Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens. Våg EB86.2 TNS opinion & social
ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. VAD BETYDER EU FÖR SVENSKARNA 2 II. EU OCH FRAMTIDEN 4 1 Energiunion 5 III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET 5 IV. SVENSKARNAS SYN PÅ OLIKA SAMHÄLLSFRÅGOR 7 1 Svenskarnas syn på demokrati 7 2 Svenskarnas syn på media 7 3 Svenskarnas syn på sysselsättning 8 V. SAMMANFATTNING 9 1
I. VAD BETYDER EU FÖR SVENSKARNA Svenskarnas bild av EU överensstämmer i stort med övriga EU-medborgares. Det är dock en marginellt större andel av svenskarna som är negativa jämfört med EU-snittet. 35 % av svenskarna svarar att de har en generellt positiv bild av EU och 28 % svarar att deras bild av EU är generellt negativ. Genomsnittsvärdet för frågan bland EU:s medborgare är 35 % positiva och 25 % negativa. Studerar vi svenskarna närmare finner vi att den yngsta åldersgruppen, 15 24 åringarna, är uttalat mest positiva där 53 % har en positiv bild av EU. I övriga åldersgrupper har en av tre en positiv bild av EU. Det är ingen skillnad mellan de svenska männens och kvinnornas bild av EU. En marginellt minskad andel av svenskarna har en positiv bild av EU jämfört med hösten 2015, då motsvarande andel var 39 %. När vi frågar det svenska folket vad EU betyder för dem personligen, anger sju av tio (70 %) Frihet att resa och arbeta var som helst inom EU. Vidare anser många att EU är byråkrati (58 %), fred (42 %) och en starkare röst i världen (42 %). Svenskarnas svarsbild och rangordning överensstämmer relativt väl med medborgarna i övriga EU. Frihet att resa och arbeta fritt inom EU anses också av EU-genomsnittet vara det som EU betyder mest för dem personligen (49 % av alla). Svarsalternativen euro och fred är vanliga svar, 35 % respektive 28 %. Det finns en stor enighet mellan kvinnor och män i frågan om vad EU betyder för dem personligen. Studerar vi åldersgrupper, finner vi att friheten att resa och arbeta fritt inom EU anges av 87 % av de yngsta. Svenskarna får ta ställning till fyra påståenden kring arbete, byråkrati och EU:s budskap. Generellt finner vi att svenskarna är något mer positiva än övriga EU-medborgare till tre av de fyra påståendena. Störst andel positiva svenskar finner vi i synen på att EU underlättar för handel i Europa. Nio av tio svenskar (91 %) instämmer i detta. Här är svenskarna de mest positiva i hela EU. Bland samtliga EU-medborgare är den andelen 71 %. Vi ser inga markanta skillnader mellan män och kvinnor i synen på något av dessa påståenden. Mellan åldersgrupperna finns det dock åsiktsolikheter. För påståendet om att EU skapar förutsättningar för fler jobb i Europa, är det 80 % av de yngsta, 15 24 år, som instämmer i det. I åldersgruppen 40-54 år är det 62 % som är positiva till påståendet. Medborgarna får ta ställning till nio påståenden i centrala frågor som är viktiga för det europeiska samarbetet. Inom två områden är svenskarna avsevärt mindre positiva och mer negativa än EUsnittet. Det gäller frågorna som rör en gemensam ekonomisk och monetär union med en gemensam valuta, där 27 % av svenskarna är för och 69 % är emot, jämfört med EU-snittet på 58 % för och 36 % emot. Svenskarna är heller inte intresserade av en gemensam utrikespolitik. En av fem (42 %) är för en gemensam utrikespolitik, medan en majoritet (53 %) är emot. För EU-snittet är motsvarande andelar 66 % för och 25 % emot. Gällande fri rörlighet för medborgare inom EU, sympatiserar nio av tio (88 %) svenskar med den frågan. Av hela EU:s befolkning är den andelen 81 %. Svenskarna är mer positiva till ett frihandelsoch investeringsavtal med USA än vad man är i EU i allmänhet, 71 % positiva bland svenskarna mot 53 % positiva i övriga EU-länder. Det är också en större andel positiva