Ansökan Finsam Kävlinge - Lomma Ungdomslots en inkluderingsaktivitet 1
Ansökan IDÉBESKRIVNING 1. Utgångspunkter Projektet Ungdomslots en inkluderingsaktivitet syftar till att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap. En misslyckad etablering i samhället drabbar inte bara den enskilde och dennes familj utan i slutändan hela samhället. Erfarenheten visar att familjen runt individen ofta är slutkörd. Familjen har redan prövat allt för att få tillbaka den unga vuxna i studier, arbete eller jobbsökande. Familjens ekonomi blir hårt ansträngd. Den erfarenhet som KAA-handläggarna har i Lomma och Kävlinge kommun är att de unga vuxna egentligen inte vill sitta hemma, det är olika omständigheter som har lett till att det blivit så. Projektet ska kunna bidra till att nya möjligheter öppnas, till exempel genom att vara den lots som kan visa på andra vägar. Idag arbetar ingen med att upprätthålla kontakten/bygga relationer med personer över 20 år som av olika anledningar stannar hemma, varken i Kävlinge eller Lomma kommun. Att stanna hemma innebär att man varken studerar, arbetar, är inskriven på AF eller deltar i någon aktivitet via kommunen. Äldre hemmasittare (de över 20 år som fortfarande bor hemma) riskerar att hamna i ett utanförskap, många riskerar att falla mellan stolarna och således inte få de kontakter och det stöd som behövs för att gå från ett isolerat liv ut i aktiviteter som leder till deltagande på arbetsmarknaden. Drop-outs från Arbetsförmedlingen, de som av olika anledningar inte kan upprätthålla kontakten med Arbetsförmedlingen skrivs ut. Någon uppföljning av vad som sedan händer görs inte. Det uppstår ett glapp mellan Arbetsförmedlingen och kommunen som medför att individer hamnar i ett utanförskap. En ungdomslots skulle kunna bidra till att överbrygga detta. Många samordningsförbund har framgångsrikt använt sig av gränsöverskridande funktioner, ofta benämnda som lotsar, coacher etcetera. Dessa fungerar som smörjmedel i maskineriet för att unga vuxna på ett bättre sätt ska kunna ta del av och dra nytta av de resurser som finns och erbjuds. Lotsen arbetar med relationsbyggande och är fristående från all ekonomi och myndighetsutövande, vilket har visat sig fungera för att kunna ta de steg som leder vidare till studier eller arbete. Man har tidigare i Lomma kommun provat att bjuda in personer över 20 år som varken arbetar eller studerar till möte med KAA-samordnare och arbetsförmedlare men ingen har kommit till dessa möten. Från denna erfarenhet har man dragit slutsatsen att det behövs andra sätt för att nå dessa unga vuxna. Både statistiken och erfarenheten visar att hemmasittarna finns. I Kävlinge kommun finns idag ett etablerat arbetssätt för målgruppen inom KAA och detta arbetssätt vill Kävlinge kommun också pröva för målgruppen UVAS. Det som eventuellt visar sig fungera/inte fungera kan därefter användas i ordinarie verksamhet. 2. Mål Projektets syfte är att öka möjligheterna till självförsörjning och att minska utanförskap för målgruppen unga vuxna utan sysselsättning. Projektets övergripande mål är att skapa en fungerande insats för att nå och motivera målgruppen att slutföra processen mot självförsörjning. 2
