetens omfattning. Därvid ska om möjligt lärarens personalplan omdisponeras så att konsekvenserna för verksamheten och för läraren minimeras.

9 12 Förhandlingsordning Personalplanerna ska upprättas i god tid före kalenderårets början och därefter delges arbetstagarna senast två veckor innan de lokala arbetstagarorganisationerna underrättas. Läraren har möjlighet att diskutera sin personalplan direkt med prefekten eller kontakta sin arbetstagarorganisation. Innan beslut om personalplan fattas ska berörd lokal arbetstagarorganisation tillställas planen. Begär inte den lokala arbetstagarorganisationen förhandling inom nedan angiven tid får arbetsgivaren besluta om personalplan. Påkallar arbetstagarorganisationen förhandling i frågan inom tio arbetsdagar från datum för mottagande gäller följande bestämmelser. Vid oenighet mellan prefekt och lokal arbetstagarorganisation om tillämpningen av detta avtal ska prefekten hänskjuta frågan till dekanen. I den händelse överenskommelse då inte kan träffas mellan dekan och lokal arbetstagarorganisation ska ärendet överföras till universitetsförvaltningen. I avvaktan på att ärendet förhandlas på fakultetsnivå eller inom universitetsförvaltningen får prefekten interimistiskt besluta i frågan i brådskande fall. 9 Förhandlingsordning Personalplan skall upprättas i god tid före verksamhetsåret och därefter delges berörda arbetstagare två veckor innan den tillställes de fackliga organisationerna. Läraren har möjlighet att agera direkt till prefekten eller kontakta sin fackliga organisation. Påkallar berörd arbetstagarorganisation förhandling enligt detta avtal inom tio arbetsdagar gäller följande: om parterna inte enas vid en förhandling eller om förhandlingen inte begärts inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i ett akut läge. Vid oenighet mellan arbetsgivaren (institutionen) och de fackliga organisationerna om tillämpningen av detta avtal skall prefekten hänskjuta frågan till fakultetsnivån. I den händelse överenskommelse där inte kan träffas skall ärendet överföras till den centrala förvaltningen. Denna förhandlings- och informationsskyldighet ersätter arbetsgivarens förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL. 13 Avtalsperiod Detta avtal gäller fr o m den 1 juli 2012 och tillsvidare under ALFA-T:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid. Avtalets bestämmelser om personalplan tillämpas första gången för kalenderåret 2013. 10 Detta avtal träder i kraft 2000-01-01

RESULTAT 1:a kv 2012 Institutionen för Fysik Avdelning Kostnadsställe 1:a kv 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fria forskargrupper 107128 0 0 7 204 669 038 Lunds lasercentrum 107129 157 150 1 045 000 121 788-556 131 Matematisk fysik 107130 22 534 333 000 868 293 1 776 613 Fysik gemensam 107131 1 483 821 2 563 000 5 892 301 3 066 000 Atomfysik 107132 1 126 958 90 000 1 489 791 3 130 557 Fasta tillståndets fysik 107133-1 478 933 8 574 000-2 883 784 2 053 425 Kärnfysik 107134 67 321 1 216 000 707 040 1 559 587 Grundutbildning 107136 1 215 431 665 000 4 690 743 4 000 899 Förbränningsfysik 107137 24 848 218 000 236 731 2 972 409 Summa T-fak 2 619 130 14 704 000 11 130 107 18 672 397 Avdelning Kostnadsställe 1:a kv 2012 jmf 2011 jmf 2010 jmf 2009 Fysik skuldsanering 156130 134 522 1 285 000 2 321 127 799 992 Fysik gemensam 156131 713 284-228 000 1 072 841 2 629 296 Atomspektroskopi 156132 0 0 484 008 597 868 Högenergifysik 156134-182 723 1 380 000 20 356 371 765 Kärnfysik 156135-247 353 306 000-373 884 470 596 Grundutbildning 156136-11 306 743 000 477 456-795 299 Synkrotronljusfysik 156137 363 994 3 243 000 1 700 092 1 925 339 Resurscentrum 156138 0-356 000 262 945-7 592 Fasta tillståndets teori 156139 0 0 784 578 895 978 Fria forskargrupper 156141-2 993-111 000 328 550-143 354 Biblioteket 156142-296 171 379 000-373 223 6 026 Matematisk fysik 156143-329 358 980 000 1 099 525 1 678 732 Summa N-fak 141 896 7 621 000 7 804 371 8 429 347 TOTALT 2 761 026 22 325 000 18 934 478 27 101 744