svenskar till en gemensam migrationspolitik (76 %), än EU-genomsnittet (69 %). När det gäller utvidgning av EU till flera medlemsstater är svenskarna också mer positiva (42 %), än EU genomsnittet (39 %). Vidare är 6 av 10 (61 %) svenskar positiva till en gemensam försvars- och säkerhetspolitik, samtidigt som EU-snittet i frågan är 75 % positiva. Hälften av svenskarna (51 %) är positiva till en digital inre marknad och en av fyra (25 %) svenskar är emot. En större andel av svenskarna anser sig förstå hur EU fungerar jämfört med EU-snittet. Av svenskarna är det tre av fyra (75 %) som svarar att de förstår hur EU fungerar, vilket kan jämföras med 56 % av EU-snittet. Bland de svenska männen är det 79 % som svarar att de förstår hur EU fungerar, jämfört med 71 % bland kvinnorna. Mellan olika åldersgrupper ser vi endast mindre skillnader. 2
På frågan om hur fäst man är vid EU svarar nära hälften (47 %) av svenskarna att de är fästa, samtidigt som hälften (51 %) svarar att de inte är fästa. Bland samtliga EU-medborgare finner vi ett motsatt svarsmönster där 51 % svarar att de är fästa och 47 % att de inte är det. Inom den svenska befolkningen ser vi att män är mer fästa vid EU (49 %), än vad kvinnor är (44 %). Om vi studerar resultaten över åldersgrupper, ser vi att de som är mest fästa är de yngsta i åldern 15 24 år. Vid frågan om respondenten känner sig som en EU-medborgare svarar tre av fyra (75 %) svenskar jakande och 24 % nekande. Även i denna fråga återfinns de mest positiva personerna i den yngsta åldersgruppen,, där 87 % svarar att de känner sig som medborgare i EU. I jämförelse med EUsnittet (67 %) kan vi konstatera att s befolkning i högre grad än EU-snittet känner sig som EU-medborgare. Svenskar delar EU-snittets bild av sin tillhörighet och sitt medborgarskap; 38 % av svenskarna ser sig enbart som svenska jämfört med 37 % av det totala EU-snittet som endast uppger sin egen nationalitet. 54 % av svenskarna ser sig i första hand som svensk och europé (EU 53 %). 2015 var andelen 56 %. I den svenska populationen ser vi inte några markanta skillnader mellan män och kvinnor i denna fråga. De yngsta, 15-24 åringarna, är de som i störst utsträckning (46 %) har svarat att de enbart känner sig som svenskar. Det svenskarna anser vara det mest positiva resultatet av EU stämmer relativt väl överens med samtliga européers uppfattning. Fred mellan medlemsstaterna är det flest uppgett som det mest positiva resultatet av EU. Hälften (48 %) av svenskarna uppger detta, motsvarande andel för EUsnittet är 35 %. Den fria rörligheten inom EU är det näst mest positiva resultatet för både gruppen svenskar (33 %) och EU-snittet (26 %). De intervjuade fick ange vad de anser främst skapar en känsla av samhörighet mellan EUmedborgarna. Vi ser här relativt stora skillnader mellan de svenska svaren och EU-snittet. Den största andelen av svenskarna svarar att geografi (32 %), följt av värderingar (30 %), historia (28 %), rättsstatsprincipen (24 %) och sedan kultur (23 %) skapar en känsla av samhörighet. I EUsnittet anger störst andel kultur (26 %), följt av historia (23 %), värderingar (22 %), ekonomi (21 %) och rättsstatsprincipen (18 %). Vi ber också de intervjuade, från en lista av 12 värderingar, att ange de tre viktigaste personliga värderingarna. De fyra vanligaste värderingarna bland svenskarna utgörs av svarsalternativen; mänskliga rättigheter, fred, demokrati och mänskligt liv. Dessa fyra alternativ överensstämmer med EU-snittet, dock skiljer sig rangordningen något. När respondenterna sedan angav, från samma lista av värderingar, vilka värden som bäst representerar EU, överensstämmer resultaten mellan svenskar och EU-snittet också relativt väl. Båda grupperna anser att de grundvärderingar som bäst representerar EU utgörs