Inom ramen för målsättningen ska följande uppnås: - Befintlig arbetsmetod för KAA ska prövas i båda kommundelarna. Vad som fungerar/inte fungerar ska återföras som en kunskap inom ramen för detta projekt. - Metodutveckling; insatsen/insatserna ska vara evidensbaserad, det ska finnas forskning och evidensbaserad erfarenhet kring den eller de insatser som tillhandahålls målgruppen. - Överbrygga glapp som uppstår i samverkan kring målgruppen; detta genom förstärkt och förbättrad samverkan. En processkarta ska tas fram. - 100% av målgruppen ska informeras och tillfrågas om de vill ha stöd till självförsörjning genom projektet, minst en gång om året. - 25% av dem som återfinns i målgruppen ska delta i projektet. - 50% av dem som deltager i projektet ska uppnå självförsörjning. Det vill säga att minst 9 personer i Lomma och 14 personer i Kävlinge ska uppnå självförsörjning genom deltagande i projektet, under projekttiden det vill säga 2 år. Arbetssätt Ungdomslotsen behöver prova olika sätt för att komma i kontakt med målgruppen samt att få målgruppen till sysselsättning och självförsörjning. Det kan till exempel handla om att göra utskick till alla i målgruppen, förslagsvis öppet så att även föräldrar kan läsa. En kan också använda sig av Facebook, Instagram, Snapchat, Whatsapp, Facetime, Skype med mera. I Kävlinge kommun finns det idag ett etablerat arbetssätt inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret). Detta arbetssätt kan kanske fungera också för målgruppen inom UVAS (unga vuxna som varken arbetar eller studerar) och genom projektet Ungdomslots en inkluderingsaktivitet ska detta provas. Projektet möjliggör ett uppsökande arbete för att prova olika sätt och metoder. Projektet ska således hitta dem som stannar hemma, ta fram nya sätt och metoder att nå hemmasittarna och vara den brygga som kan bidra till att individen tar steg mot självförsörjning och överbrygga glapp i samverkan. Nyckelordet i projektet är relation vilket i detta sammanhang betyder en nära och tät kontakt med den individ som är föremål för insatsen. Förslag på processbeskrivning för Ungdomslots en inkluderingsaktivitet : 1. Inledande kontakt via utskick, fb, närstående etc 6. Tillsammans göra studiebesök 7. Kontakt med t ex syv, arbetsförmedlare 2. SMS-kontakt 5. Bygga upp förtroende och tillit 8. Följa med till praktikplats, vara med första gångerna 3. Telefonsamtal 4. Samtal/möte t ex på promenad 9. Successivt avsluta samarbetet, erbjuda fortsatt kontakt via fb/sms 3
I projektet är det viktigt att jobba utifrån arbetssätt som bygger på: Ett respektfullt närmande Förmågan att visa på nyttan av att påbörja processen mot självförsörjning Små steg som gör det möjligt för individen att gå från en nedåtspiral till en uppåtspiral 3. Målgrupp Målgruppen för denna aktivitet är de individer som av olika anledningar stannar hemma (varken arbetar eller studerar) och är över 20 år men under 25. Individer under 20 år som varken arbetar eller studerar omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. För 2014 såg siffrorna ut såhär: Lomma uvas: 20 24 år 72 1 personer Kävlinge uvas: 20 24 år 115 2 personer 4. Aktiviteter Skapa projektorganisationen, utse medverkande i de olika sammanhangen. Gör upp en projektplanering utifrån aktiviteter, tidplan samt medverkande resurser. Kartläggning av målgruppen genom statistik från kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassa. 1 Procent uvas x 1258 (antal individer 20 24 år Lomma) siffror hämtade från 2014 2 Procent uvas x 1382 (antal individer 20 24 år Kävlinge) siffror hämtade från 2014 4
Metodutveckling prova olika sätt för att nå och engagera de som sitter hemma, detta genom att omvärldsbevaka senaste forskning om målgruppen samt ta del av studier, rapporter från liknande insatser och projekt (ex PEAK i Arlöv och Insats Oden i Eslöv). Informationsspridning både om projektet och i samarbete med KAA-samordnarna om KAA. Uppsökande verksamhet hitta de som sitter hemma och erbjuda stöd genom projektet. Kreativt jobba med att hitta andra aktiviteter om de som prövats visar sig inte fungera. Utvärdera projektidé och mål. Avslutande seminarium för att tillvarata och sprida lärdomar, erfarenheter, kunskaper och idéer. 