ST-introduktion för handledare och adepter

ST-introduktion för handledare och adepter Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor,

Program Dag 1 Dag 2 8.30 Introduktion och presentation 8:30-16:00 09:00 Organisationen Kaffe Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning och återkoppling Move Management 10:15-12:00 ST-formalia 12:00-13:00 Lunch 13:00-14:30 Handledning 14:30 Kaffe -16:00 Kompetensvärdering och återkoppling

Östergötland Östergötland är det 4:e största länet i Sverige, sett till antal invånare Cirka 450 000 invånare i länet 13 kommuner

s uppdrag Ansvar för: Huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna i Östergötland behöver Kollektivtrafik i länet Regional utveckling med länsövergripande kultur-, samhällsbyggnads- och näringslivsutvecklingsfrågor

s verksamheter Hälso- och sjukvården har 10 produktionsenheter inom olika områden Den specialiserade vården (5 produktionsenheter) är länsövergripande Vård vid tre sjukhus: Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Vårdcentraler och Folktandvården finns lokalt i respektive länsdel 42 vårdcentraler Ett tiotal stöd- och servicefunktioner

Organisationsövning Instruktioner: Arbeta tillsammans i gruppen Skriv in varje siffra vid rätt verksamhet/ ämbete Notera om möjligt också namn på ordförande eller chef alt. vem som innehar ämbetet Ni har 20 min på er

s organisation 2017 Tjänstemannaorganisation Politisk organisation Utförare av vård 2 1 4 LiM 13 15 US ViN Ledningsstab Finspångs Lasarett Beställare av vård 16 3 12 11 10 9 5 6 7 14 8 Avtal om uppdrag och ekonomiska medel Privata utförare

Regionfullmäktige Regionfullmäktige är s högsta beslutande politiska organ. Väljs av länets invånare vart fjärde år. Beslutar om landstingsskatten, Region Östergötlands budget, samt övergripande mål och riktlinjer för regionens verksamhet. Utser ledamöterna i övriga styrelser och nämnder.

Regionfullmäktige 2015-2018 Majoritetskoalitionen (56 mandat): Socialdemokraterna (S) 37 Miljöpartiet (MP) 7 Liberalerna (L) 6 Centerpartiet (C) 6 Övriga partier (45 mandat): Moderaterna (M) 23 Sverigedemokraterna (SD) 10 Kristdemokraterna (KD) 6 Vänsterpartiet (V) 6

Regionstyrelsen Regionstyrelsen leder och samordnar regionens verksamheter. Ser till att beslut som fattas av regionfullmäktige verkställs och följs upp, och samordnar också arbetet i andra nämnder. Tar fram underlag till regionfullmäktige. Ansvarar för samarbetet med andra landsting, regioner, universitet och övriga myndigheter.

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att fånga upp länsinvånarnas behov och önskemål om hälso- och sjukvård och tandvård. Nämnden fördelar de pengar som går till hälsooch sjukvård och beställer s hälso- och sjukvård från både regionägda och externa vårdgivare. Vårdgivarna svarar för att invånarna får tillgång till beslutad vårdverksamhet.

s organisation Tjänstemannaorganisation Politisk organisation Utförare av vård 2 1 4 LiM 13 15 US ViN Ledningsstab Finspångs Lasarett Beställare av vård 16 3 12 11 10 9 5 6 7 14 8 Avtal om uppdrag och ekonomiska medel Privata utförare

s organisation Tjänstemannaorganisation Politisk organisation Utförare av vård Regionfullmäktige Regionstyrelsen Regiondirektör Katastrofmedicinskt centrum LiM US Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Ledningsstab ViN Finspångs Lasarett Beställare av vård Hälso-och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämden Avtal om uppdrag och ekonomiska medel Diagnostikcentrum NSV NSC NSÖ Primärvårdscentrum NiF Privata utförare

Regionkändisar 1 2 3 4 5 6 7 8 10 9 11 12 13 14 15 16

4 världar inom hälso- och sjukvården Det allmänna (Community) Styrning, management (Control) Ägare, förvaltning, politiker Chefer, administratörer, tjänstemän Läkekonst (Cure) Vård, omvårdnad (Care) Läkare Sjuksköterskor, Undersköterskor Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

Tre olika styrlogiker i sjukvården Den politiska/ ägarstyrningen: Styrlogik = Mål- och resultatstyrning Tjänstemannastyrning: Byråkratisk styrlogik = standardisering av processer Professionsstyrning: Professionell styrlogik = standardisering av kompetens

s ekonomi 2016 Omsättning ca 14 mdr kr/år Hälso- och Sjukvård 10,3 mdr kr/år

s medarbetare Medelåldern 45 år 81 procent kvinnor Sjuksköterskor 3 716 Undersköterskor/skötare med flera 2 390 Läkare 1 830 Socialterapeutiska medarbetare 1 148 Tandvårdsmedarbetarel 616 Administrativa medarbetare inklusive läkarsekreterare 1 998 Medicintekniska medarbetare 726 Driftservicemedarbetare 62 Undervisnings- och kulturmedarbetare 176 Övriga 31 Totalt 12 693 Siffrorna visar antal anställda (i heltidsmått) mer än tre månader, december 2016 (avrundningsavvikelser kan förekomma). Socialterapeutisk personal = sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera.

