Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö

Relevanta dokument
Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra prioriterade svårnedbrytbara ämnen

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

RENING AV MIKROFÖRORENINGAR VID AVLOPPSRENINGSVERK

Tekniker som kan och bör användas vid svenska reningsverk

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

Utvärdering av reningsmetoder för att minska utsläpp av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar

Rapporter från regeringsuppdrag om läkemedel HaV-projekten

46 pharma industry nr 4-15

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Tekniska lösningar för avancerad rening av avloppsvatten

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Utmaningar i morgondagens vattenrening

Läkemedel och ansvar uppströms, nedströms och hos producenter

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Handbok för rening av mikroföroreningar vid avloppsreningsverk

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

LÄKEMEDELSRENING OCH STATLIGT STÖD

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp


Mikroplaster i miljön Källor och reningstekniker. Christian Baresel

Reduktion av läkemedelsrester

Beställargrupp. för minskade utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar via avloppsreningsverk

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

En hållbar slamhantering Vad innebär det? Utmaningar och möjligheter

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Berndt Björlenius

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Avancerad rening för läkemedelsrester erfarenheter från pågående projekt

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Internationella erfarenheter av rening från läkemedelsrester

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Framtida reningskrav för kommunala avloppsreningsverk

Utmaningar inom avloppsvattenrening i Sverige. Ann Mattsson, Anders Fransson, VAK

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Fallbeskrivning Utbildning: Vatten- och miljöteknik, 400 YH-poäng Reningsteknik 1, 25 YH-poäng Mikrobiologi, 10 YH-poäng

Teknikmarknad Teknikmarknad

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

Läkemedelsrester i vatten

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Tillståndsvillkor för krav på rening av mikroföroreningar

Möjligheter att införa rening för att avskilja mikroföroreningar vid Ryaverket

Fosforförordningen-vad händer nu? #NAM17 i Växjö 25 januari 2017

Slam på åkrar. Ska vi ta tillvara slammets innehåll av fosfor? Ulrika Olofsson

Införande av läkemedelsrening vid Himmerfjärdsverket

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Per Ericsson Norrvatten

Läkemedelsrester i avloppsvatten. Berndt Björlenius Stockholm Vatten VA AB

Kompletterande tester för en resurseffektiv avancerad rening av avloppsvatten

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Vatten Avlopp Kretslopp

Nya avloppsreningsverket. en plats att spela fotboll på?

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden


Förstudierapport. Utökad avloppsreningskapacitet - En sammanfattning och rekommendation. Åsa Vester

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Plan för läkemedel och miljö

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

35 Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester LS

Membranbioreaktorer och deras förmåga att avlägsna prioriterade mikroföroreningar Hassan Murad

Tillbakablickande framåtblick 5 år med Sweden Water Research

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Framtidens avloppsvattenrening

Legemiddelrester i svensk drikkevann resultater fra undersøkelser utført av Stockholm Vatten og Stockholms Läns landsting

Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning

Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Miljö- och byggnadsnämnden

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2017:52 av Amanda Palmstierna m.fl. (MP) om punktrening för läkemedelsrester

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Transkript:

Systemperspektiv vid läkemedelsrening Seminar: Läkemedelsrening och mikroföroreningar NAM 2017, Växjö Christian Baresel

Vad innebär systemperspektiv? Att se helheten av hur en viss problematik/fråga står i kontext mot annat och hur lösningar påverkar annat och påverkas av annat runtomkring. För frågan kring läkemedelsrening Kan reningsfokus ligger på några få läkemedelsrester? Vad är status quo Och vad ska en rening uppnå? Stör eller kompletterar upp- och nedströmsaktiviteter varandra? Är det möjligt att endast titta på enstaka reningstekniker isolerat för sig? Och vad med kostnader för implementering och/eller samhället? Vad blir den totala miljöpåverkan? Hur kvantifierar man olika aspekter? Hur ska komplexitet kunna beskrivas? Hur ska tidsaspekter, teknikutveckling, kunskapshöjning m.m. kunna tas med? Tyvärr blir saker och ting mer komplex!