av fred, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Svenskarna får också uppge om de anser att EU:s medlemsländer ligger nära eller långt ifrån varandra när det gäller gemensamma värderingar. I är det drygt hälften (54 %) som anser att länderna ligger ganska- eller mycket långt ifrån varandra. Motsvarande värde för samtliga medborgare inom EU är 42 %. Svenskarna ser med andra ord större värderingsmässiga skillnader mellan medlemsländerna än vad man generellt gör inom EU. Det är inga skillnader mellan de svenska männens och kvinnornas svar. Vi ser att den yngsta åldersgruppen, 15 24 år, i högre grad anger att medlemsländerna ligger nära varandra i sina gemensamma värderingar. Värdena ligger kvar på 2015 års nivå.. 3
II. EU OCH FRAMTIDEN Svenskarna får ange vilka två frågor som de anser är viktigast för det egna landet just nu. I anser 35 % att invandring är den viktigaste frågan. Övriga EU-medborgare rankas den frågan som den näst viktigaste (26 %). Efter invandring anser svenskarna att hälsa och sjukvård är den viktigaste frågan (34 %), jämfört med 18 % för EU-snittet. 19 % av svenskarna anser att arbetslöshet är den viktigaste frågan just nu. Därmed hamnar arbetslösheten först på femte plats. Det resultatet skiljer sig tydligt i jämförelse med övriga EU där arbetslöshet rankas högst (31 %). Andra större skillnader som vi kan konstatera är synen på terrorism, som endast 3 % av svenskarna rankar som den viktigaste frågan, jämfört med 14 % i EU-snittet. När vi ber respondenterna ange de två viktigaste utmaningarna som EU står inför varierar svaren till viss del. I den svenska populationen och i EU-snittet anses invandringen vara EU:s viktigaste fråga. Bland svenskarna anser 57 % det och 45 % i EU-snittet. Invandringsfrågan har tappat i betydelse sedan 2015, då 74 % av svenskarna och 58 % av samtliga EU-medborgare rankade den frågan som den viktigaste. Terrorism är också ett område som både den svenska och europeiska populationen anser vara ett högprioriterat område för EU. En av tre (32 %) av samtliga EUmedborgare anger terrorism, jämfört med 20 % av svenskarna. Vid förra undersökningen var det 25 % av samtliga i EU som angav terrorism. Klimatförändringar är också ett viktigt område för svenskarna. Något fler än var femte (22 %) svensk anser att det är den viktigaste frågan, för EUsnittet uppgår den andelen till 8 %. När de intervjuade ska ge sin bild av hur utvecklingen är i det egna landet och därefter hur utvecklingen är för EU, får vi en intressant och relativt överensstämmande bild mellan svenskarna och EU-snittet. I synen på det egna landet är svenskarna mer positiva än EU-medborgarna totalt. Bland svenskarna anser 43 % att saker går åt rätt håll i det egna landet, jämfört med 29 % i EUsnittet. Både i den svenska populationen och i EU-snittet är det färre som tycker att det egna landet är på väg åt rätt håll och fler som anser att man är på väg åt fel håll. När vi sedan ber om bilden för EU har svenskarna och EU-snittet en gemensam uppfattning. I är det 21 % som svarar att utvecklingen går åt rätt håll och i EU är den andelen 23 %. Två av tre (66 %) svenskar svarar att EU är på väg åt fel håll vilket kan jämföras med 56 % för EU-snittet. Även i detta avseende ser vi att de yngsta svenskarna, 15 24 år, är mer positiva i sin bedömning av EU:s framtid, än övriga åldersgrupper. Vidare i undersökningen ser vi att svenskarna är avsevärt mer positiva till globalisering som en möjlighet för ekonomisk tillväxt än EU-snittet. 