5. Styrning och organisation Ange vilken myndighet som kommer att utses till processägare och vad ytterligare aktörers ansvar och befogenheter är i samverkansarbetet. Beskriv vidare hur arbetet med insatsen kommer att organiseras i termer av processledare, styrgrupp, ev. referensgrupp etc. Processägare: Lomma kommun (individ- och familjeomsorgen) Styrgrupp: Representanter från båda kommunerna, Arbetsförmedling, Finsam Kävlinge - Lomma och Region Skåne. Projektgrupp: Ungdomslotsarna, Arbetsförmedlingen (funktionshinder), Försäkringskassa, Primärvård. Arbetsgrupper i respektive kommun: Ungdomslots, KAA, SYV, arbetsmarknadssekreterare/ekonomihandläggare. Bollplank: Processledaren i Samverkanskartan 2 Referensgrupp: målgruppen samt brukarorganisationer, annan kompetens inom området. 6. Relation till andra verksamheter Hur samverkar aktiviteten med ordinarie verksamhet? Viktigt med nära samverkan med KAA, AF och Region Skåne. Anna Andersen Hörman, KAA Lomma Sofie Gunnarsdotter, KAA Kävlinge Arbetsförmedlare, AF Lundaregionen Lisbeth Dickman, rehabkoordinator på öppenvårdsmottagning 1 och 2 Hur överförs aktiviteten till ordinarie verksamhet? Projektet deltar i de samverkande strukturer som redan finns. Aktiviteten ska ses som ett metodutvecklingsprojekt. Erfarenheter, lärdomar och arbetssätt överförs till ordinarie verksamheter kontinuerligt och efter projektets avslutande. 5
Hur arbetar man med synsätt, traditioner, värderingar, kulturfrågor? Ungdomslotsarna kommer att arbeta utifrån respektive kommuns värdegrunder. En uppsökande verksamhet skulle kunna uppfattas som integritetskränkande därför är det viktigt att förtydliga att det är av största vikt att vara oerhört respektfull i sitt bemötande, vara uthållig i alla kontakter och att vara inbjudande och flexibel i sitt arbetssätt. 7. Resurser Nuvarande resurser Processledaren i Samverkanskartan 2 KAA-samordnare Lomma och Kävlinge SYV i Lomma och Kävlinge Arbetsförmedlare Arbetsledare i individ- och familjeomsorgen Lomma kommun Chef Arbete & Integration Kävlinge kommun Resursbehov utöver befintliga resurser Budget 2018 Budget 2019 Budget 2019 Personalkostnader och Personalkostnader och 1 240 Personalkostnader och kompetensutveckling 930 000 kompetensutveckling 000 kompetensutveckling 300 000 Summa kostnader 930 000 Summa kostnader Spridningskonferens 45 000 1 240 000 Summa kostnader 345 000 6
Beräknade samverkanseffekter inom berörda organisationer Metodutveckling Fördjupad kunskap Samverkansvinster Ökat lärande 8. Tidplan Februari 2018: rekrytering klar Mars 2018: Ungdomslots på plats, introduktion på arbetsplats samt i respektive kommun. April: Projektorganisation och projektplan klar. Omvärldsbevakning av metoder samt inläsning studier och rapporter. Maj: Projektplan godkänd av styrgrupp. Maj: uppsökande verksamhet gentemot målgruppen. Juni dec: insats igång för de deltagare som tackat ja till erbjudandet. Augusti: uppföljning mål samt utvärdering av tillvägagångssätt gentemot målgruppen. December: uppföljning av mål samt utvärdering av tillvägagångssätt gentemot målgruppen. Januari december 2019: insats igång för de deltagare som tackat ja till erbjudandet. Januari 2019: ny kartläggning av målgruppen, insatsen erbjuds till nya unga vuxna. April 2019: uppföljning mål samt utvärdering av tillvägagångssätt gentemot målgruppen. Augusti 2019: uppföljning mål samt utvärdering av tillvägagångssätt gentemot målgruppen. December 2019: uppföljning av mål samt utvärdering av tillvägagångssätt gentemot målgruppen. Februari 2020: Extern utvärderare av projektidé samt måluppfyllelse. Februari 2020: Avslutande rapport till styrgrupp. Mars 2020: Spridningskonferens 7