UTKAST 1 2012-04-24 Dnr LTHs kansli Kanslichef Per Göran Nilsson Förslag till ny fördelningsmodell för fakultetsanslaget vid LTH Bakgrund LTHs styrelse har beslutat att modellen för fördelning av fakultetsmedel ska omarbetas inför fördelningsbeslutet för 2013. I det följande redovisas ett utkast till utformning av modellen. Förslaget bygger på diskussioner med arbetsgrupp, prefekter och ledning samt omfattande tester av modellen. Inledning Förutsättningarna för modellen har varit att skapa en fördelning som bygger på kända parametrar och som är tydlig och transperent. Det nuvarande enhetsbidraget måste ersättas med en eller flera poster som på ett tydligt sätt kopplas till verksamhetsparametrar. En viss koppling till utbildning på grundläggande och avancerad nivå har efterfrågats. Modellen ska också skapa utrymme för framtida investeringar i tung utrustning eftersom vissa av de externa forskningsfinansiärerna inte längre finansierar utrustning. Dessutom ska utrymme finnas för strategiska satsningar och medfinansieringar. Modellen i korthet Den nya fördelningsmodellen bygger på följande parametrar Basfinansiering som ersätter större delen av enhetsbidraget och kopplas till kostnader för lön och drift Ersättning per docent och professor. Ersätter i stort resterande del av enhetsbidraget. Medel för investeringar. Premierar investeringar och ger utrymme för prioriterade satsningar på tung utrustning. Postadress Box 118, 221 00 Lund Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 E-post per_goran.nilsson@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se

EU-medfinansiering. En viktig del av forskningsfinansieringen kommer via EU. I nuvarande fördelningsmodell finns en medfinansiering för att täcka en del av den overhead som inte får tas ut på EU-anslagen. Samma princip föreslås tillämpas i den nya modellen. Prefektbidraget som är ett mindre bidrag per år för att stödja prefektens forskning/forskarlag ingår även i den nya modellen. Examinationspremien för forskarexamen ingår i modellen men den tidigare ersättningen för tryckning av avhandlingar utgår. Postdoc-tjänster kommer att finansieras efter sökförfarande. Gemensamma forskarutbildningskurser som uppfyller fastställda kriterier kommer att få finansiering. Matchning av externa forskningsbidrag finns kvar i den nya modellen. Till följd av att många åtaganden om medfinansiering löper över ett antal år kommer de medel som ingår i posten att på sikt frigöras för andra ändamål. LTHs strategiska satsningar ges ett utrymme där även rektors disposition ingår. I posten innefattas utöver strategiska satsningar startbidrag, meriteringsstöd, Lise Meitner gästprofessur mm. Ett skyddsnät som garanterar att institutionerna inledningsvis inte drabbas av stora anslagsminskningar inom den samlade basfinansieringen införs under ett par år. Buffert. I valet mellan att avsätta speciella potter och därmed få varierande prislappar eller att fastställa per capitapris har det senare valts. Detta innebär dock att det måste finnas en buffert för att hantera fluktuationerna. Medel som frigörs i ny budgetprocess förs till Bas eller Buffert. Buffertposten fördelas proportionellt mot totalanslaget. 2 Basfinansiering Basfinansieringen beräknas i proportion till medelvärdet av totalt redovisade kostnader för lön och drift för institutionen i de tre senaste årens bokslut. Härigenom kommer även grundutbildningen att ge underlag för basfinansieringen. Genom att använda drift- och lönekostnader som underlag kommer stipendier inte att finnas med i underlaget. Om basfinansieringen beräknas som ca 10 % av totala kostnaderna för lön och drift kommer detta motsvara ca 30 % av anslaget. Docent och professor Tilldelningen för antalet docenter med tillsvidareanställning omfattande minst 50 % av tjänst ökas från nuvarande 50 tkr till 220 tkr. Samtliga professorer förutsätts vara docenter och ingår i beräkningsunderlaget. Posten omfattar ca 20 % av anslaget.