Kan reningsfokus ligger på några få läkemedelsrester? Läkemedelsrester Antibiotika (t.ex. ciprofloxacin, azitromycin, claritromycin, erytromycin) Inflammationshämmande (t.ex. diklofenak och ibuprofen) Antidepressiva/lugnade medel (t.ex. karbamazepin, oxazepam och sertralin) Hjärtmediciner (t.ex. metoprolol och propranolol) Hormoner (e.g. 17β-estradiol (E2), 17α-ethinylestradiol (EE2) och levonorgestrel) Multiresistens Mikroplaster? Mikroorganismer, patogener virus Ftalater och andra mjukgörare Flamskyddsmedel Fenoler Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) Syntetiska sötningsmedel Siloxaner Tungmetaller M.m.

Vet vi hur det ser ut idag och vad vill vi uppnå? Pathways Dynamik Komplexitet Analyser Vad? Metoder? Representativt?

Vad vill vi uppnå? Fokus ARV-utlopp? Recipient? Samhället? Ekonomi? Effekt eller koncentration? Enstaka substanser eller cocktails? Endast kvantifierbara fokusämne eller mikroföroreningar? Ett antal reningssteg som radas upp och där varje steg har en definierat och begränsats reningsuppgift? (2050, införande av det tionde reningssteget!?) Kortsiktiga lösningar baserat på krav eller långsiktigt arbete med hållbara lösningar? Anläggningsspecifika lösningar till minst möjliga kostnad för anläggningen eller lösningar som ger minst möjliga samhällskostnader? Försiktighetsprincipen?!

Åtgärder Uppströms Nedströms? Skräckexemplet Schweiz! Stopp i uppströmsarbete? Bara nonsens?! Vad är uppströms/nedströms i vattnets kretslopp? Varför finns uppströmsarbete (förhindra utsläpp kemikaliefrisamhälle, m.m.!)? Kompletterande åtgärder (Intressekonflikt, mjuka/hård åtgärder, m.m.)! Balans för resurseffektivitet!

Lämpliga reningstekniker? Fråga: till vilket syfte? Enstaka substanser eller hela bunden? Billigast på kort eller lång sikt? Integrerat i reningen eller separat? a) PAC-UF (kompletterande) Slamretur Eftersed Överskottsslam PAC PAC-UF PAC/slam avdrag Alt 1 Alt 2 Slamretur Eftersed Överskottsslam O 3 B A F b) PAC-UF (integrerat som PAC-MBR) PAC PAC PAC PAC-UF PAC/slamretur Slamretur Eftersed PAC/slam överskott Överskottsslam Alt 1 Alt 2 O 3 a) UF-BAF(GAC) (kompletterande) Slamretur Eftersed U F B A F Slamretur Eftersed O 3 Överskottsslam b) UF-BAF(GAC) (integrerat som MBR-BAF(GAC)) Överskottsslam UF PAC/slamretur PAC/slam överskott B A F Eftersed B A F PS ÖS

