ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp



Relevanta dokument
Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

MANUAL FÖR HANDLEDNING AV AT-LÄKARE

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

Handledningsmanual ST Region Gävleborg

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Handledning för kliniska handledare

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST- Utbildningskontrakt

Återkoppling från ST-läkare till handledare och aktuell sektion/klinik efter tjänstgöring under ST

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Produktionskansliet. Generell handlingsplan för allmäntjänstgöring (AT) Fastställd

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Bedömning av kompetensutveckling under ST Specialistkollegium. ST-avd/Akademiska sjukhuset/uppsala

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion Information till kliniken

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SYLF - en del av Läkarförbundet

Koncernkontoret Koncernstab HR

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Medsittning Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form)

ST- Utbildningskontrakt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

Handledning av AT-läkare

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Ansvar för att utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samband med handledaren och ST-läkaren.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas ST - vad krävs?

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nytt i nynya ST (2015:8)

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

REMISSVAR Svenska Läkaresällskapet Att.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

AT-information. Medlem i Läkarförbundet? Kvällens rubriker. Regelverk. Avdelningen för politik och profession. Vad är AT?

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

Riktlinjer för poängsättning vid AT-SPUR

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg/modifierad av Södra Älvsborg VFU Sid 1 (8)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

Del 3: Checklista för inspektion

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring

Nya bestämmelser om läkarnas ST

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Medsittning Innehållsförteckning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Bakgrund: 1(7) FoUU-Avdelningen Göran Larsson Tfn: E-post:

Transkript:

ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp

Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan tjänstgöringen inleds. Efterhör namn på tidigare handledare. Boka in första handledningstillfället. Kontakta föregående handledare för överrapportering. Första handledningstillfället Etablera samsyn på handledar-adept relationen. Klargör förutsättningar. Se mottagningssamtal. Genomgång av målbeskrivningen för aktuellt tjänstgöringsavsnitt. Kommande handledningstillfällen inklusive halvtidsbedömning bokas. Medsittning med handledaren bokas in under första tjänstgöringsveckorna. Genomförande Riktlinje är cirka ett handledningstillfälle á en timma per vecka. Handledare och AT-läkare för var för sig handledningslogg. Kommande möte/möten bokas alltid innan en sittning avslutas. Huvudteman är AT-läkarens framlagda behov och frågeställningar, feedback/återkoppling från handledaren samt avstämning mot målbeskrivningens krav. Se innehåll. Sök fortlöpande återkoppling från kliniska instruktörer och personal din AT-läkare placerats med. Uppmuntra AT-läkaren till att bidra till enhetens interna fortbildning genom exempelvis falldragningar eller undervisning för personal. Stäm av att AT-läkaren vid tjänstgöring inom slutenvården planerats även för öppenvårdsverksamhet. Halvtidsbedömning förberedas och genomföras. Handledare vid USÖ förbereder och deltar även i handledarkollegium. Sök stöd från studierektor runt handledningssituationen vid behov. Tidig kontakt med studierektor och verksamhetschef om behov av anpassad tjänstgöring eller särskilt stöd kan föreligga.

Avslutande och avrapportering Planera avslutande medsittning med specialistkompetent kollega. Genomför avslutningsamtal. Inklusive genomgång av feedback på allmäntjänstgöring. Sänd kopior enligt anvisning. Informera om att påskrift i AT-bok av verksamhetschef sker vid personligt möte. Kontakta nästa handledare för överapportering om denne är utsedd.

Allmäntjänstgöring Bakgrund och Centrala begrepp Handledarens ansvar Handledningsuppdraget innebär att kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda samt bedöma en mindre erfaren kollega avseende dennes professionella utveckling. Detta innebär dels att tillräckligt underlag för en god bedömning av AT-läkarens kompetens och professionella utveckling inhämtas och dels att konkret feedback kontinuerligt ges. Att tillsammans med AT-läkaren kunna etablera en förtroendefull relation är en förutsättning för framgång i detta. Som handledare står man för den bedömning som ligger till grund för verksamhetschefens godkännande av AT-läkarens tjänstgöring utifrån målbeskrivningens krav. Åtagandet som handledare upptar cirka en timme per vecka. Mottagingssamtal Mottagningssamtalet föreslås avhandla ömsesidig presentation, ATläkarens erfarenheter av yrket, AT-läkarens förväntningar på tjänstgöringen, enhetens förväntningar på AT-läkaren, ömsesidigt förväntningar på handledningens innehåll och omfattning, gemensamma ansvaret för handledningsrelationen, handledarens stödjande och bedömande roll. Målbeskrivning Målen som ska uppfyllas under allmäntjänstgöringen finns angivna i Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5). Dels anges allmänna mål som ska uppnås genom allmäntjänstgöringen som helhet och dels specifika mål för respektive tjänstgöringsavsnitt. Se www.orebroll.se/at/handledning. Halvtidsbedömning Förnyad medsittning föreslås ingå som en förberedelse inför halvtidsbedömningen. Försäkra dig om att du stämt av med de kliniska instruktörer AT-läkaren tjänstgjort med inför mötet. Genomför tillsammans med AT-läkaren en avstämning mot målbeskrivningen. Behov av justering av tjänstgöringen? Ge och ta återkoppling på handledningen. Ge och ta återkoppling på tjänstgöringen.