Vårdens kostnader Fördelning enligt hälso- och sjukvårdsnämndens beställning 2015

Landstingsskatt Landsting Skattesats Region Skåne 10,69 10,70 Landstinget i Sörmland 10,77 --- Landstinget i Uppsala län 11,71 Stockholms läns landsting 12,08

Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, baserat på Vården i siffror 2016

Hälso- och sjukvårdens tre uppdrag Produktion av hälsooch sjukvård Forskning och utveckling Utbildning

Vilka kompetenser behöver specialisten på din klinik/ vårdcentral? Pedagogik Ledarskap Kommunikation Vetenskapligt Förhållningssätt Medicinsk kompetens

Vad är en bra ST-utbildning? Tjänstgöringens innehåll Utbildningsklimat Individens förutsättningar Strukturfrågor

Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande: Regionens riktlinjer för ST ST-broschyren Lokala riktlinjer för ST Rådgivande: Specialitetsföreningarnas rekommendationer www.lio.se/studierektorskansliet

Vad regleras? ST:ns ramar och innehåll Utbildningsprogram Handledning Dokumentation Ansvarsfördelning Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis www.lio.se/studierektorskansliet

ST enligt SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8 5 år heltid (minst) För disputerad 4,5 år (minst) Utbildning enligt målbeskrivningen Nya ansökningsblanketter och intyg Krav på handledning av utbildad handledare även under sidotjänstgöring Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Förbättrings-/ kvalitetsarbete Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

Specialitetsindelning Basspecialiteter Grenspecialiteter - kräver en specifik tidigare ST Tilläggsspecialiteterkräver någon av flera specifika tidigare ST Bas Bas Bas Gren Tillägg

SOSFS 2015:8 Målbeskrivningen Delmålsstruktur a) Lika för alla specialiteter b) Lika för många specialiteter c) Specialitetsspecifika delmål Utökat antal gemensamma delmål Definition av kurs ändrad för att möjliggöra även webbutbildning Krav att handledaren genomför och dokumenterar bedömningar Tydlig ordning för hur specialister från land utanför EU/ EES kan tillgodoräkna sig tjänstgöring från utbildningslandet

Handledarens ansvar Ska enl SoS vara specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning innefattande handledning, pedagogik, kommunikation, etik och bedömningsmetoder tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn upprätta ett skriftligt utbildningsprogram och tillsammans med ST-läkaren se över det årligen och vid behov genomföra handledningssamtal med ST-läkaren enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring stödja ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling, samt dokumenterar bedömningarna skriftligt ansvara för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis

Handledarens ansvar Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation Tillhandahåller tillsammans med övriga specialister i verksamheten klinisk instruktion löpande och efter behov Bör tjänstgöra på ST-läkarens hemmaklinik och planera in handledningssamtal i schemat Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter

Handledningssamtal i praktiken Stort utrymme att utforma det efter önskemål från ST-läkare och handledare Kom överens om vad samtalen ska användas till och gör terminsvis grovplanering Exempel på aktiviteter: Uppdatering av läget Hur går det? och hantera eventuella bekymmer Genomgång och justering av det individuella utbildningsprogrammet Genomgång av målbeskrivningen Vilka områden är starka/ svaga Formulera inlärningsmål inför sidotjänstgöring Rapportera och resonera om slutsatser från genomgångna kurser Genomförande och/ återkoppling efter kompetensvärderingsaktiviteter Samtal om ledarskapssituationer Genomgång av specifik teknik på Clinicum/ annat lärandelab ST-läkaren bör dokumentera helt kort efter varje handledningssamtal. Avsätt sista 5 min av mötet till detta. Handledaren dokumenterar bedömningar av kompetensutvecklingen

Bedömning av kompetens Handledare och verksamhetschef SKALL Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt Dokumentera skriftligt BÖR Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder Om brister i kompetensutvecklingen Ändra utbildningsplanen Förändra verksamhetens utbildning Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser

Vårdgivarens ansvar (RÖ) SKALL Skriftiga rutiner för genomförande av ST Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) Studierektor Kompetenta handledare Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR Extern granskning vart 5e år

Verksamhetschefens ansvar SKALL Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) Utse huvudhandledare Dokumentera bedömningen BÖR Utvecklingssamtal regelbundet

Studierektors ansvar SKALL Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad Samordna utbildningar (externa och interna) BÖR Stöd till Vch, handledare och ST-läkare Utarbeta introduktion Delta i bedömningen

ST-läkarens ansvar Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal Följa utbildningsplanen Skicka in ansökan om specialistbevis www.lio.se/studierektorskansliet

Målbeskrivning Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Utbildningsaktiviteter Uppföljning kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på Arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt kunna planera och genomföra undervisning kunna handleda och instruera medarbetare och studenter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under Handledning Undervisa under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

Tjänstgöring Innebär självständigt arbete inte auskultation Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