9. Utvärdering/uppföljning av aktivitet Projektet bör utvärderas av extern utvärderare vid slutet av projektperioden. Utvärderaren bör vara på plats under tredje kvartalet 2019. Samtliga nedanstående punkter ska redogöras för i tertialrapporterna. Nya metoder uppföljning av vilka sätt att nå hemmasittare som man provar. Vad fungerar? Hur utvecklar man metoderna vidare? Hur många nås? Vilka erfarenheter görs? Vilka lärdomar tar en med sig? Vad är mest till nytta för att nå hemmasittarna? Värdet av aktivitetens bidrag till förbättrad samverkan mellan kommunerna ~ AF ~ Region Skåne ~ FK? Vilka glapp upptäcks? Sidoeffekter vilka andra får nytta av insatsen och vilka andra positiva effekter leder den till? 10. Implementering av gjorda erfarenheter De delar av eller hela insatsen Ungdomslots som bedöms vara tillgång för ordinarie verksamhet ska redogöras för i närmst kommande tertial-rapport. I rapporten ska det föreslås att implementera, men också hur det kan gå till. styrgruppen tar ställning till detta, vilket borgar för att väl avvägda delar av ett fungerande projekt implementeras. 11. Kontaktpersoner Felicia Mellgren, avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Lomma kommun, 0733-411231. 12. Ansökan Ansökan framförs av Lomma kommun genom Felicia Mellgren och Kävlinge kommun genom Roger Alf. Lomma den 28 februari 2018 Felicia Mellgren, avdelningschef Individ- och familjeomsorgen Roger Alf, Chef Arbete och integration 8
Procen Procent Bilaga 1 Statistik: Utan gymnasieutbildning 10,8 10,8 10,8 7,5 7,4 7,5 5,2 4,9 6,3 4,2 4,1 5,2 9,6 10,1 9,9 8,1 8,1 6,8 KILLAR 20-24 RIKET TJEJER 20-24 RIKET KILLAR 20-24 LOMMA Grupp TJEJER 20-24 LOMMA KILLAR 20-24 KÄVLINGE TJEJER 20-24 KÄVLINGE 2013 2014 2015 Personer utan gymnasieutbildning har generellt sett en mer utsatt ställning på arbetsmarknaden. Totalt antal individer 20 24 år i Lomma är 1258 och i Kävlinge 1382 (2014). I Lomma ligger man under nivåerna för riket både när det gäller killar och tjejer, 72 personer 20 24 år saknar gymnasieutbildning. I Kävlinge ligger man ungefär på rikssnittet, 115 personer 20 24 år saknar gymnasieutbildning. Varken arbetar eller studerar 16-24 år (UVAS) 7,6 7,7 7,7 7,4 7,4 7,2 4,8 4,1 4,5 4,6 4,9 5,5 7,5 8,1 7,5 6,7 6,2 6,5 KILLAR 16-24 RIKET TJEJER 16-24 RIKET KILLAR 16-24 LOMMA Grupp TJEJER 16-24 LOMMA KILLAR 16-24 KÄVLINGE TJEJER 16-24 KÄVLINGE 2012 2013 2014 Källa: Olika register som sammanställts av Statistiska centralbyrån Uppgiftslämnare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor/temagruppen Unga i arbetslivet Fotnot: Avser unga 16-29 år som under ett helt kalenderår inte: haft inkomster över ett basbelopp (44 400 kronor 2014), haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat SFI mer än 60 timmar, inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. Från och med 2010 exkluderas individer som fått barnbidrag eller aktivitetsersättning för förlängd skolgång. En viktig anledning till att uvas-nivån är lägre bland unga i åldern 16 24 år är att unga i denna åldersgrupp i större utsträckning går i skolan jämfört med unga i de äldre kohorterna, i totalen ingår alla de som går på gymnasiet. Allt som allt visar statistiken att andelen unga som varken arbetar eller studerar ökar med åldern. Totalt antal individer 16 24 år i Lomma är 2061 och i Kävlinge 2729 (2014). I Lomma ligger man under rikssnittet när det gäller killar och tjejer, 103 personer 16 24 år varken arbetar eller studerar. I Kävlinge ligger man strax över rikssnittet när det gäller killar och strax under när det gäller tjejer, 199 personer 16 24 år varken arbetar eller studerar. 9