och regionernas nämnder, styrelser och kontor



Relevanta dokument
Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Mer än bara trösklar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Tillgänglighet för alla

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren Lättläst

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

Möjlighet att leva som andra

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Alla barn har egna rättigheter

Världskrigen. Talmanus

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Vi vet att tillgänglighet lönar sig för vi har räknat på det. Dags att tänka på nya sätt

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år

Kortleken 4 om FN:s konvention om barnets rättigheter

Funktionshinderpolitiskt program

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan Eskilstuna Tel Fax

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Policy för. Arbetsmarknad

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.

Mer än bara trösklar

FNs konvention om mänskliga. funktionsnedsättning. Ulrika Gani

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Mänskliga rättigheter i Sverige

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 1 om artikel 12. Myndigheten för delaktighet. Likhet inför lagen

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder

Från socialbidrag till arbete

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället.

Bilaga 1 Funktionsrättskonventionen och LSS

Svar på utvärderingsfrågor om genomförande av sakråd den 16 januari 2018 angående FNs rekommendationer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige , 131

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 760.2

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018


Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

Mänskliga rättigheter i klassrummet

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Program för personer med funktionsnedsättning

YTTRANDE Promemoria förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ku2018/02102/DISK)

I Linköping är alla delaktiga

Dimitras resa Elevmaterial

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Strategidokument för Ålands handikappförbund

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

FSDB:s verksamhetsplan för åren

Innehåll TD Hitta i TD En mänsklig rättighet TD:s styrka TD skapar nya förutsättningar TD-spindeln gör skillnad!...

Minnesnoteringar från DUST-träffen i Karlstad den 5 maj Kl. 10,30 12,00 så fick vi en hel del information av Wenche Willumsen enligt följande:

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen 1

Transkript:

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region ska bestämma hur de ska arbeta för att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli verklighet. Sedan ska nämnder, styrelser och anställda planera arbetet för det. Tänk på kvinnor och barn med funktionsnedsättning Kvinnor och barn med funktionsnedsättning kan bli dubbelt så mycket diskriminerade för att de är både kvinnor eller barn och har en funktionsnedsättning. Det är viktigt att alltid undersöka det så att de inte blir diskriminerade. 1

Föreningarnas arbete när en kommun, ett landsting eller en region ska göra en plan Politiker och anställda behöver kunskaper när de ska skriva en plan för hur konventionen ska bli verklighet. Föreningarna för personer med funktionsnedsättning kan ordna en utbildning om konventionen för dem. Vad betyder mänskliga rättigheter för flickor, pojkar, kvinnor och män? Vad menas med att arbeta med rättigheter? Vilka rättigheter ska gälla? Varje nämnd och styrelse ska bestämma vilka rättigheter i konventionen som gäller för just dem. Vilka rättigheter gäller för vår nämnd? Vilka har nu ansvar för artiklarna i konventionen? 2

Samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning Konventionen säger att kommuner, landsting och regioner ska samarbeta med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Hur ska kommuner, landsting eller regioner samarbeta med föreningarna när de gör en plan? Kan föreningarna hjälpa till på det sätt som kommunen, landstinget eller regionen vill? Vad saknas? Hur kan samarbetet bli bättre? Planer som redan finns Ofta finns redan planer och kommunen, landstinget eller regionen kan lägga till rättigheter för personer med funktionsnedsättning i de planerna. Finns funktionsnedsättning med i de planer som finns? 3

Står det tillräckligt om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Vad saknas? Särskilda planer eller att lägga till i planer Om ledningen inte har talat om hur konventionen ska bli verklighet måste ledningen diskutera det. Ska varje nämnd eller styrelse göra en egen plan eller ska de lägga till om funktionsnedsättning i de planer som redan finns? Behövs det regler för hur alla ska arbeta så att det inte kommer nya hinder för personer med funktionsnedsättning eller ska det stå i en särskild plan? Arbetet med en plan Olika slags planer En plan kan handla om hur den egna avdelningen ska arbeta för att konventionen blir verklighet. En plan kan handla om mänskliga rättigheter 4