Medel för investeringar 3 En del av de stora externa finansiärerna fördelar i fortsättningen inte medel för forskningsutrustning. Universitetet förväntas stå för den delen med egna medel. Med antagandet att ca 25 % av avskrivningskostnaderna i fortsättningen måste finansieras med egna medel bör drygt 10 mnkr på sikt utnyttjas för detta. I fördelningsbeslutet för budgetåret 2012 har 3,4 mnkr fördelats för investeringar. (Resterande medel under rubriken infrastruktur i fördelningsbeslutet för 2012 avser huvudsakligen täckning av hyreskostnader). Genom att fördela medel i proportion till redovisade avskrivningskostnader i senaste bokslut av en omfattning som tillsammans med befintliga avskrivningskostnader uppgår till ca 13 mnkr skapas utrymme för framtida investeringar. Den proportionella fördelningen minskas i framtiden för att skapa utrymme för nya investeringar. Medfinansiering av EU- anslag EU-anslag får inte belastas med full overhead. Då EU-anslag bedöms vara strategiskt viktiga kompenseras institutionerna till viss del för differensen mellan tillåten och verklig overhead. Ersättningen beräknas som 12,5 % på medelvärdet av redovisade EU-intäkter i de tre senaste årsboksluten. Prefektbidrag Prefektbidraget betalas årligen till institutionen och avser stöd till prefektens forskningsverksamhet. Examinationspremie För att stimulera forskarutbildningen fördelar LTH medel beräknat för antalet doktors- och licentiatexamina. Anslaget beräknas på totala antalet examina inom respektive kategori under den senaste femårsperioden. Halv ersättning gäller för licentiatexamen. Licentiat som avlägger doktorsexamen medför också halv ersättning. Ersättning ökas från 100 tkr/dr och år till 120 tkr/dr och år samtidigt som medel för tryckning av avhandling inte längre ges. Postdoc- tjänster och meriteringsstöd Institutionen kan söka finansiering för postdoc-tjänst. Finansieringen som, gäller två år omfattar 550 tkr per år. Den totala kostnaden beräknas initialt till ca 12 mnkr. För meriteringsstöd, som också fördelas efter ansökan, avsätts som i nuvarande modell 3 mnkr.

4 Gemensamma forskarutbildningskurser Medel avsätts för gemensamma forskarutbildningskurser. För att klassas som gemensam kurs krävs dels en av en forskningsnämnd godkänd kursplan, dels att kursen utannonserats och erbjudits så att forskarstuderande vid andra institutioner kan delta. Institutionens samlade antal helårsprestationer inom angivna kurser som uppfyller kriterierna räknas oberoende av antalet deltagare per kurs (dock >1 deltagare per kurs). Ersättningen ges med enhetsprislapp per helårsprestation. Inledningsvis fördelas 2 mnkr till institutionerna i relation till ersättningen för examinationen i forskarutbildningen. Schablonen växlas över till verklig ersättning i takt med att godkända forskarutbildningskurser ökar. Matchning av externa forskningsbidrag Kraven på medfinansiering av externa forskningsbidrag är långsiktiga och löper i regel över minst fem år, ofta med utlovad förlängning om ytterligare fem år. Nuvarande fördelning har därför inte ändrats. Det utrymme som disponeras för detta ändamål är 23 mnkr. För framtida medfinansieringar bör möjligheten att trappa upp medfinansieringen under de första åren och på motsvarande sätt trappa ner anslaget vid periodens slut. LTHs strategiska satsningar Under rubriken strategiska satsningar finns idag hyrestäckning inom riktade infrastrukturmedel, startbidrag, meriteringsstöd, RQ08 och LTHs egna strategiska satsningar som tillsammans omfattar drygt 40 mnkr. Hyresbidrag för speciella ändamål Under rubriken finns hyresbidrag för speciella verksamheter. Posten omfattar idag ca 12 mnkr. Anslaget till EIT (Wernersson) överförs till strategiska satsningar liksom anslaget till Byggvetenskaper (akustiklabb). Medel som frigörs i ny budgetprocess förs till Bas. Startbidrag Startbidrag kan utdelas vid strategiska rekryteringar. Medel som frigörs i ny budgetprocess förs till posten Buffert. Meriteringsstöd Meriteringsstödet finansieras genom medel från Buffert.