8 av 10 (80 %) svenskar instämmer i påståendet, medan i EU-snittet ställer sig knappt 6 av 10 (58 %) positiva till frågan. De svenska männen är mer positiva än kvinnorna. Svenskarna har mindre tilltro till det egna landets förmåga att klara sig utanför EU-samarbetet, jämfört med EU-snittet. Bland svenskarna instämmer 29 % i påståendet, för EU-snittet är den andelen 32 %. Två av tre svenskar (67 %) jämfört med 58 % för EU-snittet tar avstånd från påståendet. Trots att svenskarna har stor tilltro till EU:s förmåga att möta framtiden är de mindre benägna att låta beslut fattas på EU-nivå, än vad man generellt sett är inom EU. Bland svenskarna anser 29 % att fler beslut bör tas på EU-nivå, jämfört med 53 % för hela EU. Bland svenskarna avviker åter den yngsta åldersgruppen, 15 24 åringarna, där 63 % anser att fler beslut bör tas på EU-nivå. Svenskarna är delade i synen på EU:s framtid. Hälften (49 %) svarar att de är optimistiska och lika många svarar att de är pessimistiska. De flesta svenskar anger dock att de är ganska optimistiska eller ganska pessimistiska, 47 % respektive 43 %. I EU-snittet är hälften (50 %) optimistiska inför EU:s framtid och 44 % är pessimistiska. De svenska männen är mindre optimistiska än kvinnorna, 46 % av männen jämfört med 52 % av kvinnorna. Åter utmärker sig de yngsta genom att två av tre (66 %) är positiva till EU:s framtid. Årets resultat kan ses som ett led i en fallande trend gällande 4
tron på EU:s framtid. Signifikanta minskningar i optimism finns från 2014 då 66 % var optimistiska till 2015 då 58 % var optimistiska till årets undersökning där 49 % är optimistiska. EU har satt upp olika samhällsmål som ska vara uppfyllda fram till 2020. Såväl svenskarna som samtliga EU-medborgare anser i huvudsak att målen är väl satta. Genomgående svarar mellan 40 59 % av svenskarna att målen är lagom, för EU-snittet är det mellan 45 % och 57 %. Det är en högre andel av svenskarna än EU-snittet, som anser att målen är för lågt satta. Svenskarna vill med andra ord ha högre ambitioner jämfört med EU-snittet. Det är två mål som en stor del av svenskarna anser är för lågt satta. Det ena målet är att andelen ungdomar som slutar skolan utan fullständiga kvalifikationer ska minskas till 10 %. 37 % av svenskarna tycker det är ett för lågt satt mål (EU-snittet är 21 %). Det andra målet är att andelen européer som lever under fattigdomsgränsen ska minskas med en fjärdedel fram till 2020. Var tredje svensk (34 %) anser att det är för lågt (EU-snittet är 20 %). Även 2015 fick vi liknande resultat. Efter att ha gått igenom EU:s målförklaringar fram till 2020 och låtit respondenterna ta ställning till dem, frågar vi om man anser att EU är på rätt väg för att ta sig ur krisen och möta nya globala utmaningar. 71 % av svenskarna är helt övertygade om att vi går åt rätt håll. Vid förra årets undersökning var det 65 %, som gav det svaret. Två av tio (22 %) svenskar svarar att utvecklingen går åt fel håll. I EU-snittet finns en större tveksamhet. Nära hälften (46 %) av alla européer svarar att utvecklingen går åt rätt håll och 30 % svarar fel håll. I EU-snittet är det 24 % som är osäkra och inte svarar alls eller svarar neutralt i frågan. Ser vi till den svenska populationen, så är kvinnor mer positiva än män. 75 % är positiva bland kvinnorna mot 67 % positiva bland männen. Ser vi till åldersgrupper så utmärker sig åter de yngsta, 15-24 år. Av dem svarar 84 % att de anser att EU är på rätt väg. 1 Energiunion En fråga gäller medborgarnas syn på en europeisk energiunion. Respondenterna får ange tre mål från en lista som bör ges högst prioritet för energiunionen. Resultaten visar då att de fem högst rankade målen är desamma för svenskarna som för EU-snittet totalt. Rangordningen skiljer sig däremot något åt. Bland svenskarna består listans fyra främsta mål av miljö- och hållbarhetsområden. Främst anges att utveckla förnybar energi (64 %), följt av bekämpa global uppvärmning (57 %), skydda miljön (49 %) och minska energiförbrukningen (32 %). Som femte mål anges garantera skäliga energipriser för konsumenterna (20 %). I EU-snittet är det främsta målet att utveckla förnybar energi (42 %). Garantera skäliga konsumentpriser anses vara tredje viktigast i EU-snittet, jämfört med femte viktigast i. Minst prioriterade mål för såväl svenskar som för EU totalt är en gemensam energiinfrastruktur och att skapa en gemensam förhandlingsstyrka. III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET Det är en större andel av svenskarna (35 %) än EU-snittet (26 %) som anser att invandringen är en viktig fråga för det egna landet. I har frågan i synnerhet vikt bland män (37 %) och de yngsta, 15 24 år (40 %). Frågan har tappat i betydelse sedan 2015, då det var 53 % av svenskarna som svarade att invandringen var den viktigaste frågan för, vilket är en signifikant skillnad. När vi frågar vad man anser vara de viktigaste personliga frågorna, är invandringen viktigare för svenskarna (12 %) än för EU-medborgarna sammantaget (6 %). Även i denna fråga är det män och den yngsta åldersgruppen som betonar frågans betydelse. Gällande viktiga frågor som EU står inför betonar svenskarna (57 %) invandringen, vilket är en större andel än EU-snittet (45 %). Det är fler av svenskarna (76 %) som är positiva till en gemensam europeisk migrationspolitik, jämfört med EU-medborgarna totalt (69 %). Den svenska inställningen är i stort oförändrad sedan 2015, då 78 % svarade att de var för en gemensam europeisk migrationspolitik. 5
Svenskarnas syn på invandring, både från andra EU-stater och från länder utanför EU är avsevärt mer positiv än EU-snittet. Bland svenskarna anser 83 % att invandring från andra EU-länder är något positivt, vilket kan jämföras med 61 % av EU-snittet. När det gäller invandring från länder utanför EU är 64 % av svenskarna positiva, 2015 var den andelen 70 %, vilket är en signifikant skillnad mellan åren. Sympatierna i frågan för EU-snittet är 37 %. Här kan vi se att en större andel av de svenska kvinnorna är positiva (73 %) och att personer i åldersgruppen 25 39 år också är mer positiva (78 %) än den övriga befolkningen. Sammantaget är alla EU-medborgare mer positiva till ytterligare åtgärder för att stävja irreguljär invandring från länder utanför EU än vad svenskarna är, 86 % av alla svarar det jämfört med 71 % av svenskarna. De svenska resultaten är oförändrade sedan 2015 då 72 % uppgav att de var positiva till påståendet. Svenskarna är dock mer positiva till åtgärder för att stävja irreguljär invandring på EU-nivå (49 %) jämfört med 39 % för EU-snittet. En av fyra (24 %) EU-medborgare anser att åtgärderna helst bör ske på nationell nivå, medan 17 % av svenskarna anser det. Bland svenska män anser 8 av 10 (80 %) att ytterligare åtgärder krävs i frågan,.bland kvinnorna anser 6 av 10 (62 %) det. Fler än hälften (56 %) av de svenska männen vill att åtgärderna bör ske på EUnivå, medan 42 % av kvinnorna anser det. 27 % av svenskarna anser att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. Inom EU som helhet är det en av tio (10 %) som anser det. På frågan om det är bra att EU-medborgare har rätt att bosätta sig i vilket som helst av EU:s medlemsstater svarar 8 av 10 (79 %) svenskar att det är bra. Det är en större andel än EU-snittet (73 %). I förra årets undersökning var den svenska andelen 84 % vilket är en signifikant förändring mellan åren. har alltså närmat sig EU-snittet i frågan. På samma sätt är en större andel av svenskarna positiva till rätten att arbeta var som helst inom EU. 87 % av svenskarna svarar att det är bra, mot 75 % av EU-snittet. När vi ser till frågan om det egna landet, så är även i detta avseende svenskarna mer positiva till att ta emot andra EU-medborgare. 8 av 10 (80 %) svenskar svarar att det är bra, mot 7 av 10 (69 %) för hela EU:s befolkning. Svenskarna välkomnar också övriga EU-medborgare att arbeta i. 85 % av svenskarna tycker att det är bra att alla EU-medborgare kan arbeta i. Motsvarande siffra för hela EU:s befolkning är 70 %. 2015 var det 88 % av svenskarna som ansåg det är bra att alla EU-medborgare kan arbeta i. Förändringen mellan åren är statistiskt signifikant. Totalt åtta av tio (81 %) instämmer i någon grad med att invandring bidrar med mycket i, endast 17 % tar avstånd från påståendet. är det land där flest instämmer i någon grad på frågan. Motsvarande siffra för EU-snittet är 44 %. I 2015 års undersökning instämde 86 % av svenskarna att invandring bidrar med mycket i medan 12 % tog avstånd. Detta innebär att signifikant färre i 2016 års mätning instämmer i påståendet och signifikant fler tar avstånd. Även på frågan om det egna landet bör hjälpa flyktingar sticker s resultat ut. Hela nio av tio (90 %) svenskar anser att bör hjälpa flyktingar, snittet för alla EU-länder är 66 %. En av tio (9 %) svenskar tar avstånd ifrån påståendet att bör hjälpa flyktingar. Motsvarande andel som instämde i någon grad år 2015 var 94 % medan 6 % tog avstånd. Både minskningen bland de som instämmer och ökningen av de som tar avstånd är signifikanta. 6
Figur 1. I vilken utsträckning instämmer eller tar du avstånd från var och ett av följande påståenden? EU28 Instämmer SE Tar avstånd EU28 SE Invandring bidrar med mycket i 44 % 81 % 49 % 17 % bör hjälpa flyktingar 66 % 90 % 28 % 9 % IV. SVENSKARNAS SYN PÅ OLIKA SAMHÄLLSFRÅGOR 1 Svenskarnas syn på demokrati Av den svenska allmänheten är 8 av 10 (79 %) nöjda med hur demokratin fungerar i, medan 20 % är missnöjda. Den största andelen nöjda finner vi bland kvinnor (85 %) och de som är 55 år eller äldre (83 %). Svenskarna tycks vara avsevärt mer nöjda med det egna landets demokrati än EU-medborgare generellt. Över hälften (53 %) av alla EU-medborgare säger sig vara nöjda med demokratin i det egna landet. Detta har inte förändrats sedan 2015. När det gäller synen på hur demokratin fungerar inom EU är svenskarna mer samstämda med EUsnittet. 48 % av svenskarna och 45 % av hela EU:s befolkning säger sig vara nöjda. Det är endast ett fåtal (3 4 %) som anser sig mycket nöjda med demokratin inom EU. Det är en avsevärt större andel som svarar att de är mycket missnöjda (10 12 %). Demokrati är en av de tre viktigaste personliga värderingarna för svenskar, nära hälften (47 %) av svenskarna anger detta. Även inom EU som helhet är demokrati en viktig personlig värdering. 27 % av EU:s befolkning nämner demokrati som en av de tre viktigaste personliga värderingarna. I värderas mänskliga rättigheter (57 %) högst. Inom EU är det fred som värderas främst (46 %). Tre av tio (31 %) av befolkningen inom EU och fyra av tio svenskar (42 %) svarar att EU bäst representerar demokrati. Av listan med 12 olika värderingar kommer demokrati på en andra plats bland svenskarna och på en tredje plats bland samtliga EU-medborgare. 2 Svenskarnas syn på media Generellt sett har svenskarna större tilltro till de traditionella medierna (press, radio, tv) än vad EUmedborgaren i allmänhet har. Ungefär 7 av 10 svenskar säger att de litar på dessa medier, vilket kan jämföras med cirka 5 av 10 i EU-snittet. Högst förtroende har såväl svenskar (82 %) som övriga EU-snittet (59 %) för radio. För mediekanalerna internet och sociala nätverk online ser mönstret annorlunda ut. EU-medborgarna har sammantaget högre tillit till dessa än vad svenskarna har, 29 % respektive 11 % av svenskarna har tillit till internet och sociala nätverk online, EU-snittet för dessa områden är 36 % och 21 %. Svenskarnas mediekonsumtion är generellt sett större än samtliga EU-medborgares. Svenskarna tenderar dock att se mindre på tv än EU-snittet. 83 % svenskar ser på tv minst en gång i veckan jämfört med EU-snittet som uppgår till 93 %. Svenskarna är flitigare tv-tittare via internet, 45 % av svenskarna ser på tv via internet minst en gång i veckan medan EU-snittet är 23 %. Svenskarna lyssnar också mer på radio, 81 % av svenskarna lyssnar minst en gång i veckan, mot 75 % för EUsnittet. Svenskarna tenderar att läsa mer tidningar och tidskrifter, 86 % av svenskarna svarar att de läser tidningar minst en gång i veckan mot 61 % för EU-snittet. Svenskarna är också flitigare på 7
internet, 92 % använder internet minst en gång i veckan, mot 75 % av samtliga EU-medborgare, detsamma gäller för användning av sociala nätverk online. Tre av fyra svenskar (73 %) använder sociala nätverk online minst en gång i veckan, mot 54 % för samtliga EU-medborgare. Tv är den mediekanal som merparten (57 %) av EU-medborgarna får information om nationella politiska frågor genom. Även för svenskarna är tv det viktigaste mediet, men inte lika starkt (37 %). För svenskarna är samtliga medier mer viktiga än för EU-medborgarna totalt. Nästan 3 av 10 svenskar svarar internet, mot 18 % för det samlade EU. Var femte svensk svarar tryckt press, mot 10 % av hela EU, 16 % av svenskarna svarar radio, mot 8 % inom EU. Studerar vi svarsalternativet internet lite närmare ser vi att de svenska männen i högre grad än kvinnorna får information via nätet, 31 % respektive 22 % kvinnor. Den yngsta gruppen är den som i störst utsträckning får informationen via internet, hela 80 %. Såväl en majoritet av svenskarna som EU-snittet anser att de får lagom mängd information om EU i media tv (SE 55 %, EU 55 %), radio (SE 51 %, EU 51 %), press (SE 59 %, EU 53 %). På sociala nätverk online är det just under hälften (SE 48 %, EU 46 %) som svarar att det är lagom med EUinformation. Det är dock en av tre inom och EU som svarar att de inte vet om EUinformationen är lagom för sociala medier. En av tre svenskar anser att det talas för lite om EU (EU 20 %). För tv, radio och sociala nätverk online är det främst kvinnor och de yngre svenskarna som anser att det talas för lite om EU. Generellt sett är både svenskar som EU-medborgare nöjda med hur EU framställs i media. En något större andel av svenskarna, 6 av 10 (EU ca.50 %) svarar att de traditionella medierna ger en objektiv bild av EU. Webbplatser och sociala nätverk online bedöms annorlunda. Hälften av de intervjuade svarar att de inte vet på frågan om EU framställs objektivt. Det är fler i EU-snittet än svenskar som svarar att EU framställs objektivt (EU 31 %, SE 20 %). En av fyra (26 %) svenskar anser att EU framställs för negativt i sociala nätverk online, mot 15 % för EU totalt. Svenskarna är generellt sett mer positiva till sociala nätverk online än vad man allmänt är inom EU. Två av tre (67 %) svenskar anser att det är ett modernt sätt att hålla sig à jour med politiken vilket pekar på en viss ökning mot 2015 då 63 % var positiva. Andelen för EU-snittet är drygt hälften (56 %) positiva. 83 % av svenskarna anser att sociala nätverk online kan få människor intresserade av politiska frågor, vilket är en signifikant ökning jämfört med 2015 då 79 % var positiva. Det är också två av tre (65 %) svenskar som anser att sociala nätverk online är ett bra sätt att få säga sin åsikt i politiska frågor. Motsvarande värde för EU-snittet är något över hälften (54 %). 2015 var det 57 % av svenskarna som gav det svaret, vilket är en signifikant skillnad jämfört med årets undersökning. De mest positiva till ovannämnda påståenden är unga svenskar i åldern 15-24 år. 3 Svenskarnas syn på sysselsättning En avsevärt större andel av svenskarna (78 %) än av EU-snittet (59 %) ser positivt på sin jobbsituation. Även 2015 var det 78 % av svenskarna som svarade att deras jobbsituation var bra. En av tio (9 %) ser negativt på sin jobbsituation i, vilket skiljer sig markant mot EU-snittet (22 %). De svenska resultaten är i huvudsak lika över de yrkesverksamma åldersgrupperna och mellan könen. Totalt 60 % av svenskarna svarar att sysselsättningen i det egna landet är bra. Motsvarande siffra för EU-snittet är 34 %. Fyra av tio (39 %) svenskar svarar att de ser negativt på sysselsättningen, mot 63 % av samtliga EU-medborgare. De svenska kvinnorna (42 %) har en mer negativ syn på den svenska sysselsättningen än vad männen har (35 %). Den yngsta gruppen svenskar, 15 24 år, ser mindre ljust på den inhemska sysselsättningen. Där svarar hälften (50 %) positivt och lika många (50 %) negativt på frågan. I övriga åldersgrupper är det 6 av 10 som svarar bra och 4 av 10 som svarar dålig på frågan om sysselsättning i det egna landet. 8
Svenskarnas syn på arbetsmarknadssituationen i det egna landet avspeglar EU-snittets. Totalt 22 % av svenskarna och 23 % för EU-snittet tror att den kommer att bli bättre. Mellan olika grupper av svenskar är det få markanta skillnader. De svenska männen är möjligen något mer positiva än kvinnorna (25 % mot 20 %). De yngsta, 15 24 år, är något mer negativa. 36 % jämfört med 27 % (svenska populationen) tror att arbetsmarknadssituationen i kommer att bli sämre. När man bedömer sin egen arbetssituation är svenskarna mer positiva än EU-snittet. En av fyra (24 %) svenskar tror att den egna arbetssituationen blir bättre under de närmaste 12 månaderna, motsvarande siffra för EU-snittet är 20 %. 65 % av svenskarna tror att arbetssituationen kommer att vara oförändrad, jämfört med 60 % av samtliga EU-medborgare. Det är främst personer mellan 25 till 40 år som tror på en bättre personlig arbetssituation. Nära hälften (48 %) av de i åldern 25 39 år tror på en bättre arbetssituation. Svenskarna har en generellt sett högre tilltro till EU:s förmåga att skapa förutsättningar för fler jobb i Europa än vad EU-snittet har. Sju av tio (69 %) av svenskarna instämmer i påståendet jämfört med hälften (48 %) av EU-snittet. Främst är det de i den yngsta åldersgruppen som svarar att de har tilltro till EU, i detta fall instämmer 80 % i påståendet. V. SAMMANFATTNING De svenska resultaten visar att svenskarna i huvudsak delar de gemensamma europeiska värderingarna. Bland svenskarna råder också i huvudsak samstämmighet. Den grupp som utmärker sig är de yngsta, 15 24 år, som genomgående är mer EU-positiva än svenskarna totalt sett. Det viktigaste som EU har uppnått är fred mellan medlemsstaterna. Den fria rörligheten inom EU är det näst mest positiva resultatet för både gruppen svenskar och EU totalt. Både den svenska populationen EU-snittet anser att invandringen är en av EU:s viktigaste fråga. Svenskarnas syn på invandring, både från andra EU-stater och från länder utanför EU är avsevärt mer positiv än EUsnittet. Terrorism är också ett område som både den svenska och europeiska populationen anser vara ett högprioriterat område för EU. Klimatförändringar är ett viktigt område för svenskarna. Detta syns också när det gäller på en europeisk energiunion. I synen på det egna landet är svenskarna mer positiva än EU-medborgarna totalt. Svenskarna vill ha högre ambitioner för de samhällsmål som EU satt upp inför 2020. Av den svenska populationen anser 79 % vara nöjda med hur demokratin fungerar i. Svenskarna anser att EU är på rätt väg för att ta sig ur krisen och möta nya globala utmaningar. Generellt sett har svenskarna större tilltro till de traditionella medierna (press, radio, tv) än vad EU-medborgaren i allmänhet har. En avsevärt större andel av svenskarna än EU-snittet ser positivt på sin jobbsituation. Svenskarna har en generellt sett högre tilltro till EU:s förmåga att skapa förutsättningar för fler jobb i Europa än vad den samlade EUbefolkningen har. 9