Miljöpåverkan av extra reningstekniker? Exemplet ozonering vs. aktivt kol Enkla KPI:erna som Klimatpåverkan (GWP) Främst från energi (O3 vid ARV, AC vid tillverkning) Kan minimeras för minst möjliga ozondos (dålig för desinfektion ;-(), eller biokol? Eller mer grön el (även egenproducerat t.ex. från biogas), eller lägger mer vikt på biologiska processer vid användning av aktivt kol Svåra som ecotoxicity Direkt toxicitet från ozonering? Ingen från AC men indirekt? Nedbrytningsprodukter från ozonering? Omöjligt att kvantifiera på ett rättvist sätt! Plant size: 20 000 pe Plant size: 100 000 pe Reuse treatment train Reuse treatment train KPI AG1 AG2 GW1 GW2 GW3 I1 I2 I3 AG1 AG2 GW1 GW2 GW3 I1 I2 I3 GWP (10-1 ) 5.89 5.87 3.48 4.12 4.16 3.75 3.76 3.48 5.27 5.25 2.50 3.14 3.21 2.83 2.81 2.51 AP (10-3 ) 1.08 1.07 1.30 1.57 1.59 1.42 1.43 1.31 0.81 0.81 0.88 1.16 1.19 1.03 1.02 0.89 EP (10-3 ) 0.07 0.07 0.09 0.11 0.11 0.10 0.10 0.09 0.05 0.05 0.06 0.08 0.08 0.07 0.07 0.06 POCP (10-3 ) 0.29 0.34 0.30 0.37 0.32 0.31 0.31 0.31 0.27 0.32 0.27 0.34 0.29 0.28 0.28 0.27 HTP (10-3 ) 15.11 15.48 21.47 26.91 26.56 23.66 24.96 22.52 11.39 11.79 15.36 20.09 19.99 18.02 18.58 16.51 FAETP (10-3 ) 0.72 0.74 0.91 1.17 1.16 1.00 1.12 1.01 0.54 0.55 0.62 0.86 0.87 0.74 0.82 0.72 MAETP (10-1 ) 36.3 36.0 45.1 55.7 56.4 49.7 50.9 45.8 27.3 27.0 30.7 40.5 41.7 36.1 36.3 31.4 TETP (10-3 ) 0.28 0.28 0.52 0.61 0.60 0.59 0.57 0.53 0.21 0.21 0.41 0.50 0.50 0.50 0.47 0.43 AD, elements (10-6 ) 0.12 0.12 0.27 0.35 0.33 0.33 0.31 0.28 0.08 0.10 0.22 0.27 0.26 0.27 0.25 0.23 AD, fossil (10-1 ) 33.4 33.0 40.1 48.6 49.1 43.7 43.8 40.2 25.5 25.2 27.6 36.2 36.9 31.9 31.7 27.7

Kostnader? Perspektivfråga: ARV eller samhället? Kostnader för miljöskador? Kostnader för dricksvatten? Kostnader för samhället (t.ex. bakterier?)? Kostnadsansvar länder övergripande? Kostnader att vara först (t.ex. TVAB)? Eller att göra fel? Kostnader för FoU? Kostnader för sekundärteknik (t.ex. vid ozonering)?

Exempel ozonering Reningseffektivitet OK för läkemedelsrester dock mindre effektiv än AC för vissa Sämre än andra tekniker för en del andra MP Desinfektion? Multiresistens? Teknikaspekter Flexibel mot belastningar Utvecklingspotential begränsat Kostnader Samverkan Bättre vatten in resurseffektivare ozonering Kan rena annat också (på gott och ond!) Kräver efterpolering! Miljöpåverkan Hög energiförbrukning Nedbrytningsprodukter Ozonproduktion Billigast med < 50 öre/m 3? Vad med efterpolering? Rekommendation? Endast integrerat eller i kombination med andra kompletterande tekniker och baserat på ren el.

Säkra saker i en osäker framtid? Samhället kommer att ändras! Nya föroreningar kommer diskuteras! Nya reningskrav kommer införas! Aspekter som och fokus på hållbarhet och systemperspektiv kommer inte att minska! Nya reningstekniker/komponenter som påverkar kostnader och/eller miljöpåverkan kommer utvecklas! Reningsprocesser och slamhantering kommer ändras! Biokol Slamhantering

Så vad gör vi för att ta med systemperspektivet utan att det blir för komplicerat? 1. Försök och se helheten: ARV>kommun>avrinningsområde>vattenkretsloppet även om mycket inte kan kvantifieras i dagsläge! 2. Fokus på kartering/förståelse av nuläget! 3. Fokus på önskat förbättring/effekt inte symptom! 4. Fokus på mikroföroreningar inte enstaka substanser! 5. Fokus på reningsverk inte reningstekniker! 6. Fokus på integration inte tekniken för sig själv! 7. Fokus på kompletterande reningssystem som ger synergieffekter! 8. Fokus på helhetsgrepp för tekniska lösningar och kostnader (ett generellt ansvar på enstaka ARV och fokus på enstaka substanser leder till suboptimala lösningar!). 9. Använd, stödja och samarbeta med befintlig kompetens! 10. Var kritiskt och använd sunt förnuft!

Tack! KONTAKT Hemsida: www.ivl.se www.hammarbysjostadsverk.se E-post: info@sjostadsverket.se facebook.com/sjostadsverket Christian Baresel Epost: christian.baresel@ivl.se Tel:010-788 6606