Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL Stockholm den 8 december 2017 Roland Lexén
Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv Disposition 1. Hållbarhet 2. Framtid 3. Roll och uppdrag 4. Ett gott exempel 5. Avslutande frågeställningar
1. Hållbar näringslivsutveckling i ett framtidsperspektiv
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar.
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen.
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.
Hållbarhet i tre dimensioner
Hållbarhet och näringslivsutveckling utifrån de tre hållbarhetsperspektiven Social hållbarhet Trygga och tillitsfulla samhällen Egen försörjning Egen bostad Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk bärkraft över tid (nya och växande företag) Grön, resurssnål, fossilfri ekonomi (innovationer) Från prylar till tjänster (omställning) Ekologisk hållbarhet Sprida kunskap, öka medvetenheten, goda exempel Inte ta ändliga resurser i anspråk Inte inteckna kommande generationers utrymme
2. Framtid två trender att förhålla sig till Stor blir större - skalfördelar i en öppen och avreglerad ekonomi - inte bara en process i näringslivet - behov av kommunreform - Kommunutredningen Social hållbarhet på 2020-talet - identiteter och föreställningar utmanas och prövas - behov av att bygga samhällen som håller samman
Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen (Dir. 2017:13) Kommunerna måste även ha en stabil ekonomi och förmåga att inom givna ekonomiska ramar långsiktigt kunna finansiera verksamhet och investeringar samt hantera personal- och kompetensförsörjning. Vidare behöver de kunna främja verksamhetsutveckling och innovativt arbete samt forma sin verksamhet utifrån ny kunskap och teknik, inte minst för att kunna dra nytta av de fördelar som digitaliseringen för med sig. Kommunerna måste även kunna hantera frågor som berör ett större geografiskt område än den enskilda kommunen. I många fall är det nödvändigt att mobilisera olika aktörer utanför kommunens organisation och koordinera deras insatser. Det förutsätter förmåga att utveckla ett väl fungerande samspel med näringsliv, civilsamhälle och statliga myndigheter, samt med närliggande kommuner och den regionala nivån.
Social hållbarhet på 2020-talet Demografi Integration Bostadsförsörjningsansvar Aktivitetsansvar för ungdomar Sysselsättning eller egen försörjning Attraktionskraft; bo, verka och besöka
3. Näringslivschefens roll och uppdrag Näringslivets representant i kommunen/regionen? Kommunens/regionens representant i näringslivet? En väl integrerad funktion med uppdrag att höja omställningsförmågan i företag och kommuner/regioner utifrån ett brett samhällsperspektiv, med kommunen/regionen som uppdragsgivare i samspel: - med näringslivet - med förvaltningsorganisationen - i en större geografi Arbetar både med: - struktur - kultur (förvaltningskultur vs marknadslogik)
En näringslivschef som samspelar i förvaltningsorganisationen, fyra exempel på områden Samhällsbyggnadsområdet Var bygger vi? För vem bygger vi? Upplåtelseformer? Hur bygger vi? Och framförallt: hur bemöter vi och samspelar med näringslivet? Arbetsmarknadsområdet & utbildningsområdet - kompetensförsörjning - egen försörjning - unga i arbete eller studier - fullgjord utbildning och godkända betyg Miljöområdet - klimatsmarta lösningar - innovationer - resursanvändning - upphandling Infrastruktur - regionförstoring - kollektivtrafik
En näringslivschef som samspelar i en större geografi Med grannkommunerna - samarbete med kollegorna kring gemensamma frågor I det regionala utvecklingssamarbetet - kommunens roll i RUS/RUFS Med Arena för tillväxt, SKL, Tillväxtverket, Vinnova, SN mfl - erfarenhetsutbyte, nätverkande - metodutveckling
4. Exemplet Östhammar ett gott exempel Tillväxtstrategin framtagen i bred och djup process under 2014 Nedbruten i en konkret handlingsplan Antagen i KF i politisk enighet februari 2015 Ledningsgruppen - hur kan respektive förvaltning bidra till genomförandet av tillväxtstrategin? - tematiska workshops för att trimma samspelet mellan cheferna KSAU och ledningsgruppen - hur kan samspelet mellan politik och förvaltning utvecklas? Ordförandekonferenser - workshops med nämndsordföranden och ordföranden i bolagen om deras roll i tillväxtarbetet
5. Några avslutande frågeställningar Hur kommer vårt nästa näringslivsprogram och handlingsplan att utformas? Vad kommer vi att göra annorlunda? Både vad gäller sakinnehåll och process. Hur kopplas näringsprogrammet till andra strategidokument i kommunen? Ex översiktsplan. Eller till strategidokument på den regionala nivån? Ex RUS/RUFS. Hur kan jag i min roll som näringslivschef få upp frågan på dagordningen så att ett kommunövergripande perspektiv säkerställs?
TACK!