Medsittning Medsittning innebär att AT-läkaren genomför en konsultation med en patient under senior kollegas överinseende. Detta genomförs och bedöms enligt en särskild mall se www.orebroll.se/at/handledning. Medsittning är ett utmärkt redskap i handledningen men också ett alternativ till den muntliga delen av AT-examinationen om godkänd medsittning kan redovisas från samtliga tjänstgöringsavsnitt. Observera att medsittning för examination inte får genomföras med handledaren. Handledningslogg Innebär enkla löpande anteckningar från handledningstillfällena över tex vilka ämnen som diskuterats, hur avstämningar mot målbeskrivningen fallit ut, eventuella särskilda inlärningsmål eller ämnen för reflektion inför nästa handledningstillfälle eller ämnen överenskomna för kommande möten. Loggen är avsedd för handledarens och ATläkarens egna behov, ej för extern redovisning.

Feedback/Återkoppling Fortlöpande feedback på såväl AT-läkarens kunskap och prestation rent medicinskt som AT-läkarens professionella roll i övrigt är helt central för handledarens uppdrag och avgörande för AT-läkarens möjligheter att utvecklas. Syftet med feedback ska alltid vara att bidra till AT-läkarens utveckling vilket även kan innebära moment av gränssättning och av att be om en förändring. Optimalt ges feedback som jag-du-budskap när du känner/upplever jag. I handledarrollen ingår dock även att ge feedback baserad på andras upplevelse. Innehåll I de inledande handledningssamtalen är mötet i sig och den relation som byggs upp viktigare än det formella innehållet. Huvudteman i handledningssamtalen är AT-läkarens framlagda behov och frågeställningar, feedback/återkoppling från handledaren samt avstämningar mot målbeskrivningens krav. Moment av ren klinisk instruktion runt medicinska frågeställningar AT-läkaren står inför eller som ATläkaren behöver tillgodogöra sig för att nå måluppfyllelse ryms också i handledningen. Saknas konkreta ämnen från AT-läkaren kan upplevelse/behov inom ett flertal olika områden efterfrågas från handledaren - teoretisk kunskap, praktiska färdigheter, samarbete och relationer (t ex konflikter, kommunikation, ledarskap, kollegialitet), läkarrollen (t ex identitet, ansvar, ambitioner/yrkesmässig målbild, gränssättning, rollkonflikter, professionalitet), rollen som anställd (t ex medarbetarskap, lojalitet, sekretess), patientmöten (t ex känslor, professionalitet, kulturella

aspekter), etik och värdegrund (t ex prioriteringar, att avstå medicinska åtgärder, icke beslutskompetenta patienter, anhörigas roll), hälsa och upplevelse (t ex otillräcklighet, självförtroende, stress, oro, vardagen utanför arbetet). Konkreta teman såsom genomgång av journaler för utveckling av förmåga till ändamålsenlig dokumentation, hur man organiserar och förhåller sig till grundläggande moment i läkaryrket såsom ronder, administrativa ansvar eller jourarbete är också lämpliga teman för handledningen. Handledarkollegium vid USÖ Detta gäller endast AT-handledare vid USÖ. En gång per termin inbjuder övergripande studierektor samtliga handledare, klinikstudierektorer för tjänstgöringsavsnittet samt klinikchef till handledarkollegium. Tänk igenom din bedömning av AT-läkaren inför mötet och värdera också i vilken mån du har en bild av övriga AT-läkares prestation. Respektive handledare rapporterar under mötet utvecklingen för sin AT-läkare gentemot övergripande studierektor i egenskap av huvudhandledare för AT-läkaren och gentemot klinikchef som ett underlag för ett senare godkännande av tjänstgöringen. Här ska eventuella behov av anpassad tjänstgöring eller extra stöd fångas upp. Kollegiet innebär också möjligheter att som handledare få ta del av övriga deltagares intryck av AT-läkaren vilket sedan kan återkopplas i handledningen. Avslutningssamtal Meddela bedömning av AT-läkarens prestation, ge och ta återkoppling på handledningen, ge och ta återkoppling på tjänstgöringen, klargör om handledare är utsedd på kommande placering. Avslutande avstämning mot målbeskrivningen inklusive de övergripande målen där måluppfyllelse ska nås genom AT-tjänstgöringen i sin helhet. Gå igenom feedback på allmäntjänstgöring. Feedback på allmäntjänstgöring Inför avslutningssamtal sammanfattas handledarens bedömning av tjänstgöringen enligt mallen feedback på allmäntjänstgöring. Se www.orebroll.se/at/handledning. Resultatet diskuteras med ATläkaren vid avslutningssamtalet. Kopia på denna utvärdering skickas till klinikchef, studierektor och övergripande studierektor.

Övergripande studierektorsgruppen Checklista för AT-handledare är framtagen av Övergripande studierektorsgruppen i Örebro läns landsting (ÖSRG) och utgör en riktlinje för hur handledning av AT-läkare ska bedrivas inom landstinget. Syftet är att erbjuda stöd och vägledning för dig som handledare och att kvalitetssäkra handledningsfunktionen under läkares allmäntjänstgöring. Utöver de lokala studierektorer som finns inom delar av verksamheten finns också ÖSRG som en resurs för dig som handledare. AT-läkaren erbjuds också ett mentorsprogram i grupp som kompletterar den personliga handledningen. Funktionen som huvudhandledare under allmäntjänstgöringen som helhet fullgörs av landstingets övergripande studierektorer. Mer information om läkares allmäntjänstgöring inom Örebro läns landsting och kontaktuppgifter för landstingets övergripande studierektorer finns på www.orebroll.se/ AT. Direkt till de praktiska verktyg vi erbjuder för dig som handledare kommer du via www.orebroll.se/at/ handledning. Producerad av Sjukhusstaben, USÖ 2011 Postadress: Universitetssjukhuset Örebro, 701 85 Örebro. Besöksadress: Södra Grev Rosengatan, Örebro