Strategiska satsningar Den årliga kostnaden för strategiska satsningar beräknas vara ca 20 mnkr. Avvikelser regleras mot Buffert. 5 RQ08 Satsningarna som resultat av RQ08 trappas av under tre år. Anslaget till Kemiska institutionen (Lidin och Gorwa-Grausland överförs till strategiska satsningar) liksom anslaget till Teknisk ekonomi och logistik (Andreas Norrman). Medel som frigörs förs till Bas. Skyddsnät Vid övergången till nytt fördelningssystem kan olika metoder för begränsning av övergångseffekter tillämpas. I modellen ligger inledningsvis en beräkning som maximerar en institutions sänkning av anslag till 6 % i utgångsläget. Buffert Till följd av att fixa prislappar används i fördelningsmodellen kommer de olika posterna att kräva större eller mindre utrymme från år till år. För att ge utrymme för variationerna skapas en buffert på ca 10 mnkr som i den mån den inte utnyttjas för att täcka behov inom någon av posterna fördelas till institutionerna i fördelningsbeslutet men som institutionerna vet återgår till bufferten i budgetarbetet för nästkommande år. Bufferten kan ses som en bonus. Det fortsatta arbetet Nuvarande poster inom LTHs strategiska satsningar måste analyseras. I den mån anslagen inte är tidssatta bör detta ske. Likaså bör karaktären av finansieringen bestämmas. Ska avtrappning ske eller avslutas anslaget tvärt när tiden löpt ut. På motsvarande sätt bör medfinansieringen av bidrag förläggas i tid på ett sätt som reducerar uppbyggnaden av myndighetskapital samtidigt som det ger forskargruppen resurser i slutet av projektet när bidragsfinansieringen trappas ner. Lite förklaringar till Excel- bladet Rosa kolumner märkta 2012 avser innevarande års fördelningsbeslut och finns där för att jämförelser med modellen ska kunna göras. Gråa kolumner ingår i modellen. Röda siffror i tabellhuvuden är variabler som kan justeras. Följande gäller:

Bas. De röda ettorna anger med hur stor del lön utbildning, drift utbildning, lön forskning resp drift forskning ingår (kan varieras 0 till 1). Den nedersta siffran 0,096 anger hur stor andel av lön- och driftkostnaderna som ingår. Som det står utgör basen 9,6% av medelvärdet av de senaste tre årens totala lön- och driftkostnader. Doc/prof. Prislappen är 220 tkr och antalet doc är beräknat som medelvärdet av antalet de senaste tre åren. Avskrivn. Medelvärdet av de senaste tre årens avskrivningskostnader för forskning resp utbildning ingår med viktfaktorn 1 (0..1) och utgör 25% av resp kostnad. Foutb. 2000 tkr avsätts för forskarutbildningskurser. EU. 12,5 % av medelvärdet av redovisade EU-anslag de senaste tre åren har lagts in. Buffert. Här kommer 0 ersättas med de belopp som förhoppningsvis frigörs inom de blå fälten i budgetprocessen för 2013. Totalt ny modell. Kolumnen anger modellens utfall. Ny totalt (gul). Anger tilldelningen efter det att skyddsnät på 6% använts. Den grå kolumnen till vänster anger vad modellen ger om utrymme för skyddsnät beaktats. Diff tot. Anger modellens differens mot fördelningsbeslut 2012. För att få en rättvisande differensbild kan bufferten ökas med 11 000 tkr så att kolumnen (CL) Totalt ny modell summeras till 329 700 tkr vilket är ungefär samma belopp som fördelades 2012. Då blir differensen rättvisande. Diff efter korr. (Se först till att Buffert är noll). Kolumnen visar då differensen mellan total tilldelning efter korrigering (gul, max 6 % sänkning) och tilldelningen 2012. Fördelning. Det gråa fältet visar hur stor andel av anslaget respektive kolumn tar i anspråk. 6