Kurser Kompletterar tjänstgöringen i delmålet Se till att gå bra kurser! Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan handledare www.lio.se/studierektorskansliet

Kurscurriculum Östergötland Obligatoriska kurser för alla specialiteter Obligatoriska kurser för många specialiteter Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Ingår i "ST-LIV" Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående Ingår i vår kurs Patientkommunikation för STläkare Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet Ingår i vår kurs "Etik för ST-läkare" Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete Ingår i vår kurs "Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal" Delmål a5 Medicinsk vetenskap Ingår i vår kurs Forskningsmetodik för STläkare Delmål b3 Läkemedelsbehandling Ingår i vår kurs Läkemedelsbehandling för STläkare Delmål a6 Hälso- och sjukvårdens organisation Ingår i ST-LIV Delmål b4 Försäkringsmedicin Ingår i vår kurs Försäkringsmedicin för STläkare Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter Ingår i vår kurs Juridik för ST-läkare Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede Ingår i vår kurs Palliativ vård i livets slutskede För mer info se ST-kansliets hemsida

Teoretiska studier ST-läkaren ska ha avsatt tid för självstudier Rekommenderad tid för teoretiska studier 10% av arbetstiden inkluderande: Självstudier ST-träffar Medicinska läkarmöten Journal clubs Annan internutbildning

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer Disputerad handledare i första hand Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST: Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17 Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket STläkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

Förbättringsarbete under ST Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten SOSFS 2008:17 Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef Olika uppfattningar nationellt om krav Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

Handledning och instruktion All ST ska genomföras under handledning. Skillnad mellan handledning och instruktion www.lio.se/studierektorskansliet

ST-barometern 2016 (US)

Handledningens form och innehåll Handledningen syftar till att stödja, vägleda och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet (riktmärke 2 timmar/månad) Bedömningarna ska dokumenteras skriftligt www.lio.se/studierektorskansliet

Vad ska dokumenteras? Utbildningsprogram Delmålsöversikt Tjänstgöringsprogram Kurser Vetenskapligt arbete Kvalitetsarbete Handledningstid och översiktligt innehåll Bedömningsmetoder Löpande dokumentation Tjänstgöringstid och plats Kurser (på SoS intyg) Bedömningar Handledarsamtal Andra obligatoriska utbildningsmoment Annat, tex vissa mottagningar eller ingrepp www.lio.se/studierektorskansliet

Kompetensvärdering

Vad är kunskap? Aristoteles: Episteme sakkunskap om faktaförhållanden Techne Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något. Även medicin och musik räknades hit Fronesis Praktisk visdom, omdöme, klokhet

Vad är medicinsk kompetens? Kompetens är en vana Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik Kompetens är en kontextuell företeelse Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm Önskad kompetens är olika beroende på var i sin utveckling man befinner sig Hur lätt skulle du klara AT-tentan?

Kunskapsklassificering i SoS kursmål Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap (Kunskap om hur man tänker och lär)

Taxonomi för lärandemål Hierarkisk klassificering av kunskaper

Blooms reviderade taxonomi

Socialstyrelsens termer Term Behärska Bedöma Definition Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker. Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning. Ha kunskap Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område. Ha kännedom genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

Bedömningsmetoder

Bedömning av ST-läkarens kompetens Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bör ske med på förhand överenskomna metoder Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av: Justering av utbildningsprogrammet Tydligare krav på ST-läkaren Uppföljning www.lio.se/studierektorskansliet

Frågor till grupparbete: Kompetensvärderingsmetoder Hur går det till? Vad lämpar den sig för? Finns det potentiella fallgropar?

Metoder för kompetensvärdering Medsittning / sit-in Mini-CEX DOPS 360 grader Specialistkollegium CBD Hitta sätt att observera allt ni undrar över Skickade remisser Remissvar Journalanteckningar Metodik vid signering av lab-svar Mm, mm Mallar finns på ST-kansliets hemsida, Dokument och länkar www.lio.se/studierektorskansliet

Förslag till dokumentation av kompetensutveckling Årligen för varje ST-läkare Ett specialistkollegium 2 medsittningar (mini-cex/ DOPS / metodtentamina / rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp) 2 CBD Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc 360 graders utvärdering under ST-LIV och ytterligare en gång under ST Alla dokument bör förvaras i klinikens G-mapp, en mapp per STläkare med åtkomst för ST-läkaren, HL, SR och Vch

Potentiella fallgropar Halo-effekt ett enstaka bra eller dåligt resultat kan smitta av sig när flera saker ska bedömas. Social smidighet svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning. Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt?

Återkoppling

Viktigt om återkoppling En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen Fråga om lov att få ge återkoppling Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling Saklig Specifik Utgå från dina egna observationer

Hatties återkopplingsmodell Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade Svarar på tre frågor Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed up) Hur gick det? (Feed back) Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed forward) Feed up (Hattie och Timberley) Feed back Feed forward

I praktiken Börja med en självvärdering Vad gick samtalet/ proceduren ut på? Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden? Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad Vad bör göras för att förbättra prestationen? Vägen framåt