och då är funktionsnedsättning en del av dem. Många kommuner och landsting har redan planer efter FN:s standardregler. De kan lägga till det som behövs i de planerna. Hur vill politiker och anställda att en plan ska vara? Hur vill föreningarna för personer med funktionsnedsättning att en plan ska vara? Vilken slags plan tycker ledningen att det behövs? Så här ska vi arbeta I en plan ska det stå vad ledningen vill lyckas med att göra. Det ska stå vad varje avdelning ska göra, när de ska göra det, vad det ska kosta och vem som ska kontrollera arbetet efteråt. Alla måste tänka på att människor med funktionsnedsättning är olika och lever olika. 5

Alla måste också tänka på hur det är i den egna kommunen, landstinget eller regionen. Gå igenom punkterna i artikel 3 i konventionen och följ dem. Behöver kommunen, landstinget eller regionen undersöka vad de behöver göra? Ska alla följa artiklarna i konventionen? Ska alla följa artiklarna i en annan konvention? Vilka har ansvar, när ska de göra det och vem ska betala? Det ska stå tydligt i planen vilken avdelning som har ansvar för att göra vad. En del kan ta tid att göra, annat kan gå fort. Det är viktigt att det står i planen när varje avdelning ska göra något så att anställda vet vad som är mest viktigt att göra. Det ska också stå hur nämnden eller styrelsen ska betala det de gör. 6

Vad har varje avdelning ansvar för? När ska det vara klart? Hur ska det betalas? Kontroll Det ska stå i planen vilka som ska kontrollera att arbetet är gjort. FN har en kommitté som kontrollerar hur varje land arbetar med konventionen. Sverige lämnar rapporter till kommittén. Kommittén talar om vad den tycker och vad den tycker att Sverige ska göra, Alla ska tänka på det när de ska skriva planer. Hur ofta ska någon kontrollera hur arbetet med planen har gått? 7

Hur ska arbetet med kontrollen gå till? Vid kontrollen ska alla tänka på hur män och kvinnor lever. Hur ska ledningen få rapport om hur kommunen, landstinget eller regionen har arbetat med konventionen? Fortsatt samarbete med föreningar för personer med funktionsnedsättning Det är viktigt att fortsätta att samarbeta med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Föreningarna vet bäst hur människor med funktionsnedsättning har det. Det är också viktigt att föreningarna är med när en avdelning bestämmer att göra något och vid kontrollen efteråt. Det ska stå i planen hur samarbetet med föreningarna ska vara. Hur ska samarbetet vara 8

när en avdelning skriver en plan? Hur ska samarbetet vara när en avdelning kontrollerar sitt arbete? Arbete för att det inte kommer nya hinder Det är viktigt att nya planer inte gör så att det kommer nya hinder för personer med funktionsnedsättning. Därför är det bra om det finns regler för hur alla ska tänka på funktionsnedsättning i allt de gör och bestämmer. Hur ska nämnder och styrelser arbeta så att det inte blir nya hinder för personer med funktionsnedsättning? Kontrollistor En nämnd kan använda kontrollistor för att kontrollera hur de följer de olika artiklarna i konventionen. Det kan behövas flera olika listor till exempel en lista med beslut som handlar om vissa personer 9

och en lista med sådant som politiker har bestämt. En särskild person kan kontrollera allt kommunen har beslutat. Vilka ska skriva kontrollistorna? Finns det andra listor som går att använda? Vilka ska använda kontrollistorna? När ska de använda listorna? Hur ska ni kontrollera hur listorna fungerar? En person som har ansvar Varje nämnd kan välja en person som alltid ska kontrollera att alla tänker på funktionsnedsättning. En kommun kan också anställa en ombudsman som kontrollerar arbetet i hela kommunen. En sådan finns i Stockholms stad. En del kommuner har handikappkonsulenter eller personer som kontrollerar tillgänglighet. 10

Vem eller vilka ska kontrollera att kommunen, landstinget eller regionen alltid tänker på funktionsnedsättning? Hur ska den personen samarbeta med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. 11