Slutrapport från forskarutbildningsgruppen (FU-gruppen) Bakgrund Styrelsens doktorandrepresentanter Malin Jonsson (ledamot) och Erik Alerstam 1 (suppleant) fick av styrelsen i uppdrag (beslutades på Styrelsemötet 2011-06-15) att sätta samman en arbetsgrupp bestående av lärare/forskare från institutionens olika avdelningar i syfte att ta fram förslag på hur FU vid Fysiska Institutionen kan förbättras. Gruppens medlemmar har tillsats med utgångspunkt från förslag inhämtade från doktorander vid de olika avdelningarna. Avgörande för valet har varit att gruppmedlemmarna ska vara personer doktoranderna har stor tillit till samt känner att de har lätt att kommunicera med. Med utgångspunkt i detta sattes en grupp samman bestående av följande personer: Erik Alerstam (doktorand, AF) Joakim Bood (FF, mötesordförande) Peter Ekström (KF) Anders Gustafsson 2 (FTF, studierektor Forskningsnämnd 1 på LTH) Jonas Johansson (FTF) Malin Jonsson (doktorand, FF) Edvin Lundgren (SLF) Johan Mauritsson (AF) Peter Samuelsson (MF) Evert Stenlund (HEF, studierektor FU) Vid gruppens första möte 2011-09-14 valdes Joakim Bood till att vara sammankallande och mötesordförande vid gruppens möten. Utöver detta första möte har gruppen träffats ytterligare två gånger under hösten 2011 (2011-10-03 och 2011-11-03) samt en gång under våren 2012 (2012-03-01). Utifrån input gruppens medlemmar fått från doktorander och handledare vid respektive avdelning gällande FU på Fysiska Inst. utkristalliserade sig framförallt tre områden, nämligen införande av en FU-ansvarig på varje avdelning, hur man kan göra institutionstjänstgöring mer attraktiv för doktoranderna samt institutionsgemensamma doktorandkurser, inte minst en introduktionskurs, och gruppen har därför fokuserat på dessa frågor. I det följande sammanfattas gruppens diskussioner kring dessa frågor. Sammanfattning av gruppens diskussioner En FU-ansvarig ska ha som funktion att agera tredje oberoende part vid studieplansmöten, vara en kontaktperson för studierektor FU, ett stöd för handledare samt ha lite extra koll på regelverket för doktoranderna. 1 Erik Alerstam disputerade i december 2011 och avsade sig sin plats som suppleant i Styrelsen från 2012-01-01 och har därefter inte heller ingått i FU-gruppen. 2 Anders Gustafsson kom in i gruppen först till den tredje träffen (2011-11-03).

En introduktionskurs skulle t.ex. kunna innehålla matnyttig information om institutionen, pedagogik/didaktik, etik, etc., men framförallt ge möjlighet att lära känna andra doktorander på institutionen. Gruppen har även diskuterat kurser av karaktären verktyg man behöver i sin forskning t.ex. kurser i programmering, simulering, LabView och statistik. Doktoranderna har även efterfrågat fysikkurser på en mer avancerad nivå en de som finns på masternivå inom GU. I dag är det inte ekonomiskt lönsamt att ge en doktorandkurs, men det finns dock förslag från LTH att höja bidraget för undervisning av doktorander. Om förslaget antas kommer det att trädda i kraft under 2013. Många doktorander tycker att det är svårt att hitta doktorandkurser. LTH planerar att under 2012 lansera en doktorandkursdatabas, vilken förhoppningsvis kommer göra det lättare hitta doktorandkurser som ges vid olika institutioner på LTH. Institutionstjänstgöringen är inte obligatorisk i forskarutbildningen men väldigt viktig för institutionen. Gruppen har diskuterat olika idéer på hur man kan göra den mer attraktiv för doktoranderna. Ett förslag som diskuterats är att avdelningarna ska sammanställa hur många timmar institutionstjänstgöring varje doktorand gjort och vid doktorsexamen utfärdas ett intyg över institutionstjänstgöringen i vilket det specificeras hur många timmar doktoranden har lagt ned på laborationshandledning, övningsledning, föreläsningar, projekthandledning osv. Ett annat förslag som diskuterats är att ge undervisningen större utrymme i den individuella studieplanen genom att kräva en utvecklingsplan för undervisningen. En sådan utvecklingsplan skulle förbättra dokumentationen och synliggörandet av doktorandens undervisningsprogression. Gruppen konstaterar också att den undervisning doktoranderna gör idag kraftigt domineras av laborationshandledning. I linje med förslaget om en utvecklingsplan för undervisningen följer att doktorander, om möjligt, i högre grad bör kunna engageras som föreläsare men även t.ex. för ny- och vidareutveckling av laborationer. Gruppen har diskuterat hur man skulle kunna kvalitetssäkra forskarutbildningen, utbildning av handledare och hur handledare skulle kunna utbyta erfarenheter och information mellan varandra. En diskussion kring studieplanens utformning har förts, men då denna planeras att förändras av LU centralt, har denna diskussion begränsats. Det har även diskuterats hur FUinformationen på intranätwebsidan eventuellt skulle kunna förbättras. Förslag på åtgärder En FU-kontaktperson ska finnas på varje avdelning. Denna person ska vara kontaktperson till Studierektor FU samt ha lite extra koll på regelverk gällande FU samt doktoranders rättigheter och skyldigheter. Det rekommenderas att FU-kontaktpersonen tillser att det finns en tredje part med vid doktoranders studieplansmöten. Denna tredje part behöver inte nödvändigtvis vara FU-kontaktpersonen själv utan kan vara någon annan medarbetare. Det finns redan informella FU-kontaktpersoner på LTH-sidan. Gruppen föreslår att man formaliserar detta på LTH-sidan och att kontaktpersoner även utses på N-sidan. När det gäller institutionsgemensamma doktorandkurser har gruppen följande förslag (rekommendationer): - Gruppen rekommenderar att en institutionsgemensam introduktionskurs utvecklas. En sådan kurs föreslås innehålla matnyttig information om institutionen, inledande

pedagogik/didaktik, etik, etc. Ett viktigt syfte med kursen är givetvis att ge möjlighet att lära känna andra doktorander på institutionen. - Då doktorandkurser ges ute på avdelningarna uppmanas kursansvariga att annonsera kursen för att nå eventuellt intresserade doktorander vid andra avdelningar. Ett sätt kan vara att annonsera genom det nya Nyhetsbrev från Fysicum (kontakt tas då med Annika Hansdotter). När det gäller doktoranders institutionstjänstgöring har gruppen följande förslag (rekommendationer): - Doktorander bör ges möjlighet att få intyg över genomförd institutionstjänstgöring vid doktorsexamen. Gruppen föreslår att detta sker genom att doktoranden själv sammanfattar sin institutionstjänstgöring i ett dokument. Efter att handledare granskat redovisningen skrivs intyget under av handledare och Studierektor. - Gruppen rekommenderar att undervisning ges större utrymme i den individuella studieplanen i form av en utvecklingsplan för undervisningen. En sådan utvecklingsplan skulle förbättra dokumentationen och synliggörandet av doktorandens undervisningsprogression. I linje med detta rekommenderas även att doktorander, om möjligt, i högre grad engageras som föreläsare men även t.ex. för ny- och vidareutveckling av laborationer. Joakim Bood 2012-04-02

Standard för svensk indelning av forskningsämnen 2011 Uppdaterad 26 januari 2012