DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro
Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre
Avrinningsområde 36 + 1 stationer i vattendrag (K1. Tandån utanför avr.omr. ) 26 stationer i 21 sjöar 4 stationer i Bottenhavet
Utsläppskällor Kommunala reningsverk Skogsindustri Grycksbo pappersbruk Älvdalens skjutfält Jordbearbetningsanläggning (Gruvbäcken) Gruvavfall Aktiv gruva Boliden Mineral, Garpenberg Flygplats (Långsjön, Romme) Stora Enso Fors AB (Forssjön)
Utsläppskällor Jordbruk Enskilda avlopp Skogsbruk Nedfall från luften
Markanvändning Dalälvens mynning i havet (28 954 km 2 )
Väder och vattenföring Foto: www.fotoakuten.se
Väderförhållanden
Väderförhållanden
Väder och vattenföring Foto: www. fotoakuten.se Foto: www.fotoakuten.se
Vattenföring
Foto: www. fotoakuten.se Transport och arealförlust
Ämnestransporter Från på gränsen mellan måttligt höga och låga arealspecifika förluster av fosfor till oftast låga
Ämnestransporter Från på gränsen mellan måttligt höga och låga arealspecifika förluster av kväve till oftast låga
Bedömningsgrunder Ingår numera i HVMFS 2013:19 med tillägg 2015:4
Bedömningsgrunder Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (1999, Rapport 4913) Klass 1 (t.ex. låg halt) Klass 2 (t.ex. måttligt hög halt) Klass 3 (t.ex. hög halt) Klass 4 (t.ex. mycket hög halt) Klass 5 (t.ex. extremt hög halt) Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007, bilaga A till handbok 2007:4, nu HVMFS 2013:19) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status
Näringsämnen Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare Vattenprovtagning med käpphämtare
Vattenkemi - metaller Foto: www. fotoakuten.se Foto: www.fotoakuten.se
Vattenkemi - metaller
Vattenkemi - metaller Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen (Zn) i inlandsytvatten (HVMFS 2015:4) överskreds vid: 26. Slussen 34. Forsån 34A. Herrgårdsdammen S16A. Runn NV (y+b) S16B. Runn C (y+b) S16C. Runn S (y+b) S22. Finnhytte-Dammsjön (b) S23. Gruvsjön (y+b) S24. Åsgarn (y+b) S25. Forssjön (y+b) Bedömningsgrunder: Årsmedelhalt: 5,5 µg/l (biotillgängligt)
Vattenkemi - metaller Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen (Cu och Cr) i inlandsytvatten (HVMFS 2015:4) överskreds: Inte vid någon av provplatserna Bedömningsgrunder: Cu: årsmedelhalt 0,50 µg/l (biotillgängligt) Cr: årsmedelhalt 3,4 µg/l (biotillgängligt)
Vattenkemi - metaller Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (Cd, medelhalter, * = även maxhalter) i inlandsytvatten (HVMFS 2015:4) överskreds vid: 26. Slussen* 34. Forsån 34A. Herrgårdsdammen* S16A. Runn NV (b) S16B. Runn C (b) S23. Gruvsjön (y*+b*) S24. Åsgarn (y+b*) S25. Forssjön (y+b) Bedömningsgrunder: Årsmedelhalt respektive maximal tillåten halt (olika gränser för olika hårdhetsklasser)
Vattenkemi - metaller Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus (Pb och Ni) i inlandsytvatten (HVMFS 2015:4) överskreds: Inte vid någon av provplatserna Bedömningsgrunder: Pb: årsmedelhalt 1,2 µg/l (biotillgängligt), maximal tillåten halt 14 µg/l Ni: årsmedelhalt 4 µg/l (biotillgängligt), maximal tillåten halt 34 µg/l
Vattenkemi - metaller
Vattenkemi org. mtrl o. syre
Vattenkemi organiskt material
Vattenkemi organiska miljögifter 4-tert-oktylfenol (gränsvärde 100 ng/l, årsmedel) Mockfjärd nedströms (8B): 390 µg/l i mars, årsmedel 101 ng/l DEHP (gränsvärde 1,3 µg/l, årsmedel och max tillåten halt) Mockfjärd nedströms (8B): 2,0 µg/l i maj, årsmedel <1,3 µg/l Bäsingen (S27y): 2,4 µg/l i mars, årsmedel <1,3 µg/l PFOS (gränsv. 0,65 ng/l, årsmedel, max tillåten halt 36 µg/l) Alla medelhalter <1,0 ng/l TBT (gränsvärde 0,2 ng/l, årsmedel, max tillåten halt 1,5 ng/l) Alla halter <1 ng/l Bisfenol A, triklosan och 4-nonylfenol Inga överskridanden
Provtagning av syre enligt Winkler-metoden Foto: ALcontrol
Vattenkemi syretillstånd Syrerikt eller måttligt syrerikt vid 60% av platserna Svagt syretillstånd i Särnasjön (S3), Venjansjön (S1) och Långsjön (S9) Syrefattigt i Grycken (S12), Svärdsjön (S14), Vikasjön (S15), Runn S (S16C) och Brunnsjön (S20) Syrefritt eller nästan syrefritt i Idresjön (S2), Amungen (S19), Gruvsjön (S23) och Bollsjön (S26)
Vattenkemi syretillstånd
Siktdjup och klorofyll Mätning av siktdjup Foto: ALcontrol Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)
Vattenkemi siktdjup Hög eller god siktdjupsstatus vid 25 av 30 platser Måttlig status i Vikasjön (S15), Amungen (S19), Forssjön (S25) och Bollsjön (S26) Dålig status i Brunnsjön (S20) Från 0,5 m i Brunnsjön till 8,5 m i Gruvsjön (augusti 2016)
Klorofyll - alger Provtagning av alger Foto: ALcontrol Grönalgen Treubaria triappendiculata indikerar näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB)
Vattenkemi klorofyll Hög eller god siktdjupsstatus vid 22 av 25 platser Måttlig status i Brunnsjön (S20), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) Från 1,1 µg/l i Siljan, Storsiljan (S4B) till 100 µg/l i Brunnsjön (S20) (augusti 2016)
Näringstillstånd
Vattenkemi - näringstillstånd Hög eller god näringsstatus vid flertalet platser Måttlig näringsstatus vid 7 platser Otillfredsställande status i Ljusterån (28) Dålig status i Brunnsjön (S20) och Broån (31)
Vattenkemi - näringstillstånd Bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen (NH3-N) i inlandsytvatten (HVMFS 2015:4) överskreds vid: 28. Ljusterån, både som årsmedelhalt (2,0 µg/l) och högsta uppmätta halt (7,5 µg/l) S20. Brunnsjön, bara som årsmedelhalt (1,8 µg/l) Bedömningsgrunder: Årsmedelhalt: 1,0 µg/l Maximal tillåten koncentration, uppmätt vid enskilt tillfälle: 6,8 µg/l
Vattenkemi - näringstillstånd Runn, C (S16Bb) Ljusterån (28)
Vattenkemi - näringstillstånd
Vattenkemi - näringstillstånd
Växtplankton Gonyostomum semen Pansarflagellaten Ceratium hirundinella Foto: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Grönalgen Pediastrum duplex Cyanobakterien Anabaena curva
Växtplankton Oftast hög eller god näringsstatus Måttlig status i Vikasjön (S15), Amungen (S19), Åsgarn (S24) och Forssjön (S25) Otillfredsställande status i Bollsjön (S26) Dålig status i Brunnsjön (S20) Nära neutralt i alla sjöar
Växtplankton Pansarflagellaten Ceratium hirundinella Brunnsjön (S20) hade mycket stor biomassa med dominans av potentiellt giftbildande blågrönalger (främst Aphanizomenon) gav mycket stor risk för långvariga giftalgblomningar.
Växtplankton Cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii Foto: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Pansarflagellaten Ceratium hirundinella Grönalgen Pediastrum duplex Cyanobakterien Anabaena curva
Växtplankton I Venjansjön (S1) dominerade Gonyostomum semen i mängder stora nog att ha kunnat orsaka besvär. I Finnhytte-Dammsjön (S22) och Gruvsjön (S23) misstänks lågt artantal vara en effekt av metallbelastning. I Bollsjön (S26) bedömdes risken för blomningar av giftbildande alger som tydlig.
Miljögifter i abborre Abborre, Perca fluviatilis. Teckningen är gjord av Wilhelm von Wright (1810-1887).
Miljögifter i abborre Kvicksilverhalter (muskel, individuella analyser) och ålder för abborrar från Runn (S16B) år 2016 (EU:s gränsvärde för matfisk: 0,50 mg/kg våtvikt) Medelhalter av övriga metaller i leverprover var lägre än 2015, men i nivå med tidigare resultat under åren 2012-2014.
Miljögifter i abborre Kvicksilverhalt (muskel, samlingsprov) i abborrar från Grycken (S12) åren 2012-2016
Årsrapport Exempel på utformning av utdatablad
Årsrapport
Vattenprovtagning i Långshytteån Foto